Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Transkript

1 och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

2 och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning

3 Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid, små mängder vätesulfid mm.

4 Bildas genom mikrobiell anaerob (utan syre) nedbrytning av organiskt material. Bildas i t.ex. våtmarker, v risfält etc. Den naturliga produktionen är r betydligt större än n produktionen i processer designade av människor. m

5 fotofinnaren.se/displayimage.php?album=41&pos=39

6 Metan är r en energirik gas

7

8 Mikroorganismer som lever och växer v utan syre växer v långsamtl Dessa organismer är r också relativt känsliga k för r giftiga ämnen

9 Relativt lättnedbrytbart l organiskt material Organiskt avfall t.ex. från n livsmedelsindustri, trädg dgårdsavfall, avfall från n jordbruket t.ex. betblast En blandning är r oftast positivt för f r processen eftersom en bra kol:kväve:fosfor ve:fosfor kvot (100:28:6) kan erhållas.

10 Fördelar: energirik metangas Resten kan användas ndas som gödning (om den är giftfri) Sortering av avfallet är viktigt Nackdel Det krävs en strikt kontroll eftersom metan är en växthusgas

11

12 Biogasen måste m renas för f r att kunna användas ndas t.ex. genom att koldioxid, vätesulfid och ammoniak är r mer vattenlösliga än n metan En annan metod går g r ut påp att koldioxid, syre, kväve ve och vätesulfid v separeras påp aktivt kol vid olika tryck (molekylstorlek).

13 Absorption i Selexol baseras påp att koldioxid, vätesulfid v och ammoniak löser l sig i en form av glykol. Kemisk absorption: koldioxid och vätesulfid v men inte metan binds till en kemisk förening. f

14 Totalt produceras ca 1,3 TWh biogas vid 233 biogasanläggningar ggningar ( uppdaterad ) Potentialen har beräknats vara ca 14 TWh (Litteraturstudie, Biomil 2005) Linne M, Jönsson J O (2004) Litteraturstudie Sammanställning och analys av potentilaen för r produktion av förnyelsebar f metan (biogas och SNG) Biomil AB, Svenskt gastekniskt centrum AB (reviderad mars 2005)

15 Kärnkraften gav 72 TWh 1998 och 220 vindkraftverk gav 0,1 TWh 1996 (Energimyndigheten 1999, Saxén n 1996) Energimyndigheten 1999, Energiläget get 1999,ET 81:1999; Statens energimyndighet, Eskilstuna Saxén n 1996, Naturgas ersätter kärnkraft k vid snabb avveckling Kemisk Tidskrift 11:

16 En möjlig m framtid för f r biogas i Sverige: Om hela biogaspotentialen skulle användas ndas som fordonsbränsle nsle skulle 1,1 miljoner privatbilar kunna köras k påp biogas. 2-3% av den biogas som producerades 2000 användes ndes som fordonsbränsle. nsle. Björnsson L (2000) Intensification of the biogas process by improved process monitoring and biomass retention Doktorsavhandling Avdelningen för f Bioteknik, LTH

17 ur Varannan bil kan drivas med biogas SUNDSVALL (ST) :00 Citat hämtat ur Med moderna produktionsmetoder har biogas potential att driva halva den svenska fordonsparken. För att komma dit krävs ett större engagemang från såväl bilhandeln och energiföretagen retagen som staten. Det skulle ge en väsentligt förbättrad luftkvalitet i storstäderna och halvera vägtrafikens utsläpp av klimatpåverkande gaser! skriver Bengt Ekenstierna. Vd E.ON Gas

18 Det går numera att tanka fordonsgas på ett 80-tal tankställen llen, från Ystad i söder till Boden i norr, och ytterligare drygt 50 tankställen planeras.. Men fler behövs för att biogasen ska få de marknadsandelar den förtjänar. Bengt Ekenstierna. Vd E.ON Gas Sundsvalls tidning

19 Kunskapen behöver ökas i syfte att säkerställa en optimering av resurserna utan att processerna överbelastas. T.ex. ny processdesign, bättre b processövervakning.

20 Bioetanol Anaerob mikrobiell process Jäst eller bakterier Organism väljs v efter bl.a. råmaterialr Det är r viktigt att skilja påp vilket råmaterial r som används nds för f r processen Etanol från n sockerrör r det mest energieffektiva

21 Bioetanol Bioetanolen som tankas i Sverige kommer från n sockerrör. r.

22 Etanol 3-5% av bensinförbrukningen i den svenska bilparken skulle kunna ersättas av etanol producerad av spannmål l om man håller h sig påp en nivå så att det finns avsättning för f r dranken. Pål Börjesson, Universitetslektor i miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola "Bioenergi från jordbruket - en växande resurs", SOU 2007:36, Bilagedel. Fritzes Förlag, Stockholm.

23 Bioetanol Etanolprocessen från träbaserad biomassa är r mycket mer avancerad beroende påp kemisk sammansättning hos materialet och begränsningar hos mikroorganismerna. Genmodifiering studeras i syfte att kunna utnyttja en större andel av materialet.

24 Bioetanol Det gäller g att använda nda rätt teknik beroende på det råmaterial r som ska användas ndas (mikrobiologi?, termiska processer?...). Det finns mycket kvar att utreda i syfte att kunna utnyttja resurserna sås optimalt som möjligt.