Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson
|
|
- Kerstin Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson
2 Förstudie
3 Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och Avfall Sverige Genomfördes av personal från BioMil AB och AnoxKaldnes AB Labb- och pilotprojekt Finansieras av SGC, SVU, VA SYD, NSVA, Gryaab, UMEVA, AnoxKaldnes och BioMil Genomförs av personal från AnoxKaldnes, BioMil och VASyd
4 Förstudie Förstudien visade på följande möjliga fördelar med metoden: Ökad utrötningsgrad / högre metanproduktion Effektivare patogenreduktion Effektivare utlösning av mineraler och spårämnen viktiga för rötningsprocessen Eliminering av skumbildande ämnen Större möjlighet att bryta ner toxiska och inhiberande ämnen Behov av vidare studier av samband mellan substratsammansättning, processoptimum och effekt
5 Förstudie Förstudien visade på följande möjliga fördelar med metoden: Ökad utrötningsgrad / högre metanproduktion Effektivare patogenreduktion Effektivare utlösning av mineraler och spårämnen viktiga för rötningsprocessen Eliminering av skumbildande ämnen Större möjlighet att bryta ner toxiska och inhiberande ämnen Behov av vidare studier av samband mellan substratsammansättning, processoptimum och effekt
6 Förstudie Förstudien visade på följande möjliga fördelar med metoden: Ökad utrötningsgrad / högre metanproduktion Effektivare patogenreduktion Effektivare utlösning av mineraler och spårämnen viktiga för rötningsprocessen Eliminering av skumbildande ämnen Större möjlighet att bryta ner toxiska och inhiberande ämnen Behov av vidare studier av samband mellan substratsammansättning, processoptimum och effekt
7 Avloppsslam och hygienisering Naturvårdsverkets förslag till slamförordning
8
9 Avloppsslam och hygienisering Naturvårdsverkets förslag till slamförordning
10 Avloppsslam och hygienisering Miljödepartementet kommer inte att anta Naturvårdsverkets förslag till slamförordning Naturvårdsverket får ett nytt uppdrag om hållbar återföring av fosfor. Redovisas senast 12 aug 2013.
11 Fördelar termofil förhydrolys Tänkbara fördelar jämfört med pastörisering 70 C under 1 timme: Fjärrvärme vid lägre framledningstemperatur kan användas för uppvärmningen Möjlighet till ökad processeffektivitet
12 Frågeställningar Under vilka förutsättningar är termofil förhydrolys gynnsamt för ökad processeffektivitet med avseende på biogas-/metanytbyte och nedbrytningsgrad? Kan termofil förhydrolys valideras som godkänd hygieniseringsmetod för Klass A-slam? Hur påverkar termofil förhydrolys patogener och anaerob nedbrytning i jämförelse med den etablerade metoden pastörisering? Vilka aspekter måste beaktas vid implementering av termofil förhydrolys?
13 2 omgångar labförsök Simulering Pilotförsök
14 Pilotanläggning - Förhydrolyslinjen
15 Under vilka förutsättningar är termofil förhydrolys gynnsamt för ökad processeffektivitet? TS- och VS-reduktion: Ökade för samtliga testade blandslam Metanutbyte: resultat varierade från -8 % till +18%.
16 VS-red men inte metan? Vätgasförlust? VFA-förlust? Aerob nedbrytning? Mätfel?
17 Under vilka förutsättningar är termofil förhydrolys gynnsamt för ökad processeffektivitet? Hydrolysgas måste ledas in i efterföljande rötkammare för att eventuellt kunna tillgodogöras. Vid stora variationer i inkommande slam kan förhydrolysen fungera som ett utjämningssteg. Karakteriseringsmetoden som använts är för grov för att kunna förklara de skillnader i effekt som iakttagits.
18 Kan termofil förhydrolys valideras som godkänd hygieniseringsmetod för Klass A-slam? Salmonella frånvarande i 25 g vv E Coli < CFU/g TS Enterokocker < CFU/g TS
19 Kan termofil förhydrolys valideras som godkänd hygieniseringsmetod för Klass A-slam? Termofil förhydrolys har en hygieniseringseffekt Salmonella: Frånvarande efter termofil förhydrolys E-Coli (Klass A: < 35 vid 3,5 % TS) Datum Matningstank Hydrolystank RK test RK ref < < * < <10 < <10 < Enterokocker (Klass A: < 35 vid 3,5 % TS) Datum Matningstank Hydrolystank RK test RK ref < < * < <100 < <100 <
20 Kan termofil förhydrolys valideras som godkänd hygieniseringsmetod för Klass A-slam? De hygieniseringskrav som ställs i förslaget till ny slamförordning kan ej uppfyllas med avseende på enterokocker, då detektionsnivån för denna ligger högre än uppställt krav i ickeavvattnat slam. Samtliga krav som ställs på hygienisering i ABP-förordningen uppfylldes med termofil förhydrolys i pilotskala. Resultaten från labskala gav svårtydbara resultat med avseende på hygieniseringseffekt, både från termofil förhydrolys och pastörisering.
21 Hur påverkar termofil förhydrolys patogener och anaerob nedbrytning i jämförelse med den etablerade metoden pastörisering? Resultaten från labskala gav svårtydbara resultat med avseende på hygieniseringseffekt, både från termofil förhydrolys och pastörisering.
22 Vilka aspekter måste beaktas vid implementering av termofil förhydrolys? Kompletterande utrustning: tankar och värmeväxlare Säkerhetsåtgärder avseende vätgas om >25 % H 2 Ekonomi: Kostnader för slamavsättning, fjärrvärme, värde av producerad biogas Framledningstemperatur av fjärrvärme Leda in hydrolysgasen i rötkammaren Internbelastning Påverkan på avvattningsegenskaper?? Kombinera med produktion av intern kolkälla
23 Tack för mig!
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rapport SGC 250 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Emelie Persson, BioMil AB Elin Ossiansson, BioMil AB My Carlsson, AnoxKaldnes
Läs merRötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB
Läs merRötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rapport Nr 2012 04 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Emelie Persson Elin Ossiansson My Carlsson Martina Uldal Sofia Johannesson
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merAnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merVad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?
Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Ulrika Lindberg (f.d. Olofsson), Umeva, och Cecilia Bertholds, Käppalaförbundet Magdalena Svanström, Chalmers; deltog i ROUTES Agenda ROUTES - Bakgrund
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merTermofil efterrötning av avloppsslam
W13015 Examensarbete 30 hp Juni 2013 Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Referat Termofil efterrötning av avloppsslam En pilotstudie Magnus Philipson Genom naturvårdsverkets
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merUppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor
Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merFörbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012
Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012 Johan Yngvesson Jag har arbetat på SP sedan 2008 Jobbar med kvalitetssäkring av biogödsel och kompost (SPCR 120 & 152) Utbildad
Läs mer2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)
2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merVattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?
Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,
Läs merUpplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Läs merVarför återföring av klosettvatten
Ureahygienisering - erfarenheter från fyra års uppföljning 2016-10-04 Uddevalla, Nätverksträff Små avlopp i Kretslopp Annika Nordin, Institutionen för energi och teknik, SLU annika.c.nordin@slu.se Varför
Läs merEnergi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Läs merRätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merHållbar återvinning av näring
Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av
Läs merOönskade ämnen i slam smittämnen.
Oönskade ämnen i slam smittämnen. Josefine Elving Ann Albihn Sektionen för miljö och smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt www.sva.se KSLA 120514 Workshop Om Oönskade ämnen i slam Albihn Ett uthålligt
Läs merFörstudie. Rapport SGC 215 1102-7371 ISRN SGC-R-215-SE
Rapport SGC 215 Förstudie Rötning med inledande hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och hbiogasanläggningar Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Emelie Persson, BioMil AB Elin
Läs merSimulering av biogasprocesser
Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs mer: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie
2015-06: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie Framtida metoder för att karakterisera effekten av mikrobiologiska barriärer (speciellt
Läs merAlternativa hygieniseringsmetoder
Rapport SGC 179 Alternativa hygieniseringsmetoder Svenskt Gastekniskt Center Oktober 2007 Erik Norin SWECO VIAK Rapport SGC 179 1102-7371 ISRN SGC-R-179-SE SGC:s FÖRORD FUD-projekt inom Svenskt Gastekniskt
Läs merPM Ny hygieniseringsmetod
Till: Länsstyrelsen i Från: Projektgruppen, Enskilda Avlopp i Kretslopp, Anna Calo Projektledare DATUM 11-03-03 PM Ny hygieniseringsmetod Introduktion Projektet enskilda avlopp i kretslopp har emottagit
Läs merSmittämnen och antibiotikaresistens i slam
KSLA 130227 Slam o kretslopp produktionsresurs? Albihn Smittämnen och antibiotikaresistens i slam Ann Albihn Sektionen för miljö och smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt www.sva.se Ett uthålligt
Läs merLäkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter
Läs merTorrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur
Rapport Nr 2015-05 Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur Erik Nordell Julia Rönnberg Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas
Läs merPassiv gödselseparering
Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten
Läs merEXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)
EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk
Läs merAvdödning av mikroorganismer vid långtidslagring av avvattnat slam
Rapport Nr 2012 17 Avdödning av mikroorganismer vid långtidslagring av avvattnat slam Agneta Leander Erik Helmersson Josefine Elving Ann Albihn Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt
Läs merRapport Metanpotential
Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merOm mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?
Vad är VA-kluster Mälardalen? Bengt Carlsson Inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Om mig Forskar sedan 1991 (bl a) på styrning, modellering och simulering av avloppsreningsverk (tonvikt
Läs merPilotstudie. Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion. Rapport Nr 2014 08. Svenskt Vatten Utveckling
Rapport Nr 2014 08 Pilotstudie Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion Jesper Olsson Magnus Philipson Hans Holmström Eric Cato Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling
Läs merRAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.
RAPPORT U2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie ISSN 1103-4092 Förord Vid rötning av avloppsslam kan det
Läs merTeknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20
Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt
Läs merÖversikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merStrategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst
Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst Finansierat av Västra Götalandsregionen Miljönämnden och Länsstyrelsen Västra Götalands Län Projektsammanfattning Mål:
Läs merProjekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål 2012-03-30
Projekt i tre etapper VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2 mkr (07-09, avslutad)
Läs merNr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2011-09-21 Enheten för foder och hälsa Rötning av animaliska biprodukter En biogasanläggning är en anläggning där material genomgår biologisk nedbrytning under anaeroba förhållanden (d.v.s. utan tillgång
Läs merAlternativa hygieniseringsmetoder RAPPORT B2007:01 ISSN 1103-4092
Alternativa hygieniseringsmetoder RAPPORT B2007:01 ISSN 1103-4092 Förord Enligt biproduktförordningen, nr 1774/2002, krävs hygienisering av animaliska biprodukter, på biogas- och komposteringsanläggningar.
Läs merBiogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås
Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med
Läs merRötning av avloppsslam vid 35, 55 och 60 C
Rapport Nr 2012 15 Rötning av avloppsslam vid 35, 55 och 60 C Hamse Kjerstadius Jes la Cour Jansen Liselotte Stålhandske Eva Eriksson Mikael Olsson Åsa Davidsson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merBeställargrupp. för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk
Beställargrupp för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk Erik.Wall@svensktvatten.se Erik.Wall@kappala.se 2019-02-08 1 Kort bakgrund Naturvårdsverket
Läs merRegeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:
Läs merAvloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030
Läs merFosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017
Fosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017 Anders Finnson Svenskt Vatten Inflöden av oönskade ämnen till kretsloppen Säkert dricksvatten av god kvalitet Miljö och resurseffektiva
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merSorterande system för biogas från avlopp och matavfall
Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall Resultat från VA-tekniks delstudie och studieresa Hamse Kjerstadius VA-teknik (LTH) Outline Bakgrund LTH s studie om matavfall och svartvatten Hållbara
Läs merProjekt SWX-Energi. Rapport nr 31. Rötrester - åter till kretsloppet
Projekt SWX-Energi Rapport nr 31 Rötrester - åter till kretsloppet Ola Holby Förord Rapporten Rötrester åter till kretsloppet är en rapport som vill belysa kretsloppstänkande inom biogasindustrin. Den
Läs merKolets biogeokemiska kretslopp. Fotosyntes
Kolets kretslopp Kolets biogeokemiska kretslopp Fotosyntes Koldioxid och vatten blir organiskt material och syre i gröna växter. Energi från solljus byggs på detta sätt in i det organsika materialet. Växterna
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merSlamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?
Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Ulrika Olofsson 24 oktober 2012 Slamhantering (och slamstrategi) Konkreta nationella mål och riktlinjer
Läs merRapport SGC 100 OPTIMERAD SAMRÖTNING AV RESTPRODUKTER FRAN STAD OCH LAND. Marita Linne Lars Andersson Anders Dahl. BioMil AB.
Rapport SGC 100 OPTIMERAD SAMRÖTNING AV o RESTPRODUKTER FRAN STAD OCH LAND Slutrapport från projekt SoL-gas, etapp 2 Marita Linne Lars Andersson Anders Dahl BioMil AB Apri11999 SGC:s FÖRORD FUD-projekt
Läs merÖrebro Reningsverk. Teknisk förvaltning Vattenrenare Fordonsgasproducent Revaq-certifierad Underhållare. Mattias Persson Lisa Osterman Jan Rönnkvist
Örebro Reningsverk Teknisk förvaltning Vattenrenare Fordonsgasproducent Revaq-certifierad Underhållare Mattias Persson Lisa Osterman Jan Rönnkvist www.orebro.se www.orebro.se Projektidé Modellering Simulering
Läs merBiogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Läs merBiogasutlysningen. Vilka projekt har kommit ur utlysningen? Gasdagarna 24 oktober Kalle Svensson, Energimyndigheten
Biogasutlysningen Vilka projekt har kommit ur utlysningen? Gasdagarna 24 oktober 2013 Kalle Svensson, Energimyndigheten Teknikavdelningen vid Energimyndigheten Finansiering av behovsdriven forskning och
Läs merElektroporation för forcerad metanutvinning från förnybara resurser
Rapport SGC 190 Elektroporation för forcerad metanutvinning från förnybara resurser Svenskt Gastekniskt Center Maj 2008 My Carlsson, AnoxKaldnes AB Anders Lagerkvist, Luleå Tekniska Universitet Rapport
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2016-10-24 Enheten för CITES, foder och djurprodukter Rötning av animaliska biprodukter Detta dokument beskriver i korthet de krav som ställs vid rötning av animaliska biprodukter. Bakomliggande lagstiftning
Läs meranna.calo@telge.se 08 550 221 26
anna.calo@telge.se 08 550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens
Läs merEn finansiärs syn på substrat och spridning av resultat
En finansiärs syn på substrat och spridning av resultat Tobias Persson Biogas från matavfall och framtida substrat 20 november 2012 www.sgc.se www.sgc.se Lite kort om SGC!! Vision och Mission Catalyzing
Läs merDitt matavfall i ett kretslopp
Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd
Läs merUtredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merFöroreningar i biogas före och efter uppgradering
Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam
Läs merNyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning
Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?
Läs merBiogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall
Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merBefintlig och ny teknik inom biogas
Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merKan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Läs merHygienisering av avloppsslam
Vad den nya förordningen innebär för slambehandlingen Vårmötet i Helsingborg Erik Norin den 24 maj 2007 SWECO VIAK Hygienisering Reduktion av patogena (sjukdomsalstrande) organismer till en sådan grad
Läs merAvfallsutredning för Stockholms län -
Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB
Läs merIndustrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
Läs merElektroporation. Test av ny teknik för ökad metanbildning och hygienisering vid rötning RAPPORT 2007:14 ISSN
Elektroporation. Test av ny teknik för ökad metanbildning och hygienisering vid rötning RAPPORT 2007:14 ISSN 1103-4092 Förord Elektroporation är en ny teknik för att med elektriska pulser forcera rötningsprocesser
Läs merGenomgång av ED Biogas anläggning med fokus på design, konstruktion och säkerhet
Nr C 399 Maj 2019 Genomgång av ED Biogas anläggning med fokus på design, konstruktion och säkerhet Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm Jesper Karlsson och Emelie Persson Författare: Jesper
Läs merFörutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna
Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna Anna Matsson, hållbarhetsstrateg 21 mars 2014 SITE Destination Interregprojekt mellan juli 2011-augusti 2014 Finansieras delvis av EU-medel och
Läs merRISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Läs merSP Biogasar häng med!
SP Biogasar häng med! Kvalitet av biogas Markus Vestergren, SP Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SGC Projekt Följande parter har gjort det möjligt
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merRegeringsuppdrag om återföring av fosfor
Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merRAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet
RAGN-SELLS AB Slamförbränning & extraktion Lars Tolgén KSLA 27 feb 2013 Innehåll Om Ragn-Sells Vägen till hållbar slamförbränning (bild 2-13 presenterades vid KSLA Workshop 31 maj 2012) Hänt sedan sist
Läs merVA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering
VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering 22 mars 2012 Daniel Hellström 1 Projekt i tre etapper Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering
Läs mer2010-03-11. 2010-03-10 Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling
Framtidsfrågor för Svenskt VA Framtidsfrågor för Svenskt VA - ur ett kommunalt FoU-perspektiv 2010-03-10 Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling Prioriterade områden enligt SVU Behov av satsning på
Läs merFörutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna
Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna 14 januari 2014 Slam ett exempel på SITE-samarbetet Ordförer i Trysil lyfte frågan om utmaning med slam våren 2013. Intresserad av att undersöka
Läs mer