Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )"

Transkript

1 Fastgödselrötning, problem och möjligheter Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

2 Substratoptimering ger effektivt utnyttjande av rötkammaren Bakgrund: Dansk studie gällande storskalig flytgödselrötning har visat att det är viktigt att minst uppnå 35 m3 biogas/ton gödselblandning för att uppnå ekonomi (Hjort-Gregersen, 1998). Metod: Öka energiinnehållet i substratblandning som rötas. Vanligt inom avfallsrötning. Borde gå att göra inom lantbruksbaserad gödselrötning också. => Exempel: Ökad gasproduktion/reaktorvolym (Exempel: CSTR (mesofil) på A) enbart nötflytgödsel genererar en volymetrisk gasproduktionen på ca 0,8 m3 biogas/m3 reaktor&d; B) samrötning nötflyt- och fjäderfägödsel ca 1,6 m3/m3&d => Högre intäkter från såld energi! Konsekvens: Möjligt att öka rötkammarbelastningen, men ökat proteininnehåll i substrat + högre ts-halt i rötkammaren kan utgöra begränsningar. => Hämning kan uppkomma i rötningsprocessen och svårare att hålla rötkammaren totalomblandad Verktyg: 1. Mikrobiell anpassning till miljön kombinerat med tillsatsmedel samt ökad driftövervakning. 2. Effektiv sönderdelning av längre fibrer i stallgödseln förbättrar omblandningsegenskaperna

3 Samrötning av fast- och flytgödsel med CSTR CSTR är generellt förhärskande och i synnerhet vid stallgödselrötning TS-reduktion vid rötning ger utrymme för att tillföra fastgödsel utan H 2 O Samrötning av fastgödsel med flytgödsel förbättrar energibalanserna Biogas Substrat Rötest Värme

4 Stor variation på gödselns sammansättning Flytgödsel, mjölkprod. Kycklinggödsel Hönsgödsel Djupströgödsel, nöt Hästgödsel TS % av våtvikt VS Ca 90 % av TS N-tot Ca 7 Ca 7 Kg/ton Amm-N 2 Ca 6 4 Ca 2 Ca 2 Kg/ton P 0,6 10 Ca 4 Ca 2 Ca 1 Kg/ton Metanproduktion Ca 14 Ca 130 Ca 70 Ca (halm) Kommentar CSTR CSTR CSTR CSTR CSTR CSTR: Metanproduktionen gäller vid kontinuerlig våt rötning. Metanproduktion anges som normaliserat värde, dvs vid 1 atm tryck och 0 o C. Sammansättning på stallgödsel kan variera mycket mellan gårdar! Värdena i tabellen skall ses som ett exempel på sammansättningen och den gasproduktion som man kan förvänta om stallgödseln har denna sammansättning. m 3 CH4/ton våtvikt

5 Sveriges biogaspotential vid gödselrötning enligt Baltic Manure Beräknad brutto-gödselmängd: 22 miljoner ton/år kan generera 3,4 7,0 TWh biogas/år. 104 kton N + 23 kton P. Beräknad TEP-gödselmängd: 8 miljoner ton/år kan generera 1,3 2,8 TWh biogas/år, dvs 38% av brutto. 41 kton N, 11 kton P Fastgödsel 56% av biogas och % av NP Jämförelse Idag rötas 0,9 miljoner ton gödsel/år i Sverige (år 2016; nästan uteslutande flytgödsel), bedöms generera 120 GWh gas Handelsgödsel, Sverige (2009): 156 kton N, 10 kton P Svenska jordbruket använder 2,2 TWh diesel/år till drift av arbetsmaskiner (Baky m. fl., 2010) 1,6 TWh fordonsgas (år 2016; 1,15 TWh uppgraderad biogas+ 0,43 naturgas) driver ca 3200 bussar & lastbilar + ca bilar TEP = Teknoekonomisk potential Källa för TEP: Luostarinen et. al, 2013.

6 Aktuellt projekt F.d. JTI, numera RISE Jordbruk och Livsmedel har kört ett antal projekt på temat samrötning av fastgödsel med flytgödsel Bl.a. samrötning med djupströbädd från ungnöt, hästgödsel och fjäderfägödsel här på Sötåsenanläggingen tillsammans med Sötåsenskolan och HS-sjuhärad Vi har även kört en hel del laboratorieförsök tillsammans med SLU där vi jobbat med att få till stabil rötningsprocess när stora mängder fjäderfägödsel samrötas med flytgödsel Dessa projekt har vi redovisat på liknande demodagar tidigare här på Sötåsen Nu senast, sedan 2016, har vi kört ett försök i pilotskala tillsammans med Mönsterås Biogas och Linéuniversitetet det tänkte vi visa lite resultat från nu 6

7 Bakgrund till projektet med Mönsterås Biogas 1. Ca 20 lantbrukare i Mönsterås planerar för att bygga en fullskala för rötning av stallgödsel där fjäderfägödsel från äggproduktion är huvudsubstrat! = Mönsterås Biogas 2. Fjäderfägödsel är svårrötat (kväverikt!) => Rötas i princip ej idag. 3. Fastgödsel, sämre gödselmedel än flytgödsel 4. Viktiga lokala pusselbitar: Södra Cell + Mönsterås Biogas har praktisk och teoretisk kunskap om jordbruk, processteknik och god kännedom om biogasbranschen och det finns företag i Kalmar som bygger komponenter till biogasanläggningar. 5. RISE JoL har tillsammans med SLU optimerat rötning av fjäderfägödsel i lab.-skala => verktyg biologisk kontroll 6. Linneuniversitetet bedriver forskning både inom rötningsområdet och vattenkvaliten i Kalmar sund => Resulterade i ett Vinnova-finansierat projekt för att ta fram underlag för dimensionering av fullskala

8 Beskrivning av Mönsteråsprojektet 1. Rötning av Mönsterås Biogas tilltänkta substratblandning i pilotskala vid 37 o C där fjäderfägödsel är huvudsubstratet + satsvisa försök på substraten 2. Undersöka potential att producera mer biogas via efterrötning 3. Praktiska tester med att produktifiera rötresten: Höja växtnäringskoncentrationen 4. Orienterande beskrivning hur växtnäringskoncentratet kan användas i växtodling

9 Rötningsförsök i pilotskala Ympning Rötning Substrathantering Utbildning Uppställningsplats Demo

10 Rötad substratsammansättning Substratblandning Fjäderfägödsel (24+1)/(61+7)/(81+5) a) (Våt/VS/N) b) Nötflytgödsel 18/11/11 (Våt/VS/N) Övrig gödsel 4/5/3 (Våt/VS/N) Annat substrat 2/15/0 (Våt/VS/N) Vatten 51/0/0 (Våt/VS/N) TS-halt substratblandning 14% % av våtvikt Andel NH4-N i substratblandning 20% % av N-tot a) I turordning bidrag från hönsgödsel + kycklinggödsel b) Enheten för Våt, VS respektive N: % av totala substratmängden som rötas

11 Resultat 1: Sammanställning av data från rötning av substrat Pilot-försöket Ref: Rötad nötflytgödsel Samrötningsanläggningar Belastning, rötkammare 3,8 3 - Kg VS/m3&d HRT i rötkammaren a) Dagar Volymetrisk biogas-prod. 1,7 1,0 1,6 a) Nm 3 biogas/m3 rötkammare & d Specifik CH4-prod. 0,28 0,19 - Nm 3 CH4/kg tillförd VS Råvarubas. biogas-prod a) Nm 3 biogas/ton tillförd våtvikt TS-halt rötrest Ca 7% Ca 6% 4,2% b) Av rötrestens våtvikt NH4-N, rötrest 5,5-5,8 / 70% Ca 2,5 / 50% 3,2/ 65% b) Kg/ton rötrest / % av totalkvävet Ökning, NH4 rötrest /substrat 3,5-3,7 Ca 0,2 - ggr mer NH4 ut ur rötkammare än in Fosfor 1,4 Ca 0,7 0,55 Kg/ton a) Källa ES 2017:07. Produktion och användning av biogas och rötrester år 2016 b) Källa: Certifierad återvinning SPCR 120. Årsrapport Medelvärde 20 anläggningar.

12 Kontinuerliga efterrötningsförsök i laboratorieskala

13 Resultat 2: Efterrötning Pilot höns Rötningsmetod CSTR Kg VS/m3&d HRT i rötkammaren 10 Dagar VS-halt tillförd rötrest 4,8 % av våtvikten Volymetrisk CH4-prod. 0,14 Nm 3 CH4/m3 rötkammare & d Råvarubaserad CH4-prod. 1,4 Nm 3 CH4/ton tillförd våtvikt Specifik gasproduktion 30 Nl CH4/kg VS (tillförd rötrest) Extra gasproduktion 4 % av gasprod från huvudrötk.

14 Slutsatser del 1 Uppstart med ymp från Alvesta biogasanläggning gick utan några större problem. Tog 4 månaderför att nå målbelastningen. Högre gasutbyte från hönsgödseln än förväntat vid rötning i huvudrötkammaren. Lägre gasutbyte än väntat från rötresten vid efterrötning. I Danmark samrötas energifattig flytgödsel med energirika avfall för att uppnå detta 35 m 3 biogas/ton gödselblandning. Vinnova-projektet har visat att det istället går att använda fjäderfägödsel som energirikt samrötningssubstrat.

15 Slutsatser del 2 Rötkammarens omrörare klarade att hålla tanken totalomblandad. Ingen ansamling av fjädrar på ytan. Gick bra att pumpa de substratblandningar som gjordes med fastgödsel, vatten och flytande substrat med excenterskruvpumpar. Hönsgödsel kladdar fast på utmatningsskruven och byggde valv. Hönsgödsel har gått om tunga partiklar som sedimenterar i rörledningar och i tankar. Rötresten lukt bedöms inte vara besvärande => Visst går det att röta fjäderfägödsel!

16 Plan för storskalig gödselhanetering vid Mönsterås biogas Vinnovaprojektet Fullskala: Ca 70 GWh biogas/år (= m3 diesel) Förvätskning av uppgraderad biogas ton rötrest/år N i rötrest = ton/år => minst ha åker P i rötrest = 290 ton/år => Ca ha åker Gödselförädling => nå ekogödselmarknad ~40 mil bort Fjäderfägödsel: 80% av växtnäringen & 60% av biogasen Bedömd investering: dryga 200 M kr Investeringsbidrag, Klimatklivet, dryga 100 Mkr

17 Bilder från försöken Centrifugering

18 Surgörning med svavelsyra

19 Indunstning Epcon

20 Gödselseparering - princip

21 TACK! Research Institutes of Sweden Jordbruk och livsmedel

22 Stallgödsel TS-innehåll och nedbrytningsgrad Ungefärligt bidrag till stallgödsels TS-innehåll och nedbrytningsgrad vid normal rötning: Cellulosa, hemicellulosa och kutin, (35-55 % av TS). Ca 20-45% bryts ner vid rötning. Protein (10-30 % av TS). Ca 50% bryts ner vid rötning, Mindre mängder stärkelse, socker och fett (tillsammans <10% av TS). Stärkelse och socker bryts ner till %, fett ca 50%. Lignin, (5-15 % av TS). Bryts ej ned vid rötning. Aska, (10-25 % av TS). Bryts ej ned vid rötning. (Källa: Edström m. fl: 2013)

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Rötning av stallgödsel i Östersjöperspektiv Mats Edström; mats.edstrom@ri.se, 010-516 69 86 Biogasdagen den 29/8 2017 vid More Biogas Research Institutes of Sweden Biovetenskap och

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Baltic Manure: Projektinformation 23/01/2014. Sönderdelningstekniker för fastgödsel. Sveriges biogaspotential vid gödselrötning

Baltic Manure: Projektinformation 23/01/2014. Sönderdelningstekniker för fastgödsel. Sveriges biogaspotential vid gödselrötning JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Sönderdelningstekniker för fastgödsel Skövde den 20-21 november 2013 Begränsningar kopplat till teknik CSTR samrötning av flyt och fastgödsel. Tekniken skall

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of

Läs mer

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Mosekrog

Mosekrog Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:

Läs mer

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader

Läs mer

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Uppdragsrapport från JTI Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Batch and continuous digestion of substrate mixtures for biogas Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Mats Edström

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS

Läs mer

EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR

EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR BERÄKNING OCH RESTMETANPOTENTIALER SLUTRAPPORT FRÅN F&U PROJEKT: BERÄKNING GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER I FÖRHÅLLANDE TILL VERKLIG PRODUKTION

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING Henrik Olsson 1, Johan Andersson 1, Ulf Hävermark 2 och Åke Nordberg 2 1 RISE Jordbruk och livsmedel. 2 SLU Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs mer

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av

Läs mer

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING - EKONOMI OCH AFFÄR

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING - EKONOMI OCH AFFÄR SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING - EKONOMI OCH AFFÄR Linus Andersson 2, Henrik Olsson 1, Johan Andersson 1, och Åke Nordberg 3 1 RISE Jordbruk och livsmedel.

Läs mer

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga

Läs mer

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering

Läs mer

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Jordbruksverksprojekt Dnr: 4.1.18-11570/14 Slutrapport år 1 Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1) Lena Rodhe, Mats Edström, Åke Nordberg, Marianne Tersmeden

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Mats Edström, Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Åke Nordberg

Läs mer

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet Flytande biogas till land och till sjöss Slutseminarium i projektet 2017-06-13 Projektet Långsiktigt mål: Bidra till att uppnå 2030-målen genom att erbjuda tunga fordon, sjöfart och industri ett förnybart

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120

CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120 CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120 ÅRSRAPPORT 2016 Förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning, har Hushållningssällskapet Östergötland tagit fram

Läs mer

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Biogas från tång och gräsklipp

Biogas från tång och gräsklipp Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen

Läs mer

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Lena Rodhe lena.rodhe@ri.se Trondheim 7 februari 2019 RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och livsmedel Från 2017 är f.d. JTI = RISE (Research Institutes

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

MoreBiogas Småland AB

MoreBiogas Småland AB Miljönytta, klimatnytta och tillväxt Lennart Svenzén, More Biogas Småland AB 2007-2008 2009-2010 2011 2012 2013 2014 2015-16 Hur Biogaslotsar 5 delt Leaderprojekt 21 delt Bolag 19 delägare Nyemission 22

Läs mer

Rötning av fastgödsel vid Sötåsens gårdsanläggning

Rötning av fastgödsel vid Sötåsens gårdsanläggning Slutrapport, projekt nr V1040066 Rötning av fastgödsel vid Sötåsens gårdsanläggning - Mats Edström, Johnny Ascue, Henrik Olsson, Gustav Rogstrand, Maria del Pilar Castillo: JTI Institutet för miljö- och

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Projektledare Biogas utvärderingsprojekt Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325 618 612 karin.eliasson@hush.se se Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekttid nov 2010

Läs mer

Teknikutveckling för ökad biogasproduk?on

Teknikutveckling för ökad biogasproduk?on SP, Enheten för Jordbruk och Livsmedel (f.d. JTI Ins?tutet för jordbruks- och miljöteknik) Teknikutveckling för ökad biogasproduk?on Johan Andersson Civ ing energisystem Johan.andersson@j?.se 2016-12-

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Rapport Metanpotential

Rapport Metanpotential Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Lena Rodhe Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Januari 217 Research Institutes of Sweden

Läs mer

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar

Läs mer

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp Yttergärde Viken Frötorp Lantbruk Horshaga Brunsbo Lövsta Gård Sötåsen Skottorp Säteri Kvarngården Sylves lantbruk Lefflers

Läs mer

Gödsel som substrat vid biogasproduktion

Gödsel som substrat vid biogasproduktion Examensarbete Gödsel som substrat vid biogasproduktion Undersökning av biogas- och metanpotential i satsvisa laboratorieförsök Författare: Handledare: Examinator: Datum: Kurskod: Ämne: Nivå: Josefine Jadstrand

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs Marie Mattsson Niklas Karlsson Sara Bergström Nilsson Titel: Biogas från hästgödsel i Halland Publiceringsdatum:

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden

Läs mer

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar www.sysav.se Kvalitetsarbete under 20 års tid Marknaden har ställt krav

Läs mer

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Småskalig fordonsgasproduktion (Biogas2020)

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Småskalig fordonsgasproduktion (Biogas2020) JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Småskalig fordonsgasproduktion (Biogas2020) Henrik Olsson 2017-06-08 Samsø Energiakademi - Biogas som en dynamo i cirkulær økonomi Research Institutes of Sweden Biovetenskap och

Läs mer

Är biogas något för mig/ min gård?

Är biogas något för mig/ min gård? Är biogas något för mig/ min gård? Erfarenheter Saker att tänka på Framtidsspaning/ vad är på gång! Ekonomisk analys av biogasanläggningar År 2015 kr 12 000 Nyckeltal investering i biogas produktion (rågas)

Läs mer

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs Christer Johansson LRFKonsult 013-377037 christer.johansson@lrfkonsult.se Förord Under nov 2013 kom en förfrågan från verksamhetschef Ann-Charlotte Lindberg- Thompson om en

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120

CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120 CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120 ÅRSRAPPORT 2017 Förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning, har Hushållningssällskapet Östergötland tagit fram

Läs mer