Biogasproduktion för miljö och ekonomi. Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna inom Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp)

Transkript

1 Biogasproduktion för miljö och ekonomi Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna inom Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp)

2 Biogasproduktion för miljö och ekonomi Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna inom Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) Daniel Tamm Martin Fransson NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: Fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011 Omslag: Kaigan TBK AB. Foton små: Sten-Allan Östby, Hans Runesson, Hallbo, Malmö Stad, SCA Forest Products. Foto stor: Piia Doyle Illustrationer kap 3 (miljömålsbilder): Tobias Flygar

4 Förord Naturvårdsverket har finansierat utvecklingen av biogasområdet i Sverige genom klimatinvesteringsprogrammen (Klimp). Närmare 200 stycken av åtgärderna inom Klimp berör biogas med en total bidragsvolym på 622 miljoner kronor. Biogasåtgärder inom Klimp har en stor geografisk spridning där 17 av Sveriges 21 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åtgärd. Omfattningen av finansieringen och behovet av att få en bild av effekterna av biogasåtgärderna inom Klimp motiverar en utvärdering av detta arbete. Syftet med utvärderingen är att belysa effekterna av biogasåtgärderna och sammanställa erfarenheter som har gjorts under programtiden. Naturvårdsverket har gett teknikkonsultföretaget Biomil AB att genomföra utvärderingen. Uppdraget har två huvudsyften. För det första att sammanställa och undersöka vilka miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till idag och kommer att bidra till i framtiden. Det andra är att undersöka hur Klimpåtgärderna har bidragit till teknikutveckling, systemintegration och andra dynamiska effekter i samhället. Goda exempel, erfarenheter och nyckelfaktorer som lett till framgångsrika biogasprojekt ska fångas upp och presenteras för att på så sätt främja den fortsatta biogasutvecklingen i Sverige. Naturvårdsverket vill varmt tacka alla de intervjupersoner som delat med sig av kunskaper och erfarenheter och andra som lämnat underlag till utvärderingsarbetet. Utvärderingsarbetet har utförts av ett konsultteam lett av Daniel Tamm (projektledare) och Martin Fransson. En referensgrupp har varit knuten till arbetet. I den deltog Ulf E Andersson (beställarrepresentant) och Catarina Östlund från Naturvårdsverket, samt Kalle Svensson, Energimyndigheten, Daniel Hellström, Svenskt vatten, Angelika Blom, Avfall Sverige, Helena Gyrulf och Daniel Aulik, Energigas Sverige. Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll och slutsatser. Stockholm juli 2011 Naturvårdsverket 3

5 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 10 1 INLEDNING Utvärderingens syfte Utvärderingsmetoden Sammanställning av slutrapporter och MIR Enkät Intervjuer 15 2 SAMMANSTÄLLNING AV BEFINTLIG DATA UR MIR- DATABASEN Biogasåtgärder inom Klimp 2003 till Regional spridning Åtgärdernas spridning inom biogassystemets olika delar Typ av huvudman 21 3 MILJÖEFFEKTER Positiva miljöeffekter reduktion av växthusgaser Biogasåtgärdernas reduktion av växthusgaser Negativa miljöeffekter emissioner från biogassystemet Metanemissioner Lukt Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö Ingen övergödning Bara naturlig försurning Sammanställning 36 4 FORSKNING OCH UTVECKLING Frågeställningar Koppling till forskning och utveckling Problem vid samarbetet med forskarvärlden Innovativa lösningar på anläggningarna 40 4

6 4.5 Enskilda iakttagelser Vardagsrationalisering Kunskapsöverföring och konkurrens 43 5 SYSTEMINTEGRATION OCH HELHETSSYN Helsingborg Göteborg Lidköping Linköping Boden Sammanfattning 50 6 HINDER, DRIVKRAFTER OCH DYNAMISKA EFFEKTER Hinder Drivkrafter Rötrest Dynamiska effekter 60 7 FRAMGÅNGSFAKTORER Kartlägg och förstå biogasens värdekedja Samverka Involvera de offentliga aktörerna Långsiktiga och genomarbetade affärsmässiga koncept Kunskap kring tillståndsprocessen och regelverken Arbeta parallellt Rätt teknik för ändamålet Rötrest Arbeta aktivt med processutveckling 69 8 IAKTTAGELSER, SLUTSATSER OCH RÅD TILL AKTÖRER Nationella beslutsfattare Kommunala och regionala beslutsfattare Anläggningsägare 74 9 UTBLICK KÄLLFÖRTECKNING BILAGA A: FÖRTECKNING ÖVER KLIMP-ÅTGÄRDER INOM BIOGAS BILAGA B: WEBBENKÄT DEL

7 13 BILAGA C: WEBBENKÄT ANONYM DEL BILAGA D: URVAL AV BIOGASÅTGÄRDER FÖR EN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING BILAGA E: INTERVJUMALL 115 6

8 Sammanfattning År 2002 ersattes de lokala investeringsprogrammen (LIP) av klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) där fokus låg på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivare energianvändning. Närmare 200 stycken av åtgärderna inom Klimp berör biogas och med en total bidragsvolym på 622 miljoner kronor motsvarar det en tredjedel av den totala bidragsvolymen inom Klimp. Syftet med utvärderingen är att belysa effekterna av biogasåtgärderna och sammanställa erfarenheter som har gjorts under programtiden. Resultatet kan användas som underlag vid utformningen av framtida statliga stöd, samtidigt som aktörer inom branschen kan lära sig av erfarenheterna och på så sätt skynda på utvecklingen. Biogasåtgärder inom Klimp har en stor geografisk spridning där 17 av Sveriges 21 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åtgärd. Det är dock två län som utmärker sig, Skåne och Västra Götaland som tillsammans beviljats ungefär hälften av den totala bidragsvolymen. Åtgärderna skiljer sig mycket åt både vad gäller typ och omfattningen men två typer av åtgärder dominerar och har kategoriserats som antingen Gasproduktion eller Trafik. 47 stycken åtgärder har identifierats inom kategorin Gasproduktion och denna kategori har beviljats ca 50 % av den totala bidragsvolymen inom Klimp. Kategorin Trafik med åtgärder som fokuserat på uppgradering till fordonsgas, distribution och gasfordon omfattar 111 stycken åtgärder och har tillsammans beviljats ca 40 % av den totala bidragsvolymen. Kvantitativt så har biogasåtgärderna bidragit till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär ton CO2-ekv/år. Biogasåtgärderna har visat sig effektiva för att sänka utsläppen av växthusgaser och det är främst genom att vara en metod för produktion och användning av förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn. När biogas ersätter fossila drivmedel såsom bensin eller diesel så minskar emissionerna av luftföroreningar. Detta har visats i ett flertal studier som även visat att biogas leder till lägre utsläpp än andra förnybara drivmedel. Biogasens förmåga att reducera utsläpp av luftföroreningar beror mycket på hur biogasen framställs och om biogas ersätter drivmedel i tunga eller lätta fordon. Metanslip på produktions- och uppgraderingsanläggningar innebär en viss minskning av miljönyttan, vilket har räknats in i ovanstående siffra. En annan viktig aspekt i samband med biogasverksamhet är luktemissioner. Närboende fruktar att biogas ska orsaka luktstörningar vilket ofta har lett till motstånd vid lokalisering av nya anläggningar. 7

9 En fördjupande granskning av åtgärderna har baserats på dels en webbaserad enkät för ett brett underlag där två tredjedelar av åtgärderna lämnat svar, dels på personliga intervjuer med utvalda åtgärder för en djupare förståelse av mer komplexa sammanhang. Resultaten från enkäter och intervjuer visar att ett konkret samarbete mellan åtgärderna och den akademiska forskarvärlden förekommer relativt sällan. Bland orsakerna nämns bland annat olika tidsperspektiv, svårigheten att direkt tillämpa forskningsresultat i verksamheten samt även sekretess och konkurrens. De aktörer som har haft ett samarbete med den akademiska forskningen har däremot inte upplevt några samarbets- eller kommunikationsproblem. Gemensamt för alla biogassystem är att de består av ett flertal delsystem (substrat, rötning, biogödsel, gasuppgradering, distribution, tankning) som ägs av flera olika aktörer. Verksamheterna i de olika delsystemen skiljer sig mycket åt och passar inte in i en enda aktörs verksamhetsområde. Det ställer stora krav på samordning mellan olika parter. De undersökta systemens aktörer verkar ha lyckats bra med kommunikationen och har ett bra arbetsklimat både internt och mellan företagen vilket är en förutsättning för att samarbetet ska leda till framgångsrika projekt. Även kommunikation, utbildning och marknadsföring gentemot slutkunden har visat sig vara avgörande ur ett helhetsperspektiv. Många av Klimp-programmen inkluderar åtgärder för folkbildning och information vars direkta effekt är svår att kvantifiera men som är minst lika viktiga som övriga länkar i kedjan. På samma sätt har kommunernas åtgärder för stöd av gasfordon bidragit till att biogasmarknaden kunnat ta fart. De olika tekniska delsystemen behöver sammankopplas för att kunna skapa integrerade systemlösningar. På denna tekniska nivå finns det några områden som förtjänar speciell uppmärksamhet så som en väl optimerad styrning vilket krävs för att få ett bra samspel mellan anläggningsdelarna. Ett annat område som hänger ihop med styrningsproblematiken gäller behovet av tillräcklig buffertkapacitet mellan anläggningsdelarna. Även andra aspekter som inte är specifika för Klimp-åtgärder har undersökts. En viktig del i undersökningen är faktorer som gör att aktörer satsar eller inte satsar på biogasprojekt. Förutom problemet med ekonomisk lönsamhet så finns det framförallt ett stort behov av långsiktiga politiska signaler och skatterelaterade spelregler. Även processen för miljötillstånd har lyfts fram som ett svårbedömt hinder för framdrift i projekten. Det har visat sig vara svårt att göra en ekonomisk utvärdering av enskilda åtgärder. I kommunala projekt saknas det ofta en klar avgränsning till annan verksamhet, samtidigt som ekonomiska resultat allokeras till olika verksam- 8

10 heter inom organisationen. Privata aktörer agerar idag på en konkurrensutsatt marknad vilket gör att ytterst få är villiga att dela med sig av ekonomisk data. Istället för en ekonomisk utvärdering har därför mer kvalitativa faktorer som är viktiga för att biogasåtgärder ska vara framgångsrika arbetats fram. Utvärderingen har identifierat bland annat följande framgångsfaktorer för ett lyckat genomförande av biogasprojekt. Kartlägg och förstå biogasens värdekedja Skapa en samsyn kring biogasens nytta, och tydliga incitament för alla aktörer Involvera de offentliga aktörerna Långsiktiga och genomarbetade affärsmässiga koncept Kunskap kring tillståndsprocessen och regelverken Arbeta parallellt med flera utvecklingssteg Välj rätt teknik, beroende på bl a substrat och lokala förutsättningar Skapa avsättning för rötresten Arbeta aktivt och kontinuerligt med processutveckling Utvärderingen lämnar också ett antal generella råd till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå samt anläggningsägare hur utvecklingen inom biogasområdet kan främjas. Totalt sett har utvärderingen visat att Klimp-bidragen fungerar dels som ett ekonomiskt stöd men även som ett moraliskt stöd genom att signalera att biogasen ses som en av politiken önskad och prioriterad teknik, vilket har spelat en viktig roll i utvecklingen av biogassektorn i Sverige. 9

11 Summary In 2002 the Local Investment Programmes (LIP) was replaced by the Climate Investment Programmes (Klimp) that focused on reducing greenhouse gas emissions and energy efficiency in Sweden. Almost two hundred projects within Klimp were related to anaerobic digestion and the production of biogas and with a total volume of 622 million SEK (68 million EUR) it corresponds to one third of the total budget of Klimp. The purpose of the evaluation is to investigate the effects of the biogas projects within Klimp and to compile experiences from the program. The result can be partly used to inform policy- and decision makers of future government subsidy programs, while the industry may learn from experience and thus accelerate the progress and development of the biogas sector in Sweden. Biogas projects within Klimp has a wide geographic spread, where 17 of Sweden's 21 regions received a grant for a biogas related project. However, there are two regions that stands out, Skåne and Västra Götaland, which together received almost half of the total 622 million SEK. The biogas projects vary widely in terms of both type and extent, but two types of projects dominates and has been categorized as either Biogas production or Traffic. Forty-two projects have been identified in the category Biogas production and this category has been granted about 50 % of the total 622 million SEK. The category Traffic consists of projects that focused on upgrading biogas to vehicle fuel, distribution of gas and financial support for investment in gas vehicles. It includes 111 individual projects and together they have been granted about 40% of the 622 million SEK. A compilation of the biogas projects overall environmental impact in terms of greenhouse gas emissions show a total decrease of approximately metric tonnes of CO2-equivalents per year. Biogas have proved effective in reducing greenhouse gas emissions and it is mainly by being an renewable option to the fossil fuel used in the transport sector. When biogas replaces fossil fuels such as gasoline or diesel it also reduces emissions of air pollutants. This has been demonstrated in several studies that also show that biogas results in lower emissions than other renewable fuels. Biogas ability to reduce emissions of air pollutants depends on how the biogas is produced and if the biogas replaces fossil fuel in heavy or light vehicles. Emissions of methane to the atmosphere from plants for anaerobic digestion and upgrading contributes to some reduction of the environmental benefits, which have been included in the calculations. Another important aspect of 10

12 the production of biogas by anaerobic digestion is odor emissions. The general public and neighbors are still concerned that biogas plants will cause problems with odor, which often has led to resistance from them when new facilities have been planned in the vicinity of populated areas. The review of the projects have been based on both a web-based survey in which two-thirds of the projects provided answers, and partly on personal interviews with selected projects for a deeper understanding of the more complex questions. Cooperation between the biogas projects and the academic research community has been shown not to occur in that extent that was expected. Reason not to cooperate includes different time horizons, the difficulty of directly applying research results in the operation of a plant as well as secrecy and competition. The actors that do work together with academic research did not experience any cooperation or communication problems. Common to all of the biogas systems is that they consist of several subsystems (substrate, anaerobic digestion, bio-fertilizer, upgrading, distribution, refueling) owned by several different actors. The activities of the various subsystems are very different and do not fit in a single players activity. This demands coordination between different parties. The investigated systems operators seem to have succeeded well in communicating and have a good working climate both internally and between the companies which is a prerequisite for the cooperation that will lead to successful projects. Communication, education and marketing to end-customer have shown to be critical from a holistic perspective. Many Klimp programs include measures for public education and information whose direct effect is difficult to quantify but which are just as important as other activities. Similarly, the local action in support of gas vehicles contributed to the development of the biogas market. The different technical subsystems need to be connected to create efficient integrated systems. On the technical level, there are some areas that deserve special attention such as optimized control system which is necessary to obtain an interaction between different parts of the plant. Another area that is related to control issues is the need of sufficient buffer capacity between the subsystems. Other aspects that are not specific to Klimp related biogas projects have also been investigated. An important part of the study are factors that drives players to invest or not to invest in biogas projects. Apart from the problem to find profit without great financial risks, there is a great need for long-term policies and tax rules. The process for environmental permits have also been highlighted as a difficult barrier to surpass for the biogas projects. 11

13 It has proved difficult to make an economic assessment of the biogas projects. With municipal projects, there is often not a clear demarcation to other activities and financial performance is allocated to different activities within the organization. Private companies are today acting in a competitive market which means that very few are willing to share financial data. So instead of an economic evaluation the report presents some qualitative factors shown important to the success or failure of biogas projects in Sweden: Identify and understand the value chain for the biogas system Create a consensus on the value of biogas and clear incentives for all actors in the system Involve the public actors Long-term and thoroughly analyzed business concepts Knowledge of the permit processes and regulations Work in parallel with several development stages Choose the relevant technical solutions, depending of the substrate and local conditions Create a market for the produced bio-fertilizer Work actively and continuously with quality and process development The report also gives a few general recommendations to policy makers at national, regional and local level, and to plant operators of how the development of the biogas sector in Sweden can be promoted. Overall the evaluation showed that Klimp not only serves as a financial support for biogas projects but also as a "moral" support that signals that biogas is seen as a desired and preferred technique at a national level. It also shows that Klimp has played an important role in the development of the biogas sector in Sweden. 12

14 1 Inledning 2002 ersattes de lokala investeringsprogrammen (LIP) av klimatinvesteringsprogram (Klimp) för att bidragssystemet skulle fokusera på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivare energianvändning. Riksdagen avsatte under åren knappt två miljarder kronor för stöd till klimatinvesteringar som minskar växthuseffekten. Det resulterade i 126 klimatinvesteringsprogram i samtliga 21 län och en total investeringsvolym på 8 miljarder kronor. Sista ansökningsrundan för Klimp var hösten 2007 och genomförande av Klimpprogrammen pågår till och med Bidraget till Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Tanken är att kommuner, företag och andra aktörer ska stimuleras att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokalt engagemang och lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthusgaser bidrar Klimp till att vi når det svenska klimatmålet, samtidigt som det stärker det lokala klimatarbetet. Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. Programmen löper under fyra år, och slutrapporteras därefter. Då bestäms vilket slutligt bidrag som ska utgå till de som gjort investeringar, beroende på hur väl de lyckats uppfylla de mål som angavs i ansökan. Efter slutrapportering fattas beslut om slutliga bidrag löpande inom Naturvårdsverket. Många av åtgärderna inom Klimp berör biogas och sammantaget motsvarar dessa åtgärder en betydande del av det totala Klimp-bidraget. Att få miljöeffekter, ekonomi, teknikaspekter och dynamiska effekter av biogasåtgärderna är ett behov inte bara hos Naturvårdsverket utan också hos andra intressenter, som Energimyndigheten, branschorganisationer samt lokala och regionala aktörer. Naturvårdsverket arbetar också med spridning av kunskap och erfarenheter från Klimatinvesteringsprogrammen genom att dels låta utföra olika slags utvärderingar och dels genom att ta fram goda exempel från programmen; dvs. identifiera enskilda åtgärder som har goda miljömässiga och ekonomiska effekter. Utvärderingarna (som t ex denna utvärdering eller den tidigare utvärderingen av biogasprojekt inom LIP-programmet) rör antingen specifika branscher eller mer generella eller övergripande frågor, som t.ex. resultatspridning eller i vilken omfattning klimatstrategier fungerar som drivkraft. 13

15 De goda exemplen väljs ut inom varje åtgärdsgrupp som t.ex. biogas. Tio procent av de mest lyckade projektresultaten väljs ut som Goda exempel. Urvalet av de goda exemplen baseras på kriterier som miljönytta (t.ex. minskade växthusgasutsläpp) och god ekonomi (t.ex. lägre driftskostnader). Även projektets spin-off-effekter, möjliga överförbarhet och innovationsgrad är urvalskriterier, tillsammans med en bedömning av långsiktig strategisk nytta för miljö, sysselsättning och regional utveckling. En expertbedömning av samtliga projekt utifrån kriterierna har gjorts av konsulter verksamma inom respektive sakområde för att hitta de bästa projektresultaten. Konsultbedömningarna har kvalitetssäkrats genom en dialog med kommunen eller annan huvudman för projektet. Dessa goda exempel är inte nödvändigtvis de bästa exemplen i alla avseenden som finns i Sverige, utan de är utvalda som de bästa resultaten från investeringsprogrammen Klimp och LIP, se Naturvårdsverkets hemsida Utvärderingens syfte Uppdraget har två huvudsyften. För det första att sammanställa och undersöka vilka miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till idag och kommer att bidra till i framtiden. Det andra är att undersöka hur Klimpåtgärderna har bidragit till teknikutveckling, systemintegration och andra dynamiska effekter i samhället. Goda exempel, erfarenheter och nyckelfaktorer som lett till framgångsrika biogasprojekt ska fångas upp och presenteras för att på så sätt främja den fortsatta biogasutvecklingen i Sverige. 1.2 Utvärderingsmetoden Utvärderingen har gjorts för att på bästa sätt möta de krav som ställts från Naturvårdsverket. Utvärderingen har utförts genom att stegvis bygga upp kunskapsunderlaget för att till sist utifrån insamlade data kunna bearbeta ovannämnda delområden. Arbetet med att bygga upp ett kunskapsunderlag har gjorts i tre huvudsteg, sammanställning av befintlig data (slutrapporter och MIR), enkäter och till sist intervjuer med åtgärdsägare Sammanställning av slutrapporter och MIR Alla åtgärder identifierades och kartlades för att ligga till grund för utredningen. En kvantitativ sammanställning gjordes utifrån de data som är inrapporterade i MIR samt slutrapporter från avslutade åtgärder. 14

16 1.2.2 Enkät För att komplettera informationsunderlaget från sammanställningen av inrapporterade data i MIR samt slutrapporter genomfördes en webbenkät. Alla åtgärdsägare inbjöds till att delta i enkäten. För att öka svarsbenägenheten på vissa frågor delades enkäten upp i en öppen del och en anonym del. Frågorna i enkäten finns i bilaga B Webbenkät del 1och bilaga C Webbenkät del Intervjuer Utifrån det underlag som tagits fram genom sammanställningen och enkätsvaren valdes några åtgärder ut för vidare intervjuer (se bilaga D Förteckning över utvalda åtgärder för intervju). Fokus för urvalet har varit på hela program som innefattar flera åtgärder kopplat till både produktion, distribution och användning av biogas. Utöver dessa program så har även några enskilda åtgärder inkluderats som är av intresse av andra skäl. För urvalet har det eftersträvats en spridning i geografi, storlek, användningsområde, ägare, teknik och substrat. Målet är att en fördjupad analys av dessa åtgärder ska ge en god bild av hur Klimpbidrag har påverkat utvecklingen av svensk biogasproduktion och användning. Intervjuerna genomfördes därefter som ett målöppet samtal där en intervjumall användes för att ledsaga och säkerhetsställa att relevanta frågor ställdes och besvarades, se bilaga E Intervjumall. 15

17 2 Sammanställning av befintlig data ur MIR-databasen Under åren 2003 till 2008 har Naturvårdsverket beviljat bidrag inom Klimp i fem ansökningsomgångar (år 2005 var ej ett ansökningsår). Åtgärderna inom ett beviljat program ska genomföras inom fyra år vilket innebär att de sist beviljade åtgärderna från 2008 kommer att vara slutrapporterade tidigast Ändringar kan ske i pågående program eller åtgärder och det förekommer också att beviljade projekt läggs ned. Detta medför att den beräknade omfattningen av Klimp förändras något under genomförandetiden. Uppgifter för varje beviljad åtgärd finns sammanställda i MIR (Miljöinvesteringsregistret) som tillhandahålls av Naturvårdsverket. Underlaget i databasen ändras allt eftersom åtgärder slutförs eller ändras. Utdraget ur databasen som följande sammanställning baseras på hämtades den 25/ då det fanns totalt 196 åtgärder med biogasanknytning varav 60 var slutrapporterade (se bilaga A Förteckning över Klimpåtgärder inom biogas). Det bör poängteras att det finns en osäkerhet i uppgifterna eftersom de till stor del baseras på förväntade resultat istället för faktiska för majoriteten av åtgärderna. 2.1 Biogasåtgärder inom Klimp 2003 till 2008 En sammanställning av alla biogasåtgärder som beviljats bidrag genom åren har gjorts och presenteras i tabell 1. Tabell 1: Alla beviljade biogasåtgärder fördelat per år. År Antal åtgärder Antal nedlagda Antal slutrapporterade Miljörelaterad investering (Mkr) Bidrag (Mkr) Andel bidrag (%) Summa Sammanlagt inom hela Klimp beräknas knappt 1,7 miljarder kronor ha beviljats till 913 projekt i 126 program och 23 fristående projekt. Av dessa 1,7 miljarder kronor har 622 miljoner beviljats projekt med biogasanknytning vilket motsvarar cirka en tredjedel av de totala bidragen som beviljats inom Klimp. 16

18 2.2 Regional spridning En närmare undersökning av hur den regionala spridningen av beviljade bidrag ser ut presenteras i tabell 2 nedan. Tabell 2: Biogasåtgärder länsvis fördelade. Län Antal åtgärder Miljörelaterad investering (Mkr) Bidrag (Mkr) Blekinge 1 5 1,5 Dalarna * 1 0 0,0 Gotland 0 0 0,0 Gävleborg 0 0 0,0 Halland ,0 Jämtland ,3 Jönköping ,6 Kalmar ,4 Kronoberg ,2 Norrbotten ,4 Skåne ,2 Stockholm ,0 Södermanland ,5 Uppsala ,8 Värmland ,2 Västerbotten 0 0 0,0 Västernorrland 0 0 0,0 Västmanland ,7 Västra Götaland ,2 Örebro ,2 Östergötland ,8 Summa ,0 * Inget bidrag har betalats ut p.g.a. nedlagd åtgärd. Av Sveriges 21 län så har 17 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åtgärd inom ramen för Klimp. Dock är det stor skillnad i fördelningen mellan olika län eftersom några län har beviljats betydligt mer pengar än genomsnittet. Detta illustreras tydligare i figur 1 nedan. 17

19 Figur 1: Länsvis fördelning av beviljat Klimp-bidrag. Figuren visar att i synnerhet två län, Skåne och Västra Götaland har beviljats ca 50 % av den totala summan. Det bör även påpekas att detta är regioner med en relativt hög befolkningsdensitet där ca 30 % av Sveriges totala befolkning återfinns. Det visas även i studien Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter (Linné et al, 2008) att majoriteten av den svenska biogaspotentialen återfinns i dessa regioner vilket illustreras i figuren nedan. Figur 1: Länsvis fördelning av den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter (Linné et al, 2008). 2.3 Åtgärdernas spridning inom biogassystemets olika delar Varje åtgärd som beviljats Klimp-bidrag har klassificerats av Naturvårdsverket. De identifierade biogasåtgärderna presenteras efter kategori och undergrupp i tabell 3 nedan. Tabell 3: Tabell över alla kategorier och undergrupper. Kategori Undergrupp Antal åtgärder Bidrag (Mkr) Gasproduktion Rötning - samrötning av olika fraktioner 7 102,3 Rötning av slam 4 11,2 Rötning av avfall 5 32,7 Rötning av jordbruksrester ,8 18

20 Kategori Undergrupp Antal Bidrag åtgärder (Mkr) Gasproduktion Rötning från livsmedelsavfall 6 45,5 Övrigt 11 22,8 Trafik Infrastruktur för biogas ,2 Övriga fordon 4 7,2 Biogasfordon 56 71,7 Infrastruktur för andra alternativa drivmedel 3 10,9 Energi Biobränsle övrigt 1 0,8 Pellets 1 0,3 Biobränsle 3 2,5 Fjärrvärme 1 0,1 Elproduktion 1 0,6 Övrigt 5 2,4 Information Trafikrelaterad 10 7,0 Energirelaterad 2 0,7 Avfallsrelaterad 2 1,4 Övergripande 6 2,1 Stödjande åtgärder Utvärdering 2 0,2 Övrigt 1 0,2 Övrigt Övrigt 3 2,3 Summa ,0 Inom kategorin Gasproduktion så återfinns åtgärder som på något sätt har att göra med rötning eller förbehandling av biologiskt avfall och jordbruksrester där vissa åtgärder även innefattar uppgradering av rågas till fordonskvalitet. Inom kategorin Trafik finns alla åtgärder som berör uppgradering, distribution, tankstationer eller biogasfordon. Kategorin Energi består till stor del av åtgärder som genom energieffektivisering på befintliga biogasanläggningar frigör biogas som tidigare använts internt för fordonsgas- eller elproduktion. Exempel på åtgärder inom kategorin Information är informationskampanjer där kommuner kommunicerar med allmänheten om det pågående klimatarbetet. Stödjande åtgärder består av tre åtgärder av mer utredande karaktär. Den sista kategorin Övrigt består av 3 åtgärder. En åtgärd skulle anlägga en vassbädd på 10 ha, en åtgärd skulle köpa in ett biogaståg som skulle trafikera Kinnekullebanan och den tredje ville ansluta en ny produktionsanläggning till det befintliga järnvägsnätet. Figur 3 nedan visar hur de totalt 196 åtgärderna är fördelade per kategori. Observera den nya kategorin Övrigt nu även består av kategorin Stödjande åtgärder. 19

21 Figur 3: Alla biogasåtgärder fördelade per kategori. Figur 3 visar att den i särklass största kategorin är Trafik där antalet åtgärder motsvarar knappt 60 % av alla identifierade biogasåtgärder. För att ge en tydligare bild av biogasåtgärderna så bör även fördelningen av bidragen per kategori studeras. Figur 4 visar hur den totala bidragsvolymen är fördelad över olika kategorier. Figur 4: Beviljat bidrag (Mkr) per kategori. I genomsnitt så har en åtgärd inom kategorin Gasproduktion beviljats 7,2 Mkr medan en åtgärd inom Trafik i genomsnitt beviljats 2,4 Mkr. Av de tio största bidragen som betalats ut återfinns nio stycken inom kategorin Gasproduktion, se tabell 4 nedan. Tabell 4: De 10 största beviljade bidragen till biogasåtgärder inom Klimp. Åtgärdsnamn År Län Huvudman Grupp Bidrag (Mkr) Biogas Storskalig produktion i Malmö hamn Biogas på Jordberga 2007 Skåne E.ON Gas Sverige AB 2007 Skåne Skånska Biobränslebolaget AB Gasproduktion 45,1 Gasproduktion 36,0 20

22 Åtgärdsnamn År Län Huvudman Grupp Bidrag (Mkr) Biogasanläggning i Katrineholm 2006 Södermanland Biogasanläggning 2004 Halland Falkenberg Biogas AB Utbyggnad av biogasanläggning Biogasanläggning i Sävsjö Produktion av biogas från jordbruksgrödor Biogasproduktion i Lidköping Biologisk fordonsgasproduktion i Lunds kommun Flytande biogas i Lidköping 2008 Västra Götaland SBI AB Gasproduktion 24,0 Tekniska Nämnden 2008 Jönköping Sävsjö Biogas AB Gasproduktion 21,4 Gasproduktion 20,4 Gasproduktion 19, Stockholm SBI AB Gasproduktion 19, Västra Götaland 2008 Skåne Lunds Energikoncernen AB 2008 Västra Götaland SBI AB Gasproduktion 17,3 Lidköpings kommun Gasproduktion 16,7 Trafik 16,0 Summa 235,7 Intressant att notera är även att de tio största bidragen motsvarar nästan 40 % av den totala summan som beviljats till biogasrelaterade åtgärder. Av dessa åtgärder så är det än så länge endast biogasanläggningen i Falkenberg som slutrapporterats och beslutats. Biogasanläggningen i Katrineholm har skickat in slutrapporten och preliminära siffror visar en begäran på knappt 17 Mkr vilket är något lägre än den ursprungliga ansökan. Också värt att notera är att varken Malmö hamn eller Jordberga kommer att genomföras inom Klimp-programmet (se även 3.1.1). 2.4 Typ av huvudman Varje åtgärd inom Klimp har en huvudman som har klassificerats enligt följande. Kommunal förvaltning Kommunalt bolag Landsting Företag Övrigt (statliga organisationer eller olika regionala eller kommunala samarbetsformer) Hur antalet biogasåtgärder och beviljade bidrag inom Klimp fördelats över olika typer av huvudmän visas i figurerna 5 och 6. 21

23 Figur 5: Antal biogasåtgärder fördelade på typ av huvudman. Figur 6: Beviljat bidrag (Mkr) fördelat på typ av huvudman. Figurerna visar tydligt att kommunala förvaltningar beviljats bidrag för många mindre biogasåtgärder såsom informationsinsatser och bidrag till inköp av biogasfordon. Privata företag och även i viss omfattning kommunala bolag har fokuserat på större biogasprojekt. Det rör sig då om investeringar i nya eller befintliga produktionsanläggningar. 22

24 3 Miljöeffekter Biogas har en rad positiva miljöeffekter som alla bidrar till att uppfylla några av de nationella miljömålen. Biogassystem medför dock även en del negativa miljöeffekter såsom metanemissioner eller utsläpp av illaluktande ämnen. Detta kapitel kommer att kvantitativt och kvalitativt undersöka vilka positiva och negativa miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till. Kapitlet kommer även att beskriva hur biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. För varje beviljad ansökan om Klimp-bidrag finns en beräkning av åtgärdens kvantitativa miljöeffekter. Dessa data finns tillgängliga i MIRdatabasen och när en åtgärd slutrapporteras så görs en ny beräkning vartefter databasen uppdateras. Informationen i följande kapitel är en sammanställning från MIR-databasen den 25/ Det ger en osäkerhet i resultatet eftersom endast 60 av 196 biogasåtgärder då hade slutrapporterats vilket läsaren bör beakta. 3.1 Positiva miljöeffekter reduktion av växthusgaser En av de viktigaste miljöeffekterna som utvärderats är hur biogasåtgärderna har hjälpt till att minska utsläppen av växthusgaser och i detta kapitel kommer biogasåtgärdernas samlade effekt att sammanställas. Då biogassystem införs så finns det två faktorer som tydligast påverkar utsläppen av växthusgaser. Det ena är rötning av gödsel som ger ett minskat utsläpp av metan jämfört med konventionell gödselhantering. Det är idag väldigt svårt att exakt beräkna hur stor indirekt miljövinst som kan göras vid gödselrötning. I studien Systemoptimerad produktion av fordonsgas (Börjesson et al, 2009) så redovisas en siffra på 1,5 kg CH4/ton svingödsel som spontant bruttoläckage av metan vid konventionell gödsellagring. Det är rötningsanläggningar som helt eller delvis behandlar gödsel som kan tillgodose sig ett reducerat utsläpp av metan till atmosfären. Tre åtgärder som redovisat ett kraftigt bidrag till reduktion av metanutsläpp är Falkenberg, Katrineholm och Biogas Brålanda. Det är alla åtgärder som i ansökan har uppgett att stora mängder gödsel kommer att rötas i och med genomförandet av åtgärden. Falkenberg och Katrineholm är två centrala produktionsanläggningar som idag är i drift och rötar gödsel. Biogas Brålanda är däremot en åtgärd som beviljats bidrag för att bygga ett ledningsnät som i sin tur ska underlätta för lantbrukare i regionen att investera i en gårdsanläggning. Idag så byggs den första gårdsanläggningen och det är först då alla 18 gårdsanläggningar är byggda som full miljöeffekt kommer att erhållas. 23

25 Den andra faktorn är att när biogas ersätter fossila drivmedel så görs stora minskningar av utsläpp av växthusgaser vilket har visats i flertalet studier. I tabellen nedan visas resultat från rapporten Livscykelanalys av svenska biodrivmedel (Börjesson et al, 2010). Tabell 5: Utsläpp av växthusgaser för biogas som fordonsbränsle ur olika substrat. Hela produktionskedjan inklusive markkolsförändringar på 25 % av odlingsarealen men utan slutanvändning. CO 2 -ekv. (g/mj bränsle) CO 2 -ekv. (g/kwh bränsle) * Reduktion CO 2 -ekv. (g/kwh) * Reduktion (%) Vallgrödor 11,5 41,4 260,3 86 Sockerbetor& blast 12, ,7 85 Majs 21,2 76,3 225,4 75 Flytgödsel -40,4-145,4 447,1 148 Livsmedelsavfall -15,8-56,9 358,6 119 Hushållsavfall -2,3-8, * Utsläpp från fossila drivmedel antas vara 301,7 g per kwh Biogasåtgärdernas reduktion av växthusgaser Genom att sammanställa de uppgifter som finns tillgängliga i MIRdatabasen har miljöeffekten av biogasåtgärderna inom Klimp undersökts. I följande figur presenteras varje biogasåtgärds årliga minskning vad gäller utsläpp av växthusgaser. Åtgärderna har kategoriserats efter ansökningsår och alla växthusgaser inklusive lustgas och metan presenteras i form av CO2-ekvivalenter. Figur 7: Varje åtgärds årligt minskat utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv/år) fördelat på ansökningsår. Cirklarnas yta motsvarar åtgärdens utsläppsminskning. 24

26 I figur 7 syns det hur två stora åtgärder skiljer sig från övriga åtgärder. Dessa åtgärder är Biogas Storskalig produktion i Malmö Hamn och Biogas på Jordberga som båda beviljades Klimpbidrag år Båda projekten har sedan ansökan genomgått stora förändringar och i dagsläget kommer varken Malmö Hamn eller Jordberga att genomföras inom ramen för Klimp. Trelleborgs kommun beviljades 2007 bidrag för sitt klimatinvesteringsprogram och en av åtgärderna i detta program var Biogas på Jordberga med Skånska Biobränslebolaget AB som huvudman. Jordbergaprojektet syftade ursprungligen till att använda spannmål för storskalig biogasproduktion som sedan skulle uppgraderas och tillföras högtrycksnätet. I ansökan beräknades produktionen till 330 GWh/år vilket skulle ge ett årligt minskat utsläpp av växthusgaser med ton CO2-ekv. Trelleborg kommun begärde 25 oktober 2010 en ändring av åtgärden vad gäller omfattning, beviljat bidrag och genomförandetid. Orsaken till ändringen var de kraftigt förhöjda spannmålspriserna som gjorde att projektet blev oekonomiskt. Produktionen grundade sig nu i första hand på sockerbetor och beräknades till 100 GWh i en första etapp vilket skulle ge en reduktion med ton CO2-ekv per år och genomförandetiden skulle flyttas fram med 1 år till 22 maj Ändringsanmälan fick dock avslag från Naturvårdsverket, vilket innebär att projektet inte kommer att genomföras inom ramen för Klimp. Miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till förändras när data korrigerats för ovan beskrivna åtgärder och illustreras i figuren nedan. Figur 8: Varje åtgärds årligt minskat utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv/år) fördelat på ansökningsår där Malmö hamn och Jordberga har tagits bort. Cirklarnas yta motsvarar åtgärdens utsläppsminskning. 25

27 Om miljöeffekterna för alla biogasåtgärderna inom Klimp i figur 8 ovan summeras så ger det att de tillsammans har bidragit till ett årligt minskat utsläpp av växthusgaser med ca ton CO2-ekv. En minskning med ton CO2-ekv motsvarar en produktion av ca 1,1 TWh fordonsgas om substratmixen är enligt tabell 6 och biogasen ersätter fossila drivmedel. Detta kan jämföras med Sveriges totala biogasproduktion 2009 på totalt ca 1,4 TWh per år (Energimyndigheten 2010). Med detta beräkningssätt skulle alltså den största delen av den producerade biogasen komma från biogasåtgärder inom Klimp, vilket inte är sannolikt. Biogasåtgärdernas verkliga minskning av CO2-utsläpp kan därför anses ligga under de beräknade CO2-ekv/år. Problemet med en summering av alla biogasåtgärder istället för en sammanställning ur ett systemperspektiv ligger i att det sker en dubbelräkning av klimatnyttan eftersom flera åtgärder inom samma biogaskedja tillgodoser sig hela minskningen då fordonsgas ersätter fossila drivmedel. Det syns då enskilda åtgärder studeras men även då kategorierna Gasproduktion och Trafik summeras var för sig vilket visas i figur 9 nedan. Figur 9: Totalt årligt minskat utsläpp av växthusgaser för kategorin Gasproduktion och Trafik. För att undvika dubbelräkningen är en möjlighet att endast studera en del i systemet, t ex Gasproduktion. Det skapar visserligen en ny osäkerhet eftersom alla systemdelar inte alltid är del av Klimp-programmet. Exempelvis blir miljönyttan för låg i ett fall där bara gasuppgraderingsanläggningen men inte rötningen har beviljats bidrag inom Klimp. Åt andra hållet blir den beräknade miljönyttan för hög om bara rötningen har beviljats bidrag men resterande delar i systemet har finansierats utan Klimp. Dessa effekter bör dock till viss utsträckning jämna ut varandra. 26

28 I figurerna 10 och 11 nedan visas antal gasproduktionsåtgärder per år samt dess beräknade minskning vad gäller utsläpp av CO2-ekv. Figur 10: Antal Klimp-åtgärder per år inom kategorin Gasproduktion. Figur 11: Beräknad minskning av växthusgaser i ton CO2-ekv./år för åtgärder inom kategorin Gasproduktion. Enligt detta sätt att sammanställa biogasåtgärdernas miljöeffekt så har de totalt bidragit till en minskning med ungefär ton CO2-ekv per år. Om detta räknas om till producerad fordonsgas från en substratmix enligt tabell 6 nedan så motsvarar det en produktion på ca 0,5 TWh fordonsgas per år. 27

29 Tabell 6: Reduktion av växthusgaser för en fiktiv substratblandning i en tänkt samrötningsanläggning. Data enligt tabell 5 (Börjesson et al, 2010). 1 Substrat Andel (%) CO 2 -ekv. (g/kwh bränsle) Reduktion CO 2 -ekv. 2 (g/kwh) Reduktion (%) Vallgrödor 16,7 41,4 260,3 86 Sockerbetor& blast 16, ,7 85 Majs 0 76,3 225,4 75 Flytgödsel 33,3-145,4 447,1 148 Livsmedelsavfall 16,7-56,9 358,6 119 Hushållsavfall 16,7-8,3 310,0 103 Totalt ,9 346,6 115 Det har visat sig väldigt svårt att utifrån tillgänglig data kvantifiera miljönyttan för biogasåtgärderna inom Klimp. Detta beror både på att varje biogassystem i sig är unikt och att de uppgifter som lämnas för varje åtgärd sällan har varit kopplade till tidigare genomförda åtgärder. För att på ett säkert sätt kvantifiera nyttan så måste åtgärderna sättas in i sitt sammanhang och en utvärdering göras av hela systemet. I detta sammanhang måste även beslut fattas om hur systemdelar hanteras som inte ingår i Klimpprogrammet. Det råder dock inga tvivel om att åtgärderna har bidragit till en reducering vad gäller utsläpp av växthusgaser och då främst genom att ersätta fossila drivmedel inom transportsektorn. 3.2 Negativa miljöeffekter emissioner från biogassystemet Biogassystem har idag negativa miljöeffekter där okontrollerade metanemissioner till atmosfären utgör en av de viktigaste. En annan negativ effekt av biogassystem är de utsläpp av illaluktande ämnen som kan uppkomma då en ny biogasanläggning uppförs Metanemissioner Okontrollerade utsläpp av metan kan förekomma vid både rötning och uppgradering och bidrar därigenom till en negativ miljöpåverkan. Metan är en väldigt potent växthusgas med en 23 gånger större växthuspåverkan än koldioxid. Tidigare studier har visat att beroende på biogassystemets utformning och vilka substrat som rötas så kan utsläppen av metan uppgå till 8-26 % av den producerade mängden metan innan systemet har en lika negativ klimatpåverkan som ett fossilt referenssystem (Berglund & Börjesson, 1 Siffrorna som anges i Börjesson (2010) överensstämmer sannolikt inte helt med de beräkningar som gjordes i programmen eftersom till viss del andra siffror gällde tidigare. 2 Utsläpp från fossila drivmedel antas vara 301,7 g per kwh. 28

