Reningsverk Kungshamn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reningsverk Kungshamn"

Transkript

1 Reningsverk Kungshamn Teknisk beskrivning December 2014 Teknisk Beskrivning Reningsverk

2 Beställare Konsult Författare Granskad av Rena Hav Sverige AB Solus AB Joel Oresten Bengt Gunnarsson, Jan Persson, Claes Lundberg Teknisk Beskrivning Reningsverk

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING DIMENSIONERING RENINGSRESULTAT ANLÄGGNINGSBESKRIVNING, UTFORMNING ALTERNATIV PLACERING OCH YTTRE UTFORMNING AV ANLÄGGNINGEN UTLOPPSLEDNING PROCESSBESKRIVNING GROVRENING FLOCKNING OCH FLOTATION, AVSKILJNING AV PARTIKLAR BIOLOGISK RENING Allmänt om fastfilmsteknik / MBBR Vald processlösning för biologisk rening KEMISK RENING OCH SLUTSEDIMENTERING KONTROLL AV RENING OCH UTLOPPSLEDNING SLAMHANTERING VATTENBEHOV OCH EGENPRODUCERAT AVLOPPSVATTEN AVFALL KEMIKALIEHANTERING FÖRBRUKNING AV VÄRME OCH EL BULLER DRIFTSMÄSSIGA ASPEKTER LUKT Teknisk Beskrivning Reningsverk

4 1 Inledning Ett reningsverk planeras, som skall kunna rena processavloppsvatten från Orkla Foods Sverige AB (Orkla), Leröy Foods Sverige AB (Leröy) och Domstein Foods AB (Domstein). I tillägg skall rejektvatten från lakehantering och separation av rötrest från en tilltänkt ny biogasanläggning kunna renas i anläggningen, plus mindre mängder dagvatten och spolvatten från biogasanläggningen. Reningsverket planeras att byggas på del av fastigheten Gravarne 3:1 och 3:6 i Sotenäs Kommun, inom industriområdet Hagaberg/Ögården, mellan Orklas och Leröys fabriksbyggnader. I dagsläget har Orkla Foods Sverige egen rening, men där reningsgraden ej uppfyller framtida reningskrav. Leröy lämnar sitt avloppsvatten till kommunala reningsverket efter en viss förbehandling. Domstein har en enkel rening innan vattnet släpps till recipient. I ett första skede kommer processavloppsvatten från Orkla och Leröy att ledas till det nya reningsverket, därefter skall Domstein också kunna kopplas på via ledning. Anläggningen kommer att bestå av utrustning för rening av ingående strömmar, övervakning, mätning av reningsgrad, och slamavledning till biogasverket. Det renade vattnet avses släppas till salthavet, i samma ledning som i dag används av Orkla. Maximalt m3 ingående avlopp kommer att behandlas per år, vilket bedöms vara tillräckligt både för dagens nivåer och produktionsökningar i industrierna. Belastningen är relativt jämn, jämfört med avloppsreningsverken i området. Industrin har vissa säsongsvariationer, men de tar i viss grad ut varandra. Variationen över veckan är däremot stor, där helgen har mycket små flöden. Avloppsvatten kommer att tillföras från Industrierna via pumpning i slutna rörsystem. Bufferttankar finns installerade i industrierna. De kommer att vidareföras som bufferttankar, och fungera som buffert vid underhållsstopp och eventuella driftsstörningar, samt utjämning över veckan. Sanitärt avlopp kommer inte att renas i anläggningen. Spillvatten från personalutrymmen kommer att anslutas till kommunala avloppsnätet. Den tilltänkta angränsande biogasanläggningen beskrivs i separat beskrivning, bilaga 1B. Teknisk Beskrivning Reningsverk

5 2 Dimensionering I följande tabell 2.1 visas underlagsdata som används för att dimensionera verket: Inkommande Dagens Möjlig framtida Uppskattat Dimensionerande framtida ström belastning belastning efter framtida flöde flöde beaktande buffert & m3/år prod.ökning m3/år m3/dag fluktuationer m3/dag Orkla processvatten Leröy processvatten Domstein processvatten Biogasverk lakerejekt Biogasverk rötrejekt Biogasverk dagvatten och spolvatten Totalt, avrundat Tabell 2.1 Sammanställning av ingående strömmar Dagens mängder är insamlade från industriernas redovisningar. Framtida mängder är uppskattningar baserade på planer och möjligheter i samarbete med industrierna. Dagvattenmängder är baserade på nederbördsdata från SMHI, och uppskattade uppsamlingsarealer från det planerade biogasverket. I följande tabell 2.2 visas förväntade föroreningsgrader i ingående strömmar. Enhet mg/l TS (%) Total Kväve Total Fosfor TOC BOD7 Processvatten 0, Biogasverk lakerejekt Biogasverk rötrejekt 1, Biogasverk dagvatten och spolvatten Volymvägt snitt 1, Tabell 2.2 Specifika föroreningsgrader Angivna föroreningsgrader baseras på uppmätta värden, men med följande justeringar: För processvatten anges värden uppmätta för Orkla Foods Sverige avseende mätningar utförda i 2a kvartalet Jämfört med mätningar på processvatten för de andra 2 industrierna uppvisar Orkla högst föroreningsgrad. För att vara på den säkra sidan dimensioneringsmässigt används dessa siffror för samtliga processvattenströmmar. Orkla står också för den dominerande volymen. Teknisk Beskrivning Reningsverk

6 För lakerejekt anges totalinnehåll i obehandlad lake. I full skala avses laken filtreras, så att partiklar avskiljs. Avskilt slam går till rötning i biogasverket. Det innebär att lakerejektet i full skala kommer att ha lägre föroreningsgrad än angivit i tabellen. Eftersom filtrering i labbskala är svårt att jämställa med full skala, har hela lakens innehåll tagits med som dimensioneringsgrundlag, enligt försiktighetsprincipen. Dagvatten och spolvatten saknar värden, då de inte kunnat mätas. Ingående strömmar är relativt små, och förväntade föroreningsgrader förväntas bli låga. Bidraget till föroreningsgrad anses försumbart i sammanhanget. 3 Reningsresultat Reningsverket är dimensionerat för att klara följande reduktionsgrader: TOC, BOD7 95 % Fosfor 95 % Kväve 86 % 4 Anläggningsbeskrivning, utformning Följande kapitel är en beskrivning av reningsverket och dess huvudsakliga funktioner och preliminär layout. Eftersom reningsverket i detta skede inte är detaljprojekterat så kan vissa delar komma att ändras beroende på val av leverantör, och med detaljerade valideringar av ingående funktioner. 4.1 Alternativ Två olika processprinciper har bedömts. Båda är att anse som konventionella principer, med mekanisk, biologisk och kemisk behandling. Den huvudsakliga skillnaden ligger i det biologiska steget enligt följande: Alternativ 1: MBBR (Moving Bed Bio Reactor) Alternativ 2: SBR (Sequential Batch Reactor) Kemiskt steg innefattar fällning och sedimentering, främst för avskiljning av suspenderat material och fosfor. Det alternativ som valts att gå vidare med är alternativ 1, MBBR, på grund av den kontinuerliga driften, driftsmässiga fördelar och få rörliga delar. 4.2 Placering och yttre utformning av anläggningen Placering föreslås bli mellan Orkla och Leröy, och i direkt anslutning till det tilltänkta biogasverket. På detta sätt undviks långa ledningsdragningar och slamtransporter. Yttre gestaltning utformas så byggnaderna smälter in med befintlig bebyggelse på båda sidor, Teknisk Beskrivning Reningsverk

7 samt graniten i bakgrunden. Den eller de relativt höga (djupa) tankarna kan utformas delvis nedgrävda i slänten. Figur 4.1 visar anläggningens placering i förhållande till kringliggande industrier, för att ge läsaren en förståelse för den områdesinterna logistiken. OBS att projektering inte är gjord, och att layout och byggnadsplaceringar kan förändras. Detta skall ej anses vara en byggnadsritning. Till höger ses biogasanläggningen, till vänster visas schematiskt reningsverkets byggnader. Figur 4.1. Anläggningens placering i förhållande till intilliggande industrier 4.3 Utloppsledning Den utloppsledning som i dag används av Orkla Foods Sverige, och som mynnar i Hållöfjorden, avses användas också för det nya reningsverket. Eftersom det tilltänkta reningsverket har en bättre totalrening än Orklas reningsverk har i dag, blir den totala belastningen i utloppsområdet mindre än i dag vid samma belastning inklusive rening av lake och slam. Se miljökonsekvensbeskrivning, kapitel Processbeskrivning I figur 5.1 nedan visas ett översiktligt flödesschema för reningsverket. OBS att centrifugsteget förmodligen ej blir aktuellt enligt resonemang i kapitel 6.6 Teknisk Beskrivning Reningsverk

8 Teknisk Beskrivning Reningsverk Processvatten Befintlig Slamavskiljning (Flockning/flot ation) Rejekt från rötrestseparation Rensgaller Slamavskiljning Slam till biogas Dagvatten / Spolvatten Lakar Rejekt Lakerejekt Figur 5.1. Översiktligt flödesschema Slam till bioga s 8

9 Figur 5.2 Exempel på en MBBR-reaktor Figur 5.3 Exempel på hur en fysisk tank kan delas in i 2 MBBR-bassänger 5.1 Grovrening I samtliga 3 industrier finns rensgaller installerade, för att avlägsna större partiklar som kommit med i avloppet. Allt inkommande processvatten till verket är med andra ord grovrensat. Den tillkommande strömmen rötrejekt har genomgått finare avskiljning i form av skruvpress och centrifug, och har därmed inte behov för ytterligare grovrening. Lakerejektet har finsilats eller flockats och slamavskiljts innan rejektet når reningsverket, varför denna också får anses rensat från större partiklar. Teknisk Beskrivning Reningsverk

10 Dagvatten och spolvatten har dock inte grovrenats, varför ett rensgaller föreslås installerad för denna inkommande ström. Lämplig spaltbredd får utredas tillsammans med leverantörer. 5.2 Flockning och flotation, avskiljning av partiklar Efter grovreningen, där stora partiklar avskiljs, önskar man avskilja så mycket biologiskt material som möjligt innan den biologiska behandlingen. Detta för att minska belastningen på biosteget och ge så mycket organiskt material som möjligt till biogasanläggningens gasproduktion. Denna avskiljning kommer att göras med hjälp av kemisk flockning och avskiljning av flotationsslam. Järn- eller aluminiumbaserad flockningskemikalie planeras att användas. Befintlig flocknings- och flotationsutrustning i Orkla Foods lokaler är utformade i hållbara material och är i gott fungerande skick. Kapaciteten är dessutom så pass stor att den klarar samtliga 3 inkommande processvattenströmmar. I första hand kommer denna utrustning att användas för samtliga industriers processvatten. Som en andrahandslösning kommer en ny flocknings och flotationsenhet byggas i den nya anläggningen. I tredje hand kommer slamavskiljning att ske som i dag, i respektive fabrik. Nackdelen med denna metod är att 3 separata strömmar av slam uppstår, varav minst 1 ström, troligen 2 eller alla 3, måste ombesörjas med tankbil på grund av avstånd i kombination med slammets egenskaper. Val av placering och utformning kommer att göras efter utredning tillsammans med leverantörer i detaljprojekteringsfasen. Detta val påverkar inte reningens principiella uppbyggnad, och heller inte reningsgrad, men är ett val som kommer att göras baserat på driftsäkerhet och totalekonomi. Från flockningsbassängen pumpas vattnet till nästa reningssteg i slutet rörsystem. Slam kommer att antingen pumpas, transporteras i tank, eller en kombination av dessa, beroende på val av lösning enligt ovan. Oavsett levereras slammet till biogasverkets bufferttank för inkommande bioslam. Som ett steg 1 planeras Leröy och Orkla kopplas samman till gemensam slamavskiljning. I ett utbyggnadssteg kopplas sedan Domstein in, när verket är fullt fungerande. 5.3 Biologisk rening I detta kapitel beskrivs vald teknik i allmänna termer och i tilltänkt applikation Allmänt om fastfilmsteknik / MBBR I biologiska reningsprocesser av så kallad fastfilmsteknik växer den aktiva biomassan som en biofilm på ett bärarmaterial. Exempel på fastfilmprocesser är olika typer av dränkta och icke-dränkta biobäddar där bärarmaterialet antingen består av sten- eller plastmaterial. En typ av fastfilmteknik är den s.k. MBBR-processen (Moving Bed Biofilm Reactor). I denna process använder man små cylindriska platsbärare (ca mm höjd/diameter) på vilka biomassan växer och bildar biofilm. Bärarna hålls suspenderade i Teknisk Beskrivning Reningsverk

11 bassängerna genom luftinblåsning eller genom mekanisk omrörning, och hindras från att följa med det utgående vattnet genom att silar placeras vid tankutlopp. Figur 5.1 nedan visar en typ av bärare som används i bioreningsprocesser (diameter=25 mm). Figur 5.1 Exempel på bärare Vald processlösning för biologisk rening Från befintlig flotation pumpas vattnet till en ny biologisk reningsanläggning. Denna anläggning består av en bassäng på ca m 3 som är uppdelad i två steg. I de biologiska stegen bryter mikroorganismer ner de organiska föroreningarna till koldioxid och nya bakterier. Bassängerna förses med luft från blåsmaskiner. Bassängen är fylld till ca 40 % med rörligt bärarmaterial, vilket hålls i suspension genom luftningen, se figur 5.2. Figur 5.2 Bärare I suspension Bassängen är uppdelad i två lika stora volymer för att få optimal funktion med avseende på COD reduktion och slamkvalitet. Bassängens två volymer är försedda med nivålarm som varnar för överfyllnad om utloppssilarna blir igensatta. Löst syrehalt kontrolleras och Teknisk Beskrivning Reningsverk

12 regleras i de båda stegen med fast installerade syremätare. Temperatur och ph mäts i de båda stegen. Flotationen i föregående steg reducerar fosforhalten ner till 1-3 mg/l vilket är för lågt för de biologiska stegen. Därför måste en liten dosering av fosfor ske. Det är lättare att dosera lite fosfor än att försöka fälla mindre mängd fosfor i befintlig flotation. För att inte bärarmaterialet ska följa med det renade vattnet ut är utloppen i båda volymerna försedda med silar (se Figur 5.3). Runt silarna blåses luft för att förhindra att bärarna ansamlas runt silarna. Figur 5.3 Exempel på utloppssil som kvarhåller bärare i MBBR reaktorn I en eventuell period med låg belastning på reningsverket kan den ena tanken stängas ned för att ge mikroorganismerna en lagom belastning. Val av storlek på tank, och därmed också höjd och bredd, görs i detaljprojekteringen, då vissa tester skall genomföras. Främsta osäkerheten är i hur stor grad organiskt material kan avskiljas från lakarna medelst silning eller centrifugering, vilket kräver tester. Indikativ storlek är en totalvolym på m Kemisk rening och slutsedimentering Tidigare processteg är utformade för att rena avloppsvattnet till erforderliga nivåer avseende kväve och TOC (COD). För att frånskilja mest möjligt suspenderat material (slam) och samtidigt säkra erforderliga nivåer av fosfor, kommer ett slutsedimenteringssteg att byggas. Slammet ut från MBBR anläggningen kan avskiljas från vattnet i en flotationsanläggning. För att klara ett förväntat maxflöde på 45 m 3 /h (detta flöde överstiger dimensionerande Teknisk Beskrivning Reningsverk

13 flöde i tabell 2.1 där dagsvolymer anges. Extra säkerhet på timnivå är orsaken till detta) och en susp. halt på 800 mg/l beräknas behovet av flotationsyta till ca 11 m 2. Vattnet kommer först till en volym där fällningskemikalie tillsätts för att flocka suspenderat material. I nästa volym justeras ph till ca 6.8 med lut. Dessa båda volymer är utrustade med omrörare. Een sådan flotationsanläggning kan utformas på olika sätt. Slutligt val av fysisk utformning görs i samband med val av leverantör. Figur 5.4 visar ett exempel på flotationsanläggning. Figur 5.4 Exempel på flotationsanläggning för slutsedimentering. 5.5 Kontroll av rening och utloppsledning Efter slutsedimentering utformas anläggningen på ett sådant sätt att erforderliga mätningar av reningsgrad kan utföras. Mätningar skall ske flödesproportionellt mot inkommande flöde. Det renade vattnet leds till recipienten (salthavet) via befintlig ledning som i dag används av Orkla Foods Sverige. Denna mynnar på Hållöfjorden. Utloppsledningen besiktas regelbundet. 5.6 Slamhantering Det slam som avskiljs från flotationsanläggningen har ca 4 % TS (torrsubstans). Eftersom slammet skall användas som substrat i biogasframställning kommer det inte att förtjockas innan det transporteras till biogasanläggningens slambuffert. Vid förtjockning avgår en del rötbart material, vilket inte är önskvärt, i tillägg till att det blir svårare att pumpa. Slammet pumpas via rörledning till biogasverkets slambuffert i den takt det produceras, med minimal buffert i reningsverket för att minimera luktolägenheter. 5.7 Vattenbehov och egenproducerat avloppsvatten Det kommer att uppstå mindre mängder spillvatten från verksamheten, främst från tvättning av utrustning och lokaler. Tvätt av fordon, främst invändigt i tankar, kommer att ske på speciellt anordnad plats för ändamålet i anslutning till biogasanläggningen. Spillvattnet kommer att föras till reningsverket för rening, efter erforderlig oljeavskiljning. Teknisk Beskrivning Reningsverk

14 Behov för avlopp till kommunalt reningsverk är begränsat. Endast sanitärt vatten från personalutrymmen kräver behandling som inte kan genomföras på området. Det sanitära avloppet ansluts till det kommunala avloppsnätet. 5.8 Avfall Reningsverket kommer inte att ge upphov till några betydande mängder avfall. Allt avfall som uppkommer ska sorteras och hanteras enligt gällande regler och lagstiftning. 5.9 Kemikaliehantering Kemikalier vanliga för reningsverk kommer att användas inom området. Främst är det flockningskemikalier som ska användas i de 2 flockningsstegen, samt fosforsyra som behövs för att ge mikroorganismerna näring i MBBR-stegen. Tankar för kemikalier, fasta eller mobila, kommer att placeras på ett sådant sätt att läckage till mark förhindras. I övrigt generella tvätt- och smörjhjälpmedel och eventuellt skumdämpande medel, samt andra normalt förekommande kemikalier i mindre mängder. Alla kemikalier kommer att lagras och hanteras enligt gällande säkerhetsföreskrifter Förbrukning av värme och el Vissa delar av reningsverket behöver tillföras värme. Dessa är i huvudsak: MBBR tankar Byggnader (Personal, processhall etc) Dessa uppvärmningsbehov kommer att lösas med varmvattencirkulation från biogasanläggningen. Se separat beskrivning av biogasanläggningen, bilaga 1 B. Installation av samtliga utrustningsdelar kommer att utföras så att de uppfyller gällande regler Buller Detta är inte en typ av verksamhet som emitterar buller i någon större utsträckning. Ljudemissioner kommer i huvudsak från följande: Luftkompressor Pumpar Ventilationssystem Transporter Samtliga installerade bullerkällor kommer att projekteras och installeras på ett sådant sätt att inte riktvärden eller bullervillkor överskrids. Teknisk Beskrivning Reningsverk

15 Transporter av såväl inkommande som utgående material kommer i huvudsak att ske på vardagar under dagtid. Området är i dag klassat som bullrande. 6 Driftsmässiga aspekter Det finns ett stort antal anläggningar i drift i både Sverige och utomlands, med föreslagen teknik installerad. Tekniken får anses väl beprövad. MBBR tekniken är en teknik med små behov för underhåll, och det biologiska steget isolerat sett är helt utan rörliga delar. Driftsäkerheten är mycket viktig i denna anläggning. Om ett driftsstopp påverkar industrierna så blir det mycket dyrt. Om ett driftstopp innebär bräddning av orenat avloppsvatten till recipient, så kan det få oönskad effekt på havsmiljön. Val av teknik kommer därför i stor grad att präglas av driftsäkerhet. Anläggningen förses med 2 MBBR behållare vilket ger en viss redundans och säkerhet vid driftstörningar. Denna anläggning får en fördel som många andra anläggningar inte har. Samtliga ingående strömmar har buffertmöjligheter eller kan stängas av under en relativt lång tid, om driftstörningar skulle uppstå i reningsverket, eller periodiskt underhåll behöver utföras. Efterrötkammaren i biogasanläggningen är dimensionerad så, och kommer att driftas på ett sådant sätt, att tömning kan stoppas på mycket kort varsel, utan att påfyllning till densamma behöver stoppas. Efterrötkammaren fungerar i den aspekten som en effektiv buffert med en buffringsförmåga på normalt flera dagar. Både Orkla och Leröy har befintliga utjämningsbassänger, som fortsatt avses användas vid behov av buffert. Orklas är den största med en volym på m 3, vilket normalt ger över 2 dygns buffert. Vid dimensionerande flöde 1,5 dygn. Lake kan också buffras i existerande bufferttankar i Orklas fabrik, med minst 2 dagars buffert. Det enda flöde som inte kan stoppas är dagvatten och spolvatten. Detta är dock det vatten som har minst miljöpåverkan, och bör kunna bräddas i undantagsfall. Anläggningen kommer att förses med automatisk övervakning/styrning, och automatiska larm. 7 Lukt Området är klassat som luktande och bullrande, men på grund av närhet till bostäder avses anläggningen utrustas med bästa möjliga teknik för luktreduktion. Teknisk Beskrivning Reningsverk

16 Eftersom reningsverket kommer att samlokaliseras med det tilltänkta biogasverket kan man samordna luktreduktionsinsatserna, främst avseende ventilation. Se separat luktutredning i bilaga. Samlokaliseringen är också positiv avseende buffertmängder, möjligheter att undvika olägenheter vid driftsstopp och möjligheter att samordna övervakning och larm. Gemensam personal i kombination med automatiska larm och övervakning kan säkra driften hela dygnet. Följande är exempel på insatser som reducerar luktpåverkan i området: All utrustning placeras inomhus, i undertrycksventilerade lokaler, där ventilationen leds till en central filteranläggning, samordnat med biogasverket. Ambitionen är att både biogasverkets och reningsverkets lokaler leds till samma filteranläggning, nyttjande samma skorsten. Skorsten för avledande av luktrenad luft. Skorstenens utloppshöjd planeras till ca 50 möh. Befintliga utjämningstankar utanför Orklas fabrik ansluts till gemensam filteranläggning, vilket minskar den belastning som finns i dag. Bassänger och MBBR-reaktorer utförs som täckta, med avledande av luft till gemensam luktfilteranläggning. Slambuffertar etc blir mycket små, eftersom slam kan pumpas mer eller mindre kontinuerligt till biogasverket. Vid driftsstörningar kan ingående strömmar stoppas (undantaget dagvatten och spolvatten som bräddas) Portar utrustas med automatisk stängning och gångdörrar (ytterdörrar) med slussfunktion. För mer information om tekniker för luktreduktion, och ventilationslösningar, se separat teknisk beskrivning för biogasverket i bilaga1b. Teknisk Beskrivning Reningsverk

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning:

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 2282 Nr 542 Bilaga 1 1. SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 1) slamavskiljare (sedimenteringsbrunn), som avser en vattentät

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Terana GRAF minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI Biokemisk hantering av avloppsvatten från hushåll GRAF är ett biokemiskt minireningsverk för hantering av allt avloppsvatten

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering Edsås 1:18 Foto från norra delen av Edsås 1:18 Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering 2007-04-25 Beställare: Advokatfirman Åberg Kungsportsavenyn 32 411 36 GÖTEBORG Konsult:

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3. Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk. Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk Eva Tennander ÅF Orientering På industriområdet Boländerna i Uppsala har två

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm 1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21) VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer 3830995 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 VATTENFÖRSÖRJNING...

Läs mer

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN

ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN JETS VACUUM SANITARY SYSTEMS VILLA OCH FRITIDSHUS ECOMOTIVE A02 BIOLOGISK RENING FÖR BDT-VATTEN KÄLLSEPARERING FRÅN JETS VARFÖR BÖR VI KÄLLSEPARERA AVLOPPSVATTNET? KOMPAKT, ENKEL, TRYGG OCH FRAMTIDSINRIKTAD

Läs mer

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat

Läs mer

Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING

Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING 2, Allmänt 2, Placering 2, Inkommande och utgående avlopp 2, Reningsverkets ventilation 3, Installation 4, Storlek Bio-box 5, Storlek Bio-Box XL 6, Skötselråd

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20 Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det

Läs mer

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

2. TEKNISK BESKRIVNING

2. TEKNISK BESKRIVNING FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

DOM 2013-01-24 Stockholm

DOM 2013-01-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se

Läs mer

Driftordning och skötselanvisning

Driftordning och skötselanvisning Driftordning och skötselanvisning INNEHÅLL: 1. Användning.....3 2. Teknisk beskrivning.....3 3. Typer, storlekar och dimensioner....3 3.a) De olika typernas konstruktionsdimensioner....4 4. Reningsverkets

Läs mer

Miljösäker hantering av oljeavfall

Miljösäker hantering av oljeavfall Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten

Läs mer

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING Varför vägvalsutredning? Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala

Läs mer

Avloppslösningar för samlad bebyggelse

Avloppslösningar för samlad bebyggelse Avloppslösningar för samlad bebyggelse Innehåll Skräddarsydda lösningar för varje behov... 4 Kvalitet i utförande och detaljer... 6 Biovac SBR-process... 8 Användningsområden... 10 Service och underhåll...

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område 1 (5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med koordinater

Läs mer

Uponor Minireningsverk 5-10pe

Uponor Minireningsverk 5-10pe Uponor Minireningsverk 5-10pe Allmänt-minireningsverk Uponors minireningsverk är tillverkade för att uppfylla myndigheternas krav. Reningsverken är biologiskkemiskt fungerande satsreningsverk, för behandling

Läs mer

Dala Biogas AB 2013-06-14 Lövängets gård Ljusterängarna 46 783 93 St Skedvi Till Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Komplettering till ansökan om tillstånd för uppförandet av biogasanläggning vid Pellesberget

Läs mer

För en renare morgondag

För en renare morgondag För en renare morgondag ECOLATOR MINIRENINGSVERK AVALON NORDIC AB ÄR ETT FINLÄNDSKT EXPERTFÖRETAG SPECIALISERAT PÅ RENINGSSYSTEM FÖR AVLOPPSVATTEN. Avalon Nordic Ab utvecklar, tillverkar och marknadsför

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19 Vatten Avlopp Kretslopp Energi- och miljöcentrum miljardsatsning på central avloppsrening och kraftvärme Anders Fransson och Martin Dahl, Borås Energi och Miljö Om Borås Energi och Miljö Ägare: Borås Stad

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion Humusavskiljning med sandfilter Mattias Feldthusen Tel: +46 (0) 31 748 54 14 Mobile: +46 (0)70 420 21 56 mfeldthusen@nordicwater.com Nordic Water Products AB Sisjö Kullegata 6 421 32 Västra Frölunda Sverige

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Underhåll av din avloppsanläggning

Underhåll av din avloppsanläggning Köping2000, v4.1, 2014-01-30 INFORMATION 1 (10) Miljökontoret Underhåll av din avloppsanläggning För att försäkra sig om att avloppsanläggningen ger bästa möjliga reningseffekt och att den får en så lång

Läs mer