Biogasproduktion vid Ecocitrus

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogasproduktion vid Ecocitrus"

Transkript

1 Biogasproduktion vid Ecocitrus Potentiella möjligheter för biogasanvändning i södra Brasilien Viktor Stumle Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

2 Sammanfattning Ecocitrus är en samrötningsanläggning för produktion av biogödsel och är belägen i Brasiliens södraste delar. På senaste tiden har ledningen till Ecocitrus fått upp ögonen för biogasproduktion av de avfall som kommer till anläggningen. Detta skulle inte störa den ordinare produktionen av biogödsel. Detta examensarbete har utgått ifrån frågeställningen om hurvida det skulle vara möjligt, ekonomiskt försvarbart och lämpligt att uppföra en biogasproduktionsanlägning vid Ecocitrus. Det visar sig i arbetet att det skulle vara mycket lönsamt att börja producera biogas och även att det mest lönsamma alternativet skulle vara att producera fordonsbränsle. I kapitel 5 ges ett förslag på hur en sådan anläggning skulle kunna se ut och visar ungefärliga kostnader för en fullskalig anläggning. 2

3 Abstract Ecocitrus is an anaerobic digestion plant for the production of bio-fertilizer and is located in Brazil's southernmost parts. More recently, management of Ecocitrus has been interested of biogas production of the waste that comes to the facility. This would not interfere with the Annual production of digestate. This thesis has been based on the questions if it would be possible, financially feasible and appropriate to erect a full-scale biogaspruduction plant at Ecocitrus. It shows in the work that it would be very profitable to start producing biogas and it also appears that the most viable option would be to produce vehicle fuel. Chapter 5 provides a suggestion of how such a system might look like and shows the approximate cost of a fullscale facility. 3

4 Förord Detta examensarbete är den avslutande delen på det tredje och sista läsåret av Energiingenjörsprogrammet förnybar energi (180hp). Rapportens storlek motsvarar 22,5hp och är en obligatorisk del i programmet för att erhålla examen. Skrivandet av denna rapport har genomförts på plats i staden Lajeado i delstaten Rio Grande do Sul i södra Brasilien. I december 2011 blev jag tilldelad ett stipendium ur utbytesprogrammet Linnaeus-Palme vilket innebar att jag skulle bo och studera i brasilien under min sista termin vid Halmstad Högskola. Utbytet mellan Univates i Lajeado och Högskolan i Halmstad har pågått under flera år och både studenter och lärare från båda länderna har deltagit och gjort examensarbeten, respektive undervisat inom områdena miljö och energi. Jag önskar er en trevlig läsning om biogasens användningsområden. Min egen förhoppning om denna text är att inspirera fler att investera i förnybara energikällor för en mer hållbar framtid. Gotland, November 2012 Viktor Stumle 4

5 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Syfte Målsättning Metod Avgränsningar Biogas Vad är biogas? Historiskt om biogas Hur får vi biogas? Mikroorganismens behov för tillväxt Substrat C/N kvot Byggstenar, vitaminer och spårämnen Temperatur Syrgas Salter ph Alkalinitet Organiskt innehåll Toxicitet Nedbrytningsprocessen av organiska föreningar från substrat till biogas Steg 1. Hydrolys Steg 2. Fermentation Steg 3. Anaeroba oxidationer Steg 4. Metanbildning Uppehållstid Utrötningsgrad Biogödsel Växtnäringsvärdet Efterrötning, lagring och transport av biogödsel Biogödsel som gödningsmedel fördelar och nackdelar Integrations möjligheter Uppgradering av biogas Absorption i vatten (vattenskrubber) PSA Pressure Swing Adsorption Absorption med Selexol Kemisk adsorption (kemisorbtion) Biogasens miljöfördelar Biogasens användningsområden Biogas för uppvärmning Biogas för kylning

6 3.3.3 Biogas för elgenerering Biogas som fordonsbränsle Biogas i gasnätet Ecocitrus Pilotanläggningen Anläggningens utformning Substrat omsättning Uppehållstid och utrötningsgrad Metanhalt Energibehovet vid Ecocitrus Tillgången på substrat En system lösning Fullskalig biogasreaktor Uppgradering av biogas till biometan Anläggning för kompression samt lagring av biogas Elgenerering för eget behov samt försäljning Värmeåtervinning för uppvärmning av biogasprocessen Totalt Pay-Back metoden Diskussion Resultat Referenser Bilagor

7 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Världen producerar i dagsläget stora mängder avfall ifrån livsmedels- och bränsleindustrier som hade kunnat användas på ett smartare sätt. Det är energikrävande och dyrt att göra sig av med detta avfall som ofta eldas upp eller rötas utan att först nyttja den energi som avfallet innehåller. Slakteribranschen och andra matindustrier har mycket stor potential för biogasproduktion. Sverige har varit relativt duktiga på att ta hand om den sortens avfall för att utvinna biogas och i dagsläget har vi ett antal samrötningsanläggningar som tar tillvara på slakteriavfall ifrån olika företag. I den Brasilianska delstaten Rio grande do Sul finns det ett stort antal jordbrukare som ägnar sig åt djurproduktion och slakteri. Dessa avfall lämpar sig utmärkt för biogasproduktion där avfallen fungerar som substrat i processen. Trots att denna delstat har stora mängder avfall så finns det inte en enda samrötningsanläggning i området. Ecocitrus är en avfallshanteringsanläggning i södra Brasilien som tar emot organiskt avfall för att röta dessa i stora bassänger. I denna process utvinns dock ingen metangas utan gasen från hanteringen släpps ut i atmosfären. En pilotanläggning för biogasproduktion är uppstartad men då detta är relativt ny teknik för Ecocitrus så vet företaget inte hur man skall distribuera biogasen efter produktion. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att kunna ge en djupare förståelse för de vinster som kan göras med hjälp av förnybar energi. Tidigare sågs avfallsprodukter som ett ekonomiskt dilemma och det kostade pengar för jordbrukarna att bli av med restprodukter ifrån ordinare produktion. Med hjälp av dagens teknik kan man i många fall göra stora besparingar och vinster genom att förädla avfall till biogas. 1.3 Målsättning Projektet skulle resultera i ett eller flera konkreta förslag på vad biogasen, som produceras vid Ecocitrus kan användas till. Dessa skulle styrkas med uträkningar som påvisar möjliga besparingar eller vinster genom att distribuera biogasen rätt. Tanken var att arbetet skulle översättas till portugisiska med hjälp av översättningsprogram samt Odorico Konrad och överlämnades till alla intressenter vid Ecocitrus för att främja deras planering av biogasanvändning. Målet var att kunna påvisa en framtida potential för biogas samt bieffekternas nytta som produktionen medför. Förhoppningar fanns också om att projektet skulle leda till ett ökat intresse för biogas regionalt och att intressenter och företag i området i förlängningen väljer att investera i biogas. Frågeställningen blev således Hur mycket biogas kan produceras vid Ecocitrus om en fullskalig biogasanläggning uppförs? Hur kan man mest fördelaktigt använda en potentiell biogas produktion vid Ecocitrus?. 7

8 Är det lönsamt att uppföra en fullskalig biogasanläggning vid Ecocitrus? 1.4 Metod Arbetet tog sin början genom att omfattande litteraturstudier och fördjupning inom området biogas och biogas produktion genomfördes. Denna faktasökning resulterade i kapitel 1,2 och 3 där en kortfattad beskrivning av biogas finns. I Brasilien genomfördes flera studiebesök vid Ecocitrus anläggningar där huvudintresset var deras pilotanläggning för biogasproduktion som sattes i bruk under Med pilotanläggningen kunde mätningar göras på hur mycket biogas som genererades med en viss mängd organiskt material samt metaninnehållet i denna gas. Baserat på uppmätt data ifrån liknande anläggningar kalkylerades en teoretisk produktion, från en fullskalig anläggning. Efter det utfördes en undersökning av energibehovet vid Ecocitrus samt möjligheterna att distribuera biogasen till marknaden. En teoretisk kostnad för en fullskalig anläggning skapades och med denna genomfördes en ekonomisk kalkyl för att se pay-off-tiden. Efter att examensarbetet är klart överlämnas rapporten till Ecocitrus för revidering. 1.5 Avgränsningar Projekteringen av möjliga lösningar för biogasen som produceras vid Ecocitrus är endast teoretisk. Det finns inga krav från varken författaren av denna rapport eller ifrån Ecocitrus att realisera denna projektering. Eventuella prisuppgifter som presenterad i denna rapport är hämtade under tidsperioden då rapporten skrevs och kan ha ändrats. 8

9 2 Biogas 2.1 Vad är biogas? Biogas är den gas som bildas när organiskt material, till exempel slam från reningsverk, hushållsavfall, växter, gödsel, avföring och avfall från industrier bryts ned under anaeroba förhållanden (utan syre). Biogas består till största delen av metan och koldioxid och är en förnybar energikälla som kan användas i stor utsträckning[3.5]. Huvudsakligen finns det två sätt att framställa biogas på: 1.) Genom nedbrytning, det vill säga anaerob jäsning (rötning) av organiskt material såsom slam från reningsverk, hushållsavfall, växter, gödsel, avföring, energigrödor eller avfall från industrier bryts ned och stabiliseras utan närvaro av syre. 2.)Genom termisk förgasning av organiska material Denna rapport kommer fokusera på biologisk förgasning då företaget Ecocitrus använder sig uteslutande av denna metod. Båda dessa sätt att producera biogas på gör att man erhåller en gas som består av en stor del metan (kemisk beteckning CH4) som är explosiv och har ett högt energiinnehåll. Energivärdet för biogas ligger på ungefär 5-8 kwh/n 1 beroende på metanhalten i biogasen. Om biogas uppgraderas (metanhalten ökar från ca 70% till ca 95-98% med hjälp av teknik som finns beskrivet i kap 3.1) blir energivärdet ungefär detsamma som för naturgas och uppgår till ca 11 kwh/n [3.1]. Denna gas kan sedan användas för att på olika sätt få ut el, värme och fordonsbränsle. I dagsläget är produktion av fordonsgas samt värme- och kraftvärmeproduktion de vanligaste användningsområdena för biogas. Men på grund av att det är lättare att hitta andra förnybara energikällor till värme- och kraftvärme produktion, än till fordonssektorn, blir det mer och mer intressant att använda biogas som drivmedel för fordon. En annan positiv synergi effekt är att förbränning av biogas leder till lägre koldioxidutsläpp än förbränningen av fossila bränslen[3.2]. Alltså kan övergången från fossila bränslen till biogas minska koldioxidutsläppen avsevärt. 1 Normalkubikmeter, N är en standardenhet som anger för 1 gas med trycket 1,01 bar med temperatur 0 C. 9

10 2.2 Historiskt om biogas Att kunna utnyttja bakteriers förmåga att omvandla organiskt material till biogas har använts av människan ända sedan 1400-talet. De länder som räknades som pionjärer var bland annat Kina och Indien där man använda gödsel och matrester för att producera biogas som sedan användes till belysning samt matlagning[3.3]. Sverige var inte lika tidiga utan har endast framställt biogas sedan 1960-talet. Anledningen till detta var att vi i landets avloppsreningsverk ville minska slamvolymerna. Men vid 1970-talets oljekriser ändrades denna inställning och man började forska kring biogasens användningsområden. Syftet var som för så mycket annat att minska vårt beroende av oljan och minska de miljöproblem som uppstått på grund av oljeanvändningen[3.3]. Sockerbruk och massafabriker var först ut i denna utveckling och de började använda biogas processen till rening av deras processvatten under och 1980-talet. På 1980-talet började en ny typ av verksamhet att blomstra med hjälp av biogasen och det var att utvinna biogas från avfallsdeponier och under 1990-talet så ökade detta intresse stort. Sedan 1995 har ett antal biogasanläggningar byggts. I dessa rötas en mängd olika material såsom avfall från livsmedelsindustrier och slakterier samt matavfall från hushåll, storkök och restauranger[3.3] 2.3 Hur får vi biogas? Mikroorganismens behov för tillväxt För att effektivt kunna producera biogas är det nödvändigt att ha kunskap om mikrobiologin och mikroorganismens grundläggande behov för tillväxt. I en effektiv biogasproduktion måste olika arter samarbeta med varandra. Detta kan bli komplext då olika arter har olika behov och om en störning i detta samarbete sker så kan biogasproduktionen i värsta fall avstanna helt. Genom att förstå hur mikroorganismer fungerar och hur olika mikroorganismer fungerar tillsammans kan vi styra biogasproduktionen till vår fördel. Precis som alla andra levande organismer behöver mikroorganismerna energi för att kunna växa och fungera. I en biogas process fungerar substratet som denna energi källa och man kan förklara det som mikroorganismernas mat. Substratet som används måste innehålla en mängd olika delar: som nämnt tidigare måste det innehålla en energikälla som mikroorganismerna kan tillgodose sig av, men även byggstenar för uppbyggnad av nya celler, vitaminer och spårämnen (mineraler). Organiskt avfall innehåller alla dessa delar och fungerar väldigt väl som substrat. Beroende av substratets sammansättning och innehåll av komponenter kan olika arter av mikroorganismer växa och frodas samtidigt. Dock så är substrat sammansättningen ganska komplex då många mikroorganismer är specialister, med detta menas att en viss art trivs bäst i ett visst substrat med vissa omgivningsfatorer. 10

11 Omgivningsfaktorer är detsamma som miljöfaktorer och några exempel på viktiga sådana är: temperatur, ph, syrehalt och koncentrationen av salt i substratet. Typiskt i en biogas process är att mikroorganismer trivs bäst i det substrat och de omgivningsfaktorer som de befinner sig i naturligt. Till exempel kommer alltså mikroorganismer som naturligt lever i proteinrika och varma miljöer trivas bäst i varmt och proteinrikt substrat. För en effektiv biogasprocess gäller då alltså att ha en substratsammansättning samt miljöfaktorer som passar så många olika arter som möjligt. Detta betyder att substratet och omgivningsfatorerna kanske inte är optimalt för en specifik art utan är mer av en kompromiss för att så många arter av mikroorganismer som möjligt skall frodas. Fördelen med att ha många arter aktiva i processen är att när en mikroorganism tillgodoser sig (äter) av substratet så bildar den nya celler men ger även ifrån sig avfallsprodukter. Dessa avfallsprodukter kan inte användas mer av just den arten men kan fungera utmärkt som substrat för en annan. Exempel på sådant avfall är fettsyror, koldioxid och vätgas. Men även metan som är slutprodukten i biogasprocessen är en avfallsprodukt. Att olika arter av mikroorganismer använder varandras avfallsprodukter som substrat är mycket åtråvärt då mer av den totala mängden substrat kan omvandlas till användbar energi[3.4]. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste processparametrarna och omgivningsfaktorerna i en biogasprocess. 11

12 2.3.1 Substrat Substratet kan som sagt beskrivas som mikroorganismernas mat. Denna energikälla är livsviktig för mikroorganismernas funktion och tillväxt och utan den kan inte biogas produceras. Det är som diesel för en bil eller solljus för en växt, utan energikällan händer inte så mycket spännande. De flesta organiska material kan fungera som substrat i en biogasprocess och ofta blandas olika substrat och samrötas med varandra. Några av de vanligast förekommande substrat sorterna är slam från reningsverk, hushållsavfall, växter, avloppsslam, avföring och avfall från industrier men även fettavskiljarslam, flotyrfett, avfall från mejeriindustrin, sockerlösningar från läkemedelsindustri, ensilerad vall, vete och drank (restprodukt från etanolproduktion) mm används. I framtiden kommer troligen också olika grödor och avfall från jordbrukssektorn bli viktiga substrat för biogasproduktion. Andra mer ovanliga material som för tillfället utvärderas för biogasproduktion är alger, gräs och hönsfjädrar. Detta medför att biogasproduktionen är beroende av leverantörerna av organiskt material. Beroende på om det är slaktavfall, slam eller biomassa som skall omvandlas till biogas behöver också rötningskedjan modifieras för varje sorts material. Så genom att välja rätt sorts substrat och substratblandning finns stor möjlighet att styra processen och effektivisera energiproduktionen samt få en möjlig tillgång till biogödsel (se kap 2.5.3).[3.4]. Tabell 1. Gasutbytet beroende på substratets ursprung. 12

13 Substrat sammansättningen Att blanda olika sorters substrat är vanligt och detta gör man oftast för att en samrötning kan ge högre metanutbyte än om varje enskilld substrat-sort hade rötats var för sig. Metanutbytet är ett mått på mängden producerad metan per mängd rötat substrat. Substraten som nämndes innan kan delas in i tre kategorier beroende på om de innehåller mycket proteiner, fetter eller kolhydrater[3.4]. Förbehandling av substrat Oftast förbehandlas substratet/materialet innan det börjar rötas och det är ett viktigt steg för att effektivisera biogasutvecklingen i rötkammaren. Först genomgår materialet en hygienisering som innebär att man dödar av alla sjukdomsalstrande mikroorganismer (upphettning av materialet till 70 grader C i en timmes tid). Hygieniseringen utförs för att resterna av substratet efter biogasprocessen skall kunna användas som biogödel utan att några sjukdomar kan spridas vidare. Sedan frånskiljs allt material som inte kan rötas. Många gånger finns det rester av plastpåsar eller bestick kvar i materialet som skall rötas och då dessa inte går att röta så plockas de bort. Efter detta så förtjockas materialet, ofta genom att låta materialet passera en press eller skruv som minskar andelen vatten i substratet, för att koncentrera det organiska innehållet. Det sista steget innebär att man ökar tillgängligheten på materialet, alltså finfördelar det eller ökar dess löslighet. Men spär alltså ut substratet med till exempel vatten. Efter dessa fyra steg är materialet klart för rötkammaren men det finns fortfarande många andra processparametrar att ta hänsyn till innan biogasprocessen anses optimal. Desto större hänsyn och nogrannhet man använder desto troligare är det att produktionen av biogas blir fördelaktig[3.4] C/N kvot C/N-kvot beskriver förhållandet mellan Kol(C) och kväve(n) i en biogasprocess och har stor inverkan på processens effektivitet. Om kvävehalten är för hög relaterat kol (en låg C/N-kvot) finns det risk att för mycket ammoniak bildas och kan hämma processen. Om det är åt andra hållet en för hög C/N-kvot finns risk för att mikroorganismerna skall drabbas av kvävebrist. Den optimala C/N-kvoten varierar självklart mellan olika substrat men en kvot på anses normalt fungera. Dock brukar kvoten ligga mellan Vid högre C/N-kvoter kan mängden fettsyror som bildas komma att öka med effekten att metanbildningen ökar (detta gäller om halten av fettsyror inte blir för hög). Detta samband är ganska komplext då det är en tunn linje mellan positiv metanbildning och att det uppstår problem i processen på grund av ökad mängd fettsyror. En ökad mängd fettsyror kan nämnligen bero på andra faktorer än en förhöjd C/Nkvot. Fettsyre-bildningen ökar om de metanbildande mikroorganismerna inte klarar av att ta hand om den mängd vätgas som produceras i det anaeroba oxidationsstadiet. Att dessa metanbildare skulle få problem med konsumtionen av vätgas kan bero på att ammoniak eller andra hämmande ämnen har tagit plats i processen. Andra omgivningsfaktorer som temperatur eller ph-halt kan även vara bidragande till detta problem[3.4] Byggstenar, vitaminer och spårämnen 13

14 Figur 1. Cellens metabolis. Visar hur näringsämnen tas upp,omvandlas/bryts ne, omvandlas till energi samt avlägsnas ur cellen. Mikroorganismerna består till ca 50% syre, kväve och väte och dessa är även de viktigaste byggstenarna för dessa organismer. Andra viktiga byggstenar är svavel, natrium, fosfor, magnesium, klor och kalcium. Om energikällan i processen är organisk används den ofta som källa för byggstenar. Substratets sammansättning blir på så sätt styrt av cellens sammansättning. Vitaminer och spårämnena är livsviktiga för mikroorganismerna precis som för andra levande varelser och olika arter av mikroorganismer har sina egna krav och behov. Vitaminer kan skapas av vissa arter medans andra arter behöver ta upp dessa från sin omgivning. Spårämnena tas dock alltid upp ifrån omgivningen. Återigen spelar substratets sammansättning stor roll för hur väl de olika arterna av mikroorganismer trivs då olika substrat innehåller olika mängder spårämnen Metanbildande mikroorganismer är i stort behov av järn, zink, koppar, nickel, kobolt, molybden och i vissa fall selen och wolfram. Men trots att grundlig forskning har utförts om vilka ämnen som är viktiga så finns det inget recept på den optimala sammansättningen av spårämnen för mikroorganismer i biogasprocessen[3.4]. Oftast finns dessa ämnen mer eller mindre tillgängliga i substratet men kan även komma att behöva tillsättas Temperatur Olika arter av mikroorganismer har olika optimal temperatur, alltså när en art trivs, arbetar och växer som bäst. De olika arterna av mikroorganismer kan delas in i grupper beroende på denna temperatur: psykrofil, mesofil, termofil samt extremofil/hypertermofil[3.7]. Som tidigare nämnt ligger den optimala temperaturen runt den temperatur som mikroorganismen naturligt befinner sig i naturen. Psykrofila organismer har en väldigt låg optimal temeratur. För att dessa skall trivas vill de ha ca 4-25 C där ca 10 C är optimalt. De mesofila mikroorganismerna vill ha det lite varmare, C där optimum ligger runt 37 C. De mesofila bakteriearterna är de vanligast förekommande i en biogasprocess. Det termofila området ligger mellan C och de organismer som arbetar i detta område har, på grund av sin stora mängd värme, en aktivitet som är % högre än vid mesofil rötninganmärkningsvärt är att den optimala 14

15 temperaturen för alla dessa arter väldigt nära det temperaturområde där de dör på grund av överhettning. Vid anaerob rötning är temperaturen mycket viktig att ta hänsyn till. När syrgas finns tillgänglig till en rötningsprocess bildas värme. Detta visas till exempel vid en luftad kompost, som värmer sig själv. I en process som är syrefri frisätts väldigt lite energi i form av värme och det mesta av energin binds direkt som slutprodukten metan. Om man rötar ett kilo druvsocker aerobt (med syre närvarande) så bildas ca 9 MJ värme medans om man gör det anaerobt bildas endast 0,4 MJ värme[4]. Men detta betyder då att för att få en effektiv biogas produktion måste man tillsätta värme externt vid anaerob rötning[3.4] Syrgas Mikroorganismers känslighet mot syrgas är väldigt varierande för olika arter. En del organismer, till exempel metanbildarna, är extremt känsliga och dör helt enkelt om de kommer i kontakt med syrgas. Endel arter klarar av små mängder och endel andra arter trivs till och med bättre när syrgas finns tillgängligt. De mikroorganismer som har möjligheten att leva i närhet av syrgas har försvarssystem i form av olika enzymer som kan skydda cellen mot syrets oxiderande effekt. Man har försökt att kategorisera olika mikrobiologiska grupper beroende på hur de förhåller sig till syrgas, de strikt anaeroba och de fakultativa aeroba. De arter som tillhör de strikt anaeroba växer och frodas endast i syrefria miljöer och innehåller oftast de metanbildande arterna. De fakultativa aeroba kan växa både i närvaro och frånvaro av syre. I denna grupp finns många fermenterande organismer. När syre finns närvarande överlever dessa genom aerob respiration och växlar sedan till fermentation (beskrivs i kap 3.4) när syret tar slut[3.4] Salter Salt innehåller viktiga byggstenar för mikroorganismerna såsom natrium, kalium och klor. Alla dessa ämnen är viktiga för de flesta arter av mikroorganismer och dessa ämnen finns oftast tillgängliga i substratet som skall användas i biogasprocessen och behövs ej tillsättas. Dock kan en för hög koncentration av salt gör att organismernas arbete hämmas. Det finns dock, i naturen, organismer som klarar höga koncentrationer av salter. De mikroorganismer som trivs i en saltrik miljö kallas för halotoleranta. Det finns även extrema arter (halofiler) som trivs i saltkoncentrationer över 20-30% och en del av dessa är metanbildande. Men generellt sett är salt (och socker) konserverande och hämmar bakterietillväxten. Det visar sig genom att cellen gör sig av med vätska och tappar form. Ganska typiskt för en biogasprocess är att de metanbildande organismerna tidigt påverkas på ett negativt sätt av förändrad saltkoncentration. Material som kan förhöja denna saltkoncentration är material från fiskindustrin, livsmedelsindustrin eller olika proteinrika material[3.4] ph I en effektiv biogasprocess finns det ett stort antal olika mikroorganismer som alla har varierande krav på ph-värdet för att trivas och växa. Man kan säga att de flesta organismer uppskattar ett neutralt ph (cirka ) Men det finns en del arter som uppskattar både högre och lägre värden av ph. Acidofila metanbildare kan klara av att växa ner till ph 4.7 och det finns alkalifila metanbildare som klarar upp till ph 10. Detta visar att många sorters mikroorganismer är aktiva utanför sitt normala ph-område. Intressant med dessa mikroorganismers tillväxtmönster i olika ph-värden är att det liknar tillväxten vid olika 15

16 temperaturer. Det vill säga att den högsta tillväxthastigheten fås när mikroorganismer lever i en miljö med ph-värde som närmar sig det område där celldöd uppstår[3.5] Alkalinitet Biogasprocessens förmåga att reagera med basiska joner (alkaliska) kallas för alkalinitet. Det är viktigt att ha koll på alkaliniteten då värdet på denna visar hur bra buffertförmåga hela processen har och hur stor mängd fettysror som kan ansamlas i processen uttan att ph-värdet sjunker. En hög alkalinitet är att föredra då det ger utrymme för en viss obalans i fettsyrenivån, innan mikroorganismerna börjar störas av förändrat ph-värde[3.5] Organiskt innehåll Substratets innehåll av organiskt material bestäms genom analys av VS(Volatile solids). VS är ett engelskt begrepp och har samma innebörd som det svenska begreppet glödförlust. Värdet anger hur stor del av materialets innehåll som kan förbrännas vid 550 C och nytjas främst för att beräkna det organiska innehållet hos substrat. Ett högt VS-värde på substratet är att eftersträva då det betyder att gasutbytet kommer vara högt eftersom det finns mer organiskt material att röta i rötkammaren. Om man vill ta reda på vilket VS-värde substratet har, behöver man ta reda på vilket TS(torrsubstans) värde substratet innehåller. Detta görs genom att hetta upp substratet till 105 C (allt vatten förångas) och mäta vikten av det substrat som är kvar. Ett normalvärde på TS i en biogasprocess är runt 7-10%[3.4] Toxicitet De mikrobiologiska arterna som är aktiva under en biogasprocess är relativt känsliga för olika ämnen som kan verka hämmande. Dessa hämmande ämnen kan ha kommit in med dåligt sorterat substrat men vissa arter kan bilda ämnen som är skadliga för andra arter än dem själva under processens gång. Exakt vilken effekt ett toxiskt ämne har på processen är svårt att svara på och det är beroende på vilket ämne samt vilka olika mikrobiologiska arter som är närvarande. Metanbildande arter är oftast de som är känsligast och blir störda först. Toxiska ämnen som närvarar i biogasprocessen behöver inte alltid ha så stor påverkar på processen i sig självt, men om de följer med i biogödsel kan de i förlängningen leda till att markens mikroorganismer blir lidande[3.4] Substratet vid Ecocitrus Substratet som används vid Ecocitrus kommer huvudsakligen ifrån slakterier och matindustrin. Detta betyder att biogas utbytet borde vara högt. Ur tabell 1 kan vi utläsa ungefärliga samt valda värden för olika sortrs substrat. Slakteriavfall ligger på 9,4 MJ/kg torrsubstans och matavfal (Organiska hushållssopor) ligger på ett värde av 12,4 MJ7kg torrsubstans. Att substratet har olika ursprung borde ses som en fördel då samrötning av olika material ofta ger ett bra resultat. Vid samrötning utvinns ofta mer gas än vad som hade utvunnits om materialen hade rötats var för dig. Förklaringen kommer ur att blandade material troligare innehåller de olika komponenter som är viktiga för mikroorganismernas tillväxt. Till exempel kan en blandning ha bättre tillgång på spårämnen eller en mer optimal C7N-kvot. Ett blandat substrat gynnar troligen en artmångfald bland mikroorganismerna. 16

17 2.4 Nedbrytningsprocessen av organiska föreningar från substrat till biogas Nedbrytningsprocessen av organiska föreningar i en biogasprocess är väldigt komplex och en god kunskap inom kemi är relevant för att verkligen förstå förloppet. Här följer en starkt förenklad förklaring av de steg som sker och för att få en djupare förståelse rekomenderas vidare läsning i de böcker som använts som källor. Nedbrytningsprocessen består huvudsakligen av fyra steg; hydrolys, fermentation, anaeorob oxidation och metanbildning. Efter dessa steg är biogas-processen klar och man har en färdig produkt. Ofta förädlas och renas denna biogasen för att få högre metanhalt så att den kan användas som till exempel fordonsbränsle. Figur 2. Stegvis nedbrytning av organiskt material till bioga. Hydrolys, fermentation, anaeorob oxidation samt metanbildning. 17

18 Steg 1. Hydrolys Biogasprocessens första steg är hydrolysen. I hydrolysen omvandlas proteiner, fetter och socker till enklare organsiska ämnen såsom aminosyror, alkoholer, fettsyror och enkla sockerarter. Det som händer är att mikroorganismerna börjar utsöndra olika typer av extracellulära enzymer som börjar sönderdela de organiska molekylerna. Detta sker då de organiska molekylerna i detta stadium är för stora för att mikroorganismerna skall kunna tillgodose sig dem som näringskälla. Enzymerna klipper upp de stora cellerna till mindre bitar för att kunna äta dem. Vissa mikroorganismer kan utsöndra flera olika sorters enzymer vilket medför att de kan bryta ned och tillgodogöra sig olika sorters organiskt material. Andra kan bara utsöndra en sorts enzym och kan därigenom bara tillgodose sig utav en specifik sorts näringskälla som till exempel protein, fett eller socker. De mikroorganismer som endast kan bryta ned proteiner kallas proteolytiska medans de som bryter ned socker kallas sackarolytiska. Hydrolysens hastighet är starkt beroende av vilket sorts substrat som används. Nedbrytningen av cellulosa och hemicellulosa tar i regel längre tid än nedbrytningen av proteiner och fetter. I avsnittet om substrat går det att läsa mer om betydelsen av substratets sammansättning[3.4]. Steg 2. Fermentation De flesta av de mikroorganismer som var aktiva i hydrolysen är nu även aktiva i fermentationssteget, samtidigt tillkommer det flera andra arter som börjar arbeta. I fermentationen använder mikroorganismerna de uppklippta delarna ifrån hydrolysen för att omvandla dessa till olika organiska syror såsom alkoholer, acetat, ammoniak, koldioxid och vätgas. Återigen spelar substratet stor roll då det i denna fas påverkar vilka syror som bildas. Substratet som används är dock inte helt avgörande för vad som sker i denna fas. Mikroorganismerna har en förmåga att ändra sitt beteende beroende på omgivningsfaktorer och vilka andra arter av mikroorganismer som är närvarande. Detta betyder att även om man, i en kontinuelig biogasprocess, använder samma substrat varje gång så kan fermentationsprodukten bli olika beroende på vilka mikroorganismer och omgivningsfaktorer som används. När en mikroorganism är klar med fermentationen anses den produkten som avfall för den specifika organismen. Denna produkt fungerar sedan som substrat för en annan mikroorganism som utför fermentation och lämnar efter sig en produkt som anses som ett substrat för ett annat släkte och så vidare och så vidare. På detta sätt fortsätter de olika arterna att samarbeta till dess att alla delarna ifrån hydrolysen är använda. Det enda undantaget är fettsyrorna som bryts ned först i det tredje steget anaeorob oxidation[3.4]. Steg 3. Anaeroba oxidationer Efter att fermentationsstadiet är klart och alla fermentationsprodukter har bildats används dessa produkter för ytterligare nedbrytning i det tredje stadiet som kallas för anaeorob oxidation. Detta är ett mycket kritiskt steg för hela processen och det är viktigt att olika mikroorganismer sammarbetar korrekt. Händelseförloppet i denna del av processen är väldigt komplext men förenklat kan det förklaras som att, mikroorganismerna som utför själva oxidationen producerar vätgas, och om 18

19 nivån av denna vätgas blir för hög så avstannar processen av termodynamiska skäl då bildandet av vätgas genererar värme. Som tur är finns det metanbildande mikroorganismer som använder sig utav vätgas för att bilda metan. Dessa organismer konsumerar kontinuerligt den vätgas som produceras ifrån den andra arten och ser på så sätt till att nivån av vätgas hålls tillräckligt låg och att processen kan fortsätta. Mikroorganismernas samarbete och utbyte av varandra kallas för synfotri. Det är viktigt att påpeka att detta sätt inte är det enda för att producera vätgas och att alla vätgasproducerande organismer inte är beroende av en vätgaskonsumerande mikrobiologisk art. Det finns många arter som producerar vätgas utan denna partnerorganism men de gör det då i väldigt låga koncentrationer[3.4]. Steg 4. Metanbildning Metan bildningen är det sista steget i den mikrobiologiska processen. Och det är nu som slutprodukten biogas framställs. De metanbildande mikroorganismerna (metanogenerna) använder sig utav vätgas, koldioxid och acetat från det anaeoroba oxidationsstadiet och bildar metan och koldioxid (biogas). Den grupp metanbildare som oftast dominerar en biogasprocess är de så kallade acetotrofa metanogenerna, som använder sig av acetat som substrat. Men även andra arter av metanogener är aktiva och använder sig av metylaminer, format och alkohol som substrat för att producera metan. Målet är att kunna få ut en så hög metan halt som möjligt och det är då till fördel om många arter är aktiva. Metanbildningsfasen kan vara den mest sårbara fasen i processen och troligtvis den fas som är mest avgörande för vilken mängd biogas som erhålls av en viss mängd substrat. Metanogenerna klassas som arkaea-bakterier vilka, till skillnad från vanliga bakterier (prokaryoter), är väldigt sårbara i en biogasprocess. Om en störning (till exempel snabb ph förändring) uppkommer i processen är det oftast metanogenerna som reagerar först. Då det är dessa som, bland annat, tar hand om vätgasen i det anaeoroba oxidationsstadiet så blir hela kedjan instabil om metanogenerna störs. Då metanogenerna har en relativt långsam tillväxt (1-12 dagar för fördubbling av antalet organismer) är det ofta metanbildningssteget som blir flaskhalsen i hela biogasprocessen och även det stadium som till stor del bestämmer hastigheten på processen. Metanogenernas tillväxt hastighet bestämmer oftast gränsen för hur kort uppehållstiden i en biogasprocess kan vara. Risken med för kort uppehållstid är att dessa organismer kan sköljas ut ur processen då de inte hinner föröka sig i samma takt som omsättningen av substrat i rötkammaren[3.5] Uppehållstid I biogasprocessen omvandlas alltså substrat till biogas. Detta medför att den mängd substrat som tillförts processen från början kommer att minska och mängden gas kommer att öka. Ofta är inmatningen av substrat till processen större än vad som hinner brytas ned vilket gör att istället för att låta materialet brytas ned helt så tillför man mer för att volymen skall vara konstant. Den tiden som det tar för att byta ut hela rötkammarens volym med material kallas uppehållstid. Materialet som avskiljs från processen består av vatten med salter och rötrester. Rötresterna är det organiska material som rötats i rötkammaren samt innehåller rester av de mikroorganismer som finns i biogasprocessen (Dessa rötrester kallas ofta för biogödsel) Hur lång uppehållstiden är i en biogasprocess beror på olika faktorer. Speciellt substratsammansättningen samt temperaturen på rötningsprocessen. Som tidigare nämns tar 19

20 nedbrytningsfaserna olika tid på grund av substrat sammansättningen och det är därför som uppehållstiden är beroende av dessa. Om substratet innehåller mycket cellulosa och hemicellulosa så blir uppehållstiden lång men om den består av socker och stärkelse så bryts substratet ned fort. Ofta så används rötresterna i en efterrötningskammare för att kunna utvinna några procent till av den potentiella gasen. Detta medför att uppehållstiden blir lång men att utrötningsgraden av substratet höjs[3.4] Utrötningsgrad Utrötningsgraden beskriver procentandelen av det organiska material som brutits ned och omvandlats till biogas under en viss tidsperiod. Detta betyder att ju längre tid en mängd substrat får befinna sig i rötkammaren, desto mer kommer slutligen att ha omvandlats till gas. Teoretiskt är det möjligt att omvandla 100% av substratet till gas men det är ofta oekonomiskt och man prioriterar en konstant hög gasutveckling istället för att röta ut allt substrat. Detta är på grund av att biogasutveckingen är störst i början av biogasprocessen för att sedan minska[3.4]. 2.5 Biogödsel Restprodukten ifrån biogasprocessen kallas biogödsel. Då biogasprocessen sker i rötkammare som är slutna stannar mycket av växtnäring kvar i den rötade avfallsprodukten som kan användas som gödningsmedel. Förutsatt att man använder sig utav relativt rena substrat så kan biogödseln användas inom livsmedelsproduktion. Detta gäller dock bara om biogödseln är av god kvalitet och inte innehåller för mycket metaller eller andra föroreningar. Att tänka på är att inte förväxla biogödsel med den orena avfallsprodukten rötslam som bildas då man rötar slam ifrån reningsverk. Rötslam innehåller ofta höga halter av metaller och föroreningar och passar därför inte in i livsmedelsindustrin. Biogödslets kvalitet och näringsinnehåll påverkas av många olika faktorer, till exempel substratsammansättning, förbehandlingsmetod, processparametrar (ph, temperatur mm), efterrötning och lagring. Biogödsel levereras oftast i flytande form men kan i enstaka fall fraktas i fast material. Flytande biogödsel har ett högre innehåll av näringsämnen per kg TS än vad de fasta har. Fast biogödsel innehåller dock mycket mullbildande ämnen vilket ses som en fördel då mullbildande ämnen är viktiga för att få en näringsrik jord. 20

21 Fördelarna med att använda ren biogödsel inom lantbruk och livsmedelsindustri är många och i Sverige har jordbrukare i allmänhet goda erfarenheter av denna sortens gödselmedel. Biogödsel anses vara bra mycket bättre än flytgödsel (avföring från djur) när det kommer till lukt, smittämnen och spridbarhet. Minskade problem med lukt kan ha stor betydelse för möjligheten att sprida biogödsel i närheten av bebyggelse. Kväveverkan hos biogödsel är snabbare än hos flytgödsel och resultat från markbördighetsförsök menar på att biogödsel även gynnar markens mikroliv[3.6] Växtnäringsvärdet Biogödsel innehåller många olika ämnen och däribland: kväve(n), fosfor (P), kalium (K) och magnesium (Mg). Alla dessa ämnen är nödvändiga för växter att ta till sig av och på så sätt öka sin egen tillväxt. Inte nog med det så innehåller biogödsel även olika spårämnen som är nödvändiga för en växt uppbyggnad. Koncentrationen av dessa olika ämnen i biogödslet kallas för växtnäringsvärdet och beror till stor del på vilket substrat som har använts i biogasprocessen samt vilka omgivningsfaktorer som använts. En till stor fördel med att använda sig utav biogödsel är att de innehåller en stor del ammoniumkväve (NH4-N) som växter kan tillgodose sig av direkt. I biogasprocessen har inte allt substrat brutits ned och många gånger finns det vissa delar av organiskt kol och väte kvar som kan hjälpa till med frisättningen av fler växtnäringsämnen i marken när det sprids[3.4] Efterrötning, lagring och transport av biogödsel Det är viktigt att biogödsel transporteras och lagras på ett sätt så att den mikrobiologiska aktiviteten hålls på en låg nivå för att undvika utsläpp av metan, lustgas och ammoniak. Temperaturen bör vara låg då aktiviteten ökar med stigande temperatur. Den biologiska aktiviteten blir alltså högre på sommaren vilket kan leda till ökade utsläpp av metan under denna period. Det är svårt att ta hänsyn till detta då produktionen av biogas inte följer årstiderna Biogödsel som gödningsmedel fördelar och nackdelar Efter att substratet geomgått rötningsprocessen och därmed avgett biogas så kan man fortfarande använda substratet som gödsel på åkrar. Detta material är utmärkt då det innehåller massa näringsämnen som växter kan tillgodese sig utav. Denna vara kallas biogödsel. Genom att använda biogödsel på åkrarna kan man i förlängningen minska produktionen av traditionell gödsel(mineralgödsel) som är väldigt energikrävande, och på så sätt minska användningen av fossila bränslen ännu mer. Produktionen av mineralgödsel leder till stora emissioner av lustgas som räknas som en kraftig växthusgas. Dessutom är återföring av växtnäring till brukningsjorden nödvändigt eftersom vi annars på lång sikt får en urlakning av odlingsjordarna. Växterna tar upp näringen och i samband med skörd förloras viktiga näringsämnen från marken. Om inte denna växtnäring ersätts eller återförs utarmas förråden och markens produktionsförmåga avtar för att till sist avstanna helt. En av nackdelarna med avloppsslam som substrat är om rötresterna ifrån biogasproduktionen innehåller skadliga ämnen såsom tungmetaller. Dessa är inte lämpliga att sprida ut över odlingsmarker och det är därför mycket viktigt att kontrollera rötresterna innan de används som gödningsmedel. 21

22 3. Biogasens integrations möjligheter Energivärdet för biogas ligger på ungefär 5-8kWh/ N, beroende på metanhalten i biogasen. Om biogas uppgraderas (även kallad biometan) blir energivärdet ungefär detsamma som för naturgas och uppgår till ca 11kWh/ N eller 38,6MJ/ N. Detta medför att uppgraderad biogas är mycket lämplig för olika sorters integrering. I regel kan man säga att biometan kan användas på samma sätt som naturgas och detta gör att biometan med fördel kan implementeras i samma system som idag används för naturgas. 3.1 Uppgradering av biogas Uppgradering av biogas innebär framförallt att koldioxid avskiljs från biogasen så att metanhalten och därmed energiinnehållet höjs. För att kunna användas som fordonsbränsle måste gasen också renas från vatten, svavelväte och partiklar. Vatten tillsammans med svavelväte kan bilda korrosiva ytor och därigenom skada motorerna i fordonen. Man adderar även luktämnen till gasen så att eventuella läckage kan upptäckas. Det sista steget innan användning är att trycksätta gasen till ca 200 bar för att den ska ta mindre utrymme. Den uppgraderade biogasen kan användas på samma sätt som naturgas samt tryckas ut på naturgasnätet. Efter uppgradering har metanhalten ökat från ca 70% till ca 95-98% och innehåller omkring 2-5 % koldioxid och kvävgas. Huvudsakligen används fyra tekniker för uppgradering av biogas. Vattenskrubber, Preasure swing adsorption, adsorption med selexol samt kemisk adsorption Absorption i vatten (vattenskrubber) Den vanligast förekommande tekniken för uppgradering av biogas är absorption i vatten, även kallat vattenskrubber. I princip går det att förklara som att koldioxiden tvättas bort med hjälp av vatten. Metoden bygger på att gaser som koldioxid, svavelväte och ammoniak löser sig lättare i vatten än vad metan gör. Vid högt tryck och låg temperatur löser sig koldioxid ännu lättare i vatten. 22

23 Figur 3. Principskiss för vattenskrubber Först förs komprimerad rågas in i botten av absorbtionskolonnen. Absorptionskolonnen innehåller så kallade fyllkroppar som ökar överföringsytan mellan gas och vätska. Från toppen av kolonnen rinner sedan vatten ned och möter gasen. Efter detta så torkas den renade biogasen och komprimeras innan lagring. Då vattnet innehåller en liten del metan så återförs den till systemet och passerar en så kallad flash-tank som sänker trycket. Desorptionskollonnen har som uppgift att rena vattnet, med hjälp av luft, från koldioxid så att vattnet kan återföras till systemet. Det finns två olika system av vattenskrubbers. Det första är ett recirkulerande system där vattnet från reningen återanvänds. Det andra är en genomströmmande vattenskrubber där vattnet inte förs tillbaka till systemet. Det sistnämda kräver mycket vatten och är således en ifrågasatt teknik PSA Pressure Swing Adsorption PSA är den näst vanligaste tekniken efter vattenskrubbning. I en PSA process så fastnar koldioxidet i adsorptionsmaterialet som består av aktivt kol. Detta sker under högt tryck och när trycket sänks så frigörs koldioxiden som släps ut i luften. I praktiken består en PSA-anläggning av fyra sammankopplade kolonner som är fyllda med aktivt kol. Rågas förs in längst ned i kolonnerna och stiger uppåt. Koldioxid fastnar i kolet medan metanen stiger upp igenom kolet och ut ur kolonnen. När sedan det aktiva kolet är mättat med koldioxid sänks trycket och koldioxiden frigörs. 23

