Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livscykelanalys av svenska biodrivmedel"

Transkript

1 Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

2 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten varierar. Varför? - Olika råvaror och produktionsmetoder - Olika beräkningsmetoder Behov av: aktuella miljöanalyser då förändringar sker snabbt nationella analyser då regionala förutsättningar skiljer inkludera nya biodrivmedelssystem biogas från restprodukter beakta markeffekter

3 Analyserade biodrivmedel Etanol från vete Etanol från sockerbetor Etanol och biogas från vete RME från raps Biogas från sockerbetor Biogas från vall Biogas från majs Studie 1: Börjesson, Tufvesson och Lantz (2010) Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Biogas från drank Biogas från rapskaka Biogas från glycerol Biogas från permeatvassle Biogas från fodermjölk Biogas från fiskrens Biogas från bageriavfall Studie 2: Tufvesson och Lantz (2012) Livscykelanalys av biogas från restprodukter

4 Analyserade miljöeffekter Växthusgaser Övergödning Försurning Marknära ozon Partiklar Energibalans

5 Inkludering av biprodukter etanol från vete 1,6 kg halm Odling 2,3 kg vete Tre beräkningssätt: (enligt ISO ) Energiinnehåll Ekonomiskt värde Ersättningsprodukt Transport Process 1 liter etanol 0,8 kg drank

6 Biogas från grödor Inkluderar -Odling av substrat (sockerbeta, majs, vall etc.) -Transport och förbehandling av substrat -Produktion av fordonsgas (processenergi, metanläckage) -Lagring av rötrest (emissioner av NH 3 ) -Transport och spridning av rötrest Bild från Lovisa Björnsson, LTH

7 Biogas från grödor systemexpansion Rötrest Inkluderar -Odling av substrat (sockerbeta, majs, vall etc.) -Transport och förbehandling av substrat -Produktion av fordonsgas (processenergi, metanläckage) -Lagring av rötrest (emissioner av CH 4, NH 3 ) -Transport och spridning av rötrest -Rötresten används vilket leder till minskad användning av mineralgödsel Bild från Lovisa Björnsson, LTH

8 Direkta och indirekta markeffekter Direkta markeffekter: byte av gröda på aktuell och identifierad åkermark som leder till förändrat kolinnehåll i marken bör inkluderas i LCA. Indirekta markeffekter: teoretiska ekonomiska modeller som antar att ökad produktion av biodrivmedel leder till uppodling av ny åkermark i andra delar av världen. Svårt att beräkna och allmän beräkningsmetod saknas inkluderas inte i LCA.

9 Växthusgaser 100 ¼ ogödslad gräsmark, ¾ spannmålsodling = idag 80 Gram CO 2 -ekv / MJ drivmedel Vete - etanol Sockerbetor - etanol Raps - RME Sockerbetor - biogas Vall - biogas Oberoende av markreferens Majs - biogas Hush.avfall - biogas Ind.avfall -biogas Gödsel - biogas Besnin & diesel 60% reduktion Basfall Systemexpansion Studie 1: Börjesson et al. (2010)

10 Växthusgaser biogas från restprodukter Systemexpansion: Inkl. även att restprodukten ersätts med annat foder (soja, foderkorn, melass). Studie 3: Tufvesson och Lantz (2012)

11 Emissioner av växthusgaser - biogas

12 Hållbarhetskriterierna Direktiv om främjande av användning av energi från förnybara energikällor (EU, 2009) Emissionerna av växthusgaser ska minska med minst 35% jämfört med fossila bränslen. Den minskning som ska ske avser de utsläpp som uppstår under produktionskedjan. Från 2018 är kravet 60%. I direktivet ställs krav på vilken typ av mark som får användas för att producera råvaror för biodrivmedelsproduktion. Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Drivmedel som inte uppfyller hållbarhetskriterierna omfattas inte av befrielse från energi- och koldioxidskatt.

13 Hållbarhetskriterierna Typ av råvara Minskning av växthusgaser ska visas Uppfyllande av markkriterier ska visas Utsläpp fram till insamling av råvaran = 0 Grödor och annan primär råvara Samprodukter från industriell process JA JA NEJ JA JA NEJ Restprodukter Från jordbruk, skogsbruk, fiske, och vattenbruk JA JA JA Från industri JA NEJ JA Avfall JA NEJ JA Rapskaka är en samprodukt medan övriga substrat klassas som avfall eller restprodukter. Nordisk elmix (34,9 g CO 2 -ekv/mj) istället för svensk elmix (11,2 g CO 2 -ekv./mj). Varken rötresthantering eller alternativ substratanvändning beaktas.

14 Emissioner av växthusgaser Studie 3: Tufvesson och Lantz (2012)

15 Förslag till reviderat Renewable Energy Directive 1. Max 5% från livsmedelsgrödor (tidigare ej tak) 2. Ettåriga livsmedelsgrödor belastas med iluc-faktorer 3. Cellulosagrödor (ej till livsmedel) får dubbelräkna klimatnyttan 4. Hushållsavfall, gödsel och industriavfall (och halm) får fyrdubbla klimatnyttan BIOGAS!

16 100 Klimatnytta Reviderat EU-förslag (oktober -12) g CO2-ekv. / MJ biodrivmedel iluc-faktor 60% reduktion 0 Vete - et anol Sockerbetor - etanol Raps - RME Sockerbetor - biogas Vall - biogas Majs - biogas Bensin & diesel -20 (Baserat på EU s beräkningsmetod i RED + nytt förslag om iluc-faktorer) iluc = indirect Land Use Change Spannmål: 12 g; Sockerbetor: 13 g; Raps: 55 g; Vall:? Baserad på studie 1: Börjesson et al. (2010)

17 Slutsatser - Kritiska faktorer Lustgasemissioner från gödselmedelstillverkningen (N 2 O) Biogena N 2 O-utsläpp från marken CO 2 -emissioner till följd av förändrad markanvändning Energikälla i drivmedelsanläggningen Metanläckage vid biogasproduktion Vid användning av restprodukter som idag används som djurfoder har ersättningsfodret stor betydelse för totala miljöpåverkan

18 Slutsatser Dagens svenska biodrivmedel leder till klimatnytta jämfört med bensin och diesel. Direkta markeffekter kan minska klimatnyttan i framtiden. Alla biodrivmedelsystem har för- och nackdelar som måste beaktas. Biogas från restprodukter leder till klimatnytta jämfört med bensin och diesel och den producerade biogasen uppfyller hållbarhetskriterierna. Om djurfoder måste ersättas så leder produktion av biogas från energigrödor till större utsläppsreduktion än biogas från restprodukter.

19 Tack för uppmärksamheten! Studie 1: Börjesson, Tufvesson, Lantz (2010) Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, Rapport 70, Miljöoch Energisystem, Lunds universitet. Studie 2: Tufvesson, Lantz (2012) Livscykelanalys av biogas från restprodukter, Rapport 76, Miljö- och energisystem, Lunds Universitet.

20 Spannmålsodling som markreferens Ogödslad gräsmark/träda som markreferens

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Hur klimateffektiv är etanol?

Hur klimateffektiv är etanol? Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp #slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk

Läs mer

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet för hållbara mängder Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet Agenda Om granskningen Verktygen Rapporteringsformat Generella kommentarer på rapportering Granskningen IVL har granskat underlagen för redovisning

Läs mer

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Energi- och klimatåtgärder inom LBP 2007 2013 MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Utvärdering av energi- & klimatåtgärder inom LBP Programövergripande fråga: Vad kan man lära sig av hur

Läs mer

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Syfte Syftet med detta projekt är att demonstrera konsekvenserna av om alla grödor från åkermark skulle omfattas av samma regelverk

Läs mer

Bilaga: Beräkningsunderlag

Bilaga: Beräkningsunderlag Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...

Läs mer

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med

Läs mer

Potential för hållbara biodrivmedel

Potential för hållbara biodrivmedel Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,

Läs mer

Livscykelanalys av biogas från restprodukter

Livscykelanalys av biogas från restprodukter Rapport SGC 257 Livscykelanalys av biogas från restprodukter Linda Tufvesson & Mikael Lantz Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola Juni 2012 Rapport SGC 257 1102-7371 ISRN SGC-R-257-SE Svenskt

Läs mer

Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Dnr: M2018/00348/R Miljö- och energidepartementet Linus Klackenberg Linus.klackenberg@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 1 mars 2018 Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen

Läs mer

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Biogasproduktion från vall på marginalmark Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya

Läs mer

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava Hållbarhetslagen Alesia Israilava 2017-09-21 Uppdatering av föreskriften och vägledningen Till följd av: ILUC-genomförande EU-domstols förhandsavgörande om biogas Interna förbättringsförslag Samordning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Energihushållning i växtodling

Energihushållning i växtodling Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg

Läs mer

Drivmedelsfakta 2011

Drivmedelsfakta 2011 Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.

Läs mer

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping. Lunds Tekniska Högskola

Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping. Lunds Tekniska Högskola Bioenergi i från jordbruket ur ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter

Läs mer

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD) 10.1.2018 A8-0392/286 286 Skäl 63a (nytt) (63a) Avancerade biobränslen förväntas få en viktig roll för att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därför måste inblandningsskyldigheten för sådana bränslen

Läs mer

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Dr. Mattias Svensson, ansvarig programområde gasformiga drivmedel Smart transport av livsmedel på väg, Helsingborg 120907 Samordnar teknisk utveckling kring energigaser

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: anders.hjort@biomil.se Skickat: den 15 september 2015 14:24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Flytande biobränsle 2016

Flytande biobränsle 2016 Flytande biobränsle 2016 Begrepp och förkortningar Biodrivmedel CO2ekv FAME Flytande biobränsle Vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Handlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne

Handlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne Handlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne Remissversion 2017-11-07 Ola Solér Regional utveckling, Miljö 1 Syfte med handlingsplanen Stödja omställningen mot ett klimatneutralt och fossilbränslefritt

Läs mer

Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll

Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Miljö- och energisystem Institutionen för teknik och samhälle

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt? Konsekvensanalys Denna konsekvensanalys behandlar endast 3 a och 3 b i det remitterade förslaget till ändring av förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Förnybara drivmedel i RED II 2019-01-31 Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Vision Genom vetenskapligt grundad kunskap bidra till utvecklingen av hållbara förnybara drivmedel f3 en samverkans- och nätverksorganisation

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun

Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun Författare: Rasmus Andersson Examensarbete 2014 Miljö- och Energisystem Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Klimatoptimal

Läs mer

Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Miljöverktyg ESSF05 för E-studenter 24 mars 2015 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbar utveckling En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Forum för hållbara bränslen

Forum för hållbara bränslen Forum för hållbara bränslen Redovisning av resultaten för rapporteringen enligt drivmedelslagen, för leveransåret 2017. Marianne Pettersson och Ulf Jonson Drivmedelslagen Baseras på ett europeiskt direktiv,

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun

Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun rasmus andersson teknik och samhälle LTH Lunds universitet Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun Rasmus Andersson Examensarbete November

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA

ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA LOVISA BJÖRNSSON, THOMAS PRADE & MIKAEL LANTZ ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA EN UTVÄRDERING AV MILJÖ- OCH KOSTNADS- EFFEKTER AV ATT INKLUDERA GRÄSVALL FÖR BIOGAS I SPANNMÅLSRIKA VÄXTFÖLJDER SAMMANFATTNING AV ETT

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Nordisk Etanol & Biogas AB: Biodrivmedel med Miljöeffektivitet i världsklass

Nordisk Etanol & Biogas AB: Biodrivmedel med Miljöeffektivitet i världsklass Nordisk Etanol & Biogas AB: Biodrivmedel med Miljöeffektivitet i världsklass Nordisk Etanol & Biogas AB i ett nötskal: Bra prestanda över hela linjen Stora och miljövänliga projekt som är överlägsna de

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör H 2 1 (7) Dnr (ifylls av myndigheten) B Rapporteringsskyldighet och ansökan om hållbarhetsbesked regleras i lagen 2010:598 om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Energimyndigheten

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Börjesson, Pål; Tufvesson, Linda; Lantz, Mikael

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Börjesson, Pål; Tufvesson, Linda; Lantz, Mikael Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Börjesson, Pål; Tufvesson, Linda; Lantz, Mikael Publicerad: 2010-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Börjesson, P., Tufvesson, L., &

Läs mer

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen; STEMFS 2018:2 Utkom från trycket den 25 maj 2018 Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen; beslutade den 2 maj

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Klimatnytta i korthet - ottomotor Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 47 Biogas 72

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Institutionen för teknik och samhälle Avdelningen för miljö- och energisystem Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Pål Börjesson, Linda Tufvesson & Mikael Lantz Rapport nr 70 Maj 2010 Adress Box 118,

Läs mer

Vägledning. om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30

Vägledning. om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30 Vägledning om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK

Läs mer

Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier.

Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier. Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier. Regionförbundet törebro, Energikontoret t19 juni i2012. o Vad är Bioolja? o Vilka oljor för vilka behov? o Hur ser marknaden ut? o Hållbarhetskriterier

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer