Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam"

Transkript

1 Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering av risker på vägen dit. Certifieringen innebär att ett reningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar av avloppsreningsverket och är öppen med all information. Vilka leder REVAQ? Bakom REVAQ står Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen, Svensk Dagligvaruhandel och i samarbete med Naturvårdsverket. REVAQ startade år 2008, och påbörjades som ett utvecklingsprojekt år Vad är syftet med REVAQ? REVAQ har tre övergripande mål: 1) att vara en nationell och lokal drivkraft för fortlöpande förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed också kvaliteten på slammet. Bättre kvalitet på avloppsvattnet kommeratt ha stor betydelse för den framtida miljöbelastningen på våra sjöar, vattendrag och kustområden. 2) att certifieringssystemet ska erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet produceras, dess sammansättning och spårbarhet. 3) att växtnäringen från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. Varför finns REVAQ? Syftet med certifiering av reningsverk är att kvalitetssäkra reningsverkens arbete med uppströmsarbete och återföring av näringsämnen i slammet till jordbruk. Renare avloppsvatten till reningsverken är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Med renare avloppsvatten får vi renare sjöar, vattendrag och hav och bättre slam. Kretsloppet måste slutas. Viktiga näringsämnen ska återföras till naturen. För att det ska vara möjligt och hållbart behöver vi minska flödet av farliga ämnen till reningsverken. Ett viktigt näringsämne är grundämnet fosfor, som i brytbara mängder är en begränsad resurs på jorden. Att återföra fosfor till kretsloppet via slam är den enda metod som i dag är möjlig i stor skala. REVAQ:s regelverk går längre än både gällande och föreslagen lagstiftning om slam. Samhället behöver krav som leder till ständig förbättring av avloppsvattnet till reningsverken och bättre system för utfasning av kemikalier. Sprids allt slam från certifierade reningsverk på åkermark? Allt slam från certifierade reningsverk är inte automatiskt godkänt. Vi gör prover i varje parti och endast de partier som uppfyller alla krav får spridas på åkermark. Svenskt Vatten, LRF, Lantmännen Lantbruk och Dagligvaruhandeln accepterar endast slam från REVAQ-certifierade reningsverk för spridning på jordbruksmark.

2 Vilka krav ska uppfyllas för att ett reningsverk ska certifieras? REVAQ ställer höga krav sammantaget har vi Europas tuffaste krav. Krav ställs på ett aktivt uppströmsarbete, systematiskt arbetssätt, ständiga förbättringar, systematiserade egenkontroller, mätningar av ett 60-tal olika ämnen liksom spårbarhet av varje enskilt slamparti. Kan ett reningsverk uteslutas ur REVAQ? Ja, om det inte lever upp till kraven. Vad görs för att minska mängden oönskade ämnen i slammet? Den viktigaste insatsen för att minska oönskade ämnen i slam och vatten är riktade och systematiska insatser mot utsläpp från hushåll och industri så kallat uppströmsarbete. Med renare avloppsvatten får vi renare sjöar vattendrag och hav och bättre slam. Målet är ett hållbart samhälle och rent säkert vatten. Hur ser lagstiftningen ut för slam i Sverige? Den lagstiftning som finns om slamspridning är bland annat ett mer än 25 år gammalt EUdirektiv. EU-kommissionens slamdirektiv från 1986 antogs för att uppmuntra användning av slam i jordbruket och för att skydda jord, växter, djur och människor mot oönskade ämnen. Slamdirektivet är en politisk överenskommelse vilket innebär att hänsyn tagits till medlemsländernas åsikter. Det speglar den ur svenskt perspektiv låga kravnivån i direktivet. Slamdirektivet är baserat på dåvarande forskning och flera medlemsländer har i dag antagit strängare gränsvärden för såväl tungmetaller som föroreningar som inte finns med i EUdirektivet. Sverige har infört nationell lagstiftning med betydligt högre krav för användning av slam i jordbruket. Just nu och fram till augusti 2013 arbetar Naturvårdsverket med ett regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor. Uppdraget ska delvis resultera i förslag på en ny förordning om slam och matavfall. Förslaget kommer troligen att förtydliga vikten av att fosfor återförs från avlopp till åkermark och skärpningar i regelverket rörande metaller och krav på hygienisering. Naturvårdsverket har sammanställt nuvarande ganska snåriga regelverk på sin hemsida. Vad kostar det för ett reningsverk att ansluta sig till REVAQ? Den årliga avgiften för 2012 är 70 öre per aktuell ansluten fysisk person till avloppsreningsverket. Maxavgiften för ett reningsverk år 2012 är kronor. Revisionsoch certifikatsavgifter från certifieringsorganet på ca kr per år tillkommer. Den stora kostnaden för reningsverket är oftast att bedriva uppströmsarbetet, där de flesta reningsverk har en eller flera personer som arbetar deltid med dessa frågor. Blir vattennotan högre för de hushåll som är anslutna till ett REVAQ-certifierat verk? Ja, på sikt kan det bli en marginell höjning, en högre miljöambition gör att en kommuns vattentaxa kanske behöver höjas med 5-50 kr per hushåll och år. Vad är slam? Slam är en är en biprodukt från avloppsreningsverkens reningsprocess som är rikt på viktiga närings- och mullbildandeämnen.

3 Vad innehåller slammet? Slam som avskiljs vid avloppsvattenreningen (råslammet) innehåller % vatten och 1-2 procent fast material (torrsubstans) liter slam samlas i reningsverken per person och dygn. Slammet innehåller även cirka 3 procent fosfor och 3,5 procent kväve. Det innebär att omkring ton fosfor och ton kväve skulle kunna återföras till åkermarken via slam varje år. Slammet består också av mullämnen. Slammet innehåller dessutom ett flertal makro- och mikronäringsämnen såsom koppar, zink, magnesium, mangan, selen, svavel och kobolt. Hur behandlas slammet innan det används? Slammet behandlas för att minska volymerna, vatteninnehållet och minska lukten. Att minska volymerna görs genom förtjockning och avvattning. Att minska lukten görs vanligen genom rötning. Men det kan också göras genom långtidsluftning eller kalkning. Rötningen ger biogas och minskar därför mängden torrsubstans och även innehållet av smittämnen. Längre gående reduktion av smittämnen kan ske genom rötning vid hög temperatur (+55 oc) eller pastörisering vid +70oC. Hur används slammet? Idag har resursen slam flera användningsområden. Det vanligaste är att slam används till jordtillverkning och som anläggningsjord för växtetablering. Slam används även som växtnäring/gödsel på jordbruksmark. Slam kan även förbrännas, men det är mycket ovanligt i Sverige Hur mycket slam produceras i Sverige? I hela landet omhändertas nära en miljon ton slam varje år. Det motsvarar årligen cirka 70 kilo/person. Totalt sett produceras det vid svenska reningsverk ca 1 miljon ton slam. Ungefär hälften av detta slam produceras vid REVAQ-certifierade reningsverk. Idag är 38 stycken reningsverk REVAQ-certifierade och ytterligare fem reningsverk har ansökt om certifiering. Varför används slam på jordbruksmark? Återföring av växtnäring i slam behövs för att kretsloppet ska slutas i ett hållbart samhälle. Många av de viktigaste näringsämnen som behövs för att vi ska kunna producera mat, exempelvis fosfor, tillvaratas. Enligt Riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforn i avlopp återföras till produktiv mark varav minst hälften ska återföras till åkermark år Inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag kommer fosforåterföringsmålet att uppdateras. Svenskt Vatten förväntar sig en skärpning av målet. Den växtnäring som inte återförs hamnar någon annanstans och riskerar då att istället för att komma till nytta i odling - ge övergödningsproblem. Hur mycket slam får man lägga på åkern? Det varierar. Ofta är det kring 4000 kg slam (800 kg slam räknat som torrsubstans) per hektar och år. För att minimera markpackning läggs slammet oftast på vart femte år, men då som en femårsgiva. När en femårsgiva läggs ut enligt ovan, innebär det att ett i genomsnitt 0,4 mm tjockt lager slam sprids på jordbruksmarken. Mängden slam som kan användas beror på slammets och jordbruksmarkens kvalitet och på typen av gröda. Många kvalitetsmått kan avgöra hur mycket slam som sprids, men oftast styr innehållet av fosfor, koppar eller kadmium i slammet eller i jordbruksmarken.

4 Hur mycket betalar bonden för slammet? Ofta får bonden REVAQ-certifierat slam utan kostnad. I de flesta fall är även spridningen på jordbruksmarken kostnadsfri. Ibland sköter lantbrukaren spridningen på den egna gården. Jordbruksverket och hushållningssällskapet har beräknat ett ungefärligt värde för bonden av slammet på ca kr per hektar (vid användning av 800 kg slam räknat som torrsubstans). Finns det några risker då slam används på åkermark? Vi har idag tillgång till god kunskap om vad återföring av slam från certifierade reningsverk till jordbruksmarker innebär. Det finns inga vetenskapliga belägg för att det innebär några risker för miljö och hälsa. EU-kommissionen, Nordiska Ministerrådet och norska Mattillsynet bedömer riskerna för miljö och hälsa som acceptabla. Hur påverkar slammet produktionen på åkern? Fältförsök i Skåne visar att avloppsslam i växtodlingen är en tillgång. I över 30 år har forskare följt hur upprepad slamtillförsel påverkar åkermarken och dess växter. Försöken visar att gödsling med slam ökar markens mullhalt och bördighet. I genomsnitt har skördarna ökat med 7 %. Fältförsöken visar även att slamtillförseln inte har ökat växternas upptagning av tungmetaller. Vad har slammet med fosfor att göra? Fosfor som växtnäring i jordbruket är nödvändigt för produktionen. Fosformineral för handelsgödsel bryts i gruvor och är en ändlig resurs på jorden. Merparten av bruten fosfor går till produktion av livsmedel. Enligt ny forskning vid Linköpings universitet beräknas efterfrågan på fosfor vara större än tillgången redan Priserna på fosfor har stigit snabbt de senaste 10 åren och är redan idag så höga att många bönder i utvecklingsländer med minst resurser inte har råd att köpa fosfor och gödsla sina åkrar. Att återföra slammets fosfor till åkermarken är därför en mycket viktig global etisk fråga och en självklarhet i ett hållbart samhälle. Den rikare delen av världen måste förhindra att fosfor hamnar avfallsdeponier, bränns eller försvinner ut i haven. Forsforn måste återföras till jordbruksmarken på ett säkert sätt. Det bidrar REVAQ med. Är fosfor på väg att ta slut? Fosfor i brytfärdig form är en ändlig resurs på jorden. Utan fosfor ingen mat. Behoven av fosfor kommer framför allt att öka på grund av ökande världsbefolkning, ökad konsumtion av kött och ett ökat behov av energigrödor. Kostnaderna för brytning av fosformineral har ökat samtidigt som kvaliteten blivit sämre (ökad föroreningsgrad av kadmium). Brytningen innebär miljömässig påverkan då föroreningar såsom kadmium och radioaktiva ämnen frigörs. Priserna för brytbart fosformineral kommer att stiga kraftigt de närmaste decennierna och vissa forskare hävdar att fosforn kommer att ta slut inom år. En stor del av fosforreserverna (mer än 70%) finns dessutom i politiskt instabila områden som det ockuperade Västsahara. Om vi i den rika världen återför fosfor till odling på ett säkert sätt blir det också möjligt för tredje världens bönder att köpa fosformineral och därmed öka produktionen av livsmedel.

5 Kan fosfor återvinnas på annat sätt ur slammet? Ja. Det finns olika sätt. Metoder för utvinning av koncentrerade fosforprodukter ur avloppsvatten, avloppsslam och aska från slamförbränning är under utveckling liksom metoder för avskiljning av föroreningar ur avloppsslam. Svenskt Vatten deltar i flera av dessa projekt. Det utvecklas också alternativa eller kompletterande avloppssystem som bygger på att urin och avföring avskiljs från övrigt hushållsspillvatten på ett tidigt stadium, istället för att blandas och ledas till konventionella reningsverk. Metoden för att återvinna fosfor från aska används idag på försök. Metoden behöver utvecklas för så låg energi- och kemikalieanvändning som möjligt. Det tar troligen ytterligare år innan en sådan process kan tas i bruk i större skala i Sverige. Vad görs i REVAQ för att minska kadmium och andra metaller i marken? Alla nivåer av skadliga ämnen ska ner. Halterna har minskat mycket de senaste tio åren, men de ska ner ännu mer. Slammets innehåll av kadmium är i samma storleksordning som i de flesta andra organiska gödselmedel. REVAQ:s mål för reningsverken är fastställda så att kadmiumhalterna på lång sikt inte ska tillåtas öka i jordbruksmark. Det målet når redan idag några av våra reningsverk. De återstående ska nå målet inom några år. Stiger inte kadmiumhalten vid slamspridning? Kadmiumhalten har minskat kraftigt i det svenska slammet. Försök under mer än trettio år i Skåne visar att kadmiumhalten ligger stabilt i åkermarken vid normalgiva. Upptaget av kadmium i grödorna har inte ökat. Alternativet till slam är mineralgödsel, som ofta innehåller mindre kadmium än de organiska gödselmedlen, men då tillförs det nytt kadmium vid varje gödsling till skillnad från vid kretslopp där halterna kan vara högre men då det tillförs mycket lite nytt kadmium. Hur mycket kadmium innehåller slam från REVAQ-verk? Kadmiummålet för REVAQ år 2025 är satt till toalettvattenkvalitet:17 mgcd/ kg P Slampartier till jordbruk från REVAQ-reningsverk har idag mg Cd/ kg P Andra organiska gödselmedel Toalettvatten från en sluten tank har en Cd/P-kvot på 18 mgcd/ kg P Matavfall har mg Cd/ kg P Nötflytgödsel har 6-44 mg Cd/ kg P Svinflytgödsel har 4-16 mg Cd/ kg P Mineralgödsel Yara har för närvarande 12 mg Cd/ kg P som garanterat max-värde för den kvalitet som har lägst halt i Sverige, men som oftast ligger under 8 mg Cd/ kgp. Mineralgödsel som normalt används inom EU har betydligt högre kadmiumfosforkvot, ca mg Cd/ kg P Stämmer det att slam är den främsta källan till kadmiumanrikning i åkermarken? Nej, idag är den största källan till kadmiumanrikning i åkermark atmosfärisk deposition. Den största tillförseln kom tidigare (50-70-talet) från mineralgödselfosfor. Då ökade kadmiumhalterna i jordbruksmarken från sin naturliga nivå med ca 30 procent. Slammet har bidragit till en ökning av kadmiumhalten med ca 3 procent.

