Biogas från tång och gräsklipp

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogas från tång och gräsklipp"

Transkript

1 Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen Malmö Tel Fax

2 Kontakt referenser sgivare: Miljöberedningen Ystad kommun Nya Rådhuset Ystad Kontaktperson: Siw Bengtsson -Lindsjö Tel: stagare: Detox AB Arlövsvägen Malmö Organisations nr: Tel: Fax: Projektsamordnare: Åsa Davidsson Tel: Ombud och sakkunnig miljö: Mikael Karlsson Tel: Mobil: (12)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning Biogas Tång Gräsklipp 6 2 Utfört arbete Insamling av tång och gräs Analys av substraten Rötförsök Biogaspotentialbestämning Resultat och diskussion 8 3 Slutsatser 9 4 Miljövinster 10 5 Fortsatta undersökningar 10 Bilagor Bilaga 1 Bilder från insamling av material, Ystad 3 (12)

4 Sammanfattning På uppdrag av Ystad kommun har en inledande studie av biogaspotentialen vid rötning av tång/alger och gräsklipp gjorts. Studien har gjorts i Detox laboratorium och har innefattat bestämning av biogaspotentialen från tång/alger, gräsklipp från park- och ängsmark och kombinationer av materialen. Utifrån det utförda arbetet med inledande biogaspotentialmätningar kan följande konstateras: Gräsklipp i form av ängsgräs och framförallt parkgräs har en god potential för biogasproduktion. Rötning av tång/alger visade på en oväntat låg biogasproduktion jämfört med tidigare undersökningar. Den låga biogasproduktionen kan bero på dålig näringssammansättning, hämmande halt av toxiskt ämne eller på att materialet var delvis nedbrutet vid insamlingstillfället. Det har i tidigare undersökningar visat sig vara viktigt för biogasproduktionen att tång/alger samlas in så färska som möjligt. Samrötning av tång och gräsklipp kan ge en utökad biogasproduktion jämfört med enskild rötning av de båda substraten En fördjupad undersökning av förutsättningarna för biogasproduktion av tång och gräsklipp behöver göras. En fortsatt undersökning bör innefatta: utförlig karaktärisering av materialen, biogasförsök i större labskala för teknikutveckling och optimering av processen, energimässiga och ekonomiska värderingar samt inventering av befintliga skördesmaskiner för ängsgräs. En framtida anläggning med biogasproduktion från tång och gräsklipp skulle innebära stora miljövinster: Biogas produceras av tång och ängsgräs som kan användas för energiproduktion och ersätta fossila bränslen. Genom att avskilja kadmium från tången kan man kontrollera och minskas andelen tungmetaller i miljön. En renare strandmiljö skapas med badvänliga stränder och en minskad effekt av övergödningen i Östersjön. Restprodukten från rötningen kan användas som jordförbättringsmedel och därmed kan användningen av konstgödsel minskas. Gräset på ängsmarken tas tillvara och blir till en resurs samtidigt som den biologiska mångfalden på ängsmarker bevaras. 4 (12)

