Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter"

Transkript

1 Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N kvoter och samrötning 1

2 Jordbruksprodukter ü Potatis ü Spannmål ü Majs ü Vall, Gräs ü Sockerbetor ü Frukt Exempel på Råvaror Restprodukter ü Industriavfall ü Returfiber ü Hushållsavfall ü Slakteriavfall ü Gödsel ü Halm, växtrester Framtiden? Skogsprodukter ü Avverkningsrester ü Såg/Kutterspån ü Gallringsvirke ü Energiskog ü Bark Gasutbyten från olika råvaror Substrat Metan (L/g VS) Metan (L/Kg) Gödsel Spannmål Halm Gräs Sockerbetor Matavfall Slakteriavfall ~ OBS Sammansättningen på biogasen varierar mellan olika substrat. Samma total gasmängd kan vara kan motsvara olika mängd metan Metan CH 4 :CO 2 (L/kg) (%) Kolhydrat :50 Fetter :30 Protein :40 Energiinnehållet på vikt kan variera stort 2

3 Varför är det skillnad i gasproduktion mellan teori och praktik? Vad är gaspotential och vad säger den? Potentialen bestäms ofta i satsvisa försök där råvaran tillsätts vid ett tillfälle och där sedan gasutvecklingen följs över tid. gaspotential Metan (ml/g VS) Dagar Värdet anger det maximala potentiella metanutbyte och ej det utbyte som senare erhålls i en kontinuerlig biogasanläggning Satsvisa försök visar ofta inte ev begränsningar med ett visst material, t.ex näringsbegränsning eller hämmade ämnen 3

4 Varför är det viktigt att känna till gaspotentialen på ett visst material? Olika substrat bryts ner med olika hastighet.. 1. Kolhydrat Cellulosa Glukos Långsam Hemicellulosa Pentoser Långsam Stärkelse Glukos Snabb Lignin Ingen 2. Protein Aminosyror Snabb 3. Fett Glycerol Varierar Fettsyror Kommentarer Lignin Ej nedbrytbart, kan hindra annan nedbrytning Stärkelse och protein snabb nedbrytning Cellulosa och hemicellulosa - hastighetsbestämmande 4

5 Råvarornas struktur styr nedbrytningshastigheten! 600 Hastigheten avgör hur stor gasutbytet blir vid en viss uppehållstid 500 ml CH 4 /g VS L Dagar Kurvorna ovan visar nedbrytning av halm och vete Gissa vilken som är vilken? halm vete Exempel på råvaror och deras egenheter 5

6 Rötning av proteinrikt material Energirikt med låg C/N kvot Gödsel (svin, höns) Slakteriavfall Drank/Drav NH 3 Bättre växtnäringsinnehåll i rötresten Hämning av metanogener (> 2-3 g NH 4+ -N/L). (eller ca mg/l NH 3 ) OBS Mikroorganismsamhället kan anpassa sig till högre ammoniumhalter HUR?? Ammoniakhalten är avgörande för graden hämning påverkas av temperatur och ph o C Ammoniak (%) o C 30 o C ph NH 4 + NH 3 + H + Detta innebär att två anläggningar som har samma ammoniumhalt kan ha olika grad av hämning pga av olika processtemperatur och/eller ph 6

7 Temperaturens betydelse för ammoniakhalten 0,9" 0,8" 0,7" 0,6" 0,5" 0,4" 0,3" Free$ammonia$[g$l -1 ]$ 0,2" 0,1" 55" 53" 51" 49" 47" 45" Temperature$[ C]$ Ett exempel: 3gNH 4+ -N/L, ph 7.5 och 37 o C motsvarar 117 mg NH 3 /L 3gNH 4+ -N/L, ph 8.0 och 37 o C motsvarar 280 mg NH 3 /L 3gNH 4+ -N/L, ph 7.5 och 52 o C motsvarar 300 mg NH 3 /L 3gNH 4+ -N/L, ph 8.0 och 52 o C motsvarar 740 mg NH 3 /L 43" 41" 39" 37" 0" 35" Rötning av Kolhydrater Olika material har olika sammansättning av kolhydrater Nedbrytningshastigheten av olika kolhydrater varierar kraftigt Material med samma C/N kvot kan vara olika avseende nedbrytningshastighet Två olika exempel Frukt, betor enkla sockerarter Halm cellulosa, hemicellulosa lignin Snabb nedbrytning Långsam nedbrytning Fettsyror lignin Fettsyror Långsam nedbrytning Långsam nedbrytning Biogas ph sänkning Biogas 7

8 Cellulosa en mycket komplex förening Cellulosafiber Uppspjälkning av strukturen Makrofibrill Mikrofibrill Ökad tillgänglighet Bättre nedbrytningseffektivitet Cellulosakedjor Anna Schnürer, Biogasprocessen Sveriges Lantbruks Universitet *Mekanisk *Enzymatisk *Termisk *Ultrasonikering *Elektroporation Ökning av metanutbyte (%) En förbehandling som minskar partikelstorleken och ökar partikelytan kan förbättra gasutbytet 25 Hampa Partikelstorlek (mm) OBS Viktigt att ta hänsyn till energiåtgång och ställa detta i relation till en ökad biogasproduktion Anna Schnürer, Biogasprocessen Sveriges Lantbruks Universitet 8

9 Biogasproduktion från växtmaterial Utbytet påverkas också av ü Förbehandling /finfördelning ü Lagringsmetod och 7d ü Växtsort Gasutbyte från olika sorters betor 30% skillnad i gasutbyte Gasutbyte (ml/gvs) SB1 SB2 SB3 SB4 SB5 SB6 SB7 SB8 Betsorter 9

10 Biogas utbytet från olika salixkloner 350" Metanutbyte ml/gvs 300" 250" 200" 150" 100" 50" 0" 0" 20" 40" 60" 80" 100" Dagar 78183""""1" 781"95""""2" Björn"""""3" Jon""""""""4" Olof"""""""5" Tora"""""""6" Cellulosa" Rötning av fettrikt material Ø Energirikt, Låg C/N kvot, ej vattenlösliga Ø Anaerob nedbrytning av fett ger bildning av långa fettsyror (LCFA), t.ex. oleat och stearinsyra. Ø LCFA verkar hämmande på metanbildarna Ex. slakteriavfall, fettavskiljarslam, kycklinggödsel etc. Ø Flera LCFA är ytaktiva och orsakar skumning Fungerar bäst i låga doser och jämn inmatning Uppvärmning kan bidra till högre löslighet och bättre nedbrytning 10

11 1+1 > 2 Samrötning ger bäst effekt varför!!!!! Samrötning ger ofta en mer optimerad sammansättning av näringsämnen inklusive C/N kvot Substrat C/N kvot Gödsel 3-20 Spannmål Halm Gräs Sockerbetor Potatis C/N kvoter mellan är ofta optimalt (men källan till kolet är också mycket viktig) Många växtmaterial har brist på spårelement, buffrande ämnen och ibland fosfor Betblad x (%) Potatisavfall x (%) C/N kvot 3 Metanutbyte ( m 3 /kgvs och dag) C/N kvot - Viktigt att ta hänsyn till vilken form kolet befinner sig, dvs om snabba eller långsamma kolhydrater. Hög C/N kvot mer problematisk med snabba kolhydrater. - Även formen av N är av betydelse. Anges ibland som Tot C / Tot N och ibland som Tot C/ NH 4+ -N. Vilken ska användas? Tot N = organisk N + NH 4+ -N + NH 3 Tot N OrgN NH NH 3 + org N NH NH 3 11

12 Ett samrötningexempel - drank och gödsel Processen havererar OLR förlängs i ej försök aj rädda processen. Processen körs under 120 dagar med enbart drank, dvs 3 HRT vid full belastning. Allt ser bra ut! Hög gasprodukbon och Ingen VFA Gödsel (15% VS) BllsäJs i ej försök aj rädda processen. Sveriges Lantbruks Universitet Vilka material lämpar sig att samröta? Material som 1. ger en blandad sammansättning av näringsämnen 2. tillgodoser mikroorganismernas behov av spårelement 3. har en bra buffrande förmåga (hög alkalinitet) Bra samrötningsmaterial till växtbaserade råvaror är t.ex. gödsel eller olika typer av livsmedelsvavfall Andra anledningar (än gasutbytet) till samrötning Ökad stabilitet Bättre utnyttjande av reaktorvolym Ökad flexibilitet Minskad risk för problem (hämning, skumning, svämm- täcken etc) kopplade till enskilda material 12

13 Hur säkerställs stabil drift med en jämn gasproduktion? ü Blandat och finfördelat material med lämplig näringssammansättning ü Lagom belastning ü Jämn matningsfrevkens ü Övervakning Temperatur Biogasens sammansättning Ammoniak Mängd biogas ph Alkalinitet Fettsyror Tack för uppmärksamheten! Frågor? 13

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Mikrobiologisk kunskap

Mikrobiologisk kunskap Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Niklas Karlsson Högskolan i Halmstad, sektionen för ekonomi och teknik, SET Halmstad maj 2010 Magisterprogrammet

Läs mer

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 RAPPORT U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 Förord Det finns en ambition att öka kapaciteten och gasproduktionen vid biogasanläggningarna genom att optimera substratblandningarna.

Läs mer

Substrathandbok för biogasproduktion

Substrathandbok för biogasproduktion Rapport SGC 200 Substrathandbok för biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center Februari 2009 My Carlsson, AnoxKaldnes AB Martina Uldal, AnoxKaldnes AB Rapport SGC 200 1102-7371 ISRN SGC-R-200-SE SGC:s

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Biogas från tång och gräsklipp

Biogas från tång och gräsklipp Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion UPTEC W10 002 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion Development of a model for calculating biogas production Marcus Mellbin REFERAT Utveckling av en beräkningsmodell

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Förord...1 1. Inledning...1 2. Biogasproduktion i gårdsskala i södra Sverige slutsatser...3

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Mosekrog

Mosekrog Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om

Läs mer

Simulering av biogasprocesser

Simulering av biogasprocesser Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion Marknadsanalysavsubstrat förbiogasproduktion frutigerlight(22p) EricFagerström CarolinaCarlsson Examensarbete2010 CarolinaCarlsson Miljö ochenergisystem Teknikochsamhälle CarolinaCarlsson LTH LTH LundsTekniskaHögskola

Läs mer

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens

Läs mer

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020 Möjligheter med förbehandling Biogas från lignocellulosa Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås I samarbete med: SP, JTI, BEMAB, Dalkia och Grontmij AB Regionala mål i Västra Götaland

Läs mer

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Författare: Titel: Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Datum: 2012-12-19 Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Läs mer

Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten

Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten Potential som substrat för en biogasprocess Michael Söderlund Rapport inom projektet Från bioavfall till bionäring hållbara kretslopp

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic Biogasproduktion Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall Mila Ostojic Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och ingår som ett obligatoriskt moment i Högskoleingenjörsexamen

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN 1103-4092 Förord Många svenska biogasanläggningar som tar emot olika slags avfallssubstrat har någon gång haft problem med skumning.

Läs mer

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Grundläggande biokemi Richard Dinsdale Universitet i Glamorgan

Grundläggande biokemi Richard Dinsdale Universitet i Glamorgan Sammanfattningar av presentationerna Training the Trainers (Fortbildning för utbildare) i projektet Biomethane Regions Del 1 Treforest, södra Wales, maj 2011 Del 2 Köpenhamn, Danmark, november 2011 Här

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Biogasreaktor i miniformat

Biogasreaktor i miniformat Biogasreaktor i miniformat Text och foto; Anna Schnürer Institutionen för Mikrobiologi, SLU Biogasprocessen är idag högaktuell av flera anledningar. Denna mikrobiologiska process gör det möjligt att behandla

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Biogasproduktion vid Ecocitrus

Biogasproduktion vid Ecocitrus Biogasproduktion vid Ecocitrus Potentiella möjligheter för biogasanvändning i södra Brasilien Viktor Stumle Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad 2012-11-05 Sammanfattning Ecocitrus

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion

Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion Ilona Sárvári Horváth, Högskolan i Borås My Carlsson, AnoxKaldnes/LTU Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Regionala

Läs mer

...nytt Gasfält Gårdsbaserad biogasproduktion - ett bidrag till ett bärkraftigt lantbruk

...nytt Gasfält Gårdsbaserad biogasproduktion - ett bidrag till ett bärkraftigt lantbruk ...nytt Gasfält Gårdsbaserad biogasproduktion - ett bidrag till ett bärkraftigt lantbruk Innehållsförteckning Biogasproduktion i Sverige Sid 3 Förnyelsebar energikälla Sid 4 Så här fungerar en biogasanläggning

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling EXAMENSARBETE 15HP Biogasprocessen Bestämning av verkningsgrad Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Eskilstuna Energi & Miljö Västerås

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Mats Edström, Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Åke Nordberg

Läs mer

Skumningsproblem vid rötning

Skumningsproblem vid rötning Skumningsproblem vid rötning En undersökning av orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål och omfattning... 3 3 Metoder... 4 4 Rötningsprocessen...

Läs mer

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS BIOGASPOTENTIAL FRÅN ORGANISKA INDUSTRIAVFALL I SÖDRA BRASILIEN En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pågående rötningsprocess Simon Landqvist

Läs mer

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Uppdragsrapport från JTI Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Batch and continuous digestion of substrate mixtures for biogas Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Mats Edström

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Förbehandling av matavfall med skruvpress

Förbehandling av matavfall med skruvpress Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Förbehandling av matavfall med skruvpress Utvärdering av effektiviteten i förbehandlingsanläggningen på NSR i Helsingborg Examensarbete

Läs mer

Lokal produktion av biogas

Lokal produktion av biogas Lokal produktion av biogas Vilka förutsättningar finns det i Älvdalens kommun? Lena Eriksson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 23 december

Läs mer

Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn

Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn Emelie Johansson & Hamse Kjerstadius Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2011 Rötförsök av matavfall

Läs mer

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall Resultat från VA-tekniks delstudie och studieresa Hamse Kjerstadius VA-teknik (LTH) Outline Bakgrund LTH s studie om matavfall och svartvatten Hållbara

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik Indelning av presentationen *Bakgrund *Praktiskt arbete *Resultat *Slutsatser Rötning (Kalmar biogas AB process) En biologisk

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening

Läs mer