Avfallshantering TE0014
|
|
- Ann-Marie Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avfallshantering TE0014
2
3 Tentamen i Avfallshantering 5HP Del 1 Kod:. Tillåtna hjälpmedel; Papper, Penna Svaren skall ges som hela, tydliga meningar som är lätta att förstå, anledningen är att detta ökar möjligheten att du får valuta för din insats Del 1 och del 2 examineras separat, tiden mellan delarna disponeras efter eget val, man får dock maximalt ägna 3 timmar åt varje del. För godkänt krävs 50% på båda delarna, var för sig. Del två rekommenderas att påbörjas när del ett lämnats in. Del 1 1. Anaerob nedbrytning (rötning) av organiska material sker genom en komplex mikrobiologisk process som involverar flera olika nedbrytningssteg. För en effektiv process krävs att organismerna som är aktiva i de olika nedbrytningsstegen samarbetar med varandra och att ingen grupp är hämmad. Många olika parametrar påverkar effektiviteten och stabiliteten på hela processen, t ex karaktären på materialet som ska brytas ner (kemisk sammansättning, partikelstorlek etc.) och under vilka förhållande som processen drivs (belastning, uppehållstid etc). a. Beskriv på vilket sätt som organismerna samarbetar med, och är beroende av, varandra, samt vilken gas som spelar en nyckelroll för organismerna i ett av stegen, då fel koncentration av gasen kan blockera steget och därmed hela rötningen. Vilket steg är det som kan blockeras och vilket steg är det som gör att gaskoncentrationen normalt hålls inom ett bra intervall. (2p) b. Vilket av nedbrytningsstegen är det som vanligen är mest begränsande vid rötning av avloppsslam och varför? Ge ett förslag på hur man för slam kan minska denna begränsning, alltså vad man kan göra för att få detta begränsande steg att gå lite snabbare. (2p) c. Vid rötning bör följande driftsparametrar främst kontrolleras: temperatur, ph, gasproduktion, gassammansättning, organiska syror och bikarbonatalkalinitet. Beskriv varför temperatur och ph bör kontrolleras dagligen och varför organiska syror och bikarbonatalkalinitet bör kontrolleras ofta och varför förhållandet mellan fettsyror och totalalkalinitet också bör beräknas ofta. (4p) i 2. Antalet deponier var > 300 för ca 10 år sedan. Idag är det ca 80 stycken som tar emot avfall. Resterande deponier kommer att sluttäckas under de närmaste 5-10 åren. Stor del av det avfall som deponeras idag och som klassas som inert och icke-farligt avfall används vid sluttäckning. a. a) Kan du nämna två huvudproblem när majoriteten av de nedlagda deponierna är avslutade (sluttäckta)? ii (2p) b. Föreslå två åtgärder och förklara (kort) iii (2p) 3. Ammoniakhygienisering är en relativt ny behandlingsmetod för att hygienisera organiska restprodukter innan de används som gödselmedel i växtodling. Det har
4 bland annat använts för att hygienisera salmonellasmittad rötrest innan den sprids på fälten. a. Vilken form (kemiskt) av ammoniak är det som hygieniserar rötresten? 0,5p iv b. Om man tycker att behandlingen tar för lång tid kan man påskynda behandlingen, ge tre sätt att förbättra ammoniakhygieniseringens funktion? v 1,5p 4. Vilka är stegen i EUs avfallshirarki? Ge de olika stegen i rangordning med det mest eftersträvansvärda först. Ange dessutom ett exempel för varje steg (2,5p) vi 5. Under sin föreläsning om avfallsjuridik berättade Jonas om ett fall där Uppsala kommun hade en annan tolkning av begreppet hushållsavfall i sin renhållningsordning, än vad som står i Miljöbalken. a. Ge ett exempel på en situation där det är viktigt att avgöra om ett avfall är hushållsavfall eller inte. vii 1p b. Hur ska en myndighet hantera en situation där en kommunal föreskrift avviker från en överordnad lag eller förordning? viii 2p c. Vem ansvarar för att hushållsavfallet hanteras på ett korrekt sätt när det finns hemma hos familjen Christensen respektive efter att hushållsavfall samlas in? ix 2p d. Ge ett exempel på en fraktion avfall som genereras i hemmet, men som inte är ett hushållsavfall, samt vem som är ansvarig för att samla in fraktionen x 2p 6. Klassifiera nedanstående patogener i en av grupperna; bakterier, virus parasitära maskar och protozoer. Beskriv dessutom organismens vanligaste smittväg (t.ex. vatten, luft, mat etc.). a) EHEC (1p) b) VTEC (1p) c) Vibrio cholerae (1p) d) Trichuris trichiura (1p) e) Giardia lamblia (1p) f) Hepatitis A (1p) 7. Vilken enhet används för normal mätning av lukt? (ange enhet och hur dess skala fungerar)? (2p) xi 8. Vid kompostering rekommenderas oftast att kol/kväve-kvoten skall ligga i intervallet Vid rötning kan enligt viss litteratur balansen mellan C:N:P vara upp till 850:5:1. a. Vilka är nackdelarna om C/N den i komposteringsprocessen är lägre än 15 respektive högre än 30? (2 p) b. Varför är mängden näringsämnen som behövs vid rötning så mycket mindre än vid kompostering? (2p) c. Vilka problem uppstår i rötningen om mängden näringsämnen är alltför hög eller alltför låg? (1p) xii
5 Del 2 Tillåtet material; allt förutom personlig konsultation och dator eller telefon. Svaren på del 1 måste vara inlämnade för att ta fram annat material än papper och penna. När du använder ekvationer från litteraturen, ange gärna vilken källa du använt (detta ökar dina chanser till poäng för dina svar). Beräkningarna måste vara enkla att förstå. Använd en sida per uppgift, och skriv endast på ena sidan av pappret. 1. Ditt konsultbolag får en förfrågan från en stad i Polen som planerar att införa anaerob behandling av slammet från avloppsreningsverket. Tillsammans med reningsverksslammet vill de även samröta fettavskiljarslam, som samlas upp från restauranger i staden. Till din hjälp har du information från beställaren enligt tabellen nedan: Parameter Enhet Reningsverksslam Fettavskiljarslam Flöde ton/år Densitet kg/m Torrsubstans (TS) % av våtvikt 4,8 6,0 Organiskt material % av TS (VS) Metanutbyte 1) Nm 3 /kg VS 0,26 0,68 Metankoncentration % Nedbrytbarhet kompostering %VS ) Mesofil rötning med en-stegs CSTR. Nm3 = normal kubikmeter vid 0 C, 1 atm 2) Ideala gaskonstanten är 22,414 L/mol Du väljer uppehållstiden 25 dygn och ska ge svar på frågorna nedan: a. Vad blir den aktiva rötkammarvolymen (m 3 )? (2p) b. Vilken torrsubstans har den ingående blandningen? (2p) c. Vad blir den organiska belastningen (kg VS/m 3 r/d)? (2p) d. Vilken normalvolym metan bör produceras årligen (nm 3 /år) xiii? (2p) e. Vilken normalvolym koldioxid bör produceras årligen (nm 3 /år) (1p) f. Hur förhåller sig de producerade mängderna metan och koldioxid till varandra volymsmässigt och viktsmässigt? (2p) xiv g. Hur stor mängd rötrest produceras av behandlingen? (2p) h. Genom att det är reningsverksslam som skall behandlas krävs det en hygienisering för att slammet skall få återföras till lantbruket, det vanligaste alternativet kopplat till rötning är pasteurisering. Bör pasteuriseringen ske före eller efter behandlingen, motivera ditt val? (1,5p)
6 2. Som alternativ till rötningen kan man kompostera materialet, för att få ett komposterbart material avvattnas reningsverksslammet ytterligare så att det når 30% TS, den optimala torrsubstanshalten för komposteringen är 35%. Den färdiga komposten håller en TS på 70% och 10% askhalt. a. Hur mycket flis med TS=90% som strukturmaterial krävs för att nå den önskade torrsubstanshalten? (2p) b. Vad kan man göra för att minska den årliga åtgången av flis? (1p) xv c. Hur stor mängd kompost produceras om den tillsatta flisen har en nedbrytbarhet på 5%? (2p) d. Beräkna vilken av processerna som kräver mest luft, Nedbrytningen eller Torkningen vid 70 C? (5p)
7 Lämnas in med del 1 av tentan Kod Antal sidor: Inlämninstid: Markera frågorna du svarat på: Fråga Besvarad Poäng Max 1a 2 1b 2 1c 4 2a 2 2b 2 3a 0,5 3b 1,5 4 2,5 5a 1 5b 2 5c 2 5d 2 6a-f a 2 8b 2 8c 2 Total Poäng: av 37,5p Betyg:
8 Lämnas in med del 2 av tentan Kod Antal sidor: Starttid: tid för inlämning: Markera vilka frågor du svarat på: Fråga Besvarad Poäng Max 1a 2 1b 2 1c 2 1d 2 1e 1 1f 2 1g 2 1h 1,5 2a 2 2b 1 2c 2 2d 5 Totalpoäng: av 24p Betyg:
9
10 i A) Organismerna i processen är beroende av varandra för att få sina substrat och när det gäller anaeroba oxidationer till vätgas så kan inte dessa alls ske om vätgastrycket blir för högt. Den anaeroba oxidationen förutsätter alltså att vätgasen plockas bort, vilket metanogenerna gör. Oxidationen är termodynamisk ofördelaktig vid höga vätgaskoncentrationer och blir blockerad i frånvaro av en vätgaskonsumerande metanogen. b) Slam är ett material som typisk är svårt att bryta ner pga av biomassans komplexa organiska sammansättning med en betydande andel svårnedbrytbart organiskt material. Dessutom innehåller slammet mycket vatten och har lågt energinnehåll. Detta innebär att det första steget i biogasprocessen (hydrolysen) blir långsam och ineffektiv och stoppar upp resten nedbrytningen. För att få en bra nedbryning krävs lång uppehållstid, något som kompliceras av att materialet är så utspätt (kräver då stora tankvolymer). För att underlätta hydrolysen kan man använda en förbehandling som finfördelar materialet och gör det mer tillgängligt för mikrobiell nedbrytning. ii) förlänga uppehållstiden genom att tex avvattna materialet eller iii) öka rötningstemperaturen ii 1) det kommer att uppstå ett överskott av avfall som saknar avsättning 2) finns risk för att deponiytorna och antalet deponier inte räcker till alternativt fylls för snabbt iii 1) Bygga ut nya ytor deponier 2) Öka återvinning (genom sortering mnska avfallsmängderna som behöver deponeras) 3) Utveckla nya användningsområden (hänsyn till miljön) iv NH3 >1min v Höja temperaturen, tillsätta med ammoniak/urea, höja ph. 1min 1. vi Undvika uppkomst, sluta med dubbla förpackningar, använda mindre material (tunnare plast) 2. Återanvända, t.ex. pantglas (dvs glasflaskor som används flera gånger) 3. Recirkulera (växtnäring i kompost, materialåtervinning, glas, papper, plast etc.) 4. Återvinn energi (rötning, förbränning) 5. Säker deponering vii Svar: eftersom det är kommunen som har monopol på att samla in och transportera hushållsavfall måste man veta om just detta avfallet är hushållsavfall. viii det finns en bestämmelse i regeringsformen som säger att myndigheter och domstolar inte får tillämpa en regel som strider mot överordnad lag. ix Familjen Christensen själv x Sådan avfall som lyder under producentansvaret t.ex. tidningar, konservburkar, förpackningar xi (OU Odour unit, which is the number of dilutions to detection threshold) xii a) Vid lägre kol-kvävekvot ungefär 15 så behöver inte bakterierna all näring för sin celluppbyggnad, vilket innebär att kväveöverskottet kommer att försvinna som ammoniakemission, vilken därför ökar starkt vid minskande kol/kväve-kvot. Om kol/kvävekvoten är högre än ca 30 räcker inte kvävemängden till för snabbast möjliga tillväxt av mängden bakterieceller. Komposteringshatigheten sjunker liksom maximal temperatur. (2 min) B) Vid rötning bildas mycket färre mindre mängd cellmassa än vid aerob nedbrytning. Detta innebär att näringsbehovet blir mycket mindre än vid kompostering eller aktiv slamprocessen. (2min) C) Om kol-kvävekvoten är mycket mindre än den rekommenderad, alltså om det finns mycket mera kväve än den mängd som åtgår för celluppbyggnad finns risk för att ammoniumhalten når toxiska nivåer och påverkar metanogenerna. Om mängden kväve är mindre än den rekommenderade är risken stor att metanogenerna inte kan tillväxa optimalt och att processhastigheten därför blir låg. (2 min) xiii a) HRT = V/Q; V= (( ) / 365) (m3/d) x 25 (d) = m3 (~ m3)
11 Reningsverksslam: ca 151 ton/d = ca 151 m3/d Fettavskiljarslam: ca 11 ton/d = ca 11 m3/d Totalt: ca 162 m3/d b) Alt.1 VS-flöde: Reningsverksslam; (55 000/365) x 0,048 (% TS av våtvikt) x 0,75 (%VS av TS) = 5,425 ton VS/d = kg VS/d Fettavskiljarslam; (4 000/365) x 0,060 (% TS av våtvikt) x 0,95 (%VS av TS) = 0,625 ton VS/d = 625 kg VS/d Totalt; = (kg VS/d) / (m3) = 1,5 kg VS/m3r/d Alt.2 1 m3 = 1 ton OLR = So/HRT; So: (kg VS/d) / 161,64 (m3/d) = 37,42 kg VS/m3 So/HRT = 37,42 (kg VS/m3) / 25 (d) = 1,5 kg VS/m3r/d c) Reningsverksslam; (kg VS/d) x 0,26 (Nm3/kg VS) x 365 (d/år) = Nm3/år = Fettavskiljarslam; 625 kg (VS/d) x 0,68 (Nm3/kg VS) x 365 (d/år) = Nm3/år Totalt; 6, Nm3 CH4/år ( ca Nm3) a) xiv HRT = V/Q; V= (( ) / 365) (m 3 /d) x 25 (d) = m 3 (~ m 3 ) Svar: ca 4000 m 3 b) Alt.1 VS-flöde: Reningsverksslam; (55 000/365) x 0,048 (% TS av våtvikt) x 0,75 (%VS av TS) = 5,425 ton VS/d = kg VS/d Fettavskiljarslam; (4 000/365) x 0,060 (% TS av våtvikt) x 0,95 (%VS av TS) = 0,625 ton VS/d = 625 kg VS/d Totalt; = (kg VS/d) / (m 3 ) = 1,5 kg VS/m 3 r/d Alt.2 1 m 3 = 1 ton OLR = So/HRT; So: (kg VS/d) / 161,64 (m3/d) = 37,42 kg VS/m3 So/HRT = 37,42 (kg VS/m 3 ) / 25 (d) = 1,5 kg VS/m 3 r/d Svar: 1,5 kg VS/m 3, d c) Rekommendationen i kurslitteraturen är XXX. Det är alltså lämpligt. Svar: Det är lämpligt. d) (c2) Reningsverksslam; (kg VS/d) x 0,26 (Nm 3 /kg VS) x 365 (d/år) = Nm 3 /år Fettavskiljarslam; 625 kg (VS/d) x 0,68 (Nm 3 /kg VS) x 365 (d/år) = Nm 3 /år
12 Svar: Totalt; 6, Nm 3 CH 4 /år ( ca Nm 3 ) e) (d enligt frågan) Totalmängd gas: Nm 3 /år/0, Nm 3 /år/0,63 = Nm 3 /år Detta innebär att volymen CO2= ( )= Nm 3 /år f) (e enligt frågan) Volymsrelationen mellan gaserna är metan och koldioxid är ( )/393467= 1,70. Alltså volymen metan är 1,7 ggr så stor som volymen koldioxid. Massrelationen är däremot: 1,70*16/(1*44)=0,62. Alltså metanen väger bara 62% så mycket som koldioxiden. Svar: Volymrelationen mellan CH 4 /CO 2 =1,70 medan massrelationen är 0,62. xv A Materialet in ger Slam 55000x0.048=2640 ton TS, TS halt = 30%, 2640/0,3=8800 ton 4000 ton fettslam TS halt =6% X=våtvikt Xa+Xs=Xm Xs=Xslam+Xfett = =12800 ton S=TS halt XSsubstrat = XSslam+XSfett Ssubstrat=(XSslam+XSfett)/Xsubstrat=(8800x0,3+4000x0,06)/12800=( )12800=0,225 Xflis=Xs(Smix-Ssubstrat)/(Sflis-Smix)=12800(0,35-0,225)/(0,9-0,35)=2909 ton flis per år. b) Flisen kan separeras från materialet o återanvändas eftersom den inte bryts ned speciellt mycket under komposteringen. C) Enhet Slam Fett Flis Xs (ton) Ss 30% 6% 90% Vs 75% 95% 90% BVs 60% 50% 5% Aska (XsSs(1-Vs)) (ton) NBVs (XsSsVs(1- BVs)) (ton) Xp Massa ut XpSp=3484 ton /år Sp70% Xp=XpSp/Sp=3484/,07=4977 ton per år Enhet Slam Fett Flis XsBVs (ton) Från tab 7.1 haug C10H39O10N C50H90O6 C295H420O186N Molvikt (g/mol) Stökeometriskt O2 behov 19 72,5 399,25
13 Kmol O2 för nedbrytning ,5 6779,3 Massa O2 (ton) 3210,24 336,4 216,94 Totalmängd O2 3763,6 ton per år 23,2% O2 i luft ton luft för nedbrytningen. Enhet Slam Fett Flis Vatten in Xs(1-Ss) (ton) Vatten ut Xp(1-Sp) (ton) ,9 1493,1 H2O(g) (ton) 10210,9-1493,1=8717,8 Ånga i torr luft vid 70 C (från tabell) 282kg/ton luft Luftbehov = 8717,8/0,282=30914 ton luft. Svar: torkningen av komposten kräver mest luft.
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merSamrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material
Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merUtredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Läs merTentamen i Avfallshantering 5HP Del 1
Tentamen i Avfallshantering 5HP 2013-12-19 Del 1 Kod:. Tillåtna hjälpmedel; Papper, Penna Svaren skall ges som hela, tydliga meningar som är lätta att förstå, anledningen är att detta ökar möjligheten
Läs merAvfallsutredning för Stockholms län -
Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB
Läs merHandbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet
Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan
Läs merRapport Metanpotential
Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merLakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
Läs merVarför en avfallsplan?
Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs merRISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt
Läs merMänniskan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.
Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och
Läs merBiogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Läs mer2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Läs merNFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;
2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)
Läs merPR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17
BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merICM har lyckats kombinera full syresättning av materialet utan att värmen från kompostprocessen förloras.
Med ICM från TM Grandin återvinns bioavfall som jord, gödselmedel eller bränsle med hög hygienisk säkerhet och mycket god ekonomi. ICM är en kompostmaskin framtagen för professionell drift. Maskinens unika
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merFöreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall
Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag
Läs merRötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merAvfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret
Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans
Läs merPRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Läs merBilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle
Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid
Läs merEffek%vare biogasproduk%on
Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merFörkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun
Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga
Läs merBilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merOPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merErfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm
Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats
Läs merLåt komposten vara din vän!
Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel
Läs merFÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merKartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion
Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion Karine Arrhenius Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för
Läs merAlternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se
GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merNP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar
Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS
Läs merVanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara
Läs merEGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se
EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merDitt matavfall i ett kretslopp
Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd
Läs merAvfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.
Avfall Senast uppdaterad: 2019-08-23 Avfall i Sundsvall Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan. Blåberget Vid Blåbergets avfallsanläggning sker
Läs merÖkat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar
Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00
Läs merBilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan
Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen
Läs merRapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering
Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.
Läs merHUBERs lösningar för behandling av biologiskt avfall
HUBERs lösningar för behandling av biologiskt avfall Substratbehandling Avskiljning av grova partiklar Behandling av grova partiklar Behandling av rötrester Behandling av process-/avloppsvatten inom området
Läs merBiogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Läs merHygienisering av avloppsslam
Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad
Läs merBiogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet
och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,
Läs merLokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020
[Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7
Läs merBiogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen
Läs merAtt starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merOrdlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063).
Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063). Aerob behandling Anaerob behandling Aska Avfall Avfallshantering
Läs merKOMPOSTERINGS- GUIDEN
KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man
Läs merTENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!
TENTAMEN Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08 kl 08:00 13:00 Maxpoäng 60 p. För godkänt krävs minst 30 p. Vid totalpoäng 27-29,5 p ges möjlighet
Läs merRÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING
RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merSmåskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader
Läs merBilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Läs merFrågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.
GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merKompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall.
Kompostering av matavfall Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering är en naturlig nedbrytning av organiskt material Kompostering är en gammal metod att ta tillvara mat- och trädgårdsavfall.
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merAvfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN
Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit
Läs merSimulering av biogasprocesser
Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merMiljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106
Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs merTransportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:
Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merAnmälan om kompostering av matavfall
Anmälan om kompostering av matavfall Sökande Namn Utdelningsadress (gata, box etc) Postnummer och Postort Tel bostad Tel arbete Organisationsnummer/personnummer Fastighetsägare (om annan än sökanden) Namn
Läs merGrundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras
MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress
Läs mer