5 1 Inledning På uppdrag av Ystad kommun har en inledande studie av biogaspotentialen vid rötning av tång/alger och gräsklipp gjorts. Studien har gjorts i Detox laboratorium och har innefattat bestämning av biogaspotentialen från tång/alger, gräsklipp från park- och ängsmark och kombinationer av materialen et har även innefattat insamling av materialen och grov karaktärisering/analys inför laborativa biogasförsök. 1.1 Biogas Krav på kraftigt minskad användning av fossila bränslen och mindre utsläpp från transporter ställs på samhället idag. Samtidigt ökar transporterna och därmed ökar behovet av förnyelsebara drivmedel. Ett sådant förnyelsebart drivmedel är biogas. Biogas kan produceras genom syrefri nedbrytning (s.k. rötning) av organiskt material med hjälp av mikroorganismer. Biogasprocessen är fördelaktig inte bara eftersom energirik biogas produceras i form av metan och koldioxid, utan också eftersom restprodukten innehåller näringsämnen. Vid nedbrytningen av organiskt material omvandlas näring från att ha varit organiskt bundet till en mer växttillgänglig form. Idag används framförallt substrat som avloppsslam, matavfall, restprodukter från lantbruket och industriavfall för att producera biogas. Med den ökande efterfrågan på biogas krävs att andra substrat nyttjas i processen, t.ex. finns det stor potential i att odla energigrödor för att röta till biogas. Andra substrat som skulle kunna vara intressanta att nyttja är tång/alger och gräsklipp. För att bedöma om ett substrat lämpar sig för biogasproduktion är det viktigt att göra grundliga undersökningar. De undersökningsformer som är lämpliga inför en implementering i fullskala är: karaktärisering genom analyser, laboratorietester och pilotkörningar. Substratets sammansättning är viktigt för att kunna göra en bedömning av potentialen för biogasproduktion. Framförallt är sammansättningen med avseende på organiskt innehåll, näringsinnehåll, innehåll av toxiska/hämmande ämnen och tungmetaller viktig. Det organiska innehållet kan användas för att bedöma rötbarheten inledningsvis, men bör alltid kompletteras med biogastester i laboratorie- eller pilotskala. En bra näringsbalans är viktig för den mikrobiologiska nedbrytningen och för att garantera en välfungerande process med bra biogasutbyte. Innehåll av toxiska ämnen kan störa den biologiska processen och kan även medföra begränsningar i användandet av restprodukten. En blandning av gräsklipp och tång/alger i en biogasanläggning skulle kunna vara fördelaktig för biogasutbytet, eftersom näringsinnehållet i de två materialen kan komplettera varandra, vilket kan ge en högre gasproduktion och bättre nedbrytning. I fullskala är det dessutom fördelaktigt att samröta material för att få en större anläggning med bättre ekonomi, högre biogasproduktion och större miljöfördelar. För att undersöka närmare hur väl dessa material passar i en biogasprocess har en inledande laborativ studie gjorts. Denna inledande studie har innefattat laboratorietester genom 5 (12)

6 biogasförsök där satser av gräsklipp och tång/alger brutits ned i kontrollerade försök under mätning av biogasproduktionen. Såväl samrötning av substraten som enskild rötning av substraten testades. 1.2 Tång Många kustkommuner har problem med stora mängder tång/alger som blåser in mot stränderna och ställer till olägenheter i form av dålig lukt och ger ett oestetiskt intryck. För att kunna erbjuda boende och turister badvänliga stränder rensar kommunerna stränderna från tången under badsäsongen. Tången/algerna består till stor del av snabbväxande fintrådiga alger som är ett resultat av en övergödd havsmiljö. Förr i tiden har tången använts som gödning och fram till nyligen dumpades tången i havet efter badsäsongen. Då tången innehåller kadmium (från bergrunden och från antropogena källor, t.ex. handelsgödsel) är det inte längre tillåtet att dumpa tången i havet, utan en annan hantering krävs. Det relativt höga organiska innehållet och näringsinnehållet gör avfallet lämpligt för någon form av biologisk behandling samtidigt som kadmiuminnehållet begränsar hanteringen. Genom att separera kadmium från tången kan emellertid tången utnyttjas för produktion av biogas och näringsrik gödning. Tång/alger från Trelleborg har analyserats i ett annat uppdrag och visat sig ha ett innehåll av kol och kväve motsvarande en C/Nkvot på ~ Gräsklipp Kommunens park- och ängsarealer genererar varje år stora mängder gräsklipp som skulle kunna utnyttjas för biogasproduktion. En del av parkgräset komposteras för att bli till jord. Gräsklippet från en del ängar används till viss del idag som djurfoder, men antalet betesdjur minskar, samtidigt som arealerna av ängsmark ökar. Det kan bli ett problem framöver att få avsättning för gräset från ängsmarken. Det organiska innehållet i gräs är högt och gräsklipp har ett innehåll av kol och kväve motsvarande en C/N-kvot på 20, vilket gör det lämpligt att använda som substrat vid rötning till biogas. 2 Utfört arbete Inom uppdraget har insamling av substrat, analys av substraten, planering och uppsättning av biogaspotentialförsök samt mätningar och utvärdering av försöken gjorts. 2.1 Insamling av tång och gräs Prover på de tre aktuella substraten (ängsgräs, parkgräs och tång) samlades in i Ystad vid ett tillfälle, Proverna samlades in i två parker och på en strand, se bilaga 1. Den sena årstiden är egentligen mindre lämplig för provtagning, eftersom tillväxten av gräs är väldigt låg då och eftersom de största mängderna gräsklipp fås under sommarhalvåret. Emellertid hade hösten varit varm och december hade varit mild, vilket gjorde att det 6 (12)

7 bedömdes möjligt att få någorlunda representativa prover för att köra igång försöken. Gräsklipp provtogs endast på lättillgängliga ställen, dvs där det är möjligt att klippa gräset med konventionell gräsklippare. Tång/algproverna samlades in vid Ystad Saltsjöbad. Proverna togs ur tånghögar som ansamlats på stranden. Det eftersträvades att få så färska prover som möjligt vid själva provtagningen, men det är möjligt att tången legat åtskillig tid på stranden då proverna togs ut. 2.2 Analys av substraten Det insamlade materialet av tång och alger innehöll en stor andel fintrådigt material. Det insamlade gräsklippet bestod delvis av torrt och visset gräs men innehöll även gröna och färskare fraktioner. Både tång/alg materialet och gräsklippsfraktionerna sönderdelades genom hackning till en storlek <1,5-2 cm innan rötning. Bestämning av torrsubstanshalt och organiskt innehåll gjordes på alla substraten. Resultaten presenteras i tabellen nedan. Alla tre substraten var fasta, men fuktiga. Det organiska innehållet är högt, framförallt i gräsproverna, vilket är positivt ur biogashänseende. Tången har något lägre organisk halt än gräset, vilket kan bero på att tången innehåller oorganiskt material i form av sand och salter. Tabell 1. Torrsubstanshalter och organisk halt i gräs och tång från Ystad, (medelvärden av dubbelbestämningar). Parkgräs Ängsgräs Tång/alger Torrsubstans, TS (%) 23% 38% 26% Organisk halt, VS (% av TS) 88% 88% 77% 2.3 Rötförsök Biogaspotentialbestämning Vid försöken användes en satsvis utrötningsmetod för att bestämma metanpotentialen (=biogaspotentialen uttryckt som metanproduktion per tillförd mängd organiskt material). Metoden innebär en anaerob nedbrytning av ett eller flera organiska testmaterial genom att blanda det med en större mängd ymp (rötrest från en välfungerande rötkammare) innehållande rätt mikroorganismer. Blandningen förvaras i slutna reaktorer i temperaturskåp vid kontrollerad temperatur för att åstadkomma en mesofil (37 C), anaerob (syrefri) miljö (se figur 2). Försöket pågår så länge biogasproduktionen ökar (normalt dygn) och under den tiden mäts producerad metan 1-2 gånger per vecka. Reaktorerna som används har en volym (2 liter) som är tillräckligt stor för att ge reproducerbara resultat även då relativt inhomogena material testas. Dubbelbestämning av varje substrat görs genom att duplikat av varje reaktor 7 (12)

8 Kundnamn körs. För att säkerställa att ympmaterialet är aktivt körs reaktorer med referensmaterial som testsubstrat. Metanproduktionen i varje reaktor mäts genom att gasprov tas ut genom ett gastätt septum och analyseras med en gaskromatograf. Resultaten från försöken har använts för att beräkna en biogaspotential och för att bedöma hur snabb nedbrytning som kan förväntas för olika material eller olika behandlingar. Figur 1. 2-litersreaktorer för biogaspotentialbestämning Resultat och diskussion Resultaten i form av metanpotential och nedbrytningsgrad från de testade substraten visas i figur 2 och tabell 2. Båda gräsen gav relativt hög metanpotential efter relativt kort tid. Parkgräset gav lite mer gas än ängsgräset, vilket bör kunna förklaras av att parkgräset är färskare och mindre förvedat än ängsgräset. Biogasprocessen har nämligen svårt för att bryta ned vedartade ämnen som lignin. Nedbrytningsgraden var också högst för parkgräset. Enskild rötning av tång/alger gav en väldigt låg metanproduktion och nedbrytningsgraden var låg, 35%. Förmodligen berodde detta på att tången inte var särskilt färsk vid provtagningstillfället, utan hade legat och brutits ned på stranden. Vid tidigare biogasförsök av tång/alger (inom projekt med biogas från tång i Trelleborg) har rötning av färsk tång gett metanpotentialer >200 Nml metan per g VS, dvs fyra gånger så högt som vad som erhölls i detta test. En annan förklaring till den låga metanpotentialen kan vara att tångens näringsinnehåll inte var särskilt fördelaktig för den anaeroba nedbrytningen eller att tången innehöll något toxiskt ämne som kan ha hämmat rötningen. Det mest sannolika är att tångens kol/kvävekvot var något för låg. Samrötningen av tång och parkgräs respektive ängsgräs (med förhållandet mellan tång och gräs 50:50, på VS-basis) gav i båda fallen relativt höga metanpotentialer i förhållande till vad som kunde förväntas utifrån den enskilda rötningen. Detta antyder att gräsets näringsinnehåll förbättrar 8 (12)

9 nedbrytningen av tången. Det kan också vara möjligt att inblandningen av gräs ger en utspädningseffekt på eventuella toxiska ämnen så att koncentrationen ej överstiger den hämmande halten. För att kunna fastställa orsaken till den låga metanpotentialen från tången bör emellertid en grundlig kemisk karaktärisering, eventuellt med kompletterande biogasförsök, göras. 300 Metanpotential (Nml CH4 per g VS) Parkgräs Ängsgräs Tång Parkgräs + tång Ängsgräs + tång Figur 2. Metanpotential vid rötning av parkgräs, ängsgräs, tång och blandningar av gräs och tång. Förväntade metanpotential vid samrötning av tång och gräs är markerade med blåa streck i staplarna. Tabell 2. Organisk halt och nedbrytningsgrad efter rötning. Parkgräs Ängsgräs Tång Parkgräs Ängsgräs + tång + tång Organisk halt, % av TS 54% 58% 58% 59% 59% Nedbrytningsgrad, % 69% 47% 35% 39% 42% 3 Slutsatser Utifrån det utförda arbetet med inledande biogaspotentialmätningar kan följande konstateras: Gräsklipp i form av ängsgräs och framförallt parkgräs har en god potential för biogasproduktion. Rötning av tång/alger visade på en oväntat låg biogasproduktion jämfört med tidigare undersökningar. Den låga biogasproduktionen kan 9 (12)

10 bero på dålig näringssammansättning, hämmande halt av toxiskt ämne eller på att materialet var delvis nedbrutet vid insamlingstillfället. Det har i tidigare undersökningar visat sig vara viktigt för biogasproduktionen att tång/alger samlas in så färska som möjligt. Samrötning av tång och gräsklipp kan ge en utökad biogasproduktion jämfört med enskild rötning av de båda substraten. 4 Miljövinster Genom att utnyttja tång/alger tillsammans med gräsklipp för biogasproduktion kan Ystad kommun uppnå följande: Biogas produceras av befintliga lokala substrat. Biogasen kan användas för energiproduktion och därmed ersätta fossila bränslen. En renare strandmiljö. Badvänliga stränder och en minskad effekt av övergödningen i Östersjön. Kontroll av tungmetaller. Återvinning av näringsämnen och därmed en minskning av konstgödselanvändningen. Gräs på ängsmarker tas tillvara och blir till en resurs samtidigt som den biologiska mångfalden på ängsmarker bevaras. 5 Fortsatta undersökningar Resultaten från den inledande studien visar på en god potential för biogasproduktion från gräs och tång. Ytterligare undersökningar krävs dock för att kunna göra en bedömning om eventuell anläggning i fullskala. Följande undersökningar föreslås: Karaktärisering av gräsklipp och tång genom kemiska analyser (tungmetallinnehåll, organiskt innehåll, näringsinnehåll mm) Inventering av mängder av respektive material (årston) Ytterligare biogasförsök för optimering av gasproduktionen (förbehandling, samrötning etc) Bedömning av energipotentialen vid rötning av gräs och tång Sammanställning av tekniker för insamling av materialen (skörd av ängsgräs i oländig terräng, uppsamling av tång/alger till havs) 10 (12)

11 Bilaga 1 Bilder från insamling av material, Ystad Figur 3. Provtagning av tång/alger vid Saltsjöbadet Figur 4. Provtagning av ängsgräs i Dag Hammarskjölds park Detox AB Arlövsvägen Malmö Tel Fax

12 Kundnamn Figur 5. Provtagning av parkgräs i Trolleparken. 12 (12)

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla

Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Sammandrag av Rapport Malmö 2008-03-17 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik Indelning av presentationen *Bakgrund *Praktiskt arbete *Resultat *Slutsatser Rötning (Kalmar biogas AB process) En biologisk

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Idag samlas matavfallet in i påse och kärl + Rimligt låga investeringskostnader. Oftast

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan Författare: Emma Bengtsson BIOGASSYS Komplement till utställningen på Biogas-centret, Framtidsannexet, Trelleborgs kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala Delstudie i projektet Biogas Nya substrat från havet Erik Gregeby, Ulrika Welander School of Engineering Report No. 16, 2012 ISBN: 978-91-86983-97-0

Läs mer

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar

Läs mer

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad SKÅNES HAV OCH VATTEN Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad [Biogasproduktion är ett ämne som är väldigt hett

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Handbok metanpotential

Handbok metanpotential Rapport SGC 237 Handbok metanpotential My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anna Schnürer, SLU Juli 2011 Rapport SGC 237 1102-7371 ISRN SGC-R-237-SE Svenskt Gastekniskt Center SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt

Läs mer

Torrötning en teknik på framfart

Torrötning en teknik på framfart Torrötning en teknik på framfart En stor del av biogaspotentialen finns bland torra material. När fasta och staplingsbara material ska rötas som exempelvis tång, skörderester och gödsel, erbjuder torrötning

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

NP-balans. från biogasanläggningar

NP-balans. från biogasanläggningar NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nätverksträff i Härnösand inom insatsområdet MILJÖ 26.10.2016 Nina Åkerback Insatsområde - MILJÖ Investeringsprioritering Skydda och återställa

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-07 Handläggare: Susanne Kurtson Telefon: 08-508 03 379 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på remiss om ökad

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion Marknadsanalysavsubstrat förbiogasproduktion frutigerlight(22p) EricFagerström CarolinaCarlsson Examensarbete2010 CarolinaCarlsson Miljö ochenergisystem Teknikochsamhälle CarolinaCarlsson LTH LTH LundsTekniskaHögskola

Läs mer

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Förord...1 1. Inledning...1 2. Biogasproduktion i gårdsskala i södra Sverige slutsatser...3

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05 BASDATA OM BIOGAS 2011 Produktion av biogas I Sverige produceras årligen ca 1,4 TWh biogas. De 136 avloppsreningsverk som producerar biogas står för en stor del av produktionen. Biogas har länge producerats

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden Fordonsgas i AC/BD Strategiska överväganden Färdplan Biogas AC/BD Mål med projektet En förankrad färdplan för biogas i Norr- och Västerbotten. Tydligt vilka samhällsvinster biogasen ger. Etablera samverkan

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 RAPPORT U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 Förord Det finns en ambition att öka kapaciteten och gasproduktionen vid biogasanläggningarna genom att optimera substratblandningarna.

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Hantering av alger och tång från Hallands stränder -En förstudie

Hantering av alger och tång från Hallands stränder -En förstudie Hantering av alger och tång från Hallands stränder -En förstudie Emelie Persson och Bertil Siversson 19 februari 2013 Aktuellt uppdrag På uppdrag av HEM, med medfinansiering från Region Halland och Halmstad

Läs mer

Lokal produktion av biogas

Lokal produktion av biogas Lokal produktion av biogas Vilka förutsättningar finns det i Älvdalens kommun? Lena Eriksson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 23 december

Läs mer

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB 2012-10-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning och bakgrund...3 3. Syfte och mål...3 4. Avgränsningar...3 5. Biogas och dess potential...4 5.1

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion UPTEC W10 002 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion Development of a model for calculating biogas production Marcus Mellbin REFERAT Utveckling av en beräkningsmodell

Läs mer

Hemkompostering av hushållsavfall är ett krav om man vill ha ett förlängt hämtningsintervall på sin sophämtning.

Hemkompostering av hushållsavfall är ett krav om man vill ha ett förlängt hämtningsintervall på sin sophämtning. Kompostering Tillstånd och taxa I Bromölla kommun går det bra att hemkompostera hushållsavfall men det måste göras en anmälan till Miljökontoret. Blanketter finns på hemsidan, www.bromolla.se. Hemkompostering

Läs mer

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA Rikard Almgre n Miljövetare Högskolan i Halmstad Handledare : Marie Mattsson och Sara

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Marie Mattsson Niklas Karlsson Sara Bergström Nilsson Titel: Biogas från hästgödsel i Halland Publiceringsdatum:

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer