Sammanställning av mätningar inom Frivilligt åtagande ISSN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av mätningar inom Frivilligt åtagande 2007-2012 ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Sammanställning av mätningar inom Frivilligt åtagande RAPPORT U2012:15 ISSN

2

3 Förord Systemet för mätning av metansläpp från biogasanläggningar har funnits sedan 2007 och två mätomgångar har genomförts. I dagsläget saknas en sammanställning av mätdata av metanslipp från biogas- och uppgraderingsanläggningar. Konsekvenser av detta har vi bland annat sett genom bristfälliga försök till uppskattningar av metansläpp, som gett värden som ligger långt ifrån de faktiskt uppmätta. Branschen har relativt god kännedom om att faktiska mätvärden finns, men saknar själva bearbetningen och sammanställningen. Det svenska systemet presenterades också vid Orbit-konferensen 2012 för att sprida Sveriges ledande kunskap om metanslip från biogas- och uppgraderingsanläggningar. Artikeln från Orbit-konferensen finns som bilaga till rapporten. Rapport och artikel har sammanställts av Magnus Andreas Holmgren, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Malmö december 2012 Helena Karlsson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning I biogasanläggningar, där det sker biologisk behandling av organiskt material genom anaerob nedbrytning, samt vid uppgradering av biogas till fordonsbränslekvalitet kan det uppstå utsläpp till luft i olika delar av systemet. Det finns framförallt fyra skäl till varför dessa utsläpp skall minimeras. Dessa är säkerhetsaspekter, växthusgaser, ekonomi och lukt. Med detta som bakgrund införde Avfall Sverige 2007 det s.k. Frivilligt åtagande för biogasanläggningar, där anläggningar förbinder sig att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp. En del av det frivilliga åtagandet är att återkommande genomföra emissionsmätningar vid anläggningen för att bestämma metanutsläpp och metanförlust. Mätningar och beräkningar genomfördes vid samtliga deltagande anläggningar i Frivilligt åtagande, under den första 3-årsperioden Den andra 3-årsperioden är i stort sett avslutad, men mätningar har ännu ej kunnat genomföras vid 10 deltagande anläggningar p.g.a. pågående ombyggnationer och utredningar. Under omgång bestämdes biogas- och slamrötningsanläggningarnas metanförluster till 1,6% som medelvärde relativt den producerade mängden rågas. Ett rullande medelvärde för har bestämts till 1,9%, där de senaste mätresultaten från respektive anläggning används vid medelvärdesbildningen. Den marginella ökningen förklaras genom att utsläppen tycks ligga på en relativt konstant nivå och att snarare fler utsläppskällor har upptäckts på anläggningarna vid det andra besöket. Det finns också exempel på tillkommande anläggningar i systemet som uppvisar höga förluster. För uppgraderingsanläggningar bestämdes metanförlusterna under omgång till 2,7% som medelvärde relativt den producerade mängden rengas. Det rullande medelvärdet har bestämts till 1,4%, vilket indikerar att stora förbättringar har skett på flera anläggningar. Nya anläggningarna som kommit in i systemet har också modern teknik med låga förluster. Systemet med frivilligt åtagande har haft ett stort genomslag i avfallsbranschen och bidrar till att metanutsläppen minskar från den sektorn. Dock står fortfarande ett antal aktörer inom avfallsbranschen utanför systemet. Sammantaget är dock kunskapen om metanutsläppen långt större i avfallsbranschen än bland övriga verksamheter i Sverige där produktion och uppgradering av biogas sker.

6 Innehåll 1 Inledning Syfte och mål 1 2 Bakgrund Biogas Metan, CH Rötning Uppgradering Frivilligt åtagande Utsläppspunkter Genomförande 5 3 Deltagande anläggningar 6 4 Resultat Biogasanläggningar/Slamrötningsanläggningar Uppgraderingsanläggningar Hållbarhetskriterier 10 5 Diskussion 11 6 Referenser 12 Bilaga: M.A. Holmgren, H. Hellström, A. Petersson, A. Blom. The Swedish voluntary agreement for control of methane emissions from biogas plants. ORBIT Global assessment for organic resources and waste management. Konferensartikel

7 1 Inledning Vid biologisk behandling av organiskt material genom anaerob nedbrytning, rötning, samt vid uppgradering av biogas till fordonsbränsle kan det uppstå utsläpp till luft i olika delar av systemet. Det finns framförallt fyra skäl till varför dessa utsläpp skall minimeras. Dessa är: säkerhetsaspekter förhindra utsläpp av växthusgaser Biogas består i huvudsak av metan, CH 4, vilken är en brännbar och explosiv gas. Vid en halt av 4-16 % metan i luft kan gasblandningen antändas. Metan ger 23 gånger högre bidrag till växthuseffekten än koldioxid. I ett biogassystem kan det även förekomma små halter av dikväveoxid, N 2 O, även kallat lustgas. Denna gas ger 296 gånger högre bidrag till växthuseffekten än koldioxid (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, 2009) luktproblem Utsläpp från biogassystem kan medföra luktproblem, vilket drabbar anställda och närboende. ekonomi Anläggningen säljer gas eller använder gasen internt. Förluster genom utsläpp kan bli kostsamt. I en studie (Gunnarsson m.fl.) genomförd av SwedPower under 2004 genomfördes mätningar av utsläpp på ett antal biogas- och uppgraderingsanläggningar. I studien konstateras att i de anläggningar som undersöktes förekom små utsläpp i ett antal delar av anläggningarna. Det har även tidigare genomförts mätningar på utsläpp från uppgraderingsanläggningar (Persson, 2003) vilket visat att anläggningarna inte alltid lever upp till de nivåer på utsläpp som leverantörerna garanterat. Med detta som bakgrund införde Avfall Sverige 2007 det s.k. Frivilligt åtagande för biogasanläggningar (Holmgren, 2009), där anläggningar förbinder sig att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp. En del av det frivilliga åtagandet är att återkommande genomföra emissionsmätningar vid anläggningen för att bestämma metanutsläpp och metanförlust. En annan del av det frivilliga åtagandet är att regelbundet och systematiskt genomföra läcksökning vid anläggningen. Mät- och beräkningsmetoder för att bestämma metanutsläpp har publicerats i en separat rapport (Holmgren, 2011). Mätningar och beräkningar genomfördes vid samtliga deltagande anläggningar i Frivilligt åtagande, under den första 3-årsperioden Den andra 3-årsperioden är pågående, där en stor del av anläggningarna redan har besökts för att upprepa mätningarna. Några anläggningar kvarstår dock varför perioden ännu ej är avslutad när denna rapport publiceras. 1.1 Syfte och mål Projektet har som syfte att tillgängliggöra de mätdata och den kunskap som finns om metanutsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar och sprida detta både nationellt och internationellt. Målet med projektet är sammanställa mätdata inom frivilligt åtagande från de två mätomgångarna och att publicera dessa, dels i denna Avfall Sverige rapport och dels i en artikel som presenterats vid den vetenskapliga konferensen ORBIT Global assessment for organic resources and waste management i Frankrike i juni 2012 (se bilaga). 1

8 2 Bakgrund I detta kapitel ges en mycket kort bakgrund till biogasområdet samt bakgrunden till de mätdata som sedan presenteras. 2.1 Biogas Ett biogassystem är komplext och det kan förekomma ett antal olika emissioner från en rad olika delar av systemet. Vid biogasanläggningen sker produktionen av biogas, s.k. rågas. Om biogasen skall användas som fordonsgas eller matas in på naturgasnätet behöver den först behandlas i en gasreningsanläggning (eller uppgraderingsanläggning), där föroreningar och koldioxid avskiljs, vilket ger s.k. rengas. Se Tabell 1 för karaktäristiska data. Tabell 1. Karaktäristiska data för rågas och rengas (Holmgren, 2009). Rågas Rengas CH 4, metan vol-% vol-% CO 2, koldioxid vol-% <5 vol-% H 2 S, svavelväte <5 ppm <1 ppm N 2, kvävgas <5 vol-% <5 vol-% 2.2 Metan, CH 4 På 100 års sikt har metan ca 23 gånger starkare påverkan på växthuseffekten än koldioxid. Utsläpp av ett kilogram metan ger således lika stor påverkan på växthuseffekten som utsläpp av 23 kilogram koldioxid. Det finns stora kvantiteter metan i biogassystemet och då metan är en stark växthusgas är det av stor vikt att minimera utsläppen av metan. Där det finns utsläpp i biogas- eller uppgraderingsanläggningar förekommer i princip alltid metan. Metan bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Förutom i rötkammare sker detta naturligt i andra syrefria miljöer som våtmarker och sjösediment. Utsläpp sker även från idisslande djur och vid gödselhantering. Utsläppen av metan från idisslare kan inte minskas, däremot kan utsläppen från gödsel reduceras, t.ex. genom att röta den. 2.3 Rötning Traditionellt har rötning skett vid avloppsreningsverk där slam från reningsverk använts som substrat. Det huvudsakliga skälet till denna rötning har varit att stabilisera slammet. Biogasen har i mångt och mycket setts som en biprodukt från den processen. Under och 2000-talen har flera anläggningar byggts för rötning av biologiskt avfall. Anläggningar finns som hanterar i huvudsak industriellt avfall (ex. från livsmedelsproduktion eller slakteri) eller insamlat hushållsavfall. Även gödsel från kreatur kan rötas, med fördel tillsammans med andra substrat. Rötning kan ske i två olika temperaturnivåer, antingen s.k. mesofil rötning vid ca 37 C eller s.k. termofil rötning vid ca 55 C. 2