6 I reningsverken används fällningskemikalier. Vad är det? Fällningskemikalier innehåller metallerna järn eller aluminium. Järnets och aluminiumets funktion är att binda löst fosfor i avloppsvattnet så att fosfor från urin och avföring inte skall övergöda havet. Jordbruksmarken är i sina mineraler uppbyggd av bland annat järn och aluminium. Därför förekommer metaller som järn och aluminium, naturligt i mycket höga halter i all jordbruksmark. Slammets bidrag av nytt järn och aluminium är så lågt att det inte kan förändra dessa halter i jordbruksmarken. Några av de tungmetaller som kan ackumuleras och därför är bekymmersamma på lång sikt finns i ytterst låga halter i fällningskemikalierna. Mängden av de tungmetaller som riskerar att öka i jordbruksmarken är mycket små. I fällningskemikalierna utgör dessa tungmetaller långt under en procent av de tungmetaller som tillförs avloppsvattnet in till reningsverket. Innehåller slammet läkemedelsrester? Ja, man kan se spår av läkemedel i slam. Detta är ett område som vi idag lägger mycket fokus på. Svenska och utländska studier visar att det i de allra flesta fall är i storleksordningen 0,1-5 % av läkemedelsresterna som kommer in till reningsverket som kan återfinnas i slammet. Antibiotiska preparat fastnar i högre utsträckning i slammet än övriga läkemedel. Här finns lång erfarenhet från veterinärsjukvården som visar att antibiotika från djurgödsel bryts ner snabbt i jordbruksmarken. Vissa ämnen bryts ner helt medan andra är svårnedbrytbara. De restprodukter som inte brutits ner i reningsverket hamnar i vattendragen. Det allra mesta av läkemedelsresterna, långt över 95%, hamnar i vatten, inte i slam. Detta är i sig ett miljöproblem där vi behöver veta mer om såväl miljöeffekter som reningsmetoder. Vad gör REVAQ med läkemedelsrester? Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam är ett forskningsområde i snabb utveckling som REVAQ:s styrgrupp följer noga. Bland annat genom den europeiska vattenbolagsorganisationen EUREAU, Stockholm Vattens läkemedelsprojekt och det stora nationella forskningsprogrammet MistraPharma. Idag finns inget som pekar på att läkemedelsrester i slam skulle utgöra ett miljö- eller hälsoproblem. Skulle ny kunskap framkomma så kommer REVAQ att anpassa sitt regelverk och skärpa sina krav. Hur kommer slam att användas i framtiden? Sedan 2005 är det förbjudet att deponera slam i Sverige. I framtiden kommer slam att användas främst vid gödsling i jord- och skogsbruk, som anläggningsjord och där det finns gynnsamma förhållanden för att torka slammet, kommer slam även att förbrännas. Är det farligt att sprida slam åkermark? Nej, slam från certifierade reningsverk har genomgått noggranna kontroller. Bland annat kontrolleras i varje slamparti att kadmium och prioriterade ämnen klarar kraven och att salmonella, inte förekommer i slampartierna. Dessa gränser är långt strängare än vad både svensk lagstiftning och EU:s regler kräver. Genom att använda slam från REVAQ-certifierade reningsverk stödjer man vårt viktiga

7 uppströmsarbete. Man tar då ansvar för att farliga ämnen fasas ut i samhället och för kretsloppet, lokalt och globalt genom att återföra fosfor och andra näringsämnen. Men kan vi verkligen vara säkra? Idag sprids ju en mängd olika gifter i miljön. Det finns idag inga vetenskapliga studier som tyder på att slammet av den kvalitet vi har i Sverige, skulle utgöra en hälsorisk. På lång sikt måste vi dock gemensamt minska användningen av farliga ämnen. Vi omger oss med alltför många farliga ämnen i vår vardag. Detta är ett stort, svårt och generellt problem för hela samhället. Vi får alla i oss olika ämnen varje dag t.ex. från krämer, smink, schampo, kläderna, inredning, elektronik, mat, dryck och dammpartiklar. Vi hittar spår av dessa ämnen i slam. Bidraget av det vi får i oss via vägen slammet till marken till grödan och till maten är minimalt jämfört med direktkontakten vi har i vardagen med dessa ämnen. Vår dagliga direkta exponering av farliga kemiska ämnen är den stora utmaningen för hälsa och vattenmiljö. Kan vi minska dem i hela samhället så minskar vi också förekomsten i slammet. Att minska användningen av dessa ämnen i samhället är en viktig del i REVAQs uppströmsarbete. Bör man undvika mat som kommer från slamgödslade åkrar? Nej. Det finns absolut ingen anledning att avstå från grödor som odlats med slam från REVAQcertifierade reningsverk. Tvärtom kan man känna sig säker. Slam är troligen det organiska gödselmedel som genomgår mest analyser och noggranna kontroller. Cirka 50 procent av den mat vi äter är importerad. Har den också odlats på mark där slam används som gödsel? Ganska mycket av den mat vi importerar kommer från jordbruk där man använder slam. Slam som för det mesta är av en mycket sämre kvalitet och ofta sämre kontrollerat än det svenska slammet från REVAQ-certifierade reningsverk. I Frankrike används i dag 70 procent av slammet i jordbruk, och jordbruksanvändningen kommer inom den närmaste tioårsperioden att stabiliseras på nivån procent. I Danmark används idag cirka 75 procent av slammet i jordbruket. Det har skett en kraftig ökning av slamanvändning de senaste åren på grund av att jordbrukarna känner sig tryggare med den allt bättre slamkvaliteten och den bättre dokumentationen. I England används procent av slammet inom jordbruket. Prognosen de närmaste åren är att andelen ligger kvar på denna nivå eller att det blir en svag ökning. Vad säger Livsmedelsverket om slam? Livsmedelsverket skriver i rapporten nr : Kadmium i slam är idag ingen stor generell källa för kadmiumspridning på åkrarna, och medelhalten av kadmium i slam har sjunkit sedan mitten på talet. Den naturliga kadmiumhalten i åkermark varierar dock kraftigt i landet. Halter över genomsnittet är vanligast i vissa delar av Skåne, Östergötland, Mälardalen och Jämtland. I dagsläget tycks det generellt råda en balans mellan till- skott och utförsel av kadmium i marken, vilket stöds av de mer eller mindre oförändrade kadmiumhalterna i vetemjöl, rågmjöl och vetekli provtagna i Livsmedelsverkets livsmedelskontroll. Vad säger Naturvårdverket om slam? Naturvårdsverket skriver på sin hemsida: Eftersom slammet innehåller näringsämnen finns ett långsiktigt mål om att återföra dessa till marken. För fosfor, som är en ändlig resurs, har

8 riksdagen satt upp ett miljömål att minst 60 procent av fosforn i avloppsslam ska återföras till marken. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor - uppdatering 2014: 31 mars, 160 remissvar 2014: vår+sommar, Mdep gör sammanställning av remissvar

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro KSLA den 27 januari 2013 Varför ett kretsloppsmål? Att spara en resurs, t ex fosfor, energi Att minska miljöpåverkan,

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Ulrika Olofsson 24 oktober 2012 Slamhantering (och slamstrategi) Konkreta nationella mål och riktlinjer

Läs mer

Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen

Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen Läkemedelsrester hur minskar vi riskerna? FAH Växjö 10 okt 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

Revaq och FoU. Revaq-träff 20 oktober. Anders Finnson Svenskt Vatten

Revaq och FoU. Revaq-träff 20 oktober. Anders Finnson Svenskt Vatten Revaq och FoU Revaq-träff 20 oktober Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 VA VA VA VA VA VA VA 3 Inflöden av oönskade

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

REVAQ-certifiering av reningsverken

REVAQ-certifiering av reningsverken REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar

Läs mer

Rätt slam på rätt plats

Rätt slam på rätt plats Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell I mars i år nåddes lantbrukarna i Landskrona kommun i Skåne av ett budskap från miljöförvaltningen: undvik rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt! Bakgrunden till varningen är, att den mycket giftiga

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter

Läs mer

Fosfor en outtömlig resurs

Fosfor en outtömlig resurs Fosfor en outtömlig resurs Utvinning av råfosfat i Togo, Västafrika I diskussionen om slamspridningen har det förts fram som det kanske främsta argumentet för spridning, att vi går mot en brist på gruvutvunnen

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp. www.alnarpcleanwater.se

ACT Natural TM. Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp. www.alnarpcleanwater.se ACT Natural TM Framtidens kretsloppsanpassade lösning för Enskilda Avlopp www.alnarpcleanwater.se Östersjön är kraftigt övergödd. Håller fosforn på att ta slut? Idag återförs bara en fjärdedel av svenskt

Läs mer

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor

Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor Stockholm 2014-03-31 Ert dnr. M2013/2076/Ke M2013/2168/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Loic Viatte 103 33 STOCKHOLM Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Sofia Tapper Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Ert dnr: M2009/4218/Kk Vårt dnr: 2010/169 Stockholm 2010-08-16 Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?

FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? PM FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? Henrik Tideström och Lars Alvin, Sweco Environment, mars 2010 Frågan om fosforutvinning ur avloppsslam har blivit aktuell igen. Den 16 november

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1

Synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Dnr 2010.2027.1 Miljöförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-07-19 Ewa Björnberg 046-355499 ewa.bjornberg@lund.se registrator@environment.ministry.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på Naturvårdsverkets

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor DNR 13SV843 SID 1 (9) 2013-11-27 Bilaga 1 Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag om Hållbar

Läs mer

Kretslopp mellan stad och land?

Kretslopp mellan stad och land? Lärarhandledning Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå att staden

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om fosfor samt investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor

Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om fosfor samt investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor Stockholm 2014-12-01 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se M2013/2076/Ke M2012/2168/Ke Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Certifiering av avloppsslam för användning som växtnäring på åkermark

Certifiering av avloppsslam för användning som växtnäring på åkermark Certifiering av avloppsslam för användning som växtnäring på åkermark Linda-Mari Fridström Sigrid von Seth Examensarbete 2009 Institutionen för Teknik och samhälle Miljö- och Energisystem Lunds Tekniska

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROJEKTBESKRIVNING Projektnr. (ifylles av Avfall Sverige) Projekttitel Sökande (kommun, företag etc.) Hållbart kretslopp små avlopp LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROBLEM / SYFTE Bakgrund Inom avfallsbranschen

Läs mer

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

Sammanställning av påståenden frågor och svar gällande användning av slam från REVAQcertifierade reningsverk på jordbruksmark

Sammanställning av påståenden frågor och svar gällande användning av slam från REVAQcertifierade reningsverk på jordbruksmark 20090928 REVAQ-certifiering av reningsverk Sammanställning av påståenden frågor och svar gällande användning av slam från REVAQcertifierade reningsverk på jordbruksmark Varför används slam på jordbruksmark?

Läs mer

Hållbar återföring av fosfor

Hållbar återföring av fosfor Bilaga 2 Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen rapport 6580 SEPTEMBER 2013 Sammanfattning Inledning I februari 2012 fick Naturvårdsverket ett uppdrag

Läs mer

Slam, en fråga man inte kan skita i! 2014-02-26 Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson

Slam, en fråga man inte kan skita i! 2014-02-26 Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson Slam, en fråga man inte kan skita i! 2014-02-26 Aktuell avfallspolitik, Skellefteå Ulrika Olofsson Upplägg Svensk avfallshantering (1950 ) Allmänt om slam Slamvolymer Avloppsslam Växtnäring från avlopp

Läs mer

INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND 6 REVAQ-CERTIFIERADE VERK 8 UPPSTRÖMSARBETE 8 KADMIUM 10 SPÅRELEMENT 17 INFORMATIONSINSATSER 22 BILAGA 25

INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND 6 REVAQ-CERTIFIERADE VERK 8 UPPSTRÖMSARBETE 8 KADMIUM 10 SPÅRELEMENT 17 INFORMATIONSINSATSER 22 BILAGA 25 1 2014 ARSRAPPORT 1 Innehåll INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 BAKGRUND 6 REVAQ-CERTIFIERADE VERK 8 UPPSTRÖMSARBETE 8 KADMIUM 10 SPÅRELEMENT 17 INFORMATIONSINSATSER 22 BILAGA 25 FORSKNINGEN 27 *) VETENSKAPLIGA

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det?

Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det? Arbetsuppgifter till Återvinna fosfor hur bråttom är det? Boken går att använda på olika sätt i undervisning från skolår 9 och uppåt för att visa på olika synsätt när det gäller fosforfrågan: som komplement

Läs mer

Kretslopp från bord till jord

Kretslopp från bord till jord GÖTEBORGS UNIVERSITET Kretslopp från bord till jord Studie av metoder som återför mest näring och minst skadliga ämnen till åkrarna David Nyberg Göteborgs Universitet, Institutionen för Globala Studier

Läs mer

DOM 2014-03-11 Stockholm

DOM 2014-03-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-03-11 Stockholm Mål nr M 7166-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-27 i mål nr M 3945-12, se bilaga KLAGANDE Miljönämnden i Lunds

Läs mer

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Avsättningsalternativ för avloppsslam från Gästrike Vatten

Avsättningsalternativ för avloppsslam från Gästrike Vatten W12004 Examensarbete 30 hp Februari 2012 Avsättningsalternativ för avloppsslam från Gästrike Vatten Möjligheter att återföra fosforföreningar i avloppsslam till produktiv mark Louise Andersson SAMMANFATTNING

Läs mer

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092

Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092 Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel RAPPORT B2012:02 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har uppdragit åt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att tillsammans med JTI - Institutet

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Handläggning av ärenden om avloppsslam på övrig mark

Handläggning av ärenden om avloppsslam på övrig mark 2006-09-05 1 Till Handläggare av ärenden om spridning av avloppsslam. Från Dan Ullgren, Falköping Jan-Olof Sannö, Mariestad Jan Ålander, Skara Handläggning av ärenden om avloppsslam på övrig mark ----

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Inledning 3. 1. Sammanfattning 4. 2. Bakgrund 6. 3. Kadmium 7. 4. Ackumulation av spårelement 15. 5. Oönskade organiska ämnen 17

Inledning 3. 1. Sammanfattning 4. 2. Bakgrund 6. 3. Kadmium 7. 4. Ackumulation av spårelement 15. 5. Oönskade organiska ämnen 17 2011 ÅRSRAPPORT INNEHÅLL Inledning 3 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund 6 3. Kadmium 7 4. Ackumulation av spårelement 15 5. Oönskade organiska ämnen 17 2 Inledning Denna årsrapport är en del i vårt arbete

Läs mer

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Inledning. Det är omöjligt att säga hur länge fosforn räcker. Ju högre utvinningskostnad som kan accepteras, desto

Inledning. Det är omöjligt att säga hur länge fosforn räcker. Ju högre utvinningskostnad som kan accepteras, desto 9 Inledning Fosfor är nödvändigt för allt liv och för all matproduktion. Nu varnar forskare för att fosforreserverna kan ta slut fortare än vi anar. Men är läget verkligen så allvarligt som vissa forskare

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

DOM 2014-03-11 Stockholm

DOM 2014-03-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-03-11 Stockholm Mål nr M 7166-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-27 i mål nr M 3945-12, se bilaga

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter

Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter Februari 2013 Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter I diskussionen om slamspridningen brukar företrädarna hänvisa till odlingsförsök med slam som gjorts i Skåne under perioden

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Föredragande borgarrådet Per Ankersjö anför följande.

Föredragande borgarrådet Per Ankersjö anför följande. PM 2014:65 RVI (Dnr 001-206/2014, 001-431/2014) Naturvårdsverkets redovisningar av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor Hållbar återföring av fosfor (NV rapport 6580) Komplettering av delredovisning

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer