Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region"

Transkript

1 Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst

2 Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas Öst som verkar för att utbilda, förankra och utreda frågor kring biogas och optimerad distribution i östra Mellansverige. InfraBiogas Öst stöds även av Stockholm Vatten, Vafab Miljö AB, Svensk Växtkraft AB, Energikontoret Örebro, Energikontoret Östra Götaland och Scandinavian GtS

3 Inledning Projektet InfraBiogas Öst löper t.o.m och skall bland annat bidra till en ökad samverkan i Biogas Östs region och förenkla planeringen av framtida energiinfrastruktur genom sektorsövergripande utredningar kring biogasens förutsättningar och möjligheter. Föreliggande rapport sammanfattar, med hjälp av överskådliga tabeller och diagram samt kortare resonemang, hur avsättningen av rötslam och rötrest från biogasproduktion ser ut i östra Mellansverige. Rapporten är ett resultat av en kartläggning som genomförts inom projektet InfraBiogas Öst under 2010 och vintern I rapporten skiljer vi på rötslam från avloppsreningsverk och rötrest (biogödsel) från övriga biogasanläggningar (samrötningsanläggningar) i regionen. Det är oerhört viktigt för en biogasanläggning att få avsättning för det många gånger skrymmande materialet som blir kvar efter rötning detta är lika viktig för anläggningens totala ekonomi som tillgången till substrat eller marknaden för biogas. 1

4 Rötslam Vid rening av avloppsvatten vid reningsverk uppstår ett slam som med fördel kan rötas till biogas. Rötning av slam har förekommit i Sverige under många decennier, främst för att stabilisera slammet och reducera luktutsläpp. Efter rötningen återstår stora mängder av s.k. rötslam som innehåller en mängd näringsämnen, men också mycket vatten. Certifiering av rötslam Ett avloppsreningsverk kan certifiera sitt rötslam enligt det s.k. REVAQ-systemet som ägs av branschorganisationen Svenskt Vatten. Systemet är framtaget i nära samarbete med aktörer inom jordbruks- och livsmedelsbranschen, dagligvaruhandeln, konsumentorganisationer, miljörörelsen och berörda myndigheter. Målsättningen är att så många reningsverk som möjligt skall ansluta sig till systemet för att därigenom kvalitetssäkra så mycket slam som möjligt för återförsel till jord- och skogsbruksmark. Certifieringen enligt REVAQ ställer krav på att verksamheten bedrivs på ett strukturerat och systematiskt sätt, att spårbarhet och hög kvalitet uppnås i den praktiska hanteringen, att systematiskt förbättringsarbete bedrivs, att slammet uppfyller specificerade krav på gällande t.ex. hygienisering samt att relevant redovisning av sammansättning ges. Certifikatinnehavaren är skyldig att underrätta certifieringsorganet om alla förändringar som kan påverka ovanstående och därmed även riskerar påverka systemets trovärdighet. 1 Användning av rötslam Debatten kring användning av rötslam på produktiv mark har stundtals varit het och infekterad under senare år. På ena sidan dominerar argument om en möjlig hälsofara som riskerar förstöra våra åkrar, och på andra sidan argument om marginell påverkan på marken samt att det nationella miljömålet om återföring av fosfor till jordbruket förutsätter användning av slam. Klart är att slammet innehåller ämnen vi vill ha (t.ex. fosfor) och föroreningar vi inte vill ha (t.ex. kadmium och läkemedelsrester). Regler och rekommendationer hos olika branschorganisationer skiljer sig åt. LRF deltar aktivt i utvecklingsarbetet inom REVAQ och rekommenderar sina medlemmar att om man avser använda slam enbart nyttja slam från REVAQ-certifierade anläggningar. 2 Branschorganisationen Svensk Mjölk har en policy som inte tillåter användning av slam på mjölkgårdar eller vid odling av grovfoder till mjölkkor. I juni 2011 skärptes policyn ytterligare och slamförbudet gäller numera även inköpta inhemska foderråvaror, där enbart REVAQ-certifierat slam får användas. 3 Även Svenskt Sigill och KRAV är mycket restriktiva i sin inställning till rötslam på produktiv mark och tillämpar en karensperiod om tre resp. två år efter slamspridning innan åkermarken kan godkännas. Några andra vanliga användningsområden för slam är vid tillverkning av anläggningsjord (som används vid byggande av t.ex. golfbanor), förbränning med energiutvinning samt vid sluttäckning av deponier där slammets goda tätande egenskaper tillvaratas. 4 1 Svenskt Vatten (2011), Regler för certifieringssystemet REVAQ 2 sida besökt sida besökt sida besökt

5 Rötslam i Biogas Östs region I Biogas Östs region produceras i nuläget biogas från slam vid 39 reningsverk, av dessa är det 11 stycken som också uppgraderar biogasen till fordonsgas. Sammantaget genererar regionens biogasproducerande reningsverk drygt ton (våtvikt) rötslam varje år. I Figur 1 nedan visas fördelningen mellan olika avsättningsmetoder för rötslammet i regionen vissa anläggningar använder mer än en metod och finns således representerade i flera kategorier. Figur 1. Rötslammets användning i Biogas Östs region. Den enskilt vanligaste avsättningsmetoden är alltså täckning av deponi (soptipp), vilket innebär att slammets goda tätande egenskaper kommer till nytta vid tätning och täckning av gammalt deponerat avfall. Under övrigt ryms även avsättning i form av anläggningsjord vid vägbyggen och liknande. Dessa metoder tar dock inte tillvara de näringsämnen som finns kvar i slammet efter rötning. Det görs däremot vid tillverkning av kompost/jordförbättring eller direkt spridning på jord- eller skogsbruksmark, vilket blir allt vanligare avsättningsmetoder i regionen. 3

6 Certifiering av rötslam i Biogas Östs region I Biogas Östs region är det fortfarande en majoritet av reningsverken som inte har certifierat sitt rötslam enligt REVAQ, se Figur 2 nedan. Figur 2. Andel anläggningar med certifierat rötslam i Biogas Östs region. Värt att notera är att de flesta av regionens allra största reningsverk (med stora mängder slam) har certifierat sitt rötslam vilket innebär att andelen slam som certifierats är betydligt större än 28 %, se Figur 3 nedan. Figur 3. Andel rötslam som certifierats enligt REVAQ. I kartläggningen har det framkommit olika skäl till varför anläggningen ännu inte certifierat sitt rötslam. Ett av de vanligaste svaren är att certifering är på gång, eller åtminstone planeras ske under kommande år, vilket innebär att en majoritet av reningsverken lär vara certifierade inom en överskådlig framtid. Värt att nämna är också att vissa reningsverk som inte certifierat sitt slam ändock sprider detta på produktiv mark. Ett annat relativt vanligt svar till varför man inte certifierat 4

7 slammet är vissa lantbrukares skepsis mot att ta emot rötslam för spridning på åkrar oavsett om det är certifierat eller ej. Flera reningsverk ser alltså ingen som helst vinst i att certifiera sitt slam. 5

8 Rötrest (biogödsel) Med rötrest avses här det material som blir över efter rötning vid alla anläggningar som rötar gödsel, matavfall, annat livsmedelsavfall, grödor m.m. dvs. allt material förutom avloppsslam eller latrin. Denna produkt innehåller all den växtnäring som fanns med i ingående material. Torrsubstanshalten ligger vanligen mellan 2 och 7 % beroende på processens utformning och ingående material, och rötresten innehåller således väldigt stor andel vatten som gör den transportineffektiv. Det pågår arbete på flera håll i landet för att utveckla hanteringen och göra rötresten mer transporteffektiv, enklare att sprida och i slutänden mer attraktiv för jord- och skogsbruk. Certifiering av rötrest Certifierad rötrest som kan spridas på produktiv mark kallas vanligen för biogödsel, vilket egentligen bättre beskriver materialet; ett förnybart gödsel- och jordförbättringsmedel som med fördel kan ersätta konstgödsel. En biogasanläggning som inte rötar slam från avloppsreningsverk, enskilda brunnar eller latrin kan certifiera sin rötrest enligt SPCR120. Certifieringen handläggs av SP Certifiering, som är underställd en certifieringsstyrelse med representanter från berörda industriområden. SPCR120 avser frivillig certifiering av biogödsel baserat på rena källsorterade organiska avfallsfraktioner. Reglerna ställer krav på ingående råvaror, leverantörer, insamling & transport, mottagning, behandlingsprocess samt slutprodukt. Därtill skall upprättas en innehållsförteckning samt råd och anvisningar för användning av biogödsel. 5 Rötrest som certifierats enligt SPCR120 är godkänd av en rad olika livsmedelsorganisationer (se mer nedan). För att en anläggning ska få sprida sin biogödsel på KRAV-godkänd odlingsmark tillkommer förutom certifiering enligt SPCR120 även vissa ytterligare restriktioner vad gäller ingående material. Användning av biogödsel Avfall Sverige tog under 2005 fram rapporten Användning av biogödsel, som var resultatet av inventerade fältförsök med biogödsel, intervjuer med lantbrukare och företrädare för biogasanläggningar samt diskussioner med bl.a. KRAV och Jordbruksverket. Rapporten behandlade främst biogödsel från biogasanläggningar som rötar olika typer av avfall, men inte slam från avloppsreningsverk. De lantbrukare som deltagit i fältförsök redovisade användning av biogödsel enligt Tabell 1 nedan. 6 5 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (2010), SPCR 120, Certifieringsregler för Biogödsel 6 Avfall Sverige, Rapport 2005:10, Användning av Biogödsel 6

9 Tabell 1. Strategier för spridning av biogödsel. Gröda Tidpunkt för spridning Giva (m 3 /ha eller ton/ha) Vårsäd Vår ton Spannmål, höstsådd Vår 15 ton Spannmål, höstsådd Höst 20 m 3 Höstvete Vår, så tidigt som möjligt (1 mars 15 maj) ton Oljeväxter Höst, innan sådd ton Potatis Vår m 3 Sockerbetor Höst m 3 Vall Vår ton För spridning av certifierad biogödsel gäller samma regler som för samtliga organiska gödselmedel enligt SJVFS 2004:62. För tillförsel av växtnäringsämnena är maxgivan 22 kg fosfor/ha & år. Innehåll och tillförsel av olika tungmetaller är också begränsat. Ett fåtal tillsatser och processhjälpmedel är tillåtna enligt SPCR120, men reglerna kan också förändras vid behov. Därutöver finns en rad regler och föreskrifter som påverkar bl.a. lagring, täckning, spridning och spridningstidpunkt för biogödsel. 7 Då rötrest/biogödsel är skrymmande material med högt innehåll av vatten är det också ytterst viktigt att spridningsarealerna inte ligger alltför långt bort från anläggningen. Avvattning och förädling av biogödsel kan delvis förändra spelreglerna, men det är ändå av yttersta vikt att hänsyn tas till spridningsarealernas lokalisering t.ex. vid planeringen av nya biogasanläggningar. Enligt ett specifikt beräkningsexempel från Avfall Sverige är det t.ex. möjligt att transportera biogödsel upp till 20 km (enkel resa) till ekologiska gårdar utan att kostnaden överstiger värdet av gödseln. Motsvarande avstånd för gårdar med konventionell produktion är endast 5 km. 8 Biogödseln i Biogas Östs region I Biogas Östs region finns i nuläget 6 större samrötningsanläggningar som i första hand rötar organiskt avfall från hushåll och livsmedelsindustri, och än fler planeras. Dessutom finns ett antal mindre anläggningar, främst för rötning av gödsel. Samtliga större samrötningsanläggningar uppgraderar också biogasen till fordonsgas. Tillsammans producerar dessa anläggningar ca ton (våtvikt) rötrest varje år, innehållandes ca 320 ton kväve och ca 63 ton fosfor. Vid en rundringning har framkommit att i princip all denna rötrest idag återförs till jordbruket. Under antagande att en kubikmeter pumpbar biogödsel väger ett ton skulle alltså spridningen, utifrån Tabell 1, variera mellan 15 och 40 ton/ha. Detta innebär att de ca ton biogödsel som regionens biogasanläggningar genererar kan räcka till mellan och ha, vilket i sin tur endast utgör mellan 0,6 och 1,7 % av regionens totala areal åkermark 2010 ( ha). 9 Detta kan jämföras med den totala arealen åkermark i regionen som är omställd, eller under omställning, till ekologisk produktion vilken 2009 uppgick till nästan ha Avfall Sverige, Rapport 2005:10, Användning av Biogödsel 8 Avfall Sverige, Rapport U2010:11, Biogödselhandbok biogödsel från storskaliga biogasanläggningar 9 Jordbruksverket, JO10SM1101, Jordbruksmarkens användning 2010 slutlig statistik 10 Jordbruksverket, Statistikrapport 2010:6, Ekologisk växtodling

10 Certifiering av rötrest i Biogas Östs region För att förbättra möjligheterna att få avsättning för rötresten har samtliga stora samrötningsanläggningar i regionen certifierat densamma och marknadsför den som biogödsel. Flera anläggningar har även fått biogödseln godkänd av KRAV och den får därmed spridas på åkermark för ekologisk produktion, se Figur 4 nedan. Figur 4. Andel anläggningar med certifierad rötrest i Biogas Östs region Kostnad för biogödselhantering Trots att biogödseln är certifierad och kan anses som ett bra substitut till konstgödsel, är det inte alltid självklart för anläggningen att få bra avsättning för denna. Det är inte ovanligt att hanteringen medför kostnader (lagring, transport, m.m.) som biogasanläggningen tvingas stå för. I diagrammet nedan visas hur anläggningarna i Biogas Östs region svarat på frågan huruvida rötresthanteringen medför någon kostnad eller ej. Diagrammet visar tydligt att rötresthanteringen som är en viktig del av anläggningens verksamhet inte sällan är en belastning som knappast förbättrar ekonomin. Figur 5. Kostnad för biogödselhantering i Biogas Östs region. 8

11 Acceptans eller motstånd? Trots att samtliga stora anläggningar i Biogas Östs region har en certifierad biogödsel är det flera som uppger att de har vissa svårigheter och som visas i Figur 5 tvingas stå för kostnaden att bli av med rötresten till lantbruket. Acceptansen och villigheten att ta emot och sprida biogödsel på åkermark skiljer sig också markant mellan olika län i Biogas Östs region. En snabb överblick över olika livsmedelsorganisationer och kvalitetssäkrande organ visar också att attityden och rekommendationerna varierar. Stora delar av livsmedelsindustrin har godkänt biogödsel som är certifierad enligt SPCR120. Undantag och restriktioner förekommer dock. Lantmännen Cerealia (en av Nordens största livsmedelsaktörer) säger ja till certifierad biogödsel förutom för vissa betesmarker, men totalstopp för biogödsel som inte certifierats. Organisationen Svenskt Sigill godkänner certifierad biogödsel under förutsättning att en kadmiumbalans genomförs hos mottagaren. Arla Foods godkänner biogödsel som innehåller substrat av känt ursprung, dit räknas dock inte matavfall från hushåll. Scan å sin sida godkänner utan restriktioner certifierad biogödsel och är mycket positiva till återföring av näringsämnen. 11 Branschorganisationen Svensk Mjölk som representerar ca 98 % av Sveriges samlade mjölkproduktion, utkom under hösten 2010 med en ny branschpolicy vad gäller återföring av restprodukter till jordbruket. Man är positiv till återföring av näringsämnen, men vill inte ta några som helst risker och godkänner därför enbart restprodukter från foder- eller livsmedelskedjan som är spårbara och säkra vad gäller smittskydd och främmande ämnen Avfall Sverige, Rapport U2010:11, Biogödselhandbok biogödsel från storskaliga biogasanläggningar 12 sida besökt

12 10

13 Projekt: InfraBiogas Öst Rapportdatum: September 2011 Författare: Jonas Forsberg Ansvarig utgivare: Energikontoret i Mälardalen AB

14

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Rätt slam på rätt plats

Rätt slam på rätt plats Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Rapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad

Läs mer

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas

Biogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas Biogödsel i Västra Götaland Rapport inom Lantbruksgas Hushållningssällskapen Västra Götaland november 2011 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 1.1 Förklaring av begrepp... 3 2 BIOGÖDSEL I VÄSTRA GÖTALAND...

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56) M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Rötning av animaliska biprodukter

Rötning av animaliska biprodukter 1(6) 2016-10-24 Enheten för CITES, foder och djurprodukter Rötning av animaliska biprodukter Detta dokument beskriver i korthet de krav som ställs vid rötning av animaliska biprodukter. Bakomliggande lagstiftning

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Rapport B2014:04 ISSN Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120

Rapport B2014:04 ISSN Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 Rapport B2014:04 ISSN 1103-4092 Årsrapport 2013. Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning, har JTI Institutet

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Ulrika Olofsson 24 oktober 2012 Slamhantering (och slamstrategi) Konkreta nationella mål och riktlinjer

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:11 Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 Förord För att kunna realisera ett biogasprojekt är det viktigt att det råder klarhet gällande både lagstiftning

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092 Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel RAPPORT B2012:02 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har uppdragit åt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att tillsammans med JTI - Institutet

Läs mer

InfraBiogas Öst

InfraBiogas Öst InfraBiogas Öst 2010-2012 Bakgrund varför projektet InfraBiogas Öst? Projektet InfraBiogas Öst har drivits av Energikontoret i Mälardalen från sommaren 2010 till och med 2012 och har omfattat Stockholm,

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Rötning av animaliska biprodukter

Rötning av animaliska biprodukter 1(6) 2011-09-21 Enheten för foder och hälsa Rötning av animaliska biprodukter En biogasanläggning är en anläggning där material genomgår biologisk nedbrytning under anaeroba förhållanden (d.v.s. utan tillgång

Läs mer

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1-10 juni 2010 Svämtäcke, eller inte? Ändringar i regelsystemet

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro KSLA den 27 januari 2013 Varför ett kretsloppsmål? Att spara en resurs, t ex fosfor, energi Att minska miljöpåverkan,

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Ökad acceptans för biogödsel inom lantbruket

Ökad acceptans för biogödsel inom lantbruket JTI-rapport: Kretslopp & Avfall / Recycling & Organic Waste, nr 47 Ökad acceptans för biogödsel inom lantbruket Emelie Ljung, Ola Palm, Lena Rodhe En referens till denna rapport kan skrivas på följande

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08

Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08 Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Småskalig biogasproduktion

Småskalig biogasproduktion Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Årsrapport Certifierad

Årsrapport Certifierad Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 produktionsåren 2012, 2011, 2010 RAPPORT B2013:04 ISSN 1103-4092 förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning,

Läs mer

Hållbar återföring av fosfor

Hållbar återföring av fosfor Bilaga 2 Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen rapport 6580 SEPTEMBER 2013 Sammanfattning Inledning I februari 2012 fick Naturvårdsverket ett uppdrag

Läs mer

Biogasanläggningen i Västerås

Biogasanläggningen i Västerås Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell I mars i år nåddes lantbrukarna i Landskrona kommun i Skåne av ett budskap från miljöförvaltningen: undvik rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt! Bakgrunden till varningen är, att den mycket giftiga

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092 Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp RAPPORT U2013:02 ISSN 1103-4092 Förord I februari 2009 resulterade projektet Kvalitetssäkring - jordbruksanvändning

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Analysgruppen Grön omställning Jonas Karlsson Ordförande Malmö den 13 augusti 2015 Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Avfall Sverige har genom Per-Erik Persson, VafabMiljö och ordförande för arbetsgruppen

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Våra kunder och försäljningskanaler

Våra kunder och försäljningskanaler Division i i Spannmål Klosettvatten på åkermark Movium, Alnarp 2008 Lars Sjösvärd, Chef Affärsutveckling Division Spannmål i siffror (2007) Totalt inköp från odlare ca 2,3 miljoner ton Omsättning ca 3,2

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05

Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05 Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2012

Produktion och användning av biogas år 2012 Produktion och användning av biogas år 2012 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens

Läs mer

Fiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring

Fiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring Varför detta projekt? Viktig att värna om Östersjön! Vi behöver fler lokala substrat att göra fordonsgas (biogas)

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer