Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?"

Transkript

1 -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion Parametrar som är av betydelse för drift Driftövervakning och optimering av drift Vem är jag och vad sker på SLU? Förutsättningar för en bra gasproduktion. Samverkanlektor i bioenergi vid SLU med uppdrag att samverka med samhället och föra ut forskningsresultat i praktiken. Jobbat med biogas i år. Fokusområde, mikrobiologi och kopplingar till effektivitet och stabilitet av biogasprocessen SLU har forskning inom många olika områden i hela biogasproduktionskedjan och har också en egen produktionsanläggning vid Lövsta. Vår verksamhet finns beskriven på länken (http://www.slu.se/biogas) Samhället behöver. Näring (substrat) i lagom dos - kol och energikälla - spårelement - vitaminer. Lämplig miljö (Reaktorn) - anaerob - neutralt ph ~7- - jämn temperatur ~7 el.~ - tillräckligt lång uppehållstid..ett samhälle av olika aktiva mikroorganismer Flödesschemat för bildning av biogas Vad händer om reaktormiljön inte är optimal?. Fermentation Viktigt att ta hänsyn till att Olika organismer med olika närings- och omgivningskrav är aktiva i de olika stegen Stegen sker med olika hastighet. Steg eller är ofta hastighetsbegränsande. Fermentation Dålig nedbrytningsgrad beror ofta på låg hastighet i i hydrolysen Instabilitet beror ofta på låg effektivitet i det sista steget, metanbildningen. Metanbildning. Metanbildning

2 -- Hämning av biogasprocessen Hämning av biogasprocessen. Fermentation. Fermentation. Metanbildning Mer vätgas och koldioxid, minskad metan produktion, ansamling av syror och ev sänkning av ph ( surjäsning ) Viktiga parametrar för drift och övervakning Hur vet vi att processen är effektiv/stabil? Uppehållstid Drift Uppehållstid (HRT) Temperatur Belastning (OLR) Substratets karaktär Övervakning Stabilitet Fettsyror () Alkalinitet (Buffertförmåga) Hämmande ämnen (ammoniak) ph Alkalinitet Gassammansättning Effektivitet Specifik metanproduktion Hydraulisk uppehållstid (HRT ) = Vilken HRT har ni och vad bestämmer denna? Vad är en bra uppehållstid? Hur stor variation kan tillåtas? Rötkammarens volym Inpumpad volym substrat per dygn Uppehållstiden kopplar till organismernas tillväxthastighet! Många olika parametrar inverkar på tillväxthastighet och optimal HRT Viktigt att HRT i en kontinuerlig process >Td T Temperatur ph Jag gillar inte högt ph Jag tycker högt ph är toppen T Tiden (T) det tar för cellen att fördubbla sig kallas fördubblingstid (Td) Om uppehållstiden i reaktorn är kortare än fördubblingstiden kommer bakterierna att tvättas ut ur reaktorn. De mest långsamväxande organismer som hittats i en reaktor växer med en Td på dagar. Metanbildare har - dagar. osv Belastning Substratets sammansättning Hämmande ämnen Olika organismer påverkas olika av olika parametrar Olika organismer är av olika betydelse för processen

3 Tillväxthastighet Volume CH [ml g - day - ] content [g l - ] Volume CH [Nml g - ] -- Hur väljer vi rötningstemperatur? Två vanliga intervall Skillnaden i gasproduktion vid olika temperatur kan vara beroende av uppehållstid Ackumulerad metanproduktion 7 % % Temperatur Mesophilic Thermophilic Termofil temperatur Mesofil temperatur Hög metanproduktionshastighet Kortare uppehållstid Högre belastning möjlig Bra avdödning av patogener Mindre stabil process Lägre viskositet Bra stabilitet Lägre energikonsumption Fler olika typer av organismer Bättre nedbrytningsgrad av vissa ämnen 7 Time [Days] Rötningstemperatur Belastning Rötning mellan mesofil och termofil temperatur är detta möjligt? Vad händer när temperaturen fluktuerar under drift? Går det att ändra temperatur? Belastning = Hur mycket mat får mikroorganismerna per dag eller Belastning = Kg /m dag 7 Fettsyror Metanproduktion C C C C C 7 C Methane prod. Samma volym kan innehålla olika mycket TS Samma TS kan ha olika mycket Normal belastning - Kg/L dag, men högre möjlig 9 7 TS= torrsubstans, dvs allt som inte är vatten = Den organiska delen av TS TS Time [days] Belastningen är beroende av substratets karaktär samt valda driftparametrar Vatten Felkälla Flyktiga ämnen avgår redan under en TS analys. Kan leda till felaktig belastning. Vilken belastning har du och hur vet du att är att den är bra? Vatten NH,, Etanol mm Underskattad Aska

4 Volume CH [ml g - day - ] content [g l - ] -- Hur effektiv är min biogasanläggning? Hur effektiv är min biogasanläggning? Gasproduktion Volymetrisk gasproduktion (L/dag) Volymetrisk metanproduktion (L/dag) volymen i reaktorn utnyttjas Gasproduktion Volymetrisk gasproduktion (L/dag) Volymetrisk metanproduktion (L/dag) volymen i reaktorn utnyttjas Specifik metanproduktion (L/Kg ) Gasproduktion i relation till förväntad substratet omsätts till gas Specifik metanproduktion (L/Kg ) Gasproduktion i relation till förväntad substratet omsätts till gas Hur stor andel av det organiska material bryts ner? Vanligtvis ca -%, men med gödsel ofta lägre Hur stor andel av det organiska material bryts ner? Vanligtvis ca -%, men med gödsel ofta lägre = ( (TS RK (%) x RK (%) / (TS substrat (%) x substrat (%) )) x = ( (TS RK (%) x RK (%) / (TS substrat (%) x substrat (%) )) x Ett gasproduktionsexempel Fas Substrat: gödsel Uppehållstid dagar Belastning. g /Ldag Fas Substrat: gödsel + salix Uppehållstid dagar Belastning g /Ldag Är det möjligt att öka utrötningsgraden? Volymetrisk metanproduktion (ml/dag) Specifik metanproduktion (ml / g dag) Hur? Gödsel + Salix Gödsel Varför är det viktigt att ha en hög utrötningsgrad? Gödsel Gödsel + Salix Tillförsel av salix till en gödselreaktor FRÅGA: VAD HÄNDER NÄR VI TILLFÖR SALI? ÖKAR EFFEKTIVITETEN? flyktiga fettsyror Nedbrytningsintermediär som visar instabilitet flyktiga fettsyror Nedbrytningsintermediär som minskar metanutbytet GR Fettsyror Metanproduktion 7 C C C C C 7 C Time [days] Methane prod. GQ,,,,, Methane, Acetate,, Propionate,,,,,,,,,,,, Metan Acetate Propionate

5 -- Stabil nivå visar ineffektivitet men innebär vanligtvis inte process problem Stadigt ökande nivå indikerat instabilitet och kan leda till krasch Ackumulering av acetat vanligtvis inte så allvarligt problem Ackumulering av propionat = oftast tecken på allvarligare typ av störning propionat ph/alkalinitet Alkalinitet = buffertförmåga Beror på karbonatjoner och även ammoniumjoner TA = total alkalinitet BA = bikarbonat alkalinitet Förändras tidigare än ph ändras och följer ofta halt av och ammoniumkväve BA för stabila processer ca - mg HCO /L ph bäst mellan 7-. NH + HCO - CO - Låg alkalinitet innebär låg tolerans mot syrabildning och risk för ph sänkning /TA kvoten kan användas för att få en indikation på processtabilitet <. stabil process --. viss instabilitet >. tydlig instabilitet Övervakningsprogram Receptet för en effektiv biogas process Analys Ofta Medel Sällan Alkalinitet ph TS/ NH+-N Total N Gassammansättning Övervakningsprogrammet beror på drift och substrat - Samma substrat och likvärdig drift behövs inte så tät provtagning - Optimering av drift och eller förändring av substrat kräver tätare provtagning Behandla den som en ko -lagom dos näringsrik och varierad mat på regelbundna tider -kontrollera hälsan regelbundet -behandla e v sjukdomar - prata med den

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Mikrobiologisk kunskap

Mikrobiologisk kunskap Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Simulering av biogasprocesser

Simulering av biogasprocesser Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Niklas Karlsson Högskolan i Halmstad, sektionen för ekonomi och teknik, SET Halmstad maj 2010 Magisterprogrammet

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN 1103-4092 Förord Många svenska biogasanläggningar som tar emot olika slags avfallssubstrat har någon gång haft problem med skumning.

Läs mer

1

1 Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Biogas från tång och gräsklipp

Biogas från tång och gräsklipp Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Biogasproduktion vid Ecocitrus

Biogasproduktion vid Ecocitrus Biogasproduktion vid Ecocitrus Potentiella möjligheter för biogasanvändning i södra Brasilien Viktor Stumle Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad 2012-11-05 Sammanfattning Ecocitrus

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens

Läs mer

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion UPTEC W10 002 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion Development of a model for calculating biogas production Marcus Mellbin REFERAT Utveckling av en beräkningsmodell

Läs mer

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS BIOGASPOTENTIAL FRÅN ORGANISKA INDUSTRIAVFALL I SÖDRA BRASILIEN En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pågående rötningsprocess Simon Landqvist

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Mats Edström, Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Åke Nordberg

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Lokal produktion av biogas

Lokal produktion av biogas Lokal produktion av biogas Vilka förutsättningar finns det i Älvdalens kommun? Lena Eriksson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 23 december

Läs mer

Biogasreaktor i miniformat

Biogasreaktor i miniformat Biogasreaktor i miniformat Text och foto; Anna Schnürer Institutionen för Mikrobiologi, SLU Biogasprocessen är idag högaktuell av flera anledningar. Denna mikrobiologiska process gör det möjligt att behandla

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Projektledare Biogas utvärderingsprojekt Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325 618 612 karin.eliasson@hush.se se Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekttid nov 2010

Läs mer

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Skumningsproblem vid rötning

Skumningsproblem vid rötning Skumningsproblem vid rötning En undersökning av orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål och omfattning... 3 3 Metoder... 4 4 Rötningsprocessen...

Läs mer

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA Rikard Almgre n Miljövetare Högskolan i Halmstad Handledare : Marie Mattsson och Sara

Läs mer

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Förord...1 1. Inledning...1 2. Biogasproduktion i gårdsskala i södra Sverige slutsatser...3

Läs mer

Handbok metanpotential

Handbok metanpotential Rapport SGC 237 Handbok metanpotential My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anna Schnürer, SLU Juli 2011 Rapport SGC 237 1102-7371 ISRN SGC-R-237-SE Svenskt Gastekniskt Center SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of

Läs mer

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Författare: Titel: Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Datum: 2012-12-19 Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och

Läs mer

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Jennifer Sjöö Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk En studie av metanutbyte vid samrötning Digestion of

Läs mer

Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion. Effects of Zeolites in the Production of Biogas

Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion. Effects of Zeolites in the Production of Biogas Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion Effects of Zeolites in the Production of Biogas Erik Nordell Examensarbetet utfört vid Tekniska Verken i

Läs mer

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård

Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård UPTEC W11019 Examensarbete 30 hp Augusti 2011 Biogaspotential hos rejektfraktionen från biogasanläggningen Kungsängens gård Biogas potential of the reject fraction from the biogas plant Kungsängens gård

Läs mer

Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor

Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor JTI-rapport KRETSLOPP & AVFALL Nr 11 Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor Åke Nordberg Mats Edström Jordbrukstekniska institutet 1997 Enligt lagen om upphovsrätt är det förbjudet

Läs mer

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum

Läs mer

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. RAPPORT U2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie ISSN 1103-4092 Förord Vid rötning av avloppsslam kan det

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH

Läs mer

Förstudie. Rapport SGC 215 1102-7371 ISRN SGC-R-215-SE

Förstudie. Rapport SGC 215 1102-7371 ISRN SGC-R-215-SE Rapport SGC 215 Förstudie Rötning med inledande hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och hbiogasanläggningar Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Emelie Persson, BioMil AB Elin

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Industriforskningsinstituten JTI, SP, Swedish ICT och Innventia gick i år samman i RISE. (www.ri.se) METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST Lena Rodhe, Forskare, Docent KSLA 8 mars 2017 Research Institutes of

Läs mer

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala Delstudie i projektet Biogas Nya substrat från havet Erik Gregeby, Ulrika Welander School of Engineering Report No. 16, 2012 ISBN: 978-91-86983-97-0

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

Pilotstudie. Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion. Rapport Nr 2014 08. Svenskt Vatten Utveckling

Pilotstudie. Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion. Rapport Nr 2014 08. Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2014 08 Pilotstudie Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion Jesper Olsson Magnus Philipson Hans Holmström Eric Cato Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Skumningsproblem vid rötning

Skumningsproblem vid rötning Skumningsproblem vid rötning En undersökning om orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Examensarbete för ingenjörsexamen (YH) Utbildningsprogrammet för miljöteknik Vasa 2013

Läs mer

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Rapport SGC 250 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Emelie Persson, BioMil AB Elin Ossiansson, BioMil AB My Carlsson, AnoxKaldnes

Läs mer

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic

Biogasproduktion. Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall. Mila Ostojic Biogasproduktion Effekten av volymratio vid samrötning av avloppsslam och matavfall Mila Ostojic Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och ingår som ett obligatoriskt moment i Högskoleingenjörsexamen

Läs mer

Förbehandling av matavfall med skruvpress

Förbehandling av matavfall med skruvpress Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Förbehandling av matavfall med skruvpress Utvärdering av effektiviteten i förbehandlingsanläggningen på NSR i Helsingborg Examensarbete

Läs mer

B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius

B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius 1 B 2 Processteknik 2011-02-23 Berndt Björlenius Gasmätningar inför emissionsdeklarationen för år 2010 vid Himmerfjärdsverket Bakgrund Inför redovisningen av gasformiga emissioner från Himmerfjärdsverket

Läs mer

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik 5/18/2016 Chalmers University of Technology 1 Vad är aeroba

Läs mer

Termofil efterrötning av avloppsslam

Termofil efterrötning av avloppsslam W13015 Examensarbete 30 hp Juni 2013 Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Referat Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Genom naturvårdsverkets

Läs mer

Civilingenjörsprogrammet i energisystem Examensarbete 2014:07 ISSN 1654-9392 Uppsala 2014

Civilingenjörsprogrammet i energisystem Examensarbete 2014:07 ISSN 1654-9392 Uppsala 2014 Energianalys av hygieniseringssystem jämförelse av befintlig pastörisering med integrerad termofil hygienisering på Kungsängens gårds biogasanläggning i Uppsala Energy analysis of sanitation systems comparison

Läs mer

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Uppdragsrapport från JTI Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Batch and continuous digestion of substrate mixtures for biogas Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Mats Edström

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur

Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur Rapport Nr 2015-05 Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur Erik Nordell Julia Rönnberg Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas

Läs mer

Termofil rötning av drankvatten. Thermophilic digestion of thin stillage

Termofil rötning av drankvatten. Thermophilic digestion of thin stillage Institutionen för fysik, kemi och biologi Examenarbete Termofil rötning av drankvatten Thermophilic digestion of thin stillage Heli Wiberg Examensarbetet utfört vid Tekniska Verken i Linköping AB (publ.)

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION

BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION BESLUTSUNDERLAG FÖR BIOGASPRODUKTION Teknikkartläggning över biogasprocessen EVA-MAJ JOHANSSON Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Energiteknik Avancerad nivå 30 HP Civilingenjör Energisystem

Läs mer

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014

Läs mer

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

RAPPORT U2009:03. Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar. Reviderad okt. 2009 ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:03. Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar. Reviderad okt. 2009 ISSN 1103-4092 RAPPORT U2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar Reviderad okt. 2009 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett mycket stort intresse för biogasprocessen i Sverige idag. Processen erbjuder en möjlighet

Läs mer

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad

Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad SKÅNES HAV OCH VATTEN Biogasproduktion från alger - en sammanfattning Emelie Schmidt Verksamhetsförlagdkurs för biologistudenter Högskolan Kristianstad [Biogasproduktion är ett ämne som är väldigt hett

Läs mer

KVARVARANDE BIOGASPOTENTIAL I BEFINTLIGA BIOGASANLÄGGNINGAR RAPPORT 2017:360

KVARVARANDE BIOGASPOTENTIAL I BEFINTLIGA BIOGASANLÄGGNINGAR RAPPORT 2017:360 KVARVARANDE BIOGASPOTENTIAL I BEFINTLIGA BIOGASANLÄGGNINGAR RAPPORT 2017:360 Kvarvarande biogaspotential i befintliga biogasanläggningar Undersökning av metanpotential i utgående biogödsel MARITA LINNÉ,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk UPTEC W 14031 Examensarbete 30 hp September 2014 Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk Biogas potential of co-digestion with microalgae and mixed

Läs mer

Produktion av biogas på gården. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Produktion av biogas på gården. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktion av biogas på gården Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktion av biogas på gården Fredrik Ek Publikationen är utgiven av projektet Bioenergirådgivning i Svenskfinland Pärmbild: Fredrik

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn

Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn Rötförsök av matavfall som behandlats med köksavfallskvarn Emelie Johansson & Hamse Kjerstadius Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2011 Rötförsök av matavfall

Läs mer