30 2003). Det finns förutom miljömässiga skäl även ekonomiska vinster att göra då metanemissionerna minskas. Även ur säkerhets- och luktsynpunkt kan anläggningarna förbättras då metanemissionerna reduceras. Vid ansökan och i slutrapporten ombeds huvudmannen att beräkna vilken påverkan åtgärden har på metanemissioner. Även om dessa siffror räknas in då den totala påverkan vad gäller växthusgaser beräknas så är det värdefull data i sig för att närmare granska de olika åtgärderna. Av de 196 identifierade åtgärderna har endast 37 lämnat information om åtgärdens påverkan på metanemissioner. Att endast knappt 20 % av de identifierade åtgärderna har beräknat dess påverkan på metanemissioner gör det omöjligt att utifrån befintlig data direkt kvantifiera alla åtgärders sammanlagda miljöeffekt vad gäller metanemissioner. Avfall Sverige har idag ett program för frivilligt åtagande för biogasanläggningar där de förbinder sig till att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp av metan. En del av det frivilliga åtagandet är att återkommande genomföra emissionsmätningar vid anläggningen för att bestämma metanutsläpp och metanförlust. Resultat av genomförda mätningar 2007 till 2008 visar att svenska biogasanläggningar sammantaget har ett metanutsläpp som är mindre än 3 % av den totala produktionen (Avfall Sverige, 2009). Det är framförallt vid uppgradering av biogas som emissioner sker och beroende på teknik så varierar utsläppen av metan. PSA-anläggningar och vattenskrubber är generellt den teknik som leder till de största okontrollerade utsläppen och några åtgärder inom Klimp har fokuserat på att minska dessa utsläpp. Detta har gjorts genom att installera utrustning för oxidering av metan i restflödet från anläggningen. I den genomförda enkätundersökningen så tillfrågades alla som markerat sin åtgärd som en rötningsanläggning om de deltog i Avfall Sveriges program för frivilligt åtagande samt om de också arbetade för att minska metanutsläppen. Resultatet visas i figur 12 nedan. Figur 12: Andel av åtgärderna med rötningsanläggningar som deltar i Avfall Sveriges frivilliga åtagande att minska metanutsläppen. 29

31 Av de svarande så deltog cirka en tredjedel i programmet och lika många arbetade för att minska metanutsläppen. De som svarade att de arbetade för att minska utsläppen ombads därefter att utveckla sina svar angående vad som görs för att minska metanemissioner. De flesta svarade då oxidering av metan från restströmmar samt gastäta biogödsellager. Ingen av de svarade uppgav att de arbetar kontinuerligt med läcksökning eller mätning av metanhalten i restflödet från uppgraderingen vilket är åtgärder som anses vara viktiga för att upptäcka och åtgärda metanemissioner från anläggningen. Även om metanutsläppen vid rötning och uppgradering står för en liten del av den totala klimatpåverkan så är det relativt enkelt och konkret att göra någonting åt det. Idag är det allt fler anläggningar som har villkor på metanutsläppet i sina miljötillstånd vilket ytterligare är en drivkraft för fortsatt arbete med att minimera utsläppen Lukt Utsläpp av illaluktande ämnen är ett problem vid biogasanläggningar som kan leda till en försämrad miljö på anläggningen och i närområdet. Detta är ett problem både för att skapa ett förtroende hos allmänheten samt ur arbetsmiljösynpunkt. Det finns många exempel på hur tillståndsprocessen har försvårats eftersom det har funnits en mycket stor oro hos de närboende huruvida uppförandet av en ny biogasanläggning kommer att leda till luktolägenheter (se även kapitel 6.1). Det är därför viktigt för biogasanläggningarna att försöka minska sina utsläpp av illaluktande ämnen genom att installera utrustning för reduktion av illaluktande ämnen och aktivt arbeta med denna problematik. Rapporten Metoder att mäta och reducera emissioner från system med rötning och uppgradering av biogas (RVF, 2005) visar att utsläpp av luktämnen primärt är kopplade till mottagning, förbehandling och rötning av det organiska avfallet. För att komma tillrätta med detta så rekommenderar de att anläggningarna ska eftersträva att ha verksamheten inomhus. Det gäller i synnerhet vid öppen hantering av organiskt avfall eftersom det ger möjlighet att övervaka och behandla emissioner i ventilationsluften. En större åtgärd inom Klimp är uppförandet av SYSAV:s förebehandlingsanläggning för källsorterat matavfall. Anläggningen tar idag emot matavfall från 14 kommuner och har en kapacitet på ton matavfall per år. Stort fokus låg på att bygga en anläggning med minimala utsläpp av illaluktande ämnen och en god arbetsmiljö. Anläggningen är idag helt inbyggd och utrustad med ett omfattande ventilationssystem samt tillsats av joniserad luft. 30

32 Vid Falkenbergs biogasanläggning finns ett biofilter installerat för luktbehandling och all lossning av material sker inomhus. Anläggningen fungerar idag bra och personalen är nöjda med lösningen eftersom den både minskar lukten och ger en god arbetsmiljö för lossning av inkommande material. Generellt så finns det idag en god förståelse för luktproblematiken vid biogasanläggningar men nya anläggningar för speciellt matavfall kommer oundvikligen att ge upphov till en viss lukt. Biogasåtgärderna inom Klimp har dock bidragit till att nya anläggningar har byggts som kan fungera som goda exempel på hur luktproblemen har minimerats och bidragit till en god miljö för både närboende och personal vid anläggningen. 3.3 Nationella miljökvalitetsmål Införandet av biogassystem har visat sig kunna bidra till uppfyllande av många av de nationella miljömålen. Vid ansökan så har varje åtgärd fått specificera vilka miljömål som de bidrar till att uppfylla idag och i framtiden. Detta kapitel kommer att undersöka i vilken utsträckning biogasåtgärderna inom Klimp idag och i framtiden har bidragit till uppfyllande av de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan» Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Sverige och övriga medlemsstater inom EU har enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Sveriges riksdag har antagit visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Hur har biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till målet? Kvantitativt så har biogasåtgärderna bidragit till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär ton CO2-ekv/år, se kapitel Biogasåtgärderna har visat sig effektiva för att sänka utsläppen av växthusgaser och det är främst genom att vara en metod för produktion och användning av förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn. I jämförelse med andra förnybara drivmedel leder biogasproduktion till den största emissionsminskningen av CO2-ekvivalenter (Börjesson et al, 2010). Biogasan- 31