UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander

Transkript

1 UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Stina Welander DATUM 1. Vatten- och avloppsförsörjning inom planområdet Hållbar vattenoch avloppsförsörjning innebär att anpassa systemen efter lokala förutsättningar. I ett område med vattenbrist måste fokus vara att minska den totala vattenanvändningen medan det i ett område med en känslig recipient handlar om att minska påverkan med minimerade utsläpp. Det primära syftet med vattenoch avloppsförsörjning är dock att tillhandahålla ett system som är hygieniskt, skyddar miljön, är ekonomiskt försvarbart, socialt accepterat och därtill gärna användarvänligt. Vatten- och avloppssystem får aldrig utformas på ett sådant sätt att exempelvis hygienen äventyras då mister systemet sitt syfte oavsett hur hållbart det är ur andra synvinklar. Östersund ligger i ett glest befolkat område med stora vattenförekomster. Detta ger goda förutsättningar för vattenförsörjningen. Närmaste ytvattenförekomst är Storsjön, vid vars strand Östersund och planområdet är beläget. Storsjön har av Vattenmyndigheten bedömts ha måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Att den ekologiska statusen är måttlig beror bland annat på att Storsjön är reglerad för vattenkraftsproduktion. Skyddet av Storsjön som dricksvattentäkt är prioriterat. Hållbar vattenoch avloppsförsörjning handlar också om att minska energi- och resursförbrukning. Detta kan uppnås på flera sätt, bland annat genom att minska vattenförbrukningen och därmed den mängd vatten som produceras och renas. Ett annat sätt är att optimera processer i anläggningarna. Ytterligare en metod är att använda sig av den energi som finns tillgänglig, exempelvis restvärme eller organiskt material för produktion av biogas. För att vattenoch avloppsförsörjningen ska vara ekonomiskt hållbar måste antalet anläggningar balanseras mot storlek och placering så att driften blir funktionell. I planområdets närhet finns befintliga vattenoch avloppsreningsanläggningar. Då området är relativt litet och centralt placerat förutsätts dricksvattenförsörjning och avloppsvattenrening redan på förhand ombesörjas med befintliga anläggningar. 1.1 Dricksvatten Inom planområdet ligger Östersunds vattenverk, kallat Minnsegärdets vattenverk. Vattenverket är ett ytvattenverk och tar vatten från Storsjön. Intaget ligger ett par hundra meter från strandkanten. Vattenverket förser ca personer med vatten och processen är relativt enkel. Den består av alkalisering, ozonering och filtrering samt desinficering med klor och UV. Kapaciteten är god och någon ytterligare uppgradering av verket är för närvarande inte planerad. Medelproduktionen uppgår till mellan 16 och m 3 /dygn. 1 (5) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

2 Vattenledningar från vattenverket går genom planområdet. Det finns inga resurser att flytta dem och de bör inte byggas över. Vatten Östersund har påbörjat arbetet med att skapa ett vattenskyddsområde för att skydda råvattnet vid Minnesgärdets vattenverk. Ett första förslag till skyddsområdets utbredning och föreskrifter har tagits fram och skickats ut på remiss. För närvarande pågår bearbetning av inkomna synpunkter. Hela planområdet ligger inom primär skyddszon. Detta bör beaktas i det fortsatta planarbetet oavsett hur arbetet med skyddsområdet fortskrider Dricksvatten att beakta Vad gäller utvecklingen av planområdet finns i huvudsak två punkter att ta hänsyn till vad gäller dricksvatten: Stadens huvudvattenledningar går igenom området Arbetet med att upprätta ett vattenskyddsområde pågår och hela planområdet ligger inom den primära zonen. 1.2 Avlopp Befintliga verksamheter inom området är kopplade till Gövikens avloppsreningsverk. Verket är beläget vid Storsjöns strand ca 2,5km norr om planområdet. Verket har mekanisk, biologisk och kemisk rening. Anläggningen är inte överbyggd. Kapaciteten är god då verket ursprungligen dimensionerats för ca pe för att, förutom hushållsspillvatten, kunna behandla avloppsvatten från bryggeri, slakteri och mejeriindustrin. Bryggeri- och slakteriverksamhet förekommer inte längre och mejeriet förbehandlar sitt avloppsvatten innan det släpps till det kommunala systemet. Idag motsvarar belastningen ca pe. Någon uppgradering av avloppsreningsverket är för närvarande inte planerad. För att slammet ska motsvara de kvalitetskrav som Naturvårdsverket föreskriver pågår uppströmsarbete. Slammet är dock inte certifierat enligt REVAQ. Avloppsreningsverket ligger precis intill Jamtli Friluftsmuseum. Detta ställer stora krav på verksamheten vad gäller exempelvis luktreduktion. Närheten till Friluftsmuseet och den angränsande järnvägen gör också att möjligheten till utbyggnad är starkt begränsad. Norr om anläggningen finns dock mark som inte verkar bebyggd. Huruvida denna lämpar sig för utökning av verksamheten är oklart. Ovidkommande vatten i ledningsnätet är ett relativt stort problem. Dagvatten bör separeras från övrigt spillvatten och omhändertas lokalt för att inte påverka avloppsreningen negativt. Utnyttjande av restvärme i avloppsvattnet genom avloppsvärmeväxlare är enligt ABVA tillåtet, förutsatt att avloppsvattnet i förbindelsepunkten inte håller lägre temperatur än det levererade dricksvattnet. 2 (5)

3 1.2.1 Biogas och slamhantering Avloppsslammet rötas i Göviken och gasen säljs till Jämtkraft, främst för produktion av fjärrvärme. En del uppgraderas också till fordonsbränsle. En sammanställning av mängden slam samt producerad mängd gas redovisas i tabell nedan. Rötat slam från reningsverket Producerad mängd gas År m 3 /år TS % Nm 3 /år , , , , , Externmottagning av mejeriprodukter förekommer i begränsad omfattning liksom mottagning av glykol från flygplatsen. Det finns en uttalad önskan om att höja gasproduktionen och matavfall skulle kunna vara ett möjligt substrat. För närvarande finns dock inget tillstånd för att röta matavfall vid Göviken. Förbehandlingsanläggning och hygieniseringsanläggning saknas också. Tillförsel av ytterligare substrat (matavfall eller annat) måste således vara pumpbart (och hygieniserat). En mindre anläggning för uppgradering av biogas finns i närheten men kommunen äger den inte längre. Samtal med externa intressenter pågår. Installation av avfallskvarnar skulle ge ett tillskott på organiskt material till rötningen. Enligt ABVA är installation av avfallskvarnar inte tillåtet. Rötresten avvattnas och transporteras till en deponi där den strängkomposteras och används i framställningen av anläggningsjord. Det är renhållningen som ansvarar för komposteringen och deras tillstånd för strängkompostering löper ut årsskiftet 2013/2014. Innan dess måste ett alternativ för hantering av rötresten vara framtaget. Då rötresten innehåller näringsämnen är den ett utmärkt gödselmedel. Detta förutsätter att det finns jordbruk i närområdet som är lämpligt för slamgödsling. Huruvida det finns något jordbruk i området som skulle kunna vara intresserad att ta emot rötresten är oklart Avlopp och slamhantering att beakta Vad gäller utvecklingen av planområdet finns i huvudsak följande punkter att fundera kring vad gäller avlopp och slamhantering: Är tillståndet begränsande för utökning av verksamheten? Kan nytt tillstånd komma till stånd utan ytterligare åtgärder? 3 (5)

4 Om lukten är huvudproblemet, kan detta åtgärdas genom exempelvis överbyggnad av anläggningen? Är det alls rimligt att bygga in anläggningen? Finns alternativa lokaliseringsmöjligheter för rötning alternativt förbehandling innan rötning? Vad finns det för möjligheter att avsätta rötresten om den inte längre kan strängkomposteras? Är befintlig rötkammarvolym tillräcklig för att röta matavfall från planområdet? Installation av avfallskvarnar är enligt ABVA inte tillåtet. Utnyttjande av restvärme är tillåtet, förutsatt att temperaturen inte blir lägre än i dricksvattnet. 1.3 Minskad vattenförbrukning Om vattenförbrukningen per person minskas, minskas också energi- och resursförbrukning eftersom mindre vatten måste produceras, distribueras och renas. Mycket av energin som är kopplad till ett hushålls vattenanvändning går åt till uppvärmning av vattnet. Det betyder att minskad varmvattenförbrukning ger allra störst resultat. Att i realtid visa ett hushålls vattenförbrukning, och energianvändningen kopplad till densamma, är en effektiv och enkel metod för att minska ett hushålls vattenanvändning. Kombinerat med snålspolande munstycken och toaletter samt disk- och tvättmaskiner med låg vattenförbrukning kan en relativt låg vattenoch energiförbrukning uppnås. Detta förutsätter dock att hushållsmaskinerna i övrigt har en låg energiförbrukning och att de inte innehåller tekniker som är miljöstörande på andra sätt. Utrustning med bakteriedödande inslag (exempelvis komponenter som ger ifrån sig silverjoner) bör undvikas. 1.4 Generella kommentarer för hållbar vattenoch avloppsförsörjning I området föreligger inte vattenbrist. Extremt vattensnål teknik är därför inte nödvändig. Vattenskyddsområde är under upprättande. Hänsyn till detta bör tas i den fortsatta planeringsprocessen. Rötning av matavfall förekommer i dagsläget inte. Vid Göviken är man inte av princip emot rötning av matavfall vid anläggningen, däremot anser man att tillståndet ställer sådana krav att rötning av matavfall inte är möjligt. Det finns dock viss överkapacitet i själva rötanläggningen. Dagvattenhanteringen är viktig då ovidkommande vatten i nätet redan är ett problem. En låg vattenförbrukning per hushåll bör uppmuntras genom installation av lågförbrukande utrustning och visning av vattenoch energiförbrukning i realtid. Förorenat spillvatten från t.ex båtuppställningsplatser, tvättplatser för bilar ska samlas och oljeavskiljas/renas innan det leds till spillvattennätet. 4 (5)

5 Gövikens avloppsreningsverk StorsjöStrand Minnesgärdets vattenverk Referenser Håkan Sandström, Vatten Östersund Claes Jakobsson, Vatten Östersund Jenny Haapala, Vatten Östersund 5 (5)