9 2.4 Uppgradering Om biogasen skall användas som fordonsgas eller matas in på naturgasnätet måste den uppgraderas, dvs renas från koldioxid. Den vanligaste tekniken är vattenskrubber där gasen tvättas ren i vatten. I PSAanläggningar adsorberas koldioxiden i kolonner fyllda med t.ex. aktivt kol. I kemisorptionsanläggningar (ex. COOAB) sker adsorption av koldioxiden till en amin-baserad kemikalie. En ny typ av uppgraderingsteknik är den kryogena tekniken där gasen renas genom att kylas till den temperatur där koldioxiden kondenserar eller sublimerar (dvs. går direkt från gasfas till fast fas). 2.5 Frivilligt åtagande Systemet Frivilligt åtagande beskrivs detaljerat i rapporten Frivilligt åtagande inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar (Holmgren, 2009). Det är viktigt att poängtera att kvantifieringen av metanförluster endast görs i systematiska utsläppskällor, och att det åligger anläggningens personal att regelbundet utföra läckagekontroll i gasutrustning etc. Vidare är systemgränserna viktiga som underlag vid tolkningen av mätresultaten, varför de tål att upprepas här, se Figur 1-Figur 3. Figur 1. Grön streckad linje visar systemgräns för frivilligt åtagande vid biogasanläggning 3

10 Figur 2. Grön streckad linje visar systemgräns för frivilligt åtagande vid slamrötningsanläggning Figur 3. Grön streckad linje visar systemgräns för frivilligt åtagande vid uppgraderingsanläggning 2.6 Utsläppspunkter De vanliga utsläppspunkterna beskrivs i Handbok metanmätningar, kapitel 5 (Holmgren, 2011). I korthet så rör det sig ofta om olika typer av ventilationer samt rötrestlager och på uppgraderingsanläggningar är det den avskilda koldioxiden (restgas) som alltid innehåller lite metan. Utformningen av anläggningsdelar skiljer sig mycket åt varför både processer som generar metan och möjligheter att mäta dessa utsläpp varierar. 4

11 2.7 Genomförande Genomförandet av mätningar och beräkningar beskrivs i Handbok metanmätningar, kapitel 6 och 7 (Holmgren, 2011). Värt att notera är att den relativa metanförlusten som beräknas relaterar till anläggningarnas uppmätta flöden och halter av metangas. Dessa värden har varierande osäkerhet från anläggning till anläggning. Generellt kan dock sägas att mätningar på rengas är mer tillförlitliga än rågasmätning, varför resultaten från rengas används vid redovisning av resultat för uppgraderingsanläggningar. Mätningar skall genomföras under de för anläggningen normala driftsförhållandena för att utsläppen som mäts sedan skall kunna extrapoleras till årsbasis. Normala driftförhållanden gör att uppgifterna blir mer representativa. Vad som är normala driftförhållanden varierar mycket mellan olika anläggningar, för vissa anläggningar är t.ex. den normala situationen en intermittent drift av uppgraderingsanläggningen. Man skall dock vara medveten om att mätningar alltid ger en ögonblicksbild av situationen på anläggningen. 5

12 3 Deltagande anläggningar Den första mätperioden var mellan 2007 och 2009, då mätningar genomfördes på sammanlagt 18 biogasanläggningar/slamrötningsanläggningar och 20 uppgraderingsanläggningar. Den andra mätperioden är mellan 2010 och 2012, där mätningar ännu ej kunnat genomföras vid ett antal deltagande anläggningar (Tabell 2 och Tabell 3). Ragn Sells (Vänersborg) har valt att lämna Frivilligt åtagande under omgång 2. Ett flertal (ca 10 stycken) nya anläggningar har tillkommit under omgång 2. Tabell 2. Deltagande biogasanläggningar och slamrötningsanläggningar Anläggning Huvudman Omgång Omgång Bjuv, Wrams Gunnarstorp E.on Gas Sverige X X Boden Bodens kommun X X * Borås, Sobacken Borås Energi & Miljö X X Eskilstuna Eskilstuna Energi & Miljö X X Falkenberg Falkenbergs Biogas - X Falköping Falköpings kommun X X Helsingborg NSR Återvinning X X Jönköping Jönköpings kommun X X Kalmar Kalmar Vatten X X Karlstad Karlstads kommun - X Kristianstad Kristianstad Biogas - X * Laholm Laholms Biogas X X Linköping, Nykvarn Tekniska Verken i Linköping X X Linköping, Åby Svensk Biogas, Linköping X X Norrköping, Händelö Svensk Biogas, Linköping X X Skellefteå Skellefteå kommun X X * Skövde, avfall Skövde Biogas - X Skövde, avfall Skövde kommun X - Skövde, reningsverk Skövde kommun X X * Sävsjö Sävsjö Biogas - X Uppsala, Kungsängen Uppsala kommun X X Vänersborg, Heljestorp Ragn Sells X - Västerås Svensk Växtkraft X X * Anläggningen deltar i systemet, men mätning ej genomförd under perioden p.g.a. ombyggnationer och/eller utredningar under hösten

13 Tabell 3. Deltagande uppgraderingsanläggningar Anläggning Huvudman Omgång Omgång Bjuv, Wrams Gunnarstorp E.on Gas Sverige X X Boden Bodens kommun X X * Borås, Gässlösa Borås kommun X X Bromma Scandinavian Biogas X X * Eskilstuna Eskilstuna Energi & Miljö X X Falkenberg Falkenberg Biogas - X Falköping Göteborg Energi X X Göteborg, Arendal Göteborg Energi X X Helsingborg (2 st) NSR Återvinning X X Jönköping (nr 1) Jönköping Energi X X Jönköping (nr 2) Jönköping Energi - X Kalmar Kalmar Vatten - X Karlstad Karlstads kommun - X Kristianstad Kristianstad Biogas - X * Laholm E.on Gas Sverige X X Linköping, Åby (nr 3 & 4) Svensk Biogas i Linköping X X Linköping, Åby (nr 5) Svensk Biogas i Linköping - X Malmö, Sjölunda E.on Gas Sverige - X Norrköping, ARV E.on Gas Sverige X X Norrköping, Händelö Svensk Biogas i Linköping X X Skellefteå Skellefteå kommun X X * Skövde, avfall Skövde Biogas - X Skövde Skövde kommun X X * Stockholm, Henriksdal Scandinavian Biogas X X * Sävsjö Sävsjö Biogas - X Uppsala Uppsala kommun X X Västerås Svensk Växtkraft X X Östersund Vatten Östersund X X * Anläggningen deltar i systemet, men mätning ej genomförd under perioden p.g.a. ombyggnationer och/eller utredningar under hösten

14 4 Resultat 4.1 Biogasanläggningar/Slamrötningsanläggningar Samtliga resultat anges som procentuell förlust relativt den rågas som produceras i biogasanläggningen eller slamrötningsanläggningen. Resultaten redovisas dels uppdelat på de olika typerna av anläggning, dels som medelvärde av samtliga deltagande anläggningar. Kategoriseringen har gjorts efter typen av anläggningen och inte efter det substrat som rötas, dvs till kategorin slamrötningsanläggningar hör både rena avloppsreningsverk och samrötning med slam och avfall som sker på ett avloppsreningsverk. Medelvärden från omgång 1 redovisas i Tabell 4. Eftersom omgång 2 ännu ej är fullt genomförd redovisas ett rullande medelvärde, som består av resultat från mätning i omgång 2 om den genomförts, samt resultat från omgång 1 för de anläggningar som ännu ej besökts i omgång 2 (Tabell 5). De senare resultaten finns också redovisade i Figur 4. Tabell 4. Resultat från Omgång 1, fördelade på typ av anläggning: Kategori Medel Slamrötningsanläggning 2,7 % Biogasanläggning 0,8 % Samtliga 1,6 % Tabell 5. Resultat, fördelade på typ av anläggning, rullande medelvärde Kategori Medel Slamrötningsanläggning 1,9 % Biogasanläggning 1,8 % Samtliga 1,9 % Samtliga 1,9 % Figur 4. Slamrötningsanläggningar (1) och biogasanläggningar (2) - resultat från i första hand omgång 2 och, om dessa saknas, från omgång 1 (markerat med röda staplar). * markerar att mätning av emission från rötrest ej var möjlig att genomföra, värde saknas därmed eller bygger på uppskattning från matematisk modell 8

15 Resultaten i Figur 4 illustrerar flera saker. Uppdelningen mellan slamrötningsanläggningar och biogasanläggningar visar på god spridning inom bådas kategorier. Det går inte att se någon skillnad mellan en generellt sätt äldre slamrötningsanläggning och en generellt sätt modernare biogasanläggning avseende storleken på förluster, vilket också återspeglas av att medelvärdena är i stort sett desamma (Tabell 5). Andelen av de totala förlusterna som kommer från förluster i rötrest markeras med en mörkare färg i figuren. Andelen varierar mellan betydande och försumbar, dock finns en mycket stor osäkerhet i dessa data eftersom det i många fall ej har varit möjligt att mäta förlusterna. I de fall som mätningar har genomförts så bedöms osäkerheterna ligga på ± %. De anläggningar där mätning ej var möjlig att genomföra eller där rötrestlager ligger utanför systemgränsen (utanför staketet), markeras med en stjärna (*). Ibland saknas värde helt på förlusterna i dessa fall, vid senare mätningar har en matematisk modell tillämpats för att grovt uppskatta förlusterna. Nya mätmetoder utvecklas i pågående och planerade forskningsprojekt vilket möjliggör mätning från fler anläggningar i kommande omgångar av frivilligt åtagande. Bland stora förluster i kategorin Övrigt märks avluftningar från slamschakt och olika ventilationsflöden (ex från mottagning och slambehandling). 4.2 Uppgraderingsanläggningar Samtliga resultat anges som procentuell förlust relativt den rengas som produceras i uppgraderingsanläggningen. Anläggningarna kategoriseras efter den teknik som används för avskiljning av koldioxid, inom kategorierna kemisk adsorption, PSA och vattenskrubber. End-of-pipe är ytterligare en kategori som innehåller de PSA- och vattenskrubberanläggningar som har installerat utrustning för att destruera metanutsläpp i restgasen (CO 2 ). Medelvärden från omgång 1 redovisas i Tabell 6. Eftersom omgång 2 ännu ej är fullt genomförd redovisas ett rullande medelvärde, som består av resultat från mätning i omgång 2 om den genomförts, samt resultat från omgång 1 för de anläggningar som ännu ej besökts i omgång 2 (Tabell 7). De senare resultaten finns också redovisade i Figur 4. Tabell 6. Resultat från Omgång 1: Teknik Medel Kemisk adsorption 0,4 % End-of-pipe 1,7 % PSA 2,5 % Vattenskrubber 3,2 % Samtliga 2,7 % Tabell 7. Resultat, rullande medelvärde Teknik Medel Kemisk adsorption 0,2 % End-of-pipe 1,0 % PSA 2,5 % Vattenskrubber 2,0 % Samtliga 1,4 % 9

16 Figur 5. Uppgraderingsanläggningar - resultat från i första hand omgång 2 och, om dessa saknas, från omgång 1 (markerat med röda staplar). Kemisk adsorption (1), End-of-pipe (2), PSA (3) och vattenskrubber (4). Noterbart är att de högsta rapporterade förlusterna är mätningar från omgång 1 och att det i flera fall handlar om anläggningar med relativt sett mycket liten produktion (storleksordningen Nm 3 /år). Värden på förluster i restgas är jämförelsevis tillförlitliga eftersom de oftast kan mätas på ett kontrollerat sätt, osäkerheten i siffrorna bedöms variera mellan ± 5-25 %. Många äldre anläggningar har byggts med kontrakt på max 2 % metanslip, nya anläggningar har vanligen betydligt lägre förluster (Bauer m.fl.). Noterbart är att två av fem anläggningar med en End-of-pipe lösning uppvisar förluster pga. fel i destruktionsanläggningen. Förlusterna i anläggningarnas fast installerade analysutrustning har bestämts till 0,04 % i medeltal, dvs. marginell inverkan. Den är dock inte helt obetydlig eftersom det motsvarar 20 % av det gränsvärde på 0,2 % förlust som tillämpas i Tyskland idag. Osäkerheter i mätningarna bedöms ligga på ± % med avläsning på rotameter. Ventilationsförluster har mätts på 17 av 21 anläggningar. Osäkerheten i denna mätning är stor eftersom fläktflödet är mycket svårt att mäta i de fall som det sitter en vägg- eller takfläkt utan ventilationskanal. Schabloner har ibland tillämpats, vilket gör att osäkerheterna bedöms variera mellan ± 5-50 %. Trots de stora osäkerheterna kan resultaten anses vara tydliga eftersom förlusterna har sin grund i läckage som går att täta, dvs. oavsett ventilationsflödets storlek så skall metanhalten kunna vara mycket låg i processlokaler (storleksordningen ppm), och där betydande läckor finns kan halterna vara så stora som ppm. 4.3 Hållbarhetskriterier Till det beräkningsverktyg för biogasanläggningar, som tagits fram av den svenska gasbranschen, fanns behov av s.k. default-värden gällande metanförluster för de anläggningar som ej genomfört egna mätningar. För att premiera anläggningar som genomfört mätningar, men för att också ha relevanta default-värden, valdes tredje kvartilen av de rullande medelvärdena motsvarande data i Tabell 5 och Tabell 7 (gällande data vid årsskiftet 2011/2012). Dessa värden är 2,5 % för biogas- och slamrötningsanläggningar samt 2,1 % för uppgraderingsanläggningar. 10

