05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen"

Transkript

1 Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror, mjölksyror etc.) Viktigt att ta hänsyn till att Olika organismer med olika närings- och omgivningskrav är aktiva i de olika stegen Stegen sker med olika hastighet. Steg eller är ofta hastighetsbegränsande Vätgas och koldioxid. Anaerob oxidation Ättiksyra Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala. Metanbildning Metan och koldioxid Biogas Hämning av biogasprocessen Hämning av biogasprocessen. Hydrolys. Hydrolys. Fermentation. Fermentation (alkoholer, fettsyror, mjölksyror etc.). Anaerob oxidation (alkoholer, fettsyror, mjölksyror etc.). Anaerob oxidation Vätgas och koldioxid Ättiksyra Vätgas och koldioxid Ättiksyra. Metanbildning Metan och koldioxid Biogas Mer vätgas och koldioxid, minskad metan produktion, ansamling av syror och ev sänkning av ph ( surjäsning ) Jag har syror in min process, men den verkar ändå vara stabil med jämn gasproduktion. Ska jag vara orolig? Specifik metanproduktion och halt i tre reaktorer över tid med samma substrat Reaktor Reaktor Reaktor Vad kan man utläsa av en ph analys, och vid vilka ph-värden börjar det bli riskabelt? Vad kan man göra om ph-värdet sjunker? Borde jag fler ta phanalyser?... Total g/l dagar dagar dagar Stabil drift vid höga nivåer möjlig innebär dock förlust av metan!

2 Specifik metan produktion [ NmL gvs - ] ] Organisk belastning [ gvs L - day - ] [g L - ] // Ökande halter av över tid = Varning! ackumulering orsakad av ökande kvävehalter 7 8 Dagar Ökande belastning leder här till ackumulering och minskad gasproduktion Organisk belastning [ gvs L - day Dagar NH Specifik metanproduktion Acetat (grön) Propionat (Blå) ph/alkalinitet två faktorer som hänger ihop Alkalinitet = buffertförmåga Beror på karbonatjoner och även ammoniumjoner TA = total alkalinitet BA = bikarbonat alkalinitet Förändras tidigare än ph ändras och följer ofta halt av och ammoniumkväve BA för stabila processer ca - mg HCO /L ph bäst mellan 7-8. NH + HCO - CO - ackumulering orsakad av ökande kvävehalter ph stabilt vid 8 fram till dag sedan snabbt dropp till ph Alkalinitet stigande från - fram till dag sedan snabbt ner till Metanbildning saktar av när ph går ner under 7 och avstannar helt kring ph= NH Acetat (grön) Propionat (Blå) Låg alkalinitet innebär låg tolerans mot syrabildning och risk för ph sänkning /TA kvoten kan användas för att få en indikation på processtabilitet <. stabil process --. viss instabilitet >. tydlig instabilitet Specifik metanproduktion Viktiga parametrar för drift och övervakning Hur vet vi att processen är effektiv/stabil? Slutsats ph= trubbigt verktyg Drift Uppehållstid (HRT) Temperatur Belastning (OLR) Substratets karaktär Övervakning Stabilitet Fettsyror () Alkalinitet (Buffertförmåga) Hämmande ämnen (ammoniak) ph Alkalinitet Gassammansättning Effektivitet Specifik metanproduktion Utrötningsgrad

3 Koldioxid (%) Temperatur ( o C) // Analys av koldioxid ett enkelt och känsligare alternativ till ph - analys Analys av koldioxid ett enkelt och känsligare alternativ till ph - analys Tillfällig koldioxid ökning i samband med en ökning av temperatur skedde samtidigt som en ökning av 8 Dagar OBS självfallet är ger ett mer komplett analyspaket mer information OBS självfallet är ger ett mer komplett analyspaket mer information Sambandet mellan kvävehalt och gasproduktion Finns det något samband mellan en ökning av ammoniumkvävehalten i rötrest och en bra gasproduktion? Vilket samband i så fall? Om man har bra produktion men liten ökning av kvävehalten - vad kan det bero på?. Kväve finns i proteiner. Proteiner är energirika och ger mycket gas med hög metanhalt. Organismerna behöver kväve för att växa (optimal C/N ca -). Nedbrytning av proteiner leder till bildning av ammonium/ammoniak. Ammoniak hämmar metanbildningen SLUTSATS Ökande ammoniumhalter kan leda till högre gasproduktion pga att C/N blir bättre med också pga av att material som genererar ammonium typisk är energirika. Bra produktion utan hög kvävehalt kan ske från t.ex hög andel snabbomsatta icke kväverika material av material, t ex glycerol, stärkelse, sockerbetor Gasutbyten från olika råvaror Rötning av proteinrikt material Substrat Metan (L/g VS) Metan (L/Kg) Gödsel - -8 Spannmål - Halm - - Gräs - 9 Sockerbetor -8-9 Matavfall - - Slakteriavfall ~7-9 Energirikt med låg C/N kvot Gödsel (svin, höns) Slakteriavfall Drank/Drav NH OBS Sammansättningen på biogasen varierar mellan olika substrat. Samma total gasmängd kan vara kan motsvara olika mängd metan Energiinnehållet på vikt kan variera stort Metan CH :CO (L/kg) (%) Kolhydrat 8 : Fetter 7: Protein : Bättre växtnäringsinnehåll i rötresten Hämning av metanogener (> - g NH + -N/L). (eller ca - mg/l NH ) OBS Mikroorganismsamhället kan anpassa sig till högre ammoniumhalter

4 Specifik metanproduktion L/kg VS Ammoniak (%) Free ammonia [g l - ] // Ammoniakhalten är avgörande för graden hämning påverkas av temperatur och ph Temperaturens betydelse för ammoniakhalten,9 8 o C,8,7, 8 o C,, o C,, ph NH + NH + H + Detta innebär att två anläggningar som har samma ammoniumhalt kan ha olika grad av hämning pga av olika processtemperatur och/eller ph 9 7 Temperature [ C] Ett exempel: gnh + -N/L, ph 7. och 7 o C motsvarar 7 mg NH /L gnh + -N/L, ph 8. och 7 o C motsvarar 8 mg NH /L gnh + -N/L, ph 7. och o C motsvarar mg NH /L gnh + -N/L, ph 8. och o C motsvarar 7 mg NH /L 9 7, Är svaveloxiderande bakterier känsliga för ljus? H S påverkar inte bara gaskvaliteten, dvs det räcker inte alltid att ta bort H S med hjälp av svaveloxiderare H S verkar direkt hämmade på mikroorganismer (- mg/l) reagerar med spårmetaller (Co, Ni, Se etc) så att dessa blir otillgängliga för mikroorganismerna försämrad aktivitet Svar: Nej, de bryr sig inte om ljus. Däremot kan andra mikroorganismer växa med hjälp av ljusenergi (cyanobakterier/alger) MeS= metallsulfid S - S - MeS S - HS - H S MeS S - HS - HS - MeS MeS < H S (gas) Swedish University of Agricultural Sciences Specifik metanproduktion högre med tillsats av Fe+spårmetaller Reaktor Reaktor Reaktor (spårmetaller+ Fe från dag ) Spårmetaller +Fe Är metanbildarna känsliga för omrörning? dagar dagar dagar Reduktion av svavelväte i gasen och i vätskan kan leda till minskade nivåer och ökad gasproduktion Total g/l Svar: Ja om den är så kraftig så den bryter mikrobiella aggregat. Omrörning är dock också viktig då den bidrar till ökad kontakt mellan mikroorganismerna och materialet som ska brytas ner. Dålig omrörning kan leda till försämrad effektivitet!

5 Volume CH [Nml gvs - ] Tillväxthastighet // Biogasprocessen en komplicerad näringskedja med mikroorganismer! Hydrolys Surgörning av rötresten direkt när den lämnar rötkammaren /efterrötkammaren skulle medföra en minskad risk för metanläckage vid lagring? Avdödas metanogenerna då eller kan de uppstå igen i gödsellagret? H +CO Fermentation (alkoholer, fettsyror etc) Anaerob oxidation Metanbildning CH +CO Acetat Metanogener och bakterier son utför anaeroba oxidationer är gärna nära varandra i mikrobiella komplex. Dessa går kan gå sönder vid mkt kraftig omrörning Svar: Så länge ph är under i hela materialet finns lite risk för aktivitet av metanogener. Om ph stiger efter en ph sänkning kan de med stor sannolikhet bilda metan igen Bild: Cajsa Lithell Mesofil eller termofil temperatur vid rötning av nötgödsel? eller o C, var bör man ligga om han rötar främst nötgödsel? Påverkas utrötningsgraden vid en förändring av temperatur? Något man bör tänka på annars? Hur väljer vi rötningstemperatur? Två vanliga intervall Temperatur Termofil temperatur Hög metanproduktionshastighet Kortare uppehållstid Högre belastning möjlig Bra avdödning av patogener Mindre stabil process Lägre viskositet Mesofil temperatur Bra stabilitet Lägre energikonsumption Fler olika typer av organismer Bättre nedbrytningsgrad av vissa ämnen Skillnaden i gasproduktion vid olika temperatur kan vara beroende av uppehållstid Mesofil/termofil rötning av kogödsel Ackumulerad metanproduktion 7 % % Mesophilic Thermophilic 7 Time [Days]

6 // Beräkningsexempel En restprodukt från fiskoljeindustrin som finns att köpa är UFF eller Urea-rest. Det innehåller % N i form av Urea, men också % fiskfett. Är det möjligt att använda det som substrat i en gårdsanläggning som mest rötar flytgödsel? Vad det skulle det kunna ge i ökad gasproduktion? Hur mycket kan man tillsätta, innan kvävenivåer blir för höga? Finns det risk att man får en kväveavgång från biogödseln? Antag m reaktor Belastning g VS/Ldag HRT dagar. Hur stor volym tillförs reaktorn varje dag, dvs m /dag (ca kg). Antag % Urea rest, dvs kg O C HN NH Urea CO + NH Många organismer kan bryta ner urea och resultatet blir två ammoniak och en koldioxid. Detta innebär ökad ammoniakhalt men beroende på tillsats kan denna också påverka både ph (ökande) och alkalinitet (ökande). % N, dvs kg. /=,kg/l. Fett %, dvs *,= kg, dvs m metan. Hur stor andel av VS blir fettet? Total kg VS/dag. % urea rest motsvarar kg dvs en ökning till,kgvs/l dag

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Mikrobiologisk kunskap

Mikrobiologisk kunskap Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Simulering av biogasprocesser

Simulering av biogasprocesser Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Niklas Karlsson Högskolan i Halmstad, sektionen för ekonomi och teknik, SET Halmstad maj 2010 Magisterprogrammet

Läs mer

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN 1103-4092 Förord Många svenska biogasanläggningar som tar emot olika slags avfallssubstrat har någon gång haft problem med skumning.

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Mats Edström, Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Åke Nordberg

Läs mer

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion UPTEC W10 002 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion Development of a model for calculating biogas production Marcus Mellbin REFERAT Utveckling av en beräkningsmodell

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens

Läs mer

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS BIOGASPOTENTIAL FRÅN ORGANISKA INDUSTRIAVFALL I SÖDRA BRASILIEN En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pågående rötningsprocess Simon Landqvist

Läs mer

Lokal produktion av biogas

Lokal produktion av biogas Lokal produktion av biogas Vilka förutsättningar finns det i Älvdalens kommun? Lena Eriksson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 23 december

Läs mer

Biogasproduktion vid Ecocitrus

Biogasproduktion vid Ecocitrus Biogasproduktion vid Ecocitrus Potentiella möjligheter för biogasanvändning i södra Brasilien Viktor Stumle Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad 2012-11-05 Sammanfattning Ecocitrus

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Författare: Titel: Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Datum: 2012-12-19 Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Läs mer

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of

Läs mer

Biogasreaktor i miniformat

Biogasreaktor i miniformat Biogasreaktor i miniformat Text och foto; Anna Schnürer Institutionen för Mikrobiologi, SLU Biogasprocessen är idag högaktuell av flera anledningar. Denna mikrobiologiska process gör det möjligt att behandla

Läs mer

Skumningsproblem vid rötning

Skumningsproblem vid rötning Skumningsproblem vid rötning En undersökning av orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål och omfattning... 3 3 Metoder... 4 4 Rötningsprocessen...

Läs mer

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Förord...1 1. Inledning...1 2. Biogasproduktion i gårdsskala i södra Sverige slutsatser...3

Läs mer

Biogas från tång och gräsklipp

Biogas från tång och gräsklipp Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen

Läs mer

Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS. Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja. Miljövetenskap 15hp. Halmstad

Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS. Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja. Miljövetenskap 15hp. Halmstad Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja Miljövetenskap 15hp Halmstad 2012-05-22 SAMMANFATTNING För att uppnå hållbar energianvändning krävs

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan

Läs mer

1

1 Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Uppdragsrapport från JTI Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Batch and continuous digestion of substrate mixtures for biogas Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Mats Edström

Läs mer

Befintlig och ny teknik inom biogas

Befintlig och ny teknik inom biogas Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of

Läs mer

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten

Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten Kartläggning av organiska restprodukter i Österbotten och Västerbotten Potential som substrat för en biogasprocess Michael Söderlund Rapport inom projektet Från bioavfall till bionäring hållbara kretslopp

Läs mer

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård

Läs mer

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA Rikard Almgre n Miljövetare Högskolan i Halmstad Handledare : Marie Mattsson och Sara

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH

Läs mer

Produktion av biogas på gården. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Produktion av biogas på gården. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktion av biogas på gården Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktion av biogas på gården Fredrik Ek Publikationen är utgiven av projektet Bioenergirådgivning i Svenskfinland Pärmbild: Fredrik

Läs mer

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik 5/18/2016 Chalmers University of Technology 1 Vad är aeroba

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic Biogasproduktion Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall Mila Ostojic Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och ingår som ett obligatoriskt moment i Högskoleingenjörsexamen

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION

BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION Teknikkartläggning över biogasprocessen EVA-MAJ JOHANSSON Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Energiteknik Avancerad nivå 30 HP Civilingenjör Energisystem

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion. Effects of Zeolites in the Production of Biogas

Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion. Effects of Zeolites in the Production of Biogas Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion Effects of Zeolites in the Production of Biogas Erik Nordell Examensarbetet utfört vid Tekniska Verken i

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Skumningsproblem vid rötning

Skumningsproblem vid rötning Skumningsproblem vid rötning En undersökning om orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Examensarbete för ingenjörsexamen (YH) Utbildningsprogrammet för miljöteknik Vasa 2013

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Handbok metanpotential

Handbok metanpotential Rapport SGC 237 Handbok metanpotential My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anna Schnürer, SLU Juli 2011 Rapport SGC 237 1102-7371 ISRN SGC-R-237-SE Svenskt Gastekniskt Center SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt

Läs mer

Biogas från stallgödsel i Jönköpings län

Biogas från stallgödsel i Jönköpings län Meddelande nr 2015:30 Biogas från stallgödsel i Jönköpings län En förstudie Biogas från stallgödsel i Jönköpings län En förstudie Meddelande nr 2015:30 3 Meddelande nummer 2015:30 Referens Kontaktperson

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Referat från: IWA 12 th world congress on Anaerobic digestion, Guadalajara, Mexico Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Tekniska Verken i Linköping AB Doktorand, Inst. för Mirkobiologi,

Läs mer

Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor

Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor JTI-rapport KRETSLOPP & AVFALL Nr 11 Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor Åke Nordberg Mats Edström Jordbrukstekniska institutet 1997 Enligt lagen om upphovsrätt är det förbjudet

Läs mer

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion Marknadsanalysavsubstrat förbiogasproduktion frutigerlight(22p) EricFagerström CarolinaCarlsson Examensarbete2010 CarolinaCarlsson Miljö ochenergisystem Teknikochsamhälle CarolinaCarlsson LTH LTH LundsTekniskaHögskola

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Förbehandling av matavfall med skruvpress

Förbehandling av matavfall med skruvpress Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Förbehandling av matavfall med skruvpress Utvärdering av effektiviteten i förbehandlingsanläggningen på NSR i Helsingborg Examensarbete

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein

Läs mer

Termofil rötning av drankvatten. Thermophilic digestion of thin stillage

Termofil rötning av drankvatten. Thermophilic digestion of thin stillage Institutionen för fysik, kemi och biologi Examenarbete Termofil rötning av drankvatten Thermophilic digestion of thin stillage Heli Wiberg Examensarbetet utfört vid Tekniska Verken i Linköping AB (publ.)

Läs mer

Grundläggande biokemi Richard Dinsdale Universitet i Glamorgan

Grundläggande biokemi Richard Dinsdale Universitet i Glamorgan Sammanfattningar av presentationerna Training the Trainers (Fortbildning för utbildare) i projektet Biomethane Regions Del 1 Treforest, södra Wales, maj 2011 Del 2 Köpenhamn, Danmark, november 2011 Här

Läs mer

Produktion av biogas på gården

Produktion av biogas på gården Produktion av biogas på gården Innehåll Inledning 2 Biologin bakom biogasproduktion 3 Processens fyra steg 4 Metanbildande bakterier 4 Syre 4 Temperatur 5 ph-värde 6 Näringsämnen 6 Hämmande ämnen 7 Biogasbildningen

Läs mer

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,

Läs mer

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling EXAMENSARBETE 15HP Biogasprocessen Bestämning av verkningsgrad Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Eskilstuna Energi & Miljö Västerås

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland

Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland Samuel Pettersson Högskolan på Åland serienummer 2013:11 Maskinteknik Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531 Mariehamn 2009 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram:

Läs mer

Undersökning av köksavfallskvarnar i ett separat system i Västra hamnen, Malmö Insamlingssystemet och rötningsprocessen

Undersökning av köksavfallskvarnar i ett separat system i Västra hamnen, Malmö Insamlingssystemet och rötningsprocessen Avdelningen för Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Undersökning av köksavfallskvarnar i ett separat system i Västra hamnen, Malmö Insamlingssystemet och rötningsprocessen Examensarbete av Charlotta

Läs mer

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum

Läs mer

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB 2012-10-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning och bakgrund...3 3. Syfte och mål...3 4. Avgränsningar...3 5. Biogas och dess potential...4 5.1

Läs mer

Mikael. Lantz. Rapport SGC 206 1102-7371 ISRN SGC-R-206-SE

Mikael. Lantz. Rapport SGC 206 1102-7371 ISRN SGC-R-206-SE Rapport SGC 206 Gårdsbiogashandbok Svenskt Gastekniskt Center April 2009 Kjell Christensson (projektledare) Lovisa Björnsson Stefan Dahlgren Peter E riksson Mikael Lantz Johanna Lindström Maria Mickelåker

Läs mer

Kraftvärmeproduktion på gårdsnivå en förstudie

Kraftvärmeproduktion på gårdsnivå en förstudie JTI Uppdragsrapport Kraftvärmeproduktion på gårdsnivå en förstudie Ola Pettersson Ulf Nordberg Claes Davidsson Niklas Adolfsson JTI Uppdragsrapport Kraftvärmeproduktion på gårdsnivå en förstudie Ett projekt

Läs mer

Termofil efterrötning av avloppsslam

Termofil efterrötning av avloppsslam W13015 Examensarbete 30 hp Juni 2013 Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Referat Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Genom naturvårdsverkets

Läs mer

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk UPTEC W 14031 Examensarbete 30 hp September 2014 Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk Biogas potential of co-digestion with microalgae and mixed

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 RAPPORT U2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion ISSN 1103-4092 Förord Det finns en ambition att öka kapaciteten och gasproduktionen vid biogasanläggningarna genom att optimera substratblandningarna.

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020 Möjligheter med förbehandling Biogas från lignocellulosa Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås I samarbete med: SP, JTI, BEMAB, Dalkia och Grontmij AB Regionala mål i Västra Götaland

Läs mer

Substrathandbok för biogasproduktion

Substrathandbok för biogasproduktion Rapport SGC 200 Substrathandbok för biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center Februari 2009 My Carlsson, AnoxKaldnes AB Martina Uldal, AnoxKaldnes AB Rapport SGC 200 1102-7371 ISRN SGC-R-200-SE SGC:s

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Kvalitet av biogas Markus Vestergren, SP Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SGC Projekt Följande parter har gjort det möjligt

Läs mer

Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion

Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion Karine Arrhenius Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för

Läs mer