Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström"

Gunnar Bergqvist
för 9 år sedan
Visningar:

1 Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström

2 Avloppsrening vid pappersoch massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening Renat vatten Trä, etc Slam Biogas Rötning Rötrest

3 Ett holistiskt perspektiv på rening och slamhantering

4 Mål och deltagare elbesparing via förbehandling med kemisk fällning öka mängden rötbart slam för biogasproduktion effektiv process för återvinning av fällningskemikalier energimässigt optimerad avloppsvattenhantering ekonomiska förutsättningar för att producera biogas

5 Mätning av luftningseffektivitet

6 Syretransportförsök vid kemisk förbehandling Vatten från bruk A luftades både med och utan kemisk förbehandling med 30 mg/l aluminium i form av AVR. Vid förbehandlingen sjönk ph och halten COD och färgen minskade. Ytspänningen ökade. Syretransportkoefficienten, kla, ökade med 50 %, vilket visar på förbättrad syretransport. Referensförsök med processvatten från bruk A och med förbehandling med 30 mg/l Al som AVR. ph COD (mg/ L) Färg (Abs) Ytspänning (mn/m) k L a (min -1 ) Obehandlat processvatten 5, ,27 51,7 0,07 Förbehandlat processvatten 4, ,055 63,8 0,15

7 Tillverkning av slam i en sekventiell batchreaktor Vattnets uppehållstid (HRT) var två dagar. Slammets uppehållstid (SRT) var två, tio eller tjugo dagar.

8 Suspenderade ämnen i renat avloppsvatten

9 SRT Slam

10 Slamkoncentrationens utveckling över tid

11 Mikroorganismer SRT Låg Medel Hög Dominerande livsformer Flagellater, amöbor, små frisimmande ciliater Hög diversitet av mikroorganismer, mest frisimmande ciliater (A toffeldjur, B vanlig ciliat, C trumpetdjur, D klockdjur) Stjälkade ciliater, hjuldjur, och ryggradslösa djur främst nematoder

13 Producerad mängd slam till rötning Slam per liter behandlat vatten (mg VS/L) SRT 2 SRT 10 SRT 20 Bruk A Bruk B Bruk C Bruk D Sludge Volume Index (SVI) SRT 2 SRT 10 SRT 20 Bruk A Bruk B Bruk C Bruk D

14 Mätning av biogaspotential

15 Producerad metan Metanpotential för slam (Nml/gVS) SRT 2 SRT 10 SRT 20 Bruk A 100 ± ±28 98 ±45 Bruk B 243 ± ± ±17 Bruk C 249 ± ± ±9 Bruk D 133 ±3 132 ± ±25 Metanproduktion per TOC in (Nml/g) SRT 2 SRT 10 SRT 20 Bruk A Bruk B Bruk C Bruk D

16 Totalenergibalanserna för bruk A, med olika slamålder i den luftade dammen

17 Inverkan av mängden behandlat slam och metanproduktion på återbetalningstiden

18 Var är pengarna?

19 Resultat ekonomi

20 Slutsatser Pappers- och massabruk kan spara energi i avloppsvattenreningen genom förbehandling med kemisk fällning och kortare slamuppehållstid. Ökat slamuttag ger också om slammet rötas mer biogas utan att reningen behöver försämras. Billigare kvittblivning av slammet är en viktigare intäkt än försäljning av biogas.

21 Rapport Tidningen Energigas 7 april - tema Gasbilen

22 Synpunkter? Frågor? Idéer? Kontakt KARLSTADS UNIVERSITET

Relevanta dokument

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg