Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk"

Robert Göransson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1

2 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S Projektteam Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels Anna Karlsson - Tema Vatten, LiU Jörgen Ejlertsson - Scandinavian Biogas Fuels Fredrik Nilsson - Pöyry 2

Scandinavian Biogas Fuels Anna Karlsson - Tema Vatten,

3 Varför göra biogas av bioslam från papper- och massabruk? Stora mängder vatten med organiskt material Vattnet måste behandlas - sker idag genom bl.a. biologisk rening Reningen producerar ett slam Rötning kan omvandla det organiska materialet i slammet till biogas Rötning minskar slammängden i efterföljande hantering. 3

4 Fortsättning på projekt SYS Biogaspotential från bioslam från p/m-bruk Truong et al. (2009) 2st bioslam från Mekanisk massa 3st bioslam från Sulfatmassa 1st bioslam från Sulfitmassa 4

5 Biogaspotential för 6 olika bioslam 5

6 Slutsatser från SYS Samtliga bioslam rötbara med potentialer om ml CH 4 /g VS med ett undantag på 100 ml VS-kvaliteten sannolikt avgörande. Kan bero av slamålder Viskositeten viktig begränsande faktor 6

7 Fördelar med samrötning -? Bättre ekonomi Mindre beroende av tillgång och kvalitet på ett substrat Rötrest med fler användningsområden Högre belastning med stabil process Mer CH 4 per g VS Mer CH 4 per rötkammarvolym Högre CH 4 -halt i rågas 7

8 S Projektets mål Att utvärdera biogaspotentialen och processtabiliteten hos olika substratsammansättningar från organiskt material som finns tillgängligt på och i närheten av svenska massa- och pappersbruk 8

substratsammansättningar från organiskt material som

9 Val av samrötningssubstrat Tillgängliga i stor mängd God geografisk spridning Tillgängliga året om Interna brukssubstrat skall ingå 9

10 Samrötningssubstrat årlig tillgång Vallensilage Majsensilage Spannmålsrens Kogödsel Svingödsel Fiberslam Mikroalger Indunstningskondensat Avloppsslam Matavfall 150 kton TS 11 kton TS 12 kton TS 1830 kton TS 275 kton TS 1-3kg/ton massa?? 0,5-1,5kg/ton massa 375 kton TS 1180 kton vv 10

Indunstningskondensat Avloppsslam Matavfall 150 kton TS 11 kton TS 12

11 Biogasproduktion i labbskala 8 st reaktorer kördes i ca 250 dagar Sex reaktorer med samrötning Två kontroller med bara bioslam 11

12 Substrat i de 6 reaktorerna 1. Bioslam MekMassa Kogödsel Majsensilage 2. Bioslam KemMassa Kogödsel Majsensilage 3. Bioslam MekMassa S.målsrens Matavfall 4. Bioslam KemMassa S.målsrens Matavfall 5. Bioslam MekMassa Alger Matavfall 6. Bioslam KemMassa Fiberslam Ind.kond Kogödsel 12

13 Resultat - samrötning Påstådda fördelar Högre belastning Effekt i försöken Ökade med 100% Mer CH 4 per g VS Ökade med % Mer CH 4 per rötkammarvolym Ökade med % Högre CH 4 -halt i rågas Ökade med 3-10% (abs) 13

per g VS Ökade med 50-100% Mer CH 4 per rötkammarvolym

14 Slutsatser från försöken i labb Samrötning kan öka biogasproduktionen jämfört bioslam Stabila processer vid hög belastning Fiberslam & indunstningskondensat kan samrötas med stabil process Spårelement kan behövas för stabilitet Viskositeten hög påverkar gasproduktion negativt. Dock bättre viskositet vid samrötning 14

kan samrötas med stabil process Spårelement kan behövas för stabilitet

15 Vad kan rötresten användas till? Går bra att sprida som aska i skog Halten kadmium för hög för att fungera som biogödsel Halt av kadmium och zink för höga för att klara gräns för anläggningsjord 15

16 Fördelar med samrötning Bättre ekonomi Mindre beroende av tillgång och kvalitet på ett substrat Rötrest med fler användningsområden Högre belastning med stabil process Mer CH 4 per g VS Mer CH 4 per rötkammarvolym Högre CH 4 -halt i rågas? JA Nej JA JA JA JA 16

användningsområden Högre belastning med stabil process Mer CH 4

17 Anläggningsekonomi Två biogasanläggningar dimensionerades A Data baserat på labbförsöken B Mekmassa & externa substrat Kemmassa & interna substrat 20 TON TS/dag BIOSLAM, 12 TON TS/dag SPANNMÅLSRENS 8 TON TS/dag MATAVFALL 7 TON TS/dag BIOSLAM 3 TON TS/dag FIBERSLAM 3,5 M 3 /dag IND.KONDENSAT 17

20 TON TS/dag BIOSLAM, 12 TON TS/dag SPANNMÅLSRENS 8 TON TS/dag MATAVFALL

18 Investeringskostnader (tsek) A B 18

19 Ekonomi Biogasanläggning A Intäkter Fordonsgas 24 MSEK CO2 3 MSEK Kvittbl. av slam 1 MSEK Matavfall 4 MSEK Driftkostnader Rötningsanl. 1,2 MSEK Uppgr.anl. 2,1 MSEK Spannmålsrens 3,5 MSEK Personal 0,3 MSEK Totalt 32 MSEK Totalt 7 MSEK Årligt överskott på 25 MSEK Investering 82 MSEK ger återbetalningstid på ca 3,5 år 19

20 Ekonomi Biogasanläggning B Intäkter Driftkostnader Fordonsgas 8 MSEK CO2 0,5 MSEK Kvittbl. av slam 0,5 MSEK Rötningsanl. 0,9 MSEK Uppgr.anl. 0,6 MSEK Personal 0,3 MSEK Totalt 9 MSEK Totalt 1,8 MSEK Årligt överskott på 7,5 MSEK Investering 43 MSEK ger återbetalningstid på ca 5,7 år 20

21 Fördelar med samrötning Bättre ekonomi Mindre beroende av tillgång och kvalitet på ett substrat Rötrest med fler användningsområden Högre belastning med stabil process Mer CH 4 per g VS Mer CH 4 per rötkammarvolym Högre CH 4 -halt i rågas JA JA Nej JA JA JA JA 21

22 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S Stort tack till : Värmeforsk Alla pappers- och massa bruk som ställde upp Tema Vatten, Linköpings Universitet Pöyry 22

23 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 23

Relevanta dokument

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet