Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Transkript

1 Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp

2 Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering ca 2 miljarder kronor Består av program med mestadels fysiska åtgärder Ett program löper över 4 år från beviljad ansökan till slutrapportering Program Programägare Åtgärd Huvudman Åtgärd Huvudman Åtgärd Huvudman

3 Utvärdering av biogas inom Klimp Del 1: Statistisk utvärdering av alla Klimp-åtgärder som berör biogas Del 2: Komplettering med webb-enkät Del 3: Fördjupad undersökning av utvalda åtgärder Telefonintervjuer och möten

4 Utvärdering av biogas inom Klimp Arbetet startade i oktober 2010 Hösten: sammanställning, enkät Våren: intervjuer, fallstudier, slutrapport Slutrapporten förväntas bli beslutad i juni 2011 av Naturvårdsverket Referensgrupp Avfall Sverige Svenskt vatten Energigas Sverige Energimyndigheten Styrgrupp Naturvårdsverket Arbetsgrupp

5 Sammanställning 196 Klimp-åtgärder inom biogasområdet 622 Mkr bidrag för biogas (ca 1/3 av hela Klimp) Västra götaland 146 Mkr Skåne 190 Mkr Stockholm 66 Mkr Övrigt 220 Mkr Den svenska biogaspotentialen Västra götaland 16% Stockholm 5% Övrigt 53% Skåne 26% Den svenska biogaspotentialen från svenska restprodukter (Linné et al 2008)

6 Fördelning per kategori Antal åtgärder Bidrag Transporter: vägtrafik 111 Information Energi Övrigt Information 11 Mkr Energi 7 Mkr Övrigt 3 Mkr 2,4 Mkr/åtgärd Transporter: vägtrafik 261 Mkr Gasproduktion 47 Gasproduktion 340 Mkr 7,2 Mkr/åtgärd

7 Klimp i Skåne Västra götaland 146 Mkr Skåne 190 Mkr Stockholm 66 Mkr Övrigt 220 Mkr Antal biogasåtgärder i Skåne fördelade per kategori Övrigt 1 Energi 5 Gasproduktion 19 Information 8 Trafik st program 61 st biogasåtgärder

8 Uppmärksammade åtgärder Biogas Jorberga 300 GWh --> 100 GWh (ej inom Klimp) Malmö Hamn 330 GWh --> 50 GWh (ej inom Klimp) Malmö Hamn Jordberga CO2-ekv ton/år Ansökningsår

9 Exempel på genomförda åtgärder Sysav, förbehandling matavfall NSR, biogasanläggning Sjölunda, uppgradering Lund, uppgradering NSVA, uppgradering Malmö, biogasfordon Region Skåne, biogasbussar Region Skåne, tankstationer etc.

10 Utsläppsminskning ton CO2-ekv/år Summa År Totalt ton CO2-ekv. per år Sveriges inrikes transporter 2009: ton Sverige per capita: 6,4 ton CO2-ekv.

11 Utsläppsminskning CO2-ekv ton/år Ansökningsår

12 Har Klimp spelat någon roll? Vikt av Klimp-systemets existens Hur stor roll har Klimp-systemets existens spelat? Neutral 19% Liten 3% Mycket liten 1% Inget svar 13% Stor 29% Mycket stor 33%

13 Faktorer för fortsatt utveckling Negativa Positiva 1 Inga/otydliga politiska beslut Långsiktiga politiska beslut 2 Beskattning på biogas Skatt på övriga drivmedel 3 Substrattillgång Fler/fungerande tankstationer 4 Lågt energipris Fler/bättre fordonstyper 5 Infrastruktur, distributionsproblem Utbyggt gasnät 6 Genombrott för elbilar Miljömål

14 Hinder Många har upplevt tillståndsprocessen för miljötillstånd har försvårat eller försenat genomförandet av projekten

15 Ekonomi Substrat Frågor kring substrat och ekonomi Låg svarsvillighet Källsorterat hushållsavfall Förpackat livsmedelsavfall Industriavfall Slakteriavfall Slam från avloppsreningsverk Gödsel Ensilage Potatis, potatisskal Betor, betblast Spannmål, drank

16 Systemintegration Större system har sina utmaningar: Organisatoriskt: Samarbete mellan flera olika parter Tekniskt: Synkronisering av systemdelar och flöden

17 Färdplan Skåne Mål om 1,4 GWh/år biogas från rötning år 2020 Idag produceras ca 0,35 TWh/år Klimp har av många aktörer upplevts som en tydlig och långsiktig signal som underlättat biogassatsningar Satsningar har gjorts inom både produktion, distribution, gasfordon och information

18 Slutsatser Klimp ett viktigt stöd för utvecklingen ekonomiskt politiskt/moraliskt Komplexa system kräver samordning mellan aktörer Konkurrensutsatt marknad Klimp har fungerat som en efterföljare till LIP