Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor

Transkript

1 Stockholm Ert dnr. M2013/2076/Ke M2013/2168/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Loic Viatte STOCKHOLM Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor Sammanfattning underlagsrapporten: Det finns ett mycket centralt ställningstagande i Naturvårdsverkets underlag som leder till att stora delar av förslaget förlorar i trovärdighet. I direktivet är det tydligt att utgångspunkten för förslaget ska vara miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det är därför mycket anmärkningsvärt att Naturvårdsverket utan klargörande frångår den expertbedömning som Kemikalieinspektionen gör att spridning av slam varken på kort eller lång sikt är förenligt med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö eller Generationsmålet. Hade Naturvårdsverket förhållit sig till detta hade förslaget till förordning sannolikt varit utformat så att det minskat slamspridningen och stimulerat till ny teknik och källsorterande system. Istället anser Naturvårdsverket att slamspridningen ska öka. Ökningen ska ske genom att skärpa gränsvärdena och på så sätt öka acceptansen hos befolkningen. Att på detta sätt frångå direktivets mest centrala utgångspunkt är oacceptabelt. Sammanfattning synpunkter på förslag till författning: De i remissen föreslagna ämnena och gränsvärdena är tyvärr alltför få och otillräckliga för att slam ska kunna spridas på åkermark, i skogsmark eller användas till anläggningsjord. Naturskyddföreningen anser att förslaget till gränsvärden leder till en påtaglig försämring av miljö- och hälsoskyddet eftersom konsekvensanalysen pekar på ökad spridning av slam. Förslaget går emot miljömålet Giftfri miljö, Generationsmålet, försiktighetsprincipen samt regeringens utpekade fokus på minskad spridning av miljögifter. Sammanfattning synpunkter på förslag till etappmål Naturskyddsföreningen anser att etappmålet endast bör hantera frågan om hållbar återföring av fosfor. Naturskyddsföreningen föreslår att etappmålet kompletteras med mål för införandet av källsorterande VA-system vid nybyggnation och större renoveringar.

2 Bakgrund Naturskyddsföreningen har tagit del av Miljödepartementets remiss av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor. I Naturvårdsverkets redovisning finns en kartläggning av fosforresurser, innehållet av oönskade ämnen i olika fosforkällor och en bedömning av potential för hållbar återföring av fosfor, samt förslag till författningskrav och etappmål för hållbar återföring av fosfor. 2/6 I Naturvårdsverkets underlag påtalas att arbetet tagits fram med deltagande av och i samråd med berörda organisationer. Naturskyddsföreningen vill därför framhålla att inga konsumentorganisationer deltagit i arbetet, och att Naturskyddsföreningen som enda miljöorganisation först efter påtryckning fått delta i arbetsgruppen för etappmålet men uteslutits från insyn i arbetet med författningsförslaget. Detta trots att lobbyföreträdare för avfallsindustrin och reningsverken deltagit och fått full insyn i arbetet. Naturskyddsföreningens utgångspunkter Åkermarken är en av de viktigaste resurserna för människans existens. En god markkvalitet är grunden för en hållbar matproduktion. Åkermarkens kvalitet avgörs av flera faktorer, såsom mullhalt, näringsinnehåll och inte minst att jorden är fri från föroreningar. Att återföra fosfor från livsmedelssystemet till åkermarken är viktigt men kretsloppen av näringsämnen får inte orsaka spridning av miljögifter, så att markkvalitet, hälsa och biologisk mångfald äventyras. Idag sprids miljögifter till odlingsmarken via det avloppsslam som kommer från reningsverken, däribland bromerade flamskyddsmedel, PCB, läkemedelsrester, kadmium, silver och fluormiljögifter. Därtill kommer problematiken med nanopartiklar och spridning av antibiotikaresistens. Avloppen kommer inte inom överskådlig tid vara tillräckligt rena för att återföring av växtnäring ska kunna ske genom spridning av avloppsslam utan att riskera allvarliga konsekvenser för hälsa och miljö. Naturskyddsföreningens slutsats är därför att slamspridningen måste stoppas. Eftersom dagens VA-system i grunden är felkonstruerade, kommer problemen aldrig att kunna lösas genom att enbart förbättra existerande system. Därför måste regelverket och etappmålet kraftfullt styra mot bättre teknik som syftar till att med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som ledstjärna återföra växtnäring ur orena avloppsfraktioner. Redan idag finns tekniska lösningar som utöver att framställa en fosforfraktion fri från läkemedelsrester och andra miljögifter även innebär produktion av biogas vilket gynnar flera av de svenska miljömålen. Regelverket och etappmålet behöver även styra mot källsorterande VA-system. Det behövs kraftfulla incitament så att källsorterade avlopp blir en självklar del av kommunernas utvecklingsstrategier.

3 Kommentarer på rapporten Hållbar återföring av fosfor SNV frångår Kemikalieinspektionens expertbedömning I direktivet till regeringsuppdraget står att Utgångspunkten för förslagen ska vara miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Vidare anges att vid framtagande av etappmål ska utgångspunkten vara att fosforn ska återföras på ett resurseffektivt sätt i enlighet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen har vid upprepade tillfällen under utredningens arbete markerat att förslagen inte är förenliga med direktivets utgångspunkt. På sidan 200 finns Kemikalieinspektionens synpunkter beskrivna. KemI anser att spridning av slam på åkermark inte är i linje med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö eller generationsmålet. De anser att det inte heller på lång sikt är förenligt med Giftfri miljö att återföra fosfor via intakt (rötat) slam till åkermaken. Trots expertmyndighetens tydliga signal och utan att redovisa grunderna för en avvikande slutsats gör Naturvårdsverket en annan bedömning. Naturvårdsverket anser att det inte går att säga kategoriskt att spridning av slam inte är förenligt med Giftfri miljö, särskilt på lång sikt; här handlar det istället om att sätta gränsvärden för de oönskade ämnena vi inte vill ha i kretslopp och verka för minskad användning och utfasning av dessa ämnen. Naturskyddsföreningen delar inte Naturvårdsverkets bedömning. Idag ökar både antalet kemikalier och användningen av kemikalier i samhället explosionsartat, vilket även återspeglas i slammets innehåll av oönskade ämnen. Det är idag lätt att introducera nya farliga ämnen men mycket svårt att reglera dem. EU:s relativt nya REACH-förordning innebär vissa förbättringar men kommer inte att under överskådlig tid kunna hindra att farliga ämnen sprids i samhället och därmed till avlopp och avloppsslam. Lagstiftningen beaktar idag inte hormonstörande effekter och cocktaileffekter, d.v.s. effekten av att miljögifter samverkar och kan öka kemikaliernas giftverkan. I underlaget uttrycker Naturvårdsverket också att slamkvaliteten har ökat väsentligt de senaste åren. Detta stämmer sannolikt med avseende på några få ämnen men är långt ifrån sannolikt med avseende på många andra miljögifter, exempelvis organiska miljögifter. Trots tilltro till bättre slamkvalitet till följd av minskad användning av miljögifter bl.a. tack vare uppströmsarbete av reningsverken, beskriver rapporten att det finns indikationer från branschen på att det kan vara svårt att arbeta förebyggande i den takt som skulle krävas, eftersom många av de stora och enkelt hanterade källorna till oönskade ämnen redan åtgärdats. Risker med miljögifter dåligt beskrivna Via avloppsslammet sprids miljögifter som kadmium, bromerade flamskyddsmedel, PCB, PFOS och andra perfluorerade ämnen. Det medför risker för både människors hälsa och för den biologiska mångfalden. Miljögifterna i slammet härstammar från hushållens avlopp men även från avlopp kopplade till industrier, verkstäder, sjukhus 3/6