24 Figur 4. Principskiss för PSA metoden Absorption med Selexol Absorption med hjälp av selexol är i princip samma teknik som en vattenskrubber där den enda skillnaden är att selexol används istället för vatten. Selexol är en form av glykollösning som absorberar tre gånger så mycket koldioxid som vatten,vilket effektiviserar processen Kemisk adsorption (kemisorbtion) Under skrivandet av denna rapport har väldigt lite information hittats om kemisk adsorption och därför kan inte metoden beskrivas utförligt. Man kan säga att kemisk adsorption bygger på att koldioxiden binds till en kemikalie som kallas för amin. Aminen absorberar i princip ingen metan vilket gör att den renade biogasen som utvinns har en metanhalt på runt 99% vilket anses väldigt högt. 3.2 Biogasens miljöfördelar För att kunna skona miljön för en framtida generation behövs de fossila bränslena fasas ut och för att detta skall bli verklighet räcker det inte med en lösning utan det kommer krävas en kombination av olika typer av tekniker och bränslen. En av dessa bränslen är biogas. Den absolut största fördelen med biogas, förutom att den är nästintill koldioxidneutral och inte släpper ifrån sig några andra farliga eller miljskadliga ämnen vid förbränning, är att den finns här och nu och fungerar. Energivärdet i biometan är väldigt högt vilket gör att biogasen lämpar sig mer för processen som kräver just högvärdig energi såsom transportbränsle snarare än uppvärmning. Detta på grund av att om man använder högvärdigt bränsle för uppvärmning så går energipotentialen hos bränslet förlorad. Hur stor den totala miljönyttan blir av ökad biogasanvändning beror även på vilket bränsle som ersätts med biogas. Koldioxidminskningen uteblir om man ersätter en annan förnybar energikälla med biogas, tillexempel skogsbränsle. Den troligen största miljönyttan skulle vara att ersätta fossila fordonsbränslen med biometangas. Enligt en svensk undersökning skulle nettoutsläppen av växthusgaser kunna minskas med 60-90% om biogas kan ersätta ett fossilt bränsle för kraftvärme, uppvärmning eller fordonsbränsle. [4.1] Samtidigt finns det risker med byte av energislag och en av biogasens största risker är möjliga 24

25 läckage till jordens atmosfär. Metan är en ca 20 gånger effektivare växthusgas än koldioxid och större utsläpp skulle kunna motverka miljönyttan med att använda biogas. Om ett utsläpp av 10-20% av gasmängden som används skulle ske, skulle miljönyttan av att använda biogas istället för fossila bränslen vara försumbar[4.2]. Det är svårt att minska gasproduktionen eftersom den anaeroba processen är konstant och när en sådan situation uppstår måste gasen facklas bort (brännas). Detta då det är ett mycket miljövänligare alternativ än att bara släppa ut gasen direkt till atmosfären. 3.3 Biogasens användningsområden I dagsläget finns det fem användningsområden för biogas som dominerar men troligen kommer det i framtiden att upptäckas fler integrationsmöjligheter för biogasen om dagens forskning får fortsätta. Marknaden kommer inte att mättas av förnybar energi utan kommer troligen att fokusera starkare på utveckling av denna typ av energi. De fem vanligaste områdena för biogasanvändning är: Biogas för uppvärmning Biogas för kylning Biogas för elgenerering Biogas som fordonsbränsle Biogas i gasnätet Figur 5. Biogasens användningsområden. Från avfall kan nyttig energi utinnas och användas i i samhället Biogas för uppvärmning Ett av de enklaste sätten att tillgodogöra sig utav biogasens energiinnehåll är genom att bränna den och använda värmen för uppvärmning av bostäder eller lokaler. Normalt sett krävs det inte någon speciell förbehandling av gasen förutom att avskilja vattnet innan försbränning för att öka verkningsgraden. Ofta utnyttjas biogasen för uppvärmningsbehov av byggnader 25

26 som ligger i anslutning till biogasanläggningen, men om fjärrvärmenät finns tillgängligt kan värmen föras ut på detta. Ett annat vanligt alternativ är att komprimera gasen och buteljera den för att använda till gasspisar i matlagningssyfte. Men då energivärdet i biogas är väldigt högt lämpar den sig mer för processer som kräver just högvärdig energi, till exempel transport snarare än till uppvärmning. Användningen av biogas för uppvärmningändamål kan ur ett energieffektivt synsätt ses som rent slösaktigt. En kombination av biogas för elgenerering samt uppvärmning är att föredra då elgenererings processen producerar mycket spillvärme som kan tas tillvara på om man använder sig av värmeåtervinning Biogas för kylning Biogas kan indirekt användas för att generera kyla genom att först generera el och sedan använda elen för att driva en klimat anläggning. Det kanske låter inneffektivt men om man kan ta tillvara på värmen som genereras vid elgenereringen så kan man få en relativt hög verkningsgrad Biogas för elgenerering Då energimängden i uppgraderad biogas kan gämföras med naturgasens vid förbränning kan den med fördel utnytjas för elgenerering. Historiskt sett har elgenereringen skett nästan uteslutande med kolvmotorer som drivs enligt diesel- eller ottoprocessen. Men det börjar dock komma alternativ som stirlingmotorer, och det finns utvecklingsprojekt med mikroturbiner, ORC (som liknar traditionell ångteknik men använder medium med lägre kokpunkt), bränsleceller, flashboxteknik (där hett vatten förångas genom tryckreducering) och bränsleceller i t ex Tyskland.. Beroende på skala, tillgängligt bränsle och andra faktorer kan olika tekniska lösningar vara aktuella i olika tillämpningar. Men vanligast är att man med hjälp av en gasmotordriven generator kan producera både el och värme. Hur mycket värme och el som kan genereras beror naturligtvis på anläggningens utformning, men normalt rör det sig om % el och % värme vilket ger en total verkningsgrad på runt %. Gasdrift innebär flera fördelar jämfört med bensin- eller dieseldrift såsom att en homogen bränsle-luftblandning enkelt uppnås vilket tillåter en snabb uppstart och en nästan fullkomlig förbränning[4.3]. Detta ger lägre bränsleförbrukning jämfört med en bensin- eller dieseldriven motor samt lägre underhållskostnader. Vid anläggnignar med stora biogasflöden används fortfarande oftast traditionella ottomotorer med en elverkningsgrad på ca % (motorernas effekt är ofta större än 1 MW, det finns dock motorer från 100 kw och uppåt). Men i Tyskland kan man hitta små kraftvärmeanläggningar drivna på biogas som använder så kallade dual-fuelmotorer, vilket är konventionella dieselmotorer som körs på både biogas och diesel. Motorn startas med hjälp av enbart diesel och kan sedan gå till % på biogas. På grund av deras relativt långa livslängd används stationära industri-, lastbils- och traktormotorer. Dessa har relativt hög mekanisk verkningsgrad på grund av sin höga kompression. Den enda modifiering av en dieselmotor som behövs för att kunna köra den på biogas, är montering av en gas-luftblandare. Elverkningsgraden ligger på %. Vilket i kombination med värmeverkningsgraden blir uppåt 90% [4.4] Vid småskalig elproduktion användes tidigare ofta modifierade Fiatmotorer, s k Totem- 26

27 aggregat. De är i dag ovanliga eftersom deras höga varvtal på ca varv/min gjorde att de slets ut snabbt. Elverkningsgraden för små bensinmotorer ligger i allmänhet på % och värmeverkningsgraden kring 50 %. Totalt ger det en verkningsgrad kring %. Dessa motorer har i Tyskland nästan helt ersatts av dual-fuelmotorer. Gasdrivna kolvmotorer har länge använts för att producera småskalig kraftvärme i till exempel Danmark och Holland. Tekniken är dock inte så vanlig i små anläggningar i Sverige[4.5] På grund av sina många fördelar såsom; känd teknik, billiga investeringkostnad och lätta underhåll kommer endast modifierade dieselmotorer användas som exempel vidare i denna rapport. Vidare undersökningar och beräkningar skulle kanske kunna påvisa en effektivisering i anläggningen men på grund av sina många fördelar är modifierade dieselmotorer i sammanhanget ett bra alternativ för elgenerering Biogas som fordonsbränsle För att kunna utnytja biogasen som fordonsbränsle behöver den renas och metanhalten behövs höjas till ca 98-99%. Om koldioxid halten är för hög och om det finns föroreningar eller störande partiklar så kan motorns mekanik bli skadad och försliten. Gasen behövs också komprimeras så att transportsträckan för fordonet höjs. Förutom reningen och komprimeringen av gasen så behöver fordonet som skall drivas med gasen ett separat bränslesystem. Oftast adderar man bara ett extra bränslesystem som är lämpat för gas och låter bensinmotorn få finnas kvar som den är. Man kan kombinera biogas med naturgas men förhoppningen är att man i framtiden ska kunna använda sig uteslutande av biogas eftersom det med ökande priser på naturgasen blir billigare och samtidigt bättre för miljön. Biogasen är även en dellösning på de problem som världen ställs inför idag. Biogas som ska användas som drivmedel komprimeras till 200 bars tryck innan den distribueras till användarna. Distributionen kan ske via ledning eller med speciella fordon. Lagring och tankning av fordon kräver speciell teknik. På gårdsnivå kan gasen lagras i gasflaskor. Att biogas är gasformigt och under högt tryck innebär också att det krävs speciella tankar på fordonen. Att använda biogas som energibärare i fordon är fördelaktigt av många skäl. Det är biobaserad energi med väldigt hög exergi (energikvalitet). Tillexempel så är 1 kwh el mycket mer användbart än en viss mängd vatten med 1 kwh värmeinnehåll. 1 kwh el kan användas till en mängd olika saker medans varmvattnet endast kan användas till uppvärmning. Därför kan jämförelser mellan olika energiinnehåll vara difusa. Energi kan inte förbrukas men energikvaliteten kan förändras till det sämre vid energiomvandlingar. I Sverige används biogas huvudsakligen till värmeproduktion som då alltså är ett slöseri med förnyelsebar energi med hög exergi. [3.2] En annan fördel med biogas som fordonsbränsle är att behovet är förhållandevis jämnt över året. Biogasen produceras kontinuerligt och lagring kan endast ske i begränsad omfattning. Om biogas används för uppvärmningsändamål kan problem med avsättning uppstå under sommarhalvåret Biogasens främsta fördel jämfört med bensin och dieseldrift är att det är biobaserat och därmed förnyelsebart. Rent tekniska fördelar är högre säkerhet, tystare gång, bättre startegenskaper och mycket låga utsläpp av luftföroreningar [3.2]. En allmän ståndpunkt är att biogasens miljöfördelar främst kommer till sin rätt om den används som dieselersättning i 27

28 tätorter. Detta bl.a. pga. minskade utsläpp av partiklar och Kväveoxider[6.4]. Biogas används i ottomotorer och lagras i fordonen i tankar gjorda av stål, aluminium eller kompositmaterial. På bussar placeras tankarna vanligtvis på taket eller under golvet, på personbilar används oftast bagageutrymmet. I framtiden skulle man eventuellt kunna använda bilens kaross som tank och på så sätt dölja hela systemet så att det efterliknar ett vanligt fordon. För att öka transportsträckan för ett fordon som drivs med biogas komprimeras gasen med en kompressor. Gasen håller ca. 250 bars övertryck i gaslagret och ca. 200 i fordonstanken. Trots detta tryck (200 bar) har gasen lägre energiinnehåll (per volymenhet) än både bensin och diesel. Energiinnehåll i vanliga fordonsbränslen: 1 liter bensin = 9,1 kwh 1 liter diesel = 9,8 kwh 1 liter E85 = 6,6 kwh 1 Nm3 biogas = 5-8 kwh 1 Nm3 naturgas = 11,0 kwh När det kommer till säkerheten är biogasdrift jämförbart med dieseldrift och säkrare än bensindrift. Bränslesystemet är dimensionerat med relativt stora säkerhetsmarginaler. En stor fördel med biogas är att den har lägre densitet än luft och risken för explosiva gasansamlingar vid läckage är då liten. Ofta odöriseras även gasen så att eventuella lekage kan uppfattas av en person med normalt luktsinne. Biogas jämfört med bensin: Biogasens höga oktantal 2 (ren metan har ett oktantal på 130) medger högre kompressionsförhållande och högre verkningsgrad än för bensindrivna ottomotorer. Den ökade vikten som gastankar innebär medför dock att energiförbrukningen blir densamma. Om man gämför utsläppen för bensin och biogas så är det entydigt att biogas orsakar mindre utsläpp vid förbränning än vad bensin gör. Vid användning av 1 MJ bensin släpps mg och för en MJ biogas endast 420 mg [3.2]. Biogas jämfört med diesel: Kompressionen av biogas är lägre än för diesel vilket är en av anledningarna till förhöjd energiförbrukning då biogas ersätter diesel, totalt ca 20 % högre energiåtgång. Andra nackdelar är lägre toppeffekt och eventuellt lägre moment vid höga varv. Biogasens fördelar är framförallt lägre bullernivå och avgasutsläpp [3.2] Biogas i gasnätet Uppgraderad biogas kan föras ut på ett befintligt gasnät. Stadsgasnät var i Sverige, kanske vanligare förr, men i till exempel Stockholm finns det ett väl fungerande nät där naturgas används för bland annat gasspisar, kaminer, bakugnar och uppvärmning av varmvattenberedare. 2 Oktantal/Oktanhalt är ett mått på ett bränsles förmåga att motstå temperatur och tryck. I till exempel en ottomotor uppstår så kallade knackningar då för högt tryck eller temperatur gör att bränslet antänds för tidigt. Ett högre oktantal hos bränslet medför att det motstår tryck och temperatur bättre och därmed minskas risken för att motorn ska "knacka. 28

29 4. Ecocitrus Ecocitrus, Cooperativa dos Citricultores Ecológicos do Vale do Caí, skapades 1994 i staden Montenegro av 15 småbönder som ville ha ett alternativ till konventionellt jordbruk, på grund av användningen av bekämpningsmedel. Då man ville minska produktionskostnaderna och samtidigt minska förorening av bäckar och floder, började producenterna att plantera fruktträd med organiska gödselmedel, utan att skada naturen. Man ville uppnå ett kooperativ som skulle producera 100% bekämpningsmedelsfri frukt. Idén har varit så framgångsrik att det i dag, 15 år senare, är nästan 150 familjer på landsbygden som är direkt inblandad i Ecocitrus. Kooperativet har i dagsläget 110 medlemmar. Av dessa är 7 arbetande producenter, 42 är arbetande medlemmar, 10 är anställda och 61 personer är bönder. Den totala odlade ytan är 600 hektar där 255 av dem är citrusodlingar. År 2009 uppskattades den totala mängden producerad frukt från kooperativet till 2500 ton. Ecocitrus målsättning är att få tillbaka ett hållbart, soccialt rätvist, ekologiskt riktigt och ekonomiskt livskraftigt jordbruk i regionen. Kooperativet är strukturerat så att jordbrukarna och medlemmarna kan delta i hela produktionskedjan, från råvaruhantering, organisation, utbildning, tekniska lösningar och industrialisering till försäljning. Genom Ecocitrus kan medlemsfamiljerna, som anses som småproducenter, fortfarande vara konkurenskraftiga på marknaden som annars domineras av stora odlingar där bekämpningsmedel används. Varje år återvinner Ecocitrus ton organiskt industriavfall och 1995 skapade kooperativet en sammkomposteringsanläggning för tillverkning av organiskt gödningsmedel som medlemsfamiljerna skulle ha tillgång till. Detta skedde i sammarbete med 35 regionala industrier som skickar sitt organiska avfall till Ecocitrus komposteringsanläggning som omvandlar avfallet till organiskt gödsel. Av dessa ton avfall produceras ton fast och ton flytande kompost. Och totalt av dessa ton lämpar sig ton för produktion av biogas[5.1]. Under 2008 gjorde Ecocitrus en stor investering i ombyggnader av komposteringsanläggningarna. Anläggningen, som upptar 12 hektar i Passo da Serra, i staden Montenegro, har också moderniserats genom införandet av ny teknik som accelererat komposteringsprocessen och förbättrat kvaliteten av det organiska gödningsmedel. Med denna utökning av sina anläggningar räknade man med att kunna tredubbla produktionen. Till skillnad från liknande samrötningsanläggnignar i Sverige så tar inte Ecocitrus tillvara på den biogas som bildas vid den anaeroba rötningen som sker vid lagringen av avfallet. Under en längre tid har ett sammarbete skett med universitetet Univates i Lajeado där man har gjort tester på avfallet som lagras vid Ecocitrus. Testerna som har utförts i Univates labratorium har visat på stora potentialer med avfallets potentiella användning som substrat. Detta har gjort att Ecocitrus ägare nu har valt att undersöka denna potential vidare med en pilotanläggning. 4.1 Pilotanläggningen Under planerades en pilotanläggning vid Ecocitrus för att utvärdera potentialen i det substrat som levereras till anläggningen. Ecocitrus hade under en längre tid haft ett samarbete med Univates och dess biogas avdelning där tester tidigare hade visat att det fanns en god potential hos substratet i fråga. Styrelsen för Ecocitrus bestämde sig då för att fortsätta efterforskningen och bestämde att pilotanläggningen skulle uppföras. I början av 2011 påbörjades byggandet av denna pilotanläggning som konstruerades med hjälp av intressenter i närområdet. I slutet av 2011 startades pilotanläggningen och har sedan dess använts för olika 29

30 tester så som substratblandningar, tester av tillsatser samt metanhaltsprovning. Under perioden som denna uppsats skrivits har anläggningen varit i bruk och kontinueligt producerat biogas som, i brist på bättre användningsområden, facklats upp. De mätningar som gjorts på den producerade biogasen ifrån pilotanläggningen har används i beräkningsexemplen i denna rapport. Anledningen till att denna data använts är då denna substratlösning troligen kommer användas vid en fullskalig anläggning. Figur 6. - Tv: Pilotanläggningen. Th:Pilotanläggningen Anläggningens utformning Anläggningen är byggd som en mindre variant av en fullskalig anläggning. Materialen som används är betong som grund samt plastfilm som överdrag. Längden på anläggnigen är 27m, bredden 10m och höjden ca 3m (där ca 1 m är ovanför marken). Den totala volymen för anläggningen är ca Substrat omsättning Mängden substrat som pilotanläggningen tar in är 10 så läggs resterna på efterrötning för att bli biogödsel /dygn och efter att processen är klar Figur 7. - Tv: Olika substratblandningar som testas i anläggningen. Th:Tank med substrat Uppehållstid och utrötningsgrad Uppehållstiden i anläggningen är 46 dygn. Ingen information om utrötningsgraden finns i dagsläget tillgänglig[5.1] Produktion av biogas Produktionen av biogas i pilotanläggningen följer den process som beskrivits i kapitel 3. Vid uppförandet av en fullskalig anläggning borde man disskutera fördelarna med att installera en eefter rötkammare där uppehållstiden är längre så att man kan höja utrötningsgraden för substratet. Investeringskostnaden kommer att öka men kommer troligen snabbt att vara lönsam då det är mycket vanligt att en extra rötkammare uppförs vid liknande anläggnignar. Under perioden då denna rapport skrivits har man gjort kontinuerliga mätningar för att kunna bestämma den ungefärliga produktionen av biogas från den substratmängd som finns 30

31 tillgänglig. Substrat sammansättningen är som tidigare nämnt väldigt viktig för den producerade mängden biogas och variationen av denna samt prövningar med olika uppehållstider har försvårat framtagningen av exaktare siffror för mängden producerad biogas. I dagsläget finns det alltså inga uppmätta siffror som denna rapport kan utgå ifrån utan beräkningar har gjorts för att simulera en trolig uppskattning av biogas som kan utvinnas ur det specifika substratet vid Ecocitrus anläggningar. En uppskattning skulle vara ca 150m3 70% metanhaltig biogas/ ton substrat[6.5]. Detta skulle betyda att med de ton substrat som finns tillgängligt per år skulle Ecocitrus kunna utvinna ca 3,6 miljoner biogas årligen. Då tillgången på substrat är relativt jämn över årets månader betyder detta att man per månad skulle kunna producera ca biogas. Detta är en viktig aspekt då man ser till biogasanläggningens utformning. Att produktionen av biogas är jämn över året är bra då Ecocitrus slipper investera i större lagringstankar för att på så vis kunna jämna ut toppar och dalar i produktionen Metanhalt Vid Univates har mätningar gjorts på den producerade gasen vilket visar att metanhalten ligger på ca 65-75% [5.1]. Detta är ett väldigt bra resultat då inga tillsatsämnen har använts och sannolikheten är stor att metanhalten kan höjas om tillsatsämnen används. Figur 8. - Tv: Provtagning, för metanhaltsmätning, av biogas producerad i pilotanläggningen. Th: I dagsläget facklas biogasen bort. 4.2 Energibehovet vid Ecocitrus Om man tittar på historiken över köpta kwh per år så ser man att under tidsperioden köpte Ecocitrus kwh el till en kostnad av totalt R 3. Detta ger en ganska bra bild av elbehovet vid anläggningen per år. Det som är intressant är att effektbehovet under samma tidsperiod ligger innom intervallet av kw med ett medelvärde på 63,25 kw. Utvecklingen av Ecocitrus elkonsumption visar på att behovet av el troligen kommer att öka i framtiden och det stämmer väl överens med Ecocitrus intresse av expansion. Så det finns med detta sagt stora besparingar att göra innom företaget. Priset som Ecocitrus betalar för sin el bygger på ett tariffsystem där kostnaden för el varierar under dygnet och där efterfrågan möter tillgång. I denna rapport behövs ingen hänsyn till detta tas då det är medelvärdet över ett helt år som är intressant. Så kostnaden för el blir för Ecocitrus 0,36 R/kWh = 0,36 R/kWh 3 R står för Reai och är den Brasilianska valutan. 1 R = 3,56 SEK (17/ ) 31

32 Tabell 2. Konsumeringen av el från vid Ecocitrus. Lodrätt ses månaderna under 2011 och vågrätt ses antalet köpta kwh samt köpt effekt under de olika månaderna. 4.3 Tillgången på substrat Tillgången på substrat vid Ecocitrus varierar något från år till år men kan för året 2011 faställas till ca rötningsbart substrat per år. Tillgången är jämt fördelad över årets alla månader och blir således 2000 per månad. Substratet (avfallet) kommer huvudsakligen ifrån slakterier, matindustrier och ölproduktion. I dagsläget deponeras substratet och säljs vidare som biogödsel. Figur 9. - Tv: Substrat som används i pilotanläggnignen. Th:Biogödsel som legat på deponi vid Ecocitrus fraktas bort för att användas som gödningsmedel. 32

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS BIOGASPOTENTIAL FRÅN ORGANISKA INDUSTRIAVFALL I SÖDRA BRASILIEN En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pågående rötningsprocess Simon Landqvist

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05 BASDATA OM BIOGAS 2011 Produktion av biogas I Sverige produceras årligen ca 1,4 TWh biogas. De 136 avloppsreningsverk som producerar biogas står för en stor del av produktionen. Biogas har länge producerats

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Kvalitet av biogas Markus Vestergren, SP Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SGC Projekt Följande parter har gjort det möjligt

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning

Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN... 4 3. EKONOMI... 7 Total investering... 7 Miljörelaterad investering... 8 Minskad

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Låt komposten vara din vän!

Låt komposten vara din vän! Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling

Läs mer

Sockrets funktionella egenskaper

Sockrets funktionella egenskaper Sockrets funktionella egenskaper Socker finns i dag i många olika varianter och kan därför användas i många olika livsmedelsprodukter. Socker har en rad unika egenskaper, som var för sig eller i kombination

Läs mer

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Plastpåsar Myter och sanningar

Plastpåsar Myter och sanningar Plastpåsar Myter och sanningar Ignacy Jakubowicz SP Kemi och Materialteknik Nu är det bara tygkassar och papperspåsar som gäller Plastpåsar bra för miljön! Plast är miljövänlig jämfört med alternativen

Läs mer

Min radio Alla program Alla kanaler Kontakt Nyheter P1 P2 P3 P4 Sport Vetenskap & miljö Kultur Språk Barn Mer Sök kanaler, program och personer Radioföljetongen : 438 dagar, del 13 av 35 20:00 Ekonyheter

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Energirik strålning/ Hög spänning

Energirik strålning/ Hög spänning KORT om OZON Introduktion Ozon finns i naturen dels som ett skyddande lager mot ultravioletta strålar i stratosfären dels som marknära ozon i atmosfären. Ozon förknippas oftast med miljöhoten; uttunning

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Konflikten mellan brist på livsmedel och ambitionen om ökad användning av biodrivmedel Erik Dahlberg M07 860701 Robin Henningsson M07 871124

Konflikten mellan brist på livsmedel och ambitionen om ökad användning av biodrivmedel Erik Dahlberg M07 860701 Robin Henningsson M07 871124 Lunds Tekniska Högskola Energivetenskaper Konflikten mellan brist på livsmedel och ambitionen om ökad användning av biodrivmedel Erik Dahlberg M07 860701 Robin Henningsson M07 871124 MVKN10 Energitransporter

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Skolmaterial om matavfallsinsamling Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Niklas Karlsson Högskolan i Halmstad, sektionen för ekonomi och teknik, SET Halmstad maj 2010 Magisterprogrammet

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten Världens fosforreserver Ryssland 2 % USA 8 % Jordanien 3 % Kina 27 % Marocko/Västsahara

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Nitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan

Nitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan Att vi ska vara rädda om vår miljö blir allt mer självklart. Vi kan alla bidra till att förbättra miljön genom att köpa rätt produkter där miljötanken står i fokus. Natur är en produktserie som värnar

Läs mer

Rapport om Biogasbranschen 2011-10-26

Rapport om Biogasbranschen 2011-10-26 Rapport om Biogasbranschen 2011-10-26 Projektmedlemmar Patrik Ullerud Maria Rydén Jesper Ring Mirel Kevric Emil Lundberg Hemsida: www.swebgas.se Sammanfattning De första uppgifterna om gasutvinning är

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB Biogas till tung trafik Hans Johansson FordonsGas Sverige AB FordonsGas Sverige AB Bildades: 1998 Antal anställda: 33 stycken Ägare: Air Liquide 42 CNG-stationer 2 BiGreen (LBG) stationer 4 bussdepåer

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Tema matavfall Lärarhandledning

Tema matavfall Lärarhandledning Tema matavfall Lärarhandledning 1 Lärarhandledningen innehåller fakta och guide till lektioner och byggnation av er egen klasskompost. Innehåll Hur kan ni arbeta med temaarbetet?... 3 Tips... 3 Fakta...

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Mikrobiologisk kunskap

Mikrobiologisk kunskap Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Sunt med gas i tankarna!

Sunt med gas i tankarna! Sunt med gas i tankarna! BIOGAS FORDONSGAS GASOL NATURGAS VÄTGAS Vi enar gasbranschen Gasföreningen är en medlemsfinansierad branschorganisation som verkar för en ökad användning av energigas. Föreningen

Läs mer