17 5 Diskussion Systemet med Frivilligt åtagande har fått stort genomslag i avfallsbranschen, och under de år som gått har vi också sett ett ökat fokus på frågan om metanförluster såväl från branschen som från myndigheter och forskare. Trenden är tydlig, metanförlusterna från befintliga svenska anläggningar minskar i och med kunskap om rådande utsläpp samt kunskap om åtgärder för att minska utsläppen, och där har systemet med Frivilligt åtagande spelat en avgörande roll. Vid upphandling och tillståndsgivning för nya anläggningar får också metanförluster en stor vikt, vilket borgar för fortsatt låga metanutsläpp från svenska biogasanläggningar som hanterar avfallssubstrat. Om resultaten från omgång 1 och omgång 2 jämförs ses en marginell ökning av förlusterna från biogasanläggningar, vilket förklaras genom att utsläppen tycks ligga på en relativt konstant nivå och att fler utsläppskällor har upptäckts på anläggningarna vid det andra besöket. För uppgraderingsanläggningarna är förlusterna betydligt lägre under omgång 2 vilket indikerar att stora förbättringar har skett på flera anläggningar, samt att de nya anläggningarna som kommit in i systemet har modern teknik med låga förluster. Dock är det fortsatt så att inte alla berörda svenska anläggningar som rötar avfall deltar i systemet. De anläggningar som står utanför systemet är ca 10 stycken och drivs i både kommunal och privat regi. Sammantaget är kunskapen om metanutsläppen långt större i avfallsbranschen än bland de ca 130 svenska reningsverk som producerar biogas eller bland de många småskaliga gårdsanläggningar som byggts och planeras för runtom i Sverige. 11

18 6 Referenser 1. (2009). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Europeiska unionens officiella tidning Bauer F., Hulteberg C., Persson T. & Tamm D. (2013). Biogasuppgradering - Granskning av kommersiella tekniker. SGC rapport Gunnarsson I., von Hoffman V., Holmgren M., Kristensson I., Liljemark S., & Pettersson A. (2005). Metoder att mäta och reducera emissioner från system med rötning och uppgradering av biogas. RVF Utveckling 2005: Holmgren M. (2009). Frivilligt åtagande inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar. Avfall Sverige rapport U2007:02 Rev. 5. Holmgren M. A. (2011). Handbok metanmätningar. SGC rapport Persson M. (2003). Utvärdering av uppgraderingstekniker för biogas. SGC Rapport

19 Bilaga

20

21

22

23

24

25

26

27 Rapporter från Avfall sverige 2012 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2012:01 Avfallsavgifter Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande U2012:01 Bestämning av andel fossilt kol i avfall som förbränns i Sverige U2012:03 Fosforfällor. Fosforfiltermaterial - ett hushållsavfall U2012:04 Internationellt intresse för svenska avfallslösningar U2012:05 Determination of the fossil carbon content in combustible municipal solid waste in Sweden U2012:06 HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Steg 1 U2012:07 Biogas from lignocellulosic biomass U2012:08 Viktbaserad avfallstaxa. Vart tar avfallet vägen? U2012:09 Handbok i kommunal avfallsplanering. Vägledning för ett framgångsrikt arbete U2012:10 Avfallsförebyggande i praktiken. en guide till hur kommuner kan arbeta med återbruk. Underlagsrapport U2012:11 Extraktion av metaller från flygaska med hjälp av elektrokemiska metoder U2012:12 Kartläggning av vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall. Etapp III Verifiering av metodik U2012:13 Integration via miljöarbete U2012:14 Karaktärisering av deponier samt detektering av deponigas med geofysiska metoder malaga-projektet Fas 2, Steg 1 4 U2012:15 Sammanställning av mätningar inom Frivilligt åtagande avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2012:01 Ökad koncentration av växtnäring i biogödsel B2012:02 Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2012:01 Mätning av sättningar i deponier. En kartläggning av nuvarande och framtida metoder D2012:02 Avfall Sveriges Deponihandbok reviderad Handbok för deponering som en del av modern avfallshantering D2012:03 Resurseffektiv lakvattenbehandling D2012:04 Lakvattendetektion med hjälp av katjonsbyte. Fallstudie av Flishults avfallsanläggning i Vetlanda kommun AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2012:01 Primärenergi i avfall och restvärme F2012:02 Ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner F2012:03 Kapacitetsutredning Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020 F2012:04 Assessment of increased trade of combustible waste in the European Union F2012:05 Strategier för att hantera tryckimpregnerat virke som bränsle baserat på flödet av koppar, krom och arsenik F2012:06 Mätning av fossilandel i rökgas

28 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling U2012:15 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

Metanslipp vid produktion och uppgradering av biogas

Metanslipp vid produktion och uppgradering av biogas Inledning Föreliggande rapport har tagits fram inom ramen för projektet InfraBiogas Öst som drivits pågått från sommaren 2010 t.o.m. 2012. Projektet har bland annat syftat till att öka samverkan i Biogas

Läs mer

METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier

METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier Magnus Andreas Holmgren SP Energiteknik Magnus Andreas Holmgren Civilingenjör i Miljö- och Vattenteknik, Uppsala Universitet (2003) Skorstensingenjör

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam

Läs mer

Handbok metanmätningar

Handbok metanmätningar Rapport SGC 227 Handbok metanmätningar 2500 50 45 2000 40 Metanhalt (ppm) 1500 1000 500 35 30 25 20 15 10 Restgasflöde(m/s) 5 0 0 09:22 09:24 09:26 09:28 09:30 09:32 09:34 09:36 Metanhalt Restgasflöde

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen 2 juni 2015 Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen Innehåll Krav i gödselgasstödet 1 Hur kan du söka efter läckor? 2 Fler tips för bättre läcksökning - Mellanliggande kontroller 2 Vilket läcksökningsinstrument

Läs mer

Prövning enligt miljöbalken

Prövning enligt miljöbalken Prövning enligt miljöbalken Innehåll På gång Prövningspunkter Tillståndsprocessen Några tips Projekt på gång Biogas Öst pengar av Jordbruksverket Tillståndsprocess biogas Workshopar Vägledning Miljöprövning

Läs mer

RAPPORT U2007:02. Frivilligt åtagande - inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar. Reviderad 2011.

RAPPORT U2007:02. Frivilligt åtagande - inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar. Reviderad 2011. RAPPORT U2007:02 Frivilligt åtagande - inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar Reviderad 2011. ISSN 1103-4092 Förord Vid rötning av organiskt material och vid omvandling av biogas

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Kvalitet av biogas Markus Vestergren, SP Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SGC Projekt Följande parter har gjort det möjligt

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av Syfte Sammanställa kunskap om utsläppen i hela fordonsgaskedjan Visa vad BAT ger Peka ut förbättringsområden

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Status for opgraderingsteknologier

Status for opgraderingsteknologier Status for opgraderingsteknologier Tobias Persson 2013-05-13 Vad innebär uppgradering av biogas Öka energiinnehållet Ta bort föroreningar Ta bort vatten Uppgradering Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar

Läs mer

RAPPORT B2011:01. Handbok metanmätningar ISSN 1103-4092

RAPPORT B2011:01. Handbok metanmätningar ISSN 1103-4092 RAPPORT B2011:01 Handbok metanmätningar ISSN 110-4092 Förord Vid rötning av organiskt material, samt vid uppgradering, kan utsläpp till luft ske fn olika delar av systemet. Avfall Sverige har infört ett

Läs mer

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 3-2014 November 2014 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Revidering av certifieringsreglerna och bilaga 1 Revideringar har

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Dala Biogas AB 2013-06-14 Lövängets gård Ljusterängarna 46 783 93 St Skedvi Till Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Komplettering till ansökan om tillstånd för uppförandet av biogasanläggning vid Pellesberget

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08

Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08 Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Vad är framtiden inom gasuppgradering? Vad är framtiden inom gasuppgradering? 2010-10-13 Vad är det som bestämmer hur framtiden skall gestalta sig? Det är en intressant filosofisk fråga generellt!...men hur ser det ut för gasuppgradering? Två

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sveriges energitillförsel - 630 TWh Kol 28 TWh Kärnkraft 210 TWh Olja 197 TWh Vindkraft 1 TWh Värmepumpar 6 TWh Gas 12 TWh Vattenkraft 73 TWh Biobränsle

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL Miljörapport 2016 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Biogasproduktionen är organiserad under AO Biogas inom Tekniska

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Härnösand Biogas. Bilaga T3. Teknisk beskrivning

Härnösand Biogas. Bilaga T3. Teknisk beskrivning Härnösand Biogas Bilaga T3 Teknisk beskrivning Härnösand Biogas Teknisk beskrivning Projekt Beställare Konsult Författare Granskad av Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Härnösand Biogas Härnösand

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO JOHAN WESTMAN PÖYRY SWEDPOWER GÖTEBORG SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS:

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2011

Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08 Produktion och användning av biogas år 2011 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Mätning av metanemission från slamlagret vid Slottshagens avloppsreningsverk

Mätning av metanemission från slamlagret vid Slottshagens avloppsreningsverk RAPPORT Mätning av metanemission från slamlagret vid Slottshagens avloppsreningsverk Kåre Tjus Christian Baresel Mats Ek B2115 Rapporten godkänd: 2013-05-25 John Munthe Forskningschef Organisation IVL

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-

Läs mer

Frivilligt åtagande inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar

Frivilligt åtagande inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar Rapport SGC 172 Frivilligt åtagande inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar Svenskt Gastekniskt Center Januari 2007 Svenskt Gastekniskt Center AB Margareta Persson Owe Jönsson

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2012

Produktion och användning av biogas år 2012 Produktion och användning av biogas år 2012 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014 ES 2015:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Produktion och använding av biogas år 2008 ES2010:01

Produktion och använding av biogas år 2008 ES2010:01 Produktion och använding av biogas år 2008 ES2010:01 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1-10 juni 2010 Svämtäcke, eller inte? Ändringar i regelsystemet

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 5: Förslag till driftdatainsamling RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Reseberättelse: Nordic Biogas Conference 2012, Köpenhamn

Reseberättelse: Nordic Biogas Conference 2012, Köpenhamn Reseberättelse: Nordic Biogas Conference 2012, Köpenhamn Therese Camaj Ericson och Elin Lindblad Dag 1, söndag den 22 april Tidigt på söndagsmorgonen avgick X2000 från Stockholms central med destination

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

Rapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall

Rapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall Rapport U2014:13 ISSN 1103-4092 Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall FÖRORD Under hösten 2012 uppmärksammades frågan kring förekomsten av synliga föroreningar

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Summering av Energiprojektet

Summering av Energiprojektet Summering av Energiprojektet 17 januari 2013 Anders Lingsten 1 Investeringsbidrag för ökad energieffektivitet Ansökningar 188 Beviljade 108 Investeringssumma 512 milj.kr (188 ansökn.) Bidragsbelopp 25,5

Läs mer

Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar?

Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar? Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar? Karine Arrhenius, Lars Rosell SP, Kemi och Materialteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Vad

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2009 ES2010:05

Produktion och användning av biogas år 2009 ES2010:05 Produktion och användning av biogas år 2009 ES2010:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Gassäkerhet på deponier. Risk bedömning enligt checklistemodellen

Gassäkerhet på deponier. Risk bedömning enligt checklistemodellen Gassäkerhet på deponier. Risk bedömning enligt checklistemodellen Fallstudie Storskogen, Oskarshamns kommun RAPPORT D2012:05 ISSN 1103-4092 Förord I rapporten Gassäkerhet på deponier Risker, egenkontroll

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05 BASDATA OM BIOGAS 2011 Produktion av biogas I Sverige produceras årligen ca 1,4 TWh biogas. De 136 avloppsreningsverk som producerar biogas står för en stor del av produktionen. Biogas har länge producerats

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

Lösningar för lönsamhet

Lösningar för lönsamhet Lösningar för lönsamhet Waste Refinerys öppna seminarium 21 mars Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Waste Refinery nationellt kunskapscentrum FoU i ett gemensamt kluster

Läs mer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer Lena Wiklander, BioMil AB Lund, november 2014 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har BioMil AB haft i uppdrag att i

Läs mer