Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret"

Åke Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

2 Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940

3 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941.

4 Borås historik Tankstation och bilar på 40-talet.

5 Produktionsanläggningar ca 8 km Sobackens avfallsanläggning 1 rötkammare (3 000 m 3 ) Produktion ca 1,3-3,5 MNm 3 /år Termofil rötning Hygienisering/pastörisering Hushållsavfall Verksamhetsavfall Gässlösa avloppsreningsverk 4 rötkammare (4 x1 500 m 3 ) Produktion ca 1 MNm 3 /år Mesofil rötning Avloppsslam Septicslam och fett från fettavskiljare Verksamhetsavfall

Hushållsavfall Verksamhetsavfall Gässlösa avloppsreningsverk 4 rötkammare (4 x1 500 m 3 )

6 Biogassystemet i Borås SOBACKEN GÄSSLÖSA ÅHAGA STRÖMSDAL

7 Uppgraderingssmetoder Vattenskrubber Gasen tvättas med vatten i ett torn. PSA (Pressure Swing Absorbtion) Trycksatta filter. LP COOAB (Borås) Gasen renas genom absorption.

8 Teknisk data uppgradering i Borås Rågas in = 300 Nm 3 /h Uppgraderas just nu till ca 450 Nm 3 /h. Rågasens innehåll: Metanhalt, CH % Koldioxid, CO % Vatten, H 2 O mättad Svavelväte, H 2 S ppm Övrigt syre (mindre halter) m.m. Fordonsgas innehåll: Metanhalt, CH 4 >97,5% Koldioxid, CO 2 <2,5% Daggpunkt <-55 o C Svavelväte, H 2 S <15 ppm

Rågasens innehåll: Metanhalt, CH 4 63-68% Koldioxid, CO 2 32-37 % Vatten, H 2 O mättad

9 Uppgradering Strippertorn Absorbtionstorn Kolfilter

10 Gastransport till uppgraderingsanl. All gas samlas i gasklockan. Tryckhöjs till mbar för transport till uppgraderingsanläggning.

11 Gastransport till uppgraderingsanl. Blåsmaskiner i uppgraderingsanl.

12 H 2 S-adsorbtion Aktivt kolfilter där svavelvätet adsorberas. Oxidation med hjälp av syre till elementärt svavel och vatten.

13 H 2 S-adsorbtion Aktivt kolfilter

14 Kemisk absorption LP COOAB Kemisk absorption av CO 2 i COOAB. 12 m högt torn fyllt med ytförstorande plåtelement (s.k packningsmaterial).

15 Absorbtionstorn Nedre del av absorbtionstornet.

16 Lågtryckskompressor LP COOAB Skruvkompressor, tryckhöjning till 5 bar

17 Lågtryckskompressor Skruvkompressor Ljudhuv

18 Gastorkar och odörisering Gasen torkas genom adsorptionstorkar (PSA-torkar). Är fyllda med torkningsmedel baserat på molekylsikt med aktiverat aluminium. Metangas är luktfri därför tillsätts odöriseringsmedel.

19 Gastorkar Fyra kallgenererade adsorptionstorkar

20 Mätning, fordonsgas Partikelfilter, flödesmätare, metan- och daggpunktsmätning och reduceringsventil (4 bar) m.m.

21 Odörisering Odöriseringspump med lagertank Tetrahydrotiofen (THT)

22 Regenerering av COOAB Regenerering (desorption) sker vid en hög temperatur, ca 105 o C. Strippertorn värms med ånga från egen ångpanna. Vid kondensering fås ren koldioxid

23 Regenerering av COOAB Pumpskidd med kylare. Nedre del av strippertorn.

24 COOAB-teknologi Lågt metanutsläpp till atmosfären < 0,1% Rening vid låga tryck Lågt eleffektbehov Överskottsvärme som kan användas vid exempelvis rötning eller hygieniserig Beprövad teknik inom naturgasrening Driftkostnad för el och värme är proportionell mot utnyttjad uppgraderingskapacitet

25 Drifterfarenheter Tillsynsbehov ca 15 tim/månad Kostnader:El 551 kkr (2008) Varor o tjänster 680 kkr Personal (tillsyn) 88 kkr Producerad mängd fordonsgas: Nm 3 (2008) Nyckeltal: El 0,40 kr/nm 3 Drift 0,56 kr/nm 3 Exkl. revisioner, gasföreståndare, övrig adm. större underhåll samt investeringar. Tillgänglighet 98,7% (2008)

26 Drifterfarenheter Skumproblem i absorptionstorn vid intermittent drift, problemet försvann när anläggningen togs i kontinuerlig drift. Rundgång vid höga H 2 S-halter (över 1000 ppm), anläggningen byggd för max 500 ppm. COOAB-lösningen klarade inte att spädas med kondensat från ångpannan. Fick bytas 2 ggr/år. Reglerventil på pumpskidden klarade inte stora gasflödesvariationer. Nivåvariationer i strippertorn. Hög daggpunkt (oljedimma från apelsinskal) Problem med en del instrument, bl.a H 2 S. Höga kostnader för kylning av COOAB och kondensering i stripper.

27 Driftåtgärder Montage av utjämningstank i COOAB-krets, vilket medförde stabilare nivå i strippertorn. Vid uppgradering även särat på strippertorn och vvx. Bytt reglerventil på pumpskidd Montage av Omvänd Osmos (RO-anl.), efter det inga problem med COOAB. Montage av pump för automatisk dosering av skumdämpningsmedel. Ersatt syrgasflaskor med tryckluft för H 2 S-rening Monterat ventiler på aktivt kolfilter och torkarna för att lättare byta kol och torkmedel. Dosering av FeCl 3 vid Sobackens RK vilket sänkte H 2 S-halten i rågasen.

28 Driftåtgärder, forts. Byte av torkmaterial i adsorptionstorkarna pga oljefilm från apelsinskal som förstört funktionen (pågår). Byte av H 2 S-mätare till typ ej kontinuerlig (pågår). Montage av luftkylsystem istället för vattenkylning.

29 Pumpskidd Reglerventil på pumpskidden har bytts för att få större reglerområde

30 Omvänd Osmos Vattenrening med omvänd Osmos har monterats för att ersätta kondensat för spädning av COOAB-lösning

31 Luftkylsystem Kylning av COOAB och kondensering i stripper med hjälp av luftkylare.

32 Tankstation - Gässlösa Högtryckskompressor Gaslager Nm 3, max tryck 350 bar. 2 snabbtankningsdispensrar för bussar. 3 snabbtankningsdispensrar för personbilar, därav 1 extern.

33 Högtryckskompressor Trailertömning/tankning Tankstation - Sobacken Gaslager ca Nm 3 max tryck 325 bar. Långsamtankning för 18 sopbilar. 1 snabbtankningsdispenser för personbil.

34 Tankstation - Strömsdal 2 Högtryckskompressorer 2 Boosterkompressorer Gaslager ca Nm 3, max tryck 275 bar. Långsamtankning för 42 bussar. 1 snabbtankningsdispenser.

35 LNG - Gässlösa Design temp = -196 o C (LNG = -163 o C Volym = liter Avkokning = 0,12% av full tank per 24h Flödeskapacitet = 150 Nm 3 /h, 16 h

36 Övrigt Samtliga biogasanläggningar ägs av Borås Energi och Miljö AB. Nytt bolag fr.o.m 1 augusti Borås Stad, Gatukontoret, VA driftar samtliga anläggningar idag. Gäller även gasföreståndare ansvaret på Sobackens avfallsanläggning. Upphandling av driften pågår. Vem som driftar framöver är ett stort?

Relevanta dokument

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam