RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER"

Astrid Falk
för 7 år sedan
Visningar:

1 RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

2 Ammoniak

3 RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre ger koldioxid och vatten Tillgång på nitrat men inte syre ger kvävgas Tillgång på svavel men inte syre ger svavelväte Frånvaro av syre och nitrat ger metan (biogas) Luftad bassäng Anox bassäng Rötkammare Rötkammaren Kemoautotrofa bakterier äter oorganiskt material Nitrifierare omvandlar ammoniak till nitrat Svaveloxiderare omvandlar svavelväte till sulfat Luftad bassäng Rötkammare? Svampar Bryter ned svårnedbrytbara kolföreningar orsaka att slammet inte sedimenterar Vid rening av industriavlopps vatten Protozoer Äter upp döda bakterier, filtrerar bort organiskt material Luftad bassäng

4 Luftad bassäng i aktivtslamanläggning

5 Bakterier förökar sig genom delning Tillväxten blir exponentiell Tillväxttakten beror av en rad miljöfaktorer Temperaturförändringar ffa kalllare vatten ger minskad aktivitet ph förändringar vid tillsats av kemikalier kan ge minskad aktivitet Avloppsvattnets sammansättning, saknas något näringsämne eller förekommer giftiga ämnen

6 AVLOPPSRENINGSVERKETS RENINGSSTEG BIOLOGISKT STEG

BIOLOGISKT RENINGSSTEG AKTIVT SLAMANLÄGGNING Returslam Överskottslam 2013-01-06 13 I aktivt slamanläggningen omvandlar bakterier organiskt material till koldioxid och vatten.

7 BIOLOGISKT RENINGSSTEG AKTIVT SLAMANLÄGGNING Returslam Överskottslam I aktivt slamanläggningen omvandlar bakterier organiskt material till koldioxid och vatten. Bakterierna utgör ett slam som benämnes bioslam Den delen av bioslammet som går till slamhantering kallas överskottslam. Den delen som går tillbaka till processen kallas för returslam

8 AKTIVT SLAMPROCESSEN

9 AKTIVT SLAMANLÄGGNING RENINGSPRINCIP Det som tillsätts Verksam del Luft Syre Koldioxid Driftparameter: syrehalt Avloppsvatten Organiskt material Vatten och närsalter Överskottslam Biomassa Av det tillförda organiska materialet kommer % att brytas ned till koldioxid och vatten och % avlägsnas med överskottslam

10 En flock

11 AKTIVT SLAMPROCESSEN en flock Bild En flock bestående av slembildande bakterier, filamentbildande bakterier och mikrodjur

12 AKTIVT SLAMPROCESSEN Flockbildning Avskiljning Sker i luftade bassängen Bakterier som tillverkar polysackarider; slem, klister Bakterier som tillverkar filament; armering Sedimentationsbassängen Balans mellan slembildande bakterier och filamentbildande bakterier ger stabila flockar som sedimenterar/ avskiljs bra

13 AKTIVT SLAMANLÄGGNING DRIFTPARAMETRAR SVI > 150 ml/g SS kan tyda på begynnande problem med slamsvällning SS= suspended solids, bestäms genom filtrering. Reningsverk använder även onlinemätning

14 ATT STUDERA FLOCKBILDNING Ett mätglas fylls med aktivt slam från luftade bassängen Driftstörningar

15 AKTIVT SLAMANLÄGGNING DRIFTPARAMETRAR Aerob slamålder Aerob slamålder är uppehållstiden för bakterierna i luftningsbassängen Vattnets uppehållstid blir betydligt kortare än bakteriernas uppehållstid, slamåldern, eftersom slam återförs via returslam Aerob slamålder Slamåldern styrs genom att ändra mängden överskottslam som tas ur biosteget. När mer överskottslam tas ur sjunker slamåldern. V = volym på luftningsbassängen (m³) Qut = utgående avloppsvattenflöde från biosteget. Qo = överskottsslamflöde (m³/d) SSm= medelslamhalten i luftningsbassängen. SSo= solidsubstanshalt i överskottsslamet. SSut= solidsubstanshalt i utgående vatten.

16 DRIFTSTÖRNINGAR I AKTIVT SLAMANLÄGGNINGEN Flytslambildning Hög slamålder ger kvävgasbildning i slammet Slamsvällning för gammalt aktivt slam möter näringsrikt avloppsvatten Viskös slamsvällning (mindre vanlig) Mycket polysackaridbildande bakterier Filamentös slamsvällning Mycket filamentbildande bakterier

17 AKTIVT SLAMANLÄGGNING DRIFTSTÖRNINGAR

18 BIOSTEGETS MIKROBIOLOGI Ciliater Ciliater är protozoer, encelliga heterotrofa organismer. Ciliaterna är filtrerare vilket ger klart, rent vatten Kan sitta på slamflocken

19 BIOSTEGETS MIKROBIOLOGI Rotatorier Flercelliga djur Filtererare Ger klart vatten

20 BIOSTEGETS MIKROBIOLOGI Flagellater Flagellater äter döda bakterier Blommning av flagellater kan tyda på driftstörning. Exempelvis att gifter har avdödat bakterier.

21 Kväverening Avloppsvatten innehåller kväve. Kväve är huvudbeståndsdelen i mineralgödsel. På åkern ger det tillväxt av grödor I vattendrag ger det också tillväxt. Här är den dock oönskad och leder till övergödning, bottendöd med mera Därför behövs kväverening

22 Kväve ett grundämne N är den kemiska beteckningen Kväve kan föreligga i bundet till organiskt material tex i protein och urinämne Kväve kan föreligga som vattenlösliga molekyler NH 4 + NO 2 NO 3 - ammonium nitrit nitrat Kväve kan föreligga som luftkväve. 80% av luft består av kväve N 2

23 Urinsortering kväveåtervinning N P K S B Ca Mg Fe Urin Många närsalter, men framförallt kväve, hamnar i avloppet via urin Genom urinsortering kan kvävet återföras till jordbruksmark

24 Biologisk kväverening Aktivt slamanläggning kompletterat med syrefria zoner för denitrifikation

25 Kvävereningsprocesser Luftkväve En del av det renade kvävet hamnar i slammet (assimilerat) medan det mesta blir luftkväve Till överskottslam

26 Kvävereningens tre steg

27 Nedbrytning i luftad bassäng Nitrifikation i luftad bassäng Organiskt material blir koldioxid och vatten, ammonium frisätts AOB : Amonium oxiderande bakterier (Nitrosomonas) Långsam process NH 4+ + O 2 NO 2- + H + Ammonium och syre blir nitrit NOB : Nitrit oxiderande bakterier (Nitrobacter) Denitrifikation i anoxisk bassäng (utan luftning) NO 2- + O 2 NO 3 - Nitrit och syre blir nitrat Energi- och kolkälla krävs H + NO 3- N 2 + H 2 O Nitrat blir luftkväve

28 Nedbrytning i luftad bassäng Nitrifikation i luftad bassäng Organiskt material blir koldioxid och vatten, ammonium frisätts AOB : Amonium oxiderande bakterier (Nitrosomonas) Långsam process NH 4+ + O 2 NO 2- + H + Ammonium och syre blir nitrit NOB : Nitrit oxiderande bakterier (Nitrobacter) Denitrifikation i anoxisk bassäng (utan luftning) NO 2- + O 2 NO 3 - Nitrit och syre blir nitrat Energi- och kolkälla krävs H + NO 3- N 2 + H 2 O Nitrat blir luftkväve

30 Kvävereningsmetodik luftkväve 1) Anoxisk bassäng före denitrifikationsbassäng 2) Nitrathaltigt vatten recirkuleras till anoxen.

31 Kvävereningsmetodik metanol luftkväve 1) Anoxisk bassäng efter luftningsbassängen 2) Tillsats av energi och kolkälla tex metanol metanol luftkväve

32 Kvävets omvandling i ARV Kvävgas Luftkväve Denitrifikation i anox Vattenlöslig nitrat Kväve i organiskt material Vattenlöslig ammonium Nedbrytning i luftade biosteget Nitrifikation i luftade biosteget

33 Kvävets kretslopp Kvävefixering Kvävgas Luftkväve Denitrifikation Vattenlöslig ammonium Vattenlöslig nitrat Vattenlöslig ammonium Nedbrytning Nitrifikation

34 Kvävefixering Industriell fixering Framställs ur luftkväve och naturgas Kvävefixerande växter

35 Kvävets kretslopp Kvävefixering Kvävgas Luftkväve Denitrifikation Vattenlöslig ammonium Vattenlöslig nitrat Assimilering Kväve i organiskt material Vattenlöslig ammonium Nedbrytning Nitrifikation

36 Assimilering När växter tar upp vattenlösliga näringsämnet och bildar organiskt material

37 Kvävefixering Industriell fixering Framställs ur luftkväve och naturgas Kvävefixerande växter

38 Växternas kvävefixering Kvävefixerande bakterier i symbios med värdplanta

39 Industriell kvävefixering

40 Industiell kvävefixering Historien

41 Kvävets kretslopp effekt av industriell kvävefixering Kvävefixering Denitrifikation Kvävgas Luftkväve Vattenlöslig ammonium Vattenlöslig nitrat Assimilering Kväve i organiskt material Vattenlöslig ammonium Nedbrytning Nitrifikation

46 Biologisk rening Suspenderad biomassa Aktivt slamanläggning Biofilmsprocesser Trickling filter eller biobädd MBBR (moving bed biofilm reactor) MBR Membranfilter

47 Biobädd

48 Biofilm

49 Biofilmsprocesser Mikroorganismer växer på en yta bildar en film Bakterier i biofilm är skyddade mot giftämnen, ojämna flöden etc. Hög biodiversitet pga hög slamålder Processerna sker I olika skikt.

51 Biologisk fosforrening Anoxiskt steg = kväverening Anaerobt steg = biologisk fosforrening

53 Stabilisering är också en biologisk process I rötkammaren sker syrefri nedbrytning av slam

54 RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI Protein Fett Kolhydrater Hydrolyserande bakterier Mindre molekyler som socker Fermenterande bakterier Organiska syror och koldioxid Metan och koldioxid Metanproducerande archaea Man får rätt mikrober om miljöförhållanderna är sådana att de man vill ha trivs

Relevanta dokument

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre ger koldioxid och