Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

Transkript

1 Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Biogasdagen Sundsvall 28 aug 2012 Katarina Starberg, WSP

2 Bakgrund Biogas Mellannorrland Samverkansprojekt Östersund och Sundsvall Storskalig regional rötningsanläggning för produktion av fordonsgas till regionen. Substrat från Jämtland och Västernorrlands län samt avloppsslam från Tivoli och andra VA-verk. Delar av denna presentation är hämtad från rapporten: Ökad matavfallsinsamling för biogasproduktion i Stockholms Län, KSL, (K.Starberg, WSP/D. Millers-Dalsjö,Sweco).

3 Varför är det så viktigt att samla in matavfall?? Avfall => resurs Avfallshierarkin 1. Minimera! 2. Återanvänd/återvinn/nyttja 3. Destruera. Avfallsbehandling, alternativ A. Förbränning: återvinning av energi B. Biologisk behandling: 1) Kompostering: återvinning av växtnäring 2) Rötning/biogasproduktion: återvinning av energi och växtnäring

4 Miljömål Nationellt miljömål: Tidigare: Senast 2010 ska 35 % av matavfallet ska behandlas biologiskt. Nytt: 2018 ska minst 50 procent av matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara och minst 40 procent behandlas så att även energin tas tillvara. => rötning!

5 Fordonsgas från matavfall Matavfall från hushåll och restauranger Biogas Uppgradering till fordonsbränsle Hygienisering Rötning Biogödsel Mottagning & förbehandling

6 Fördelar med rötning/biogas? Ersätter fossilbränsle i fordonssektorn Bästa fossilfria bränslet för tunga fordon Lägre utsläpp lokalt från fordon (speciellt tunga) Koldioxid Partiklar, kväveoxider, mm Biogödsel växtnäring Lokal råvara

7 Efterfrågan på biogas stor på många ställen där biogas etablerats Köpare av gas SL-bussar Sopbilar Taxi Personbilar Totalt Buss (SL) + sopbilar Taxi Efterfrågan idag*: Förbrukning idag*: *2010 drygt 30 M Nm3/år 13 M Nm3/år biogas 4,5 M Nm3/år naturgas

8 Gasbrist!

9 Finns det inget annat man kan röta i Mellannorrland? Olika råvaror: Avloppsslam Gödsel Grödor Industri Matavfall Väl etablerat, större orter Mindre mängder Svårt i skogslänen Ofta mkt vatten & svårbehandlat Outnyttjat! Kommunen äger dessutom matavfallet från hushållen. KSL

10 Nationella miljömål Regeringens energi- och klimatproposition, mål för år 2020: 40 % minskning av klimatutsläppen (jfrt med 1990) Minst 50 % förnybar energi 20 % effektivare energianvändning Minst 10 % förnybar energi i transportsektorn "Biogas kan spela en viktig roll i det svenska energisystemet, framför allt lokalt och regionalt. Lokalt skapar biogas renad till biometan och utnyttjad som drivmedel i tätorternas trafik ett betydande steg i rätt riktning mot ekologiskt hållbara städer. (Prop 2008/09:163 avsnitt ) Den nationella avfallsplanen Fler kommuner behöver införa och öka insamlingen av matavfall till rötning

11 Fler miljömål År 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. "Arbetet med att minska transportsektorns klimatpåverkan utvecklas och år 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Betydande insatser krävs i Sverige, inom EU och på internationell nivå. Generellt verkande styrmedel som sätter ett pris på utsläppen av växthusgaser bör utgöra grunden i arbetet. Dessa styrmedel behöver kompletteras med mer riktade styrmedel som ytterligare främjar utvecklingen mot en transportsektor som är oberoende av fossila bränslen.

12 Regionala miljömål Västernorrland Minskad förbrukning av fossila drivmedel (2010). Senast 2010 ska inte förbrukningen av fossila drivmedel, såsom bensin och diesel, öka. Fossila drivmedel ska avvecklas i takt med att alternativt producerade drivmedel med låga utsläpp av klimatgaser blir tillgängliga på marknaden. (Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Totalmängden försåld bensin och diesel fortsätter att öka i Västernorrland) Ökad användning av biodrivmedel (2010) Senast 2010 ersätts fossila drivmedel i hög grad av biodrivmedel. Minst 8 % av bensin- och dieselförbrukningen är ersatt av etanol eller andra biodrivmedel. (Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Fossilbränslen ersätts inte i tillräckligt hög grad av biodrivmedel på grund av den ökade dieselförbrukningen).

13 Regionala Miljömål i Jämtland Jämtlands län ska bli en fossilbränslefri region. Från år 2015 ska 50 % av all vägbunden kollektivtrafik drivas på förnybara bränslen. Kollektivtrafiken ska vara helt fossilbränslefri Vid upphandling av kollektivtrafik ska krav på förnybara fordonsbränslen ställas ska 75 % av upphandlade persontransporter vara fossilbränslefria och 2015 ska 100 % vara fossilbränslefria. Kommunerna, Landstinget och Länsstyrelsen ska ställa krav på förnybara bränslen vid upphandling av transporttjänster, inklusive hyrbilar. Vid upphandling skall miljöbilar väljas i största möjliga utsträckning. Mängden avfall räknat per invånare och besökare som behandlas med förbränning eller deponering ska inte öka jämfört med 2005 års nivå.

14 Uppfyllelse av miljömål i Mellannorrland Många mål uppfylls inte! En anläggning för rötning av matavfall har förutsättningar att bidra till ett stort antal miljömål gällande: Klimat Utsläpp Transporter Fossilanvändning Matavfall

15 Matavfall i Mellannorrland

16 Varför har matavfall inte samlats in hittills? KSL enkät 2010 för Stockholms Län*: endast 2 svarande kommuner uppger mål som avspeglar nationella/regionala målet (Sigtuna, Telge Åv) 10 kommuner saknar beslut för att samla in matavfall 18 svarar att det finns beslut, flera inriktade på verksamhetsavfall Hinder? saknas stark vilja, det är för dyrt, det finns redan avtal för insamling och behandling, saknas behandling, LoU...

17 Andra tänkbara skäl Osäkerhet kring tekniken, utveckling de senaste15 åren. Brist på anläggningar Ökade kostnader = höjd avfallstaxa Långa befintliga avtal för insamling, behandling Draghjälp från livsmedelsindustri saknas Inget naturgasnät Frivalsdebatten (att undanta visst matavfall från kommunalt ansvar)

18 Varför så storskaligt? Kan man inte ha en anläggning för att röta matavfall i varje kommun?

19 Fordonsgas från matavfall Matavfall från hushåll och restauranger Biogas Uppgradering till fordonsbränsle Hygienisering Rötning Biogödsel Mottagning & förbehandling

20 Foto: Jeanette Hägglund Förbehandling av matavfall

21 Utmaningen Avskilja oönskat material (plast, mm) utan att förlora inkommande material (råvara) Höga krav t ex luktreduktion Relativt hög investeringsnivå

22 Avfallsmängdens betydelse. Kassaflödesanalys (exempel)

23 Gasuppgradering t ex skrubbersystem Investeringskostnad Grov tumregel: Fördubbling av kapacitet => % ökning av pris. (Gäller inom spannet Nm3/d rågaskapacitet)

24 Slutsatser Optimalt utnyttjande av matavfall för biogasproduktion => hög investering För bäst totalekonomi: nyttja anläggningens kapacitet maximalt => så mycket avfall som möjligt skall behandlas. Ofta krävs minst ca ton/år krävs som bas, gärna mer.

25 Regional samverkan krävs! Rötning av matavfall är en regional angelägenhet! Nödvändiga mängder för att kunna realisera en lönsam rötningsoch biogasanläggning finns i regionen men inte i en enskild kommun! Interkommunala samarbeten nödvändiga! Säkra upp avfallsleveranser Tillgodose biogasproduktion Minska/dela risken Tillgång på kompetens Ökade resurser Gemensam planering av avfallssystem, infrastruktur, etc. Andra material (slam, gödsel och pumpbart avfall) fungerar bra även i mindre, lokala anläggningar och kan komplettera en regional anläggning för behandling av matavfall

26 Vem har bollen? WSP Sverige AB

27 Hur gör vi? Politiker Renhållningsnämnd + Kommunfullmäktige Konkreta beslut Budget för planering, upphandling Tydliga signaler, tidssatta => övriga aktörer kan fatta investeringsbeslut

28 Varje kommun Varje kommun sätt igång eget arbete! Viktigt m tydliga signaler MÅL för insamling och uppföljning Tidsatta åtgärder Budget för planering och implementering Bemanning tjänstemän mm Tilläggsavtal/upphandling för insamling resp behandling (det tar tid att få in matavfallet) Justering avfallsplan, avfallstaxa Information fastighetsägare

29 Ytterligare information Vad gör varje aktör? Hur börjar man? I KSL-rapporten redovisas: Checklistor och tips Frågor/svar Hänvisning till handböcker och manualer Rekommendationer

30 Goda exempel

31 Goda exempel insamling av matavfall 1990-talet Ca hälften av Sveriges 280 kommuner samlar i dag in matavfall från hushållen. 90 st samlar in från verksamheter. Minst 60 % av allt matavfall i Sverige bedöms kunna samlas in med dagens förutsättningar* => 760 GWh. Branschorganisationer (Avfall Sverige, Biogasföreningar, m fl) sammanställer erfarenheter). *Linné, Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter, 2008.

32 Bäst i klassen Västerås når stadigt 60 kg/person, år Östersund når ca kg/person, år Fler exempel: Helsingborg Enköping Uppsala Sollentuna Jönköping Malmö Telge och SÖRAB, Stockholm

33 Goda exemple - VAFAB Västerås Stormöten Personlig kontakt Papperspåse pedagogiskt Stort fokus på renhet Kontroller Feedback

34 Goda exempel - SÖRAB Gröna Linjen, Sörab

35 Goda exempel - Sigtuna

36 Goda exempel Antal hushåll som sorterar matavfall Total mängd hushåll i Solna stad är ca Nu har 10 % av invånarna möjlighet att sortera ut matavfall. Solna stad

37 Lär av varandra Från 2011 börjar vi att samla in matavfall från hushållen i Järfälla! Telge Återvinning Sundbybergs stad

38 Det går inte p g a... Det är för dyrt Avfallstaxan måste höjas ca % Sigtuna +180 kr/hushåll, år 1, därefter ca + 80 kr Lägre kostnad på sikt pga bättre utsortering av förpackningar Avfall Sverige, rapport 2007:05

39 Det går inte p g a. Platsbrist I de allra flesta fastigheter går det att komplettera med ett kärl, underjordsbehållare e dyl för matavfall. Börja med dem. Om detta inte går -undersök optisk sortering, kvarn och övriga specialmetoder.

40 Det går inte pga Arbetsmiljö Systematisk förbättring har skett under senare år. Maskinell hämtning från underjordsbehållare och sugsystem ökar. Miljöbilar i Stockholm-nyhetsbrev 4/2010

41 Det går inte pga Folk vill inte Folk vill!

42 Några gemensamma erfarenheter & tips Informera, informera, informera! På olika sätt. Informationsrika och tydliga broschyrer Personliga kontakter Använd skolorna..! Inte för lång tid mellan information och genomförande Viktigt med feedback! Dröj inte för länge. Beröm! Uppsala Tack för maten ; Sörab: Biogastronom-dekal. Uppföljning Skapa väl genomtänkt avfallstaxa innan man drar igång Det tar 3-5 år att komma till målet med systematiskt arbete! Mål på ca 60 kg/p,år nås inte utan insamling från hushållen. Ett insamlingsmål uttryckt i kg/person är enklare att mäta och följa upp än ett %-mål.

43 Regional samordning för insamling Lämplig regional aktör för samordning och uppföljning? Kommunal samverkan, lär av varandra Likartade avfallsplaner, avtal Styrande taxor, incitament Följ upp hur går det? Kommunicera => dekaler, weblösningar, pr, tävlingar.etc Lär av de 100-talet kommuner som redan infört matafallsinsamling

44 Stora möjligheter finns! Teknik för avfallsrötning mer driftsäker Nya aktörer/intressenter, affärsverksamhet Tekniska system för insamling finns Medborgare efterfrågar insamling! Tillfälle att samverka och skapa samhörighet regionalt Miljömål uppfylls