Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion"

Elin Pettersson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion Karine Arrhenius Centrum för optimal resurshantering av avfall

2 Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion Mål Utveckla metoder för att kemiskt identifiera och kvantifiera lukter Identifiera vilka processer är ansvariga för luktkällor och i vilken omfattning Studera hur lukten sprider sig, vilka parametrar är betydande Ge förslag till möjliga åtgärder

Identifiera vilka processer är ansvariga för luktkällor och i vilken

3 Biogas från avfall Miljövänligt sätt att ta tillvara avfall från hushåll och jordbruk. Riksdags mål 2010: Minst 35% av matavfallet ska återvinnas via biologisk behandling. År 2007 behandlades cirka 18 % av matavfallet biologiskt i olika komposterings- och biogasanläggningar. Råvaror behöver inte transporteras långa sträckor eller importeras. Två värdefulla slutprodukter, biogas och biogödsel. Biogas kan utnyttjas lokalt.biogas kan användas till exempel för produktion av värme och el, som fordonsbränsle och som råvara i industrin. Krav för framgång: detta måste ske i bästa mån utan att orsaka olägenheter. Men det luktar ofta illa i anläggningen och ibland runtom!

År 2007 behandlades cirka 18 % av matavfallet biologiskt i olika komposterings- och biogasanläggningar.

4 Process Biogas bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö. Biogasprocessen kan indelas i tre steg Hydrolys Jäsning Metanbildning Luktande ämnen framställs under processen men kan också uppkomma under hantering av avfall

Biogasprocessen kan indelas i tre steg Hydrolys Jäsning

5 Relevanta ämnen Familj Luktintensitet Karakteristik lukt Svavelämnen (ex: svavelväte) Väldigt stark svavelaktigt Vitlök, Kål, Rutten Framställda under andra skedet av anaerob nedbrytning Aminer (inlk. Ammoniak) Väldigt stark Fish Gödningsmedel Resultatet av den biologiska nedbrytningen av aminosyror och framställts vid olika skede av anaerob digestion Syror stark Härsken Ost Framställs som ett resultat av den biologiska anaerob nedbrytning av proteiner Estrar Medium-Stark Frukt Framställs genom oxidation av andra ämnen Terpener Medium Citrus Mynta Pine Aldehyder Medium-stark Stickande Fruktig, Trädaktig Ex: Behandling av citrusfruktskal. Framställda under andra skedet av anaerob nedbrytning Ketoner Medium Eter Framställda under andra skedet av anaerob nedbrytning Indoler (inkl skatole) Stark Bränt Fecal Framställda under andra skedet av anaerob nedbrytning Alkoholer Medium Vin, whisky, lök, frukt Framställda under andra skedet av anaerob nedbrytning Fenoliska ämnen Medium Fenol, medicinsk Framställs genom oxidation av andra ämnen Alkaner Svag-Medium Olja Behandling av avfall? Aromater Medium Olja, Plast, färg Behandling av avfall?

resultat av den biologiska anaerob nedbrytning av proteiner Estrar Medium-Stark Frukt Framställs genom oxidation av andra ämnen Terpener Medium Citrus Mynta Pine Aldehyder Medium-stark Stickande

6 Luktreducerande teknik på Sobacken Biofilter Ett biofilter är en bädd av organiska material (kompost + flis, leca, bark ). Komposten är källan till mikroorganismer och näringsämnen. Bark, flis är tillsätts till komposten för att höja bädds porositet. Miroorganismer använder luktande ämnen som näring genom att bryta ned dem. Resulterande produkter är främst koldioxid och vatten, mineraliska salter, några organiska ämnen och mera mikroorganismer.

Bark, flis är tillsätts till komposten för att höja bädds porositet.

7 Var på anläggningen? Kartläggning av de viktigaste luktkällorna under normaldrift och driftstörningar A: Deponi Inert material, främst rivningsavfall (isolering mm) samt behandlade förorenade massor från saneringsarbeten. Deponering av organiska avfall förbjöds B: Tankar och biofilter Hantering och behandling av organiska Avfall. C: Lakvattendammen Rötrester avvattnas. Rejektvatten (vatten fraktionen) renas map kväve i en SBR-anläggning. Det renade vattnet recirkuleras till viss del. Resten leds till lakvattendammen.

(isolering mm) samt behandlade förorenade massor från saneringsarbeten. Deponering av organiska avfall förbjöds 2005.

8 Provtagningsprincip Emissioner från en yta Isolation-flux kammare Emissioner från ett rör, en kanal eller yta med luftström Halt + Flöde Emissioner Stickprov i omgivningsluft Ej mätbara emissioner Biofilter Nära biofilter Deponi: Vattenpöl Kanal till biofilter Nära lakvatten Lakvattendamm Gasrör på deponi

Stickprov i omgivningsluft Ej mätbara emissioner Biofilter Nära biofilter

9 Tankar och biofilter SOR1 SOR2 Ovanpå bufferttank (WR03). Väldigt stark lukt när luckan är öppen. Kanalen: stark lukt

10 Resultat i kanalen Halt: ta inte hänsyn till lukt Luktenheter (LE) (enhetfria): Luften från kanalen släpps inte ut! Den behandlas i biofiltret. LE < 1: Ingen lukt eller mycket svag lukt (svår att karaktärisera) LE >> 1: påtaglig lukt

11 Resultat för biofilter Biofilters effektivitet Removal Efficient (RE) i % vilken andel i procent som tas bort av biofiltret Elimination Capacity (EC) i g/m 3 /h: hur många g/m 3 /h av ett ämnen som kan tas bort RE (%) Estrar Terpener Aldehyder Syror Svavelämnen RE (%) Svavelväte ej analyserats Methyl mercaptan ej analyserats Dimethyl sulfide 75 Sulfide, ethyl, methyl 82 Propyl mercaptan 99 Thiophene 82 Sulfide, methyl propyl 69 1-Propene, 1-(methylthio)- < 20 Methyl allyl sulfide 72 Dimethyl disulfide 98 Thiophene, 3-methyl 80 Thiophene, 2-ethyl 97 Thiophene, 2,5-dimethyl < 20 Disulfide, methyl isopropyl < 20 disulfide, methyl propyl 68 dimethyltrisulfide 95 disulfide, dipropyl 20

Dimethyl sulfide 75 Sulfide, ethyl, methyl 82 Propyl mercaptan 99 Thiophene 82 Sulfide, methyl propyl 69 1-Propene, 1-(methylthio)- < 20 Methyl allyl sulfide 72 Dimethyl disulfide

12 Biofilters effektivitet

13 Effektivitet på hela ytan? Temperatur 0-1 C - RH 80% Temp C Syror Svavelämnen, Ammoniak, Aldehyder Kresoler Temp.: 3 C Terpener

14 Deponi området

15 µg/m3 Proppat gasrör Oproppat gasrör Draneringsdiket isopropyl mercaptan < 0.1 < 0.1 sec-butyl mercaptan < 0.1 < 0.1 Hydrogen sulfide < 10 Ej mäts trisulfide, tripropyl < 0.1 < 0.1 sec-amyl mercaptan 9470 < 0.1 < 0.1 Methyl propyl disulfide 7110 < 0.1 < 0.1 Dimethyl sulfide 3450 < 0.1 < 0.1 Isopropyl methyl sulfide 3420 < Thiophene, 2-methyl 3120 < Dimethyl disulfide 2090 < 0.1 < 0.1 Methyl mercaptan 1920 < 0.1 < 0.1 Propyl mercaptan 1350 < 0.1 < 0.1 Methyl ethyl sulfide 1300 < 0.1 < 0.1 Butyl mercaptan 600 < 0.1 < 0.1 Dimethyl trisulfide 450 < Thiophene, 2-ethyl 200 < Thiophene < 0.1 < Methyl propyl sulfide < 0.1 < Tetrahydrothiophene < 0.1 < Det finns tydligen ett stort antal svavelämnen i stora halter under deponiberget. En del läcker genom det proppade röret. Däremot kunde inte dessa ämnen påvisas i ett oproppat rör. Nya mätningar gjorda i januari bekräftar resultat. En liten del hittas i draneringsdiket. En viktig parameter här är ämnenas vattenlöslighet. Vad händer med resten? Hypotes: en del (mycket?) genom gasläckage

1 Dimethyl disulfide 2090 < 0.1 < 0.1 Methyl mercaptan 1920 < 0.1 < 0.1 Propyl mercaptan 1350 < 0.1 < 0.1 Methyl ethyl sulfide 1300 < 0.1 < 0.1 Butyl mercaptan 600 < 0.1 < 0.1 Dimethyl trisulfide 450 < 0.

16 Slutsatser och förslag om åtgärder Område Tankar: Processer ska hållas om möjligt inomhus med stängda dörrar Bra ventilation av byggnader. Orenad luft ska ledas till biofiltret Bra kontroll över biofiltersfunktion för att undvika driftstörningar Område Deponi: Planerad återvinning av deponigas anses ska ha positiva effekter på luktreducering. Metanhalt i proppat rör: 60% Koldioxid i proppat rör: 35% Svavelämnen borde samlas och behandlas.

Orenad luft ska ledas till biofiltret Bra kontroll över biofiltersfunktion för att undvika driftstörningar

17 Tack för er uppmärksamhet!

Relevanta dokument

Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar?

Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar? Karine Arrhenius, Lars Rosell SP, Kemi och Materialteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Vad