Biogasproduktion för miljö och ekonomi. Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna inom Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogasproduktion för miljö och ekonomi. Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna inom Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp)"

Transkript

1 Biogasproduktion för miljö och ekonomi Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna inom Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp)

2 Biogasproduktion för miljö och ekonomi Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna inom Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) Daniel Tamm Martin Fransson NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Omslag: Kaigan TBK AB. Foton små: Sten-Allan Östby, Hans Runesson, Hallbo, Malmö Stad, SCA Forest Products. Foto stor: Piia Doyle Illustrationer kap 3 (miljömålsbilder): Tobias Flygar

4 Förord Naturvårdsverket har finansierat utvecklingen av biogasområdet i Sverige genom klimatinvesteringsprogrammen (Klimp). Närmare 200 stycken av åtgärderna inom Klimp berör biogas med en total bidragsvolym på 622 miljoner kronor. Biogasåtgärder inom Klimp har en stor geografisk spridning där 17 av Sveriges 21 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åtgärd. Omfattningen av finansieringen och behovet av att få en bild av effekterna av biogasåtgärderna inom Klimp motiverar en utvärdering av detta arbete. Syftet med utvärderingen är att belysa effekterna av biogasåtgärderna och sammanställa erfarenheter som har gjorts under programtiden. Naturvårdsverket har gett teknikkonsultföretaget Biomil AB att genomföra utvärderingen. Uppdraget har två huvudsyften. För det första att sammanställa och undersöka vilka miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till idag och kommer att bidra till i framtiden. Det andra är att undersöka hur Klimpåtgärderna har bidragit till teknikutveckling, systemintegration och andra dynamiska effekter i samhället. Goda exempel, erfarenheter och nyckelfaktorer som lett till framgångsrika biogasprojekt ska fångas upp och presenteras för att på så sätt främja den fortsatta biogasutvecklingen i Sverige. Naturvårdsverket vill varmt tacka alla de intervjupersoner som delat med sig av kunskaper och erfarenheter och andra som lämnat underlag till utvärderingsarbetet. Utvärderingsarbetet har utförts av ett konsultteam lett av Daniel Tamm (projektledare) och Martin Fransson. En referensgrupp har varit knuten till arbetet. I den deltog Ulf E Andersson (beställarrepresentant) och Catarina Östlund från Naturvårdsverket, samt Kalle Svensson, Energimyndigheten, Daniel Hellström, Svenskt vatten, Angelika Blom, Avfall Sverige, Helena Gyrulf och Daniel Aulik, Energigas Sverige. Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll och slutsatser. Stockholm juli 2011 Naturvårdsverket 3

5 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 10 1 INLEDNING Utvärderingens syfte Utvärderingsmetoden Sammanställning av slutrapporter och MIR Enkät Intervjuer 15 2 SAMMANSTÄLLNING AV BEFINTLIG DATA UR MIR- DATABASEN Biogasåtgärder inom Klimp 2003 till Regional spridning Åtgärdernas spridning inom biogassystemets olika delar Typ av huvudman 21 3 MILJÖEFFEKTER Positiva miljöeffekter reduktion av växthusgaser Biogasåtgärdernas reduktion av växthusgaser Negativa miljöeffekter emissioner från biogassystemet Metanemissioner Lukt Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö Ingen övergödning Bara naturlig försurning Sammanställning 36 4 FORSKNING OCH UTVECKLING Frågeställningar Koppling till forskning och utveckling Problem vid samarbetet med forskarvärlden Innovativa lösningar på anläggningarna 40 4

6 4.5 Enskilda iakttagelser Vardagsrationalisering Kunskapsöverföring och konkurrens 43 5 SYSTEMINTEGRATION OCH HELHETSSYN Helsingborg Göteborg Lidköping Linköping Boden Sammanfattning 50 6 HINDER, DRIVKRAFTER OCH DYNAMISKA EFFEKTER Hinder Drivkrafter Rötrest Dynamiska effekter 60 7 FRAMGÅNGSFAKTORER Kartlägg och förstå biogasens värdekedja Samverka Involvera de offentliga aktörerna Långsiktiga och genomarbetade affärsmässiga koncept Kunskap kring tillståndsprocessen och regelverken Arbeta parallellt Rätt teknik för ändamålet Rötrest Arbeta aktivt med processutveckling 69 8 IAKTTAGELSER, SLUTSATSER OCH RÅD TILL AKTÖRER Nationella beslutsfattare Kommunala och regionala beslutsfattare Anläggningsägare 74 9 UTBLICK KÄLLFÖRTECKNING BILAGA A: FÖRTECKNING ÖVER KLIMP-ÅTGÄRDER INOM BIOGAS BILAGA B: WEBBENKÄT DEL

7 13 BILAGA C: WEBBENKÄT ANONYM DEL BILAGA D: URVAL AV BIOGASÅTGÄRDER FÖR EN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING BILAGA E: INTERVJUMALL 115 6

8 Sammanfattning År 2002 ersattes de lokala investeringsprogrammen (LIP) av klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) där fokus låg på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivare energianvändning. Närmare 200 stycken av åtgärderna inom Klimp berör biogas och med en total bidragsvolym på 622 miljoner kronor motsvarar det en tredjedel av den totala bidragsvolymen inom Klimp. Syftet med utvärderingen är att belysa effekterna av biogasåtgärderna och sammanställa erfarenheter som har gjorts under programtiden. Resultatet kan användas som underlag vid utformningen av framtida statliga stöd, samtidigt som aktörer inom branschen kan lära sig av erfarenheterna och på så sätt skynda på utvecklingen. Biogasåtgärder inom Klimp har en stor geografisk spridning där 17 av Sveriges 21 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åtgärd. Det är dock två län som utmärker sig, Skåne och Västra Götaland som tillsammans beviljats ungefär hälften av den totala bidragsvolymen. Åtgärderna skiljer sig mycket åt både vad gäller typ och omfattningen men två typer av åtgärder dominerar och har kategoriserats som antingen Gasproduktion eller Trafik. 47 stycken åtgärder har identifierats inom kategorin Gasproduktion och denna kategori har beviljats ca 50 % av den totala bidragsvolymen inom Klimp. Kategorin Trafik med åtgärder som fokuserat på uppgradering till fordonsgas, distribution och gasfordon omfattar 111 stycken åtgärder och har tillsammans beviljats ca 40 % av den totala bidragsvolymen. Kvantitativt så har biogasåtgärderna bidragit till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär ton CO2-ekv/år. Biogasåtgärderna har visat sig effektiva för att sänka utsläppen av växthusgaser och det är främst genom att vara en metod för produktion och användning av förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn. När biogas ersätter fossila drivmedel såsom bensin eller diesel så minskar emissionerna av luftföroreningar. Detta har visats i ett flertal studier som även visat att biogas leder till lägre utsläpp än andra förnybara drivmedel. Biogasens förmåga att reducera utsläpp av luftföroreningar beror mycket på hur biogasen framställs och om biogas ersätter drivmedel i tunga eller lätta fordon. Metanslip på produktions- och uppgraderingsanläggningar innebär en viss minskning av miljönyttan, vilket har räknats in i ovanstående siffra. En annan viktig aspekt i samband med biogasverksamhet är luktemissioner. Närboende fruktar att biogas ska orsaka luktstörningar vilket ofta har lett till motstånd vid lokalisering av nya anläggningar. 7

9 En fördjupande granskning av åtgärderna har baserats på dels en webbaserad enkät för ett brett underlag där två tredjedelar av åtgärderna lämnat svar, dels på personliga intervjuer med utvalda åtgärder för en djupare förståelse av mer komplexa sammanhang. Resultaten från enkäter och intervjuer visar att ett konkret samarbete mellan åtgärderna och den akademiska forskarvärlden förekommer relativt sällan. Bland orsakerna nämns bland annat olika tidsperspektiv, svårigheten att direkt tillämpa forskningsresultat i verksamheten samt även sekretess och konkurrens. De aktörer som har haft ett samarbete med den akademiska forskningen har däremot inte upplevt några samarbets- eller kommunikationsproblem. Gemensamt för alla biogassystem är att de består av ett flertal delsystem (substrat, rötning, biogödsel, gasuppgradering, distribution, tankning) som ägs av flera olika aktörer. Verksamheterna i de olika delsystemen skiljer sig mycket åt och passar inte in i en enda aktörs verksamhetsområde. Det ställer stora krav på samordning mellan olika parter. De undersökta systemens aktörer verkar ha lyckats bra med kommunikationen och har ett bra arbetsklimat både internt och mellan företagen vilket är en förutsättning för att samarbetet ska leda till framgångsrika projekt. Även kommunikation, utbildning och marknadsföring gentemot slutkunden har visat sig vara avgörande ur ett helhetsperspektiv. Många av Klimp-programmen inkluderar åtgärder för folkbildning och information vars direkta effekt är svår att kvantifiera men som är minst lika viktiga som övriga länkar i kedjan. På samma sätt har kommunernas åtgärder för stöd av gasfordon bidragit till att biogasmarknaden kunnat ta fart. De olika tekniska delsystemen behöver sammankopplas för att kunna skapa integrerade systemlösningar. På denna tekniska nivå finns det några områden som förtjänar speciell uppmärksamhet så som en väl optimerad styrning vilket krävs för att få ett bra samspel mellan anläggningsdelarna. Ett annat område som hänger ihop med styrningsproblematiken gäller behovet av tillräcklig buffertkapacitet mellan anläggningsdelarna. Även andra aspekter som inte är specifika för Klimp-åtgärder har undersökts. En viktig del i undersökningen är faktorer som gör att aktörer satsar eller inte satsar på biogasprojekt. Förutom problemet med ekonomisk lönsamhet så finns det framförallt ett stort behov av långsiktiga politiska signaler och skatterelaterade spelregler. Även processen för miljötillstånd har lyfts fram som ett svårbedömt hinder för framdrift i projekten. Det har visat sig vara svårt att göra en ekonomisk utvärdering av enskilda åtgärder. I kommunala projekt saknas det ofta en klar avgränsning till annan verksamhet, samtidigt som ekonomiska resultat allokeras till olika verksam- 8

10 heter inom organisationen. Privata aktörer agerar idag på en konkurrensutsatt marknad vilket gör att ytterst få är villiga att dela med sig av ekonomisk data. Istället för en ekonomisk utvärdering har därför mer kvalitativa faktorer som är viktiga för att biogasåtgärder ska vara framgångsrika arbetats fram. Utvärderingen har identifierat bland annat följande framgångsfaktorer för ett lyckat genomförande av biogasprojekt. Kartlägg och förstå biogasens värdekedja Skapa en samsyn kring biogasens nytta, och tydliga incitament för alla aktörer Involvera de offentliga aktörerna Långsiktiga och genomarbetade affärsmässiga koncept Kunskap kring tillståndsprocessen och regelverken Arbeta parallellt med flera utvecklingssteg Välj rätt teknik, beroende på bl a substrat och lokala förutsättningar Skapa avsättning för rötresten Arbeta aktivt och kontinuerligt med processutveckling Utvärderingen lämnar också ett antal generella råd till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå samt anläggningsägare hur utvecklingen inom biogasområdet kan främjas. Totalt sett har utvärderingen visat att Klimp-bidragen fungerar dels som ett ekonomiskt stöd men även som ett moraliskt stöd genom att signalera att biogasen ses som en av politiken önskad och prioriterad teknik, vilket har spelat en viktig roll i utvecklingen av biogassektorn i Sverige. 9

11 Summary In 2002 the Local Investment Programmes (LIP) was replaced by the Climate Investment Programmes (Klimp) that focused on reducing greenhouse gas emissions and energy efficiency in Sweden. Almost two hundred projects within Klimp were related to anaerobic digestion and the production of biogas and with a total volume of 622 million SEK (68 million EUR) it corresponds to one third of the total budget of Klimp. The purpose of the evaluation is to investigate the effects of the biogas projects within Klimp and to compile experiences from the program. The result can be partly used to inform policy- and decision makers of future government subsidy programs, while the industry may learn from experience and thus accelerate the progress and development of the biogas sector in Sweden. Biogas projects within Klimp has a wide geographic spread, where 17 of Sweden's 21 regions received a grant for a biogas related project. However, there are two regions that stands out, Skåne and Västra Götaland, which together received almost half of the total 622 million SEK. The biogas projects vary widely in terms of both type and extent, but two types of projects dominates and has been categorized as either Biogas production or Traffic. Forty-two projects have been identified in the category Biogas production and this category has been granted about 50 % of the total 622 million SEK. The category Traffic consists of projects that focused on upgrading biogas to vehicle fuel, distribution of gas and financial support for investment in gas vehicles. It includes 111 individual projects and together they have been granted about 40% of the 622 million SEK. A compilation of the biogas projects overall environmental impact in terms of greenhouse gas emissions show a total decrease of approximately metric tonnes of CO2-equivalents per year. Biogas have proved effective in reducing greenhouse gas emissions and it is mainly by being an renewable option to the fossil fuel used in the transport sector. When biogas replaces fossil fuels such as gasoline or diesel it also reduces emissions of air pollutants. This has been demonstrated in several studies that also show that biogas results in lower emissions than other renewable fuels. Biogas ability to reduce emissions of air pollutants depends on how the biogas is produced and if the biogas replaces fossil fuel in heavy or light vehicles. Emissions of methane to the atmosphere from plants for anaerobic digestion and upgrading contributes to some reduction of the environmental benefits, which have been included in the calculations. Another important aspect of 10

12 the production of biogas by anaerobic digestion is odor emissions. The general public and neighbors are still concerned that biogas plants will cause problems with odor, which often has led to resistance from them when new facilities have been planned in the vicinity of populated areas. The review of the projects have been based on both a web-based survey in which two-thirds of the projects provided answers, and partly on personal interviews with selected projects for a deeper understanding of the more complex questions. Cooperation between the biogas projects and the academic research community has been shown not to occur in that extent that was expected. Reason not to cooperate includes different time horizons, the difficulty of directly applying research results in the operation of a plant as well as secrecy and competition. The actors that do work together with academic research did not experience any cooperation or communication problems. Common to all of the biogas systems is that they consist of several subsystems (substrate, anaerobic digestion, bio-fertilizer, upgrading, distribution, refueling) owned by several different actors. The activities of the various subsystems are very different and do not fit in a single players activity. This demands coordination between different parties. The investigated systems operators seem to have succeeded well in communicating and have a good working climate both internally and between the companies which is a prerequisite for the cooperation that will lead to successful projects. Communication, education and marketing to end-customer have shown to be critical from a holistic perspective. Many Klimp programs include measures for public education and information whose direct effect is difficult to quantify but which are just as important as other activities. Similarly, the local action in support of gas vehicles contributed to the development of the biogas market. The different technical subsystems need to be connected to create efficient integrated systems. On the technical level, there are some areas that deserve special attention such as optimized control system which is necessary to obtain an interaction between different parts of the plant. Another area that is related to control issues is the need of sufficient buffer capacity between the subsystems. Other aspects that are not specific to Klimp related biogas projects have also been investigated. An important part of the study are factors that drives players to invest or not to invest in biogas projects. Apart from the problem to find profit without great financial risks, there is a great need for long-term policies and tax rules. The process for environmental permits have also been highlighted as a difficult barrier to surpass for the biogas projects. 11

13 It has proved difficult to make an economic assessment of the biogas projects. With municipal projects, there is often not a clear demarcation to other activities and financial performance is allocated to different activities within the organization. Private companies are today acting in a competitive market which means that very few are willing to share financial data. So instead of an economic evaluation the report presents some qualitative factors shown important to the success or failure of biogas projects in Sweden: Identify and understand the value chain for the biogas system Create a consensus on the value of biogas and clear incentives for all actors in the system Involve the public actors Long-term and thoroughly analyzed business concepts Knowledge of the permit processes and regulations Work in parallel with several development stages Choose the relevant technical solutions, depending of the substrate and local conditions Create a market for the produced bio-fertilizer Work actively and continuously with quality and process development The report also gives a few general recommendations to policy makers at national, regional and local level, and to plant operators of how the development of the biogas sector in Sweden can be promoted. Overall the evaluation showed that Klimp not only serves as a financial support for biogas projects but also as a "moral" support that signals that biogas is seen as a desired and preferred technique at a national level. It also shows that Klimp has played an important role in the development of the biogas sector in Sweden. 12

14 1 Inledning 2002 ersattes de lokala investeringsprogrammen (LIP) av klimatinvesteringsprogram (Klimp) för att bidragssystemet skulle fokusera på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivare energianvändning. Riksdagen avsatte under åren knappt två miljarder kronor för stöd till klimatinvesteringar som minskar växthuseffekten. Det resulterade i 126 klimatinvesteringsprogram i samtliga 21 län och en total investeringsvolym på 8 miljarder kronor. Sista ansökningsrundan för Klimp var hösten 2007 och genomförande av Klimpprogrammen pågår till och med Bidraget till Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Tanken är att kommuner, företag och andra aktörer ska stimuleras att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokalt engagemang och lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthusgaser bidrar Klimp till att vi når det svenska klimatmålet, samtidigt som det stärker det lokala klimatarbetet. Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. Programmen löper under fyra år, och slutrapporteras därefter. Då bestäms vilket slutligt bidrag som ska utgå till de som gjort investeringar, beroende på hur väl de lyckats uppfylla de mål som angavs i ansökan. Efter slutrapportering fattas beslut om slutliga bidrag löpande inom Naturvårdsverket. Många av åtgärderna inom Klimp berör biogas och sammantaget motsvarar dessa åtgärder en betydande del av det totala Klimp-bidraget. Att få miljöeffekter, ekonomi, teknikaspekter och dynamiska effekter av biogasåtgärderna är ett behov inte bara hos Naturvårdsverket utan också hos andra intressenter, som Energimyndigheten, branschorganisationer samt lokala och regionala aktörer. Naturvårdsverket arbetar också med spridning av kunskap och erfarenheter från Klimatinvesteringsprogrammen genom att dels låta utföra olika slags utvärderingar och dels genom att ta fram goda exempel från programmen; dvs. identifiera enskilda åtgärder som har goda miljömässiga och ekonomiska effekter. Utvärderingarna (som t ex denna utvärdering eller den tidigare utvärderingen av biogasprojekt inom LIP-programmet) rör antingen specifika branscher eller mer generella eller övergripande frågor, som t.ex. resultatspridning eller i vilken omfattning klimatstrategier fungerar som drivkraft. 13

15 De goda exemplen väljs ut inom varje åtgärdsgrupp som t.ex. biogas. Tio procent av de mest lyckade projektresultaten väljs ut som Goda exempel. Urvalet av de goda exemplen baseras på kriterier som miljönytta (t.ex. minskade växthusgasutsläpp) och god ekonomi (t.ex. lägre driftskostnader). Även projektets spin-off-effekter, möjliga överförbarhet och innovationsgrad är urvalskriterier, tillsammans med en bedömning av långsiktig strategisk nytta för miljö, sysselsättning och regional utveckling. En expertbedömning av samtliga projekt utifrån kriterierna har gjorts av konsulter verksamma inom respektive sakområde för att hitta de bästa projektresultaten. Konsultbedömningarna har kvalitetssäkrats genom en dialog med kommunen eller annan huvudman för projektet. Dessa goda exempel är inte nödvändigtvis de bästa exemplen i alla avseenden som finns i Sverige, utan de är utvalda som de bästa resultaten från investeringsprogrammen Klimp och LIP, se Naturvårdsverkets hemsida 1.1 Utvärderingens syfte Uppdraget har två huvudsyften. För det första att sammanställa och undersöka vilka miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till idag och kommer att bidra till i framtiden. Det andra är att undersöka hur Klimpåtgärderna har bidragit till teknikutveckling, systemintegration och andra dynamiska effekter i samhället. Goda exempel, erfarenheter och nyckelfaktorer som lett till framgångsrika biogasprojekt ska fångas upp och presenteras för att på så sätt främja den fortsatta biogasutvecklingen i Sverige. 1.2 Utvärderingsmetoden Utvärderingen har gjorts för att på bästa sätt möta de krav som ställts från Naturvårdsverket. Utvärderingen har utförts genom att stegvis bygga upp kunskapsunderlaget för att till sist utifrån insamlade data kunna bearbeta ovannämnda delområden. Arbetet med att bygga upp ett kunskapsunderlag har gjorts i tre huvudsteg, sammanställning av befintlig data (slutrapporter och MIR), enkäter och till sist intervjuer med åtgärdsägare Sammanställning av slutrapporter och MIR Alla åtgärder identifierades och kartlades för att ligga till grund för utredningen. En kvantitativ sammanställning gjordes utifrån de data som är inrapporterade i MIR samt slutrapporter från avslutade åtgärder. 14

16 1.2.2 Enkät För att komplettera informationsunderlaget från sammanställningen av inrapporterade data i MIR samt slutrapporter genomfördes en webbenkät. Alla åtgärdsägare inbjöds till att delta i enkäten. För att öka svarsbenägenheten på vissa frågor delades enkäten upp i en öppen del och en anonym del. Frågorna i enkäten finns i bilaga B Webbenkät del 1och bilaga C Webbenkät del Intervjuer Utifrån det underlag som tagits fram genom sammanställningen och enkätsvaren valdes några åtgärder ut för vidare intervjuer (se bilaga D Förteckning över utvalda åtgärder för intervju). Fokus för urvalet har varit på hela program som innefattar flera åtgärder kopplat till både produktion, distribution och användning av biogas. Utöver dessa program så har även några enskilda åtgärder inkluderats som är av intresse av andra skäl. För urvalet har det eftersträvats en spridning i geografi, storlek, användningsområde, ägare, teknik och substrat. Målet är att en fördjupad analys av dessa åtgärder ska ge en god bild av hur Klimpbidrag har påverkat utvecklingen av svensk biogasproduktion och användning. Intervjuerna genomfördes därefter som ett målöppet samtal där en intervjumall användes för att ledsaga och säkerhetsställa att relevanta frågor ställdes och besvarades, se bilaga E Intervjumall. 15

17 2 Sammanställning av befintlig data ur MIR-databasen Under åren 2003 till 2008 har Naturvårdsverket beviljat bidrag inom Klimp i fem ansökningsomgångar (år 2005 var ej ett ansökningsår). Åtgärderna inom ett beviljat program ska genomföras inom fyra år vilket innebär att de sist beviljade åtgärderna från 2008 kommer att vara slutrapporterade tidigast Ändringar kan ske i pågående program eller åtgärder och det förekommer också att beviljade projekt läggs ned. Detta medför att den beräknade omfattningen av Klimp förändras något under genomförandetiden. Uppgifter för varje beviljad åtgärd finns sammanställda i MIR (Miljöinvesteringsregistret) som tillhandahålls av Naturvårdsverket. Underlaget i databasen ändras allt eftersom åtgärder slutförs eller ändras. Utdraget ur databasen som följande sammanställning baseras på hämtades den 25/ då det fanns totalt 196 åtgärder med biogasanknytning varav 60 var slutrapporterade (se bilaga A Förteckning över Klimpåtgärder inom biogas). Det bör poängteras att det finns en osäkerhet i uppgifterna eftersom de till stor del baseras på förväntade resultat istället för faktiska för majoriteten av åtgärderna. 2.1 Biogasåtgärder inom Klimp 2003 till 2008 En sammanställning av alla biogasåtgärder som beviljats bidrag genom åren har gjorts och presenteras i tabell 1. Tabell 1: Alla beviljade biogasåtgärder fördelat per år. År Antal åtgärder Antal nedlagda Antal slutrapporterade Miljörelaterad investering (Mkr) Bidrag (Mkr) Andel bidrag (%) Summa Sammanlagt inom hela Klimp beräknas knappt 1,7 miljarder kronor ha beviljats till 913 projekt i 126 program och 23 fristående projekt. Av dessa 1,7 miljarder kronor har 622 miljoner beviljats projekt med biogasanknytning vilket motsvarar cirka en tredjedel av de totala bidragen som beviljats inom Klimp. 16

18 2.2 Regional spridning En närmare undersökning av hur den regionala spridningen av beviljade bidrag ser ut presenteras i tabell 2 nedan. Tabell 2: Biogasåtgärder länsvis fördelade. Län Antal åtgärder Miljörelaterad investering (Mkr) Bidrag (Mkr) Blekinge 1 5 1,5 Dalarna * 1 0 0,0 Gotland 0 0 0,0 Gävleborg 0 0 0,0 Halland ,0 Jämtland ,3 Jönköping ,6 Kalmar ,4 Kronoberg ,2 Norrbotten ,4 Skåne ,2 Stockholm ,0 Södermanland ,5 Uppsala ,8 Värmland ,2 Västerbotten 0 0 0,0 Västernorrland 0 0 0,0 Västmanland ,7 Västra Götaland ,2 Örebro ,2 Östergötland ,8 Summa ,0 * Inget bidrag har betalats ut p.g.a. nedlagd åtgärd. Av Sveriges 21 län så har 17 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åtgärd inom ramen för Klimp. Dock är det stor skillnad i fördelningen mellan olika län eftersom några län har beviljats betydligt mer pengar än genomsnittet. Detta illustreras tydligare i figur 1 nedan. 17

19 Figur 1: Länsvis fördelning av beviljat Klimp-bidrag. Figuren visar att i synnerhet två län, Skåne och Västra Götaland har beviljats ca 50 % av den totala summan. Det bör även påpekas att detta är regioner med en relativt hög befolkningsdensitet där ca 30 % av Sveriges totala befolkning återfinns. Det visas även i studien Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter (Linné et al, 2008) att majoriteten av den svenska biogaspotentialen återfinns i dessa regioner vilket illustreras i figuren nedan. Figur 1: Länsvis fördelning av den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter (Linné et al, 2008). 2.3 Åtgärdernas spridning inom biogassystemets olika delar Varje åtgärd som beviljats Klimp-bidrag har klassificerats av Naturvårdsverket. De identifierade biogasåtgärderna presenteras efter kategori och undergrupp i tabell 3 nedan. Tabell 3: Tabell över alla kategorier och undergrupper. Kategori Undergrupp Antal åtgärder Bidrag (Mkr) Gasproduktion Rötning - samrötning av olika fraktioner 7 102,3 Rötning av slam 4 11,2 Rötning av avfall 5 32,7 Rötning av jordbruksrester ,8 18

20 Kategori Undergrupp Antal Bidrag åtgärder (Mkr) Gasproduktion Rötning från livsmedelsavfall 6 45,5 Övrigt 11 22,8 Trafik Infrastruktur för biogas ,2 Övriga fordon 4 7,2 Biogasfordon 56 71,7 Infrastruktur för andra alternativa drivmedel 3 10,9 Energi Biobränsle övrigt 1 0,8 Pellets 1 0,3 Biobränsle 3 2,5 Fjärrvärme 1 0,1 Elproduktion 1 0,6 Övrigt 5 2,4 Information Trafikrelaterad 10 7,0 Energirelaterad 2 0,7 Avfallsrelaterad 2 1,4 Övergripande 6 2,1 Stödjande åtgärder Utvärdering 2 0,2 Övrigt 1 0,2 Övrigt Övrigt 3 2,3 Summa ,0 Inom kategorin Gasproduktion så återfinns åtgärder som på något sätt har att göra med rötning eller förbehandling av biologiskt avfall och jordbruksrester där vissa åtgärder även innefattar uppgradering av rågas till fordonskvalitet. Inom kategorin Trafik finns alla åtgärder som berör uppgradering, distribution, tankstationer eller biogasfordon. Kategorin Energi består till stor del av åtgärder som genom energieffektivisering på befintliga biogasanläggningar frigör biogas som tidigare använts internt för fordonsgas- eller elproduktion. Exempel på åtgärder inom kategorin Information är informationskampanjer där kommuner kommunicerar med allmänheten om det pågående klimatarbetet. Stödjande åtgärder består av tre åtgärder av mer utredande karaktär. Den sista kategorin Övrigt består av 3 åtgärder. En åtgärd skulle anlägga en vassbädd på 10 ha, en åtgärd skulle köpa in ett biogaståg som skulle trafikera Kinnekullebanan och den tredje ville ansluta en ny produktionsanläggning till det befintliga järnvägsnätet. Figur 3 nedan visar hur de totalt 196 åtgärderna är fördelade per kategori. Observera den nya kategorin Övrigt nu även består av kategorin Stödjande åtgärder. 19

21 Figur 3: Alla biogasåtgärder fördelade per kategori. Figur 3 visar att den i särklass största kategorin är Trafik där antalet åtgärder motsvarar knappt 60 % av alla identifierade biogasåtgärder. För att ge en tydligare bild av biogasåtgärderna så bör även fördelningen av bidragen per kategori studeras. Figur 4 visar hur den totala bidragsvolymen är fördelad över olika kategorier. Figur 4: Beviljat bidrag (Mkr) per kategori. I genomsnitt så har en åtgärd inom kategorin Gasproduktion beviljats 7,2 Mkr medan en åtgärd inom Trafik i genomsnitt beviljats 2,4 Mkr. Av de tio största bidragen som betalats ut återfinns nio stycken inom kategorin Gasproduktion, se tabell 4 nedan. Tabell 4: De 10 största beviljade bidragen till biogasåtgärder inom Klimp. Åtgärdsnamn År Län Huvudman Grupp Bidrag (Mkr) Biogas Storskalig produktion i Malmö hamn Biogas på Jordberga 2007 Skåne E.ON Gas Sverige AB 2007 Skåne Skånska Biobränslebolaget AB Gasproduktion 45,1 Gasproduktion 36,0 20

22 Åtgärdsnamn År Län Huvudman Grupp Bidrag (Mkr) Biogasanläggning i Katrineholm 2006 Södermanland Biogasanläggning 2004 Halland Falkenberg Biogas AB Utbyggnad av biogasanläggning Biogasanläggning i Sävsjö Produktion av biogas från jordbruksgrödor Biogasproduktion i Lidköping Biologisk fordonsgasproduktion i Lunds kommun Flytande biogas i Lidköping 2008 Västra Götaland SBI AB Gasproduktion 24,0 Tekniska Nämnden 2008 Jönköping Sävsjö Biogas AB Gasproduktion 21,4 Gasproduktion 20,4 Gasproduktion 19, Stockholm SBI AB Gasproduktion 19, Västra Götaland 2008 Skåne Lunds Energikoncernen AB 2008 Västra Götaland SBI AB Gasproduktion 17,3 Lidköpings kommun Gasproduktion 16,7 Trafik 16,0 Summa 235,7 Intressant att notera är även att de tio största bidragen motsvarar nästan 40 % av den totala summan som beviljats till biogasrelaterade åtgärder. Av dessa åtgärder så är det än så länge endast biogasanläggningen i Falkenberg som slutrapporterats och beslutats. Biogasanläggningen i Katrineholm har skickat in slutrapporten och preliminära siffror visar en begäran på knappt 17 Mkr vilket är något lägre än den ursprungliga ansökan. Också värt att notera är att varken Malmö hamn eller Jordberga kommer att genomföras inom Klimp-programmet (se även 3.1.1). 2.4 Typ av huvudman Varje åtgärd inom Klimp har en huvudman som har klassificerats enligt följande. Kommunal förvaltning Kommunalt bolag Landsting Företag Övrigt (statliga organisationer eller olika regionala eller kommunala samarbetsformer) Hur antalet biogasåtgärder och beviljade bidrag inom Klimp fördelats över olika typer av huvudmän visas i figurerna 5 och 6. 21

23 Figur 5: Antal biogasåtgärder fördelade på typ av huvudman. Figur 6: Beviljat bidrag (Mkr) fördelat på typ av huvudman. Figurerna visar tydligt att kommunala förvaltningar beviljats bidrag för många mindre biogasåtgärder såsom informationsinsatser och bidrag till inköp av biogasfordon. Privata företag och även i viss omfattning kommunala bolag har fokuserat på större biogasprojekt. Det rör sig då om investeringar i nya eller befintliga produktionsanläggningar. 22

24 3 Miljöeffekter Biogas har en rad positiva miljöeffekter som alla bidrar till att uppfylla några av de nationella miljömålen. Biogassystem medför dock även en del negativa miljöeffekter såsom metanemissioner eller utsläpp av illaluktande ämnen. Detta kapitel kommer att kvantitativt och kvalitativt undersöka vilka positiva och negativa miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till. Kapitlet kommer även att beskriva hur biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. För varje beviljad ansökan om Klimp-bidrag finns en beräkning av åtgärdens kvantitativa miljöeffekter. Dessa data finns tillgängliga i MIRdatabasen och när en åtgärd slutrapporteras så görs en ny beräkning vartefter databasen uppdateras. Informationen i följande kapitel är en sammanställning från MIR-databasen den 25/ Det ger en osäkerhet i resultatet eftersom endast 60 av 196 biogasåtgärder då hade slutrapporterats vilket läsaren bör beakta. 3.1 Positiva miljöeffekter reduktion av växthusgaser En av de viktigaste miljöeffekterna som utvärderats är hur biogasåtgärderna har hjälpt till att minska utsläppen av växthusgaser och i detta kapitel kommer biogasåtgärdernas samlade effekt att sammanställas. Då biogassystem införs så finns det två faktorer som tydligast påverkar utsläppen av växthusgaser. Det ena är rötning av gödsel som ger ett minskat utsläpp av metan jämfört med konventionell gödselhantering. Det är idag väldigt svårt att exakt beräkna hur stor indirekt miljövinst som kan göras vid gödselrötning. I studien Systemoptimerad produktion av fordonsgas (Börjesson et al, 2009) så redovisas en siffra på 1,5 kg CH4/ton svingödsel som spontant bruttoläckage av metan vid konventionell gödsellagring. Det är rötningsanläggningar som helt eller delvis behandlar gödsel som kan tillgodose sig ett reducerat utsläpp av metan till atmosfären. Tre åtgärder som redovisat ett kraftigt bidrag till reduktion av metanutsläpp är Falkenberg, Katrineholm och Biogas Brålanda. Det är alla åtgärder som i ansökan har uppgett att stora mängder gödsel kommer att rötas i och med genomförandet av åtgärden. Falkenberg och Katrineholm är två centrala produktionsanläggningar som idag är i drift och rötar gödsel. Biogas Brålanda är däremot en åtgärd som beviljats bidrag för att bygga ett ledningsnät som i sin tur ska underlätta för lantbrukare i regionen att investera i en gårdsanläggning. Idag så byggs den första gårdsanläggningen och det är först då alla 18 gårdsanläggningar är byggda som full miljöeffekt kommer att erhållas. 23

25 Den andra faktorn är att när biogas ersätter fossila drivmedel så görs stora minskningar av utsläpp av växthusgaser vilket har visats i flertalet studier. I tabellen nedan visas resultat från rapporten Livscykelanalys av svenska biodrivmedel (Börjesson et al, 2010). Tabell 5: Utsläpp av växthusgaser för biogas som fordonsbränsle ur olika substrat. Hela produktionskedjan inklusive markkolsförändringar på 25 % av odlingsarealen men utan slutanvändning. CO 2 -ekv. (g/mj bränsle) CO 2 -ekv. (g/kwh bränsle) * Reduktion CO 2 -ekv. (g/kwh) * Reduktion (%) Vallgrödor 11,5 41,4 260,3 86 Sockerbetor& blast 12, ,7 85 Majs 21,2 76,3 225,4 75 Flytgödsel -40,4-145,4 447,1 148 Livsmedelsavfall -15,8-56,9 358,6 119 Hushållsavfall -2,3-8, * Utsläpp från fossila drivmedel antas vara 301,7 g per kwh Biogasåtgärdernas reduktion av växthusgaser Genom att sammanställa de uppgifter som finns tillgängliga i MIRdatabasen har miljöeffekten av biogasåtgärderna inom Klimp undersökts. I följande figur presenteras varje biogasåtgärds årliga minskning vad gäller utsläpp av växthusgaser. Åtgärderna har kategoriserats efter ansökningsår och alla växthusgaser inklusive lustgas och metan presenteras i form av CO2-ekvivalenter. Figur 7: Varje åtgärds årligt minskat utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv/år) fördelat på ansökningsår. Cirklarnas yta motsvarar åtgärdens utsläppsminskning. 24

26 I figur 7 syns det hur två stora åtgärder skiljer sig från övriga åtgärder. Dessa åtgärder är Biogas Storskalig produktion i Malmö Hamn och Biogas på Jordberga som båda beviljades Klimpbidrag år Båda projekten har sedan ansökan genomgått stora förändringar och i dagsläget kommer varken Malmö Hamn eller Jordberga att genomföras inom ramen för Klimp. Trelleborgs kommun beviljades 2007 bidrag för sitt klimatinvesteringsprogram och en av åtgärderna i detta program var Biogas på Jordberga med Skånska Biobränslebolaget AB som huvudman. Jordbergaprojektet syftade ursprungligen till att använda spannmål för storskalig biogasproduktion som sedan skulle uppgraderas och tillföras högtrycksnätet. I ansökan beräknades produktionen till 330 GWh/år vilket skulle ge ett årligt minskat utsläpp av växthusgaser med ton CO2-ekv. Trelleborg kommun begärde 25 oktober 2010 en ändring av åtgärden vad gäller omfattning, beviljat bidrag och genomförandetid. Orsaken till ändringen var de kraftigt förhöjda spannmålspriserna som gjorde att projektet blev oekonomiskt. Produktionen grundade sig nu i första hand på sockerbetor och beräknades till 100 GWh i en första etapp vilket skulle ge en reduktion med ton CO2-ekv per år och genomförandetiden skulle flyttas fram med 1 år till 22 maj Ändringsanmälan fick dock avslag från Naturvårdsverket, vilket innebär att projektet inte kommer att genomföras inom ramen för Klimp. Miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till förändras när data korrigerats för ovan beskrivna åtgärder och illustreras i figuren nedan. Figur 8: Varje åtgärds årligt minskat utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv/år) fördelat på ansökningsår där Malmö hamn och Jordberga har tagits bort. Cirklarnas yta motsvarar åtgärdens utsläppsminskning. 25

27 Om miljöeffekterna för alla biogasåtgärderna inom Klimp i figur 8 ovan summeras så ger det att de tillsammans har bidragit till ett årligt minskat utsläpp av växthusgaser med ca ton CO2-ekv. En minskning med ton CO2-ekv motsvarar en produktion av ca 1,1 TWh fordonsgas om substratmixen är enligt tabell 6 och biogasen ersätter fossila drivmedel. Detta kan jämföras med Sveriges totala biogasproduktion 2009 på totalt ca 1,4 TWh per år (Energimyndigheten 2010). Med detta beräkningssätt skulle alltså den största delen av den producerade biogasen komma från biogasåtgärder inom Klimp, vilket inte är sannolikt. Biogasåtgärdernas verkliga minskning av CO2-utsläpp kan därför anses ligga under de beräknade CO2-ekv/år. Problemet med en summering av alla biogasåtgärder istället för en sammanställning ur ett systemperspektiv ligger i att det sker en dubbelräkning av klimatnyttan eftersom flera åtgärder inom samma biogaskedja tillgodoser sig hela minskningen då fordonsgas ersätter fossila drivmedel. Det syns då enskilda åtgärder studeras men även då kategorierna Gasproduktion och Trafik summeras var för sig vilket visas i figur 9 nedan. Figur 9: Totalt årligt minskat utsläpp av växthusgaser för kategorin Gasproduktion och Trafik. För att undvika dubbelräkningen är en möjlighet att endast studera en del i systemet, t ex Gasproduktion. Det skapar visserligen en ny osäkerhet eftersom alla systemdelar inte alltid är del av Klimp-programmet. Exempelvis blir miljönyttan för låg i ett fall där bara gasuppgraderingsanläggningen men inte rötningen har beviljats bidrag inom Klimp. Åt andra hållet blir den beräknade miljönyttan för hög om bara rötningen har beviljats bidrag men resterande delar i systemet har finansierats utan Klimp. Dessa effekter bör dock till viss utsträckning jämna ut varandra. 26

28 I figurerna 10 och 11 nedan visas antal gasproduktionsåtgärder per år samt dess beräknade minskning vad gäller utsläpp av CO2-ekv. Figur 10: Antal Klimp-åtgärder per år inom kategorin Gasproduktion. Figur 11: Beräknad minskning av växthusgaser i ton CO2-ekv./år för åtgärder inom kategorin Gasproduktion. Enligt detta sätt att sammanställa biogasåtgärdernas miljöeffekt så har de totalt bidragit till en minskning med ungefär ton CO2-ekv per år. Om detta räknas om till producerad fordonsgas från en substratmix enligt tabell 6 nedan så motsvarar det en produktion på ca 0,5 TWh fordonsgas per år. 27

29 Tabell 6: Reduktion av växthusgaser för en fiktiv substratblandning i en tänkt samrötningsanläggning. Data enligt tabell 5 (Börjesson et al, 2010). 1 Substrat Andel (%) CO 2 -ekv. (g/kwh bränsle) Reduktion CO 2 -ekv. 2 (g/kwh) Reduktion (%) Vallgrödor 16,7 41,4 260,3 86 Sockerbetor& blast 16, ,7 85 Majs 0 76,3 225,4 75 Flytgödsel 33,3-145,4 447,1 148 Livsmedelsavfall 16,7-56,9 358,6 119 Hushållsavfall 16,7-8,3 310,0 103 Totalt ,9 346,6 115 Det har visat sig väldigt svårt att utifrån tillgänglig data kvantifiera miljönyttan för biogasåtgärderna inom Klimp. Detta beror både på att varje biogassystem i sig är unikt och att de uppgifter som lämnas för varje åtgärd sällan har varit kopplade till tidigare genomförda åtgärder. För att på ett säkert sätt kvantifiera nyttan så måste åtgärderna sättas in i sitt sammanhang och en utvärdering göras av hela systemet. I detta sammanhang måste även beslut fattas om hur systemdelar hanteras som inte ingår i Klimpprogrammet. Det råder dock inga tvivel om att åtgärderna har bidragit till en reducering vad gäller utsläpp av växthusgaser och då främst genom att ersätta fossila drivmedel inom transportsektorn. 3.2 Negativa miljöeffekter emissioner från biogassystemet Biogassystem har idag negativa miljöeffekter där okontrollerade metanemissioner till atmosfären utgör en av de viktigaste. En annan negativ effekt av biogassystem är de utsläpp av illaluktande ämnen som kan uppkomma då en ny biogasanläggning uppförs Metanemissioner Okontrollerade utsläpp av metan kan förekomma vid både rötning och uppgradering och bidrar därigenom till en negativ miljöpåverkan. Metan är en väldigt potent växthusgas med en 23 gånger större växthuspåverkan än koldioxid. Tidigare studier har visat att beroende på biogassystemets utformning och vilka substrat som rötas så kan utsläppen av metan uppgå till 8-26 % av den producerade mängden metan innan systemet har en lika negativ klimatpåverkan som ett fossilt referenssystem (Berglund & Börjesson, 1 Siffrorna som anges i Börjesson (2010) överensstämmer sannolikt inte helt med de beräkningar som gjordes i programmen eftersom till viss del andra siffror gällde tidigare. 2 Utsläpp från fossila drivmedel antas vara 301,7 g per kwh. 28

30 2003). Det finns förutom miljömässiga skäl även ekonomiska vinster att göra då metanemissionerna minskas. Även ur säkerhets- och luktsynpunkt kan anläggningarna förbättras då metanemissionerna reduceras. Vid ansökan och i slutrapporten ombeds huvudmannen att beräkna vilken påverkan åtgärden har på metanemissioner. Även om dessa siffror räknas in då den totala påverkan vad gäller växthusgaser beräknas så är det värdefull data i sig för att närmare granska de olika åtgärderna. Av de 196 identifierade åtgärderna har endast 37 lämnat information om åtgärdens påverkan på metanemissioner. Att endast knappt 20 % av de identifierade åtgärderna har beräknat dess påverkan på metanemissioner gör det omöjligt att utifrån befintlig data direkt kvantifiera alla åtgärders sammanlagda miljöeffekt vad gäller metanemissioner. Avfall Sverige har idag ett program för frivilligt åtagande för biogasanläggningar där de förbinder sig till att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp av metan. En del av det frivilliga åtagandet är att återkommande genomföra emissionsmätningar vid anläggningen för att bestämma metanutsläpp och metanförlust. Resultat av genomförda mätningar 2007 till 2008 visar att svenska biogasanläggningar sammantaget har ett metanutsläpp som är mindre än 3 % av den totala produktionen (Avfall Sverige, 2009). Det är framförallt vid uppgradering av biogas som emissioner sker och beroende på teknik så varierar utsläppen av metan. PSA-anläggningar och vattenskrubber är generellt den teknik som leder till de största okontrollerade utsläppen och några åtgärder inom Klimp har fokuserat på att minska dessa utsläpp. Detta har gjorts genom att installera utrustning för oxidering av metan i restflödet från anläggningen. I den genomförda enkätundersökningen så tillfrågades alla som markerat sin åtgärd som en rötningsanläggning om de deltog i Avfall Sveriges program för frivilligt åtagande samt om de också arbetade för att minska metanutsläppen. Resultatet visas i figur 12 nedan. Figur 12: Andel av åtgärderna med rötningsanläggningar som deltar i Avfall Sveriges frivilliga åtagande att minska metanutsläppen. 29

31 Av de svarande så deltog cirka en tredjedel i programmet och lika många arbetade för att minska metanutsläppen. De som svarade att de arbetade för att minska utsläppen ombads därefter att utveckla sina svar angående vad som görs för att minska metanemissioner. De flesta svarade då oxidering av metan från restströmmar samt gastäta biogödsellager. Ingen av de svarade uppgav att de arbetar kontinuerligt med läcksökning eller mätning av metanhalten i restflödet från uppgraderingen vilket är åtgärder som anses vara viktiga för att upptäcka och åtgärda metanemissioner från anläggningen. Även om metanutsläppen vid rötning och uppgradering står för en liten del av den totala klimatpåverkan så är det relativt enkelt och konkret att göra någonting åt det. Idag är det allt fler anläggningar som har villkor på metanutsläppet i sina miljötillstånd vilket ytterligare är en drivkraft för fortsatt arbete med att minimera utsläppen Lukt Utsläpp av illaluktande ämnen är ett problem vid biogasanläggningar som kan leda till en försämrad miljö på anläggningen och i närområdet. Detta är ett problem både för att skapa ett förtroende hos allmänheten samt ur arbetsmiljösynpunkt. Det finns många exempel på hur tillståndsprocessen har försvårats eftersom det har funnits en mycket stor oro hos de närboende huruvida uppförandet av en ny biogasanläggning kommer att leda till luktolägenheter (se även kapitel 6.1). Det är därför viktigt för biogasanläggningarna att försöka minska sina utsläpp av illaluktande ämnen genom att installera utrustning för reduktion av illaluktande ämnen och aktivt arbeta med denna problematik. Rapporten Metoder att mäta och reducera emissioner från system med rötning och uppgradering av biogas (RVF, 2005) visar att utsläpp av luktämnen primärt är kopplade till mottagning, förbehandling och rötning av det organiska avfallet. För att komma tillrätta med detta så rekommenderar de att anläggningarna ska eftersträva att ha verksamheten inomhus. Det gäller i synnerhet vid öppen hantering av organiskt avfall eftersom det ger möjlighet att övervaka och behandla emissioner i ventilationsluften. En större åtgärd inom Klimp är uppförandet av SYSAV:s förebehandlingsanläggning för källsorterat matavfall. Anläggningen tar idag emot matavfall från 14 kommuner och har en kapacitet på ton matavfall per år. Stort fokus låg på att bygga en anläggning med minimala utsläpp av illaluktande ämnen och en god arbetsmiljö. Anläggningen är idag helt inbyggd och utrustad med ett omfattande ventilationssystem samt tillsats av joniserad luft. 30

32 Vid Falkenbergs biogasanläggning finns ett biofilter installerat för luktbehandling och all lossning av material sker inomhus. Anläggningen fungerar idag bra och personalen är nöjda med lösningen eftersom den både minskar lukten och ger en god arbetsmiljö för lossning av inkommande material. Generellt så finns det idag en god förståelse för luktproblematiken vid biogasanläggningar men nya anläggningar för speciellt matavfall kommer oundvikligen att ge upphov till en viss lukt. Biogasåtgärderna inom Klimp har dock bidragit till att nya anläggningar har byggts som kan fungera som goda exempel på hur luktproblemen har minimerats och bidragit till en god miljö för både närboende och personal vid anläggningen. 3.3 Nationella miljökvalitetsmål Införandet av biogassystem har visat sig kunna bidra till uppfyllande av många av de nationella miljömålen. Vid ansökan så har varje åtgärd fått specificera vilka miljömål som de bidrar till att uppfylla idag och i framtiden. Detta kapitel kommer att undersöka i vilken utsträckning biogasåtgärderna inom Klimp idag och i framtiden har bidragit till uppfyllande av de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan» Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Sverige och övriga medlemsstater inom EU har enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Sveriges riksdag har antagit visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Hur har biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till målet? Kvantitativt så har biogasåtgärderna bidragit till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär ton CO2-ekv/år, se kapitel Biogasåtgärderna har visat sig effektiva för att sänka utsläppen av växthusgaser och det är främst genom att vara en metod för produktion och användning av förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn. I jämförelse med andra förnybara drivmedel leder biogasproduktion till den största emissionsminskningen av CO2-ekvivalenter (Börjesson et al, 2010). Biogasan- 31

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas Upplägg Nulägesbeskrivning Sverige och Västra Götaland Biogasprogrammet

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne Social hållbarhet Foto: Bertil Hagberg 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Biogasrelaterade stöd i Klimatklivet

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Energigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011

Energigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011 Energigasläget i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion Anders Mathiasson 2011-01-11

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu

Läs mer

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasstrategin och biogasutlysningen Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013 Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling Karlskoga, 14 juni 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Fordonsbränsle

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Utsläpp till luft vid biogasproduktion Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort och Emelie Severinsen - företaget Teknik- och miljökonsulter med mer än 30 års erfarenhet Erbjuder expertkunskaper inom bioenergi och miljö 12 medarbetare

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan PRESSMEDDELANDE 2007-05-24 Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Malmö och Trelleborg får tillsammans 144 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB Biogas till tung trafik Hans Johansson FordonsGas Sverige AB FordonsGas Sverige AB Bildades: 1998 Antal anställda: 33 stycken Ägare: Air Liquide 42 CNG-stationer 2 BiGreen (LBG) stationer 4 bussdepåer

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Utsläpp till luft vid biogasproduktion Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort och Emelie Severinsen - företaget Teknik- och miljökonsulter med mer än 30 års erfarenhet Erbjuder expertkunskaper inom bioenergi och miljö 12 medarbetare

Läs mer

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Stödsystem för solceller

Stödsystem för solceller Stödsystem för solceller Björn Sandén Miljösystemanalys, Energi och miljö Chalmers Visionen The industrial transition Energy, materials and knowledge High efficiency solar energy (>100 kwh/m 2 yr) Fossil

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Informationsinsatser om biogas som fordonsbränsle i Västerås 610416 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Fordonsgas/Biogas - historik

Fordonsgas/Biogas - historik 1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi

Läs mer

Country report: Sweden

Country report: Sweden Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International

Läs mer

Initiativtagare till projektet

Initiativtagare till projektet Initiativtagare till projektet Region Skåne LEADPARTNER Viktigt att visa på vårt engagemang i frågan. Viktigt att vara en Region som gör skillnad för omställning av transportsektorn. Ur Skånes regionala

Läs mer

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014 Innehåll Klimat och transportsektorn Det ohållbara transportsystemet utveckling och drivkrafter Klimatmålen

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Utsläpp till luft vid biogasproduktion Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort Projektpartners och organisation Biogas Öst: övergripande projektledningen samt information och seminarier. Sammankallande i referensgruppen. Projektledare:

Läs mer