4 samt dagvattenbrunnar. Trots detta beskriver Naturvårdsverket slam som om det i princip endast härstammade från hushållen. 4/6 Tekniker för återföring av fosfor Att återföra växtnäring från livsmedelssystemet till åkermarken är viktigt men det får inte legitimera spridning av miljögifter. Utvecklingen av bättre tekniker för återföring av fosfor går fort och mycket har hänt bara under de senaste åren. Många av de nya teknikerna återför fosfor i en för växterna mer tillgänglig form jämfört med slamfosfor. I de flesta reningsverk renas avloppsvattnet från fosfor genom att tillföra järn- eller aluminiumjoner. Denna kemiska fällning gör att stora delar av fosforn inte blir direkt växttillgänglig. Jordbruksverket anger därför att slamfosfor har en lägre tillgänglighet på fosfor på grund av den hårda bindningen till reningsverkens fällningskemikalier. Ur resurssynpunkt är det därför viktigt att titta på växttillgängligheten. Redan idag finns det gott om förrådsfosfor i svenska jordar och det är därför inte efterfrågat av lantbruket. Snäv syn begränsar möjligheten att i framtiden återföra fosfor Det finns en genomgående underton i SNV:s underlag att den önskvärda utvecklingen är att spridningen av avloppsslam ska fortsätta och att den bör öka. Naturvårdsverket tycks anse att slamspridning är det enda realistiska sättet att återföra fosfor och skriver t.ex. i anslutning till gränsvärdena att Risk finns med andra ord att den stegvisa skärpningen av gränsvärdena kan leda till att fosfor inte kan återföras i den utsträckning som vore önskvärd. Det är beklagligt att Naturvårdsverket har denna snäva syn på återföring av fosfor och att det präglar redovisningen. Om Naturvårdsverket istället hade fokuserat på att seriöst utreda och se potentialen med bättre tekniker för återföring av fosfor, hade möjligheten att återföra fosfor kunnat blir större än vad som idag och i framtiden kommer att kunna uppnås via spridning av avloppsslam. Utvecklingen av alternativa tekniker beskrivs på ett missvisande sätt Naturvårdsverket väljer att redovisa teknikerna utifrån ett antagande om allt eller inget, d.v.s. att allt slam antingen ska brännas eller alla avlopp ska byggas om till sorterande system, varpå svaret blir att det inte är möjligt, för dyrt eller inte troligt och endast kan ses som lösningar på längre sikt. Det hade varit önskvärt med en beskrivning där olika alternativa tekniker används utifrån vad som är bäst lämpat i respektive sammanhang, t.ex. att det i anslutning till större städer och industrier är troligt att en förbränningsteknik är mest optimal medan sorterande avloppssystem är mer lämpat i mindre samhällen och för enskilda avlopp. Mot bakgrund av Kemikalieinspektionens bedömning om att slamspridning inte är någon hållbar lösning, är det anmärkningsvärt att remissen inte diskuterar alternativkostnaden, d.v.s. kostnader för alternativa tekniker jämfört med de kostnader som samhället förr eller senare kommer att få bära på grund av spridningen av miljögifter. T.ex. har Kemikalieinspektionen beräknat att den samhällsekonomiska kostnaden för benfrakturer orsakade av höga kadmiumhalter i maten, grovt sett uppgår till 4 miljarder kronor per år. Avloppsslam är inte den enda källan, men hälsoeffekterna måste tas på största allvar och alla möjliga åtgärder för att minska spridningen av kadmium måste omedelbart vidtagas.

5 Kommentarer på förslaget till författning Förslaget leder till ökad spridning av miljögifter Det är bra att det i remissen föreslås gränsvärden för ytterligare några nya ämnen samt en stegvis skärpning av gränsvärdena. Gränsvärdena är emellertid långt ifrån tillräckligt omfattande och stränga för att undvika ökad spridning av oönskade ämnen. Detta framkommer tydligt i konsekvensutredningen till förslagen. Det långtgående förslaget leder till dubbelt så mycket slamspridning 2015 I konsekvensutredningen jämförs tre scenarier med olika nivå på gränsvärden och vilka konsekvenser det kommer att medföra. Vid en första anblick ger analysen en bild av att Naturvårdsverkets föreslagna gränsvärden (SNV B) är radikala och kommer att leda till minskad spridning av avloppsslam. Det blir emellertid tydligt att det omvända kommer att gälla - från att 25 procent av slammet sprids i dag till att 50 procent kommer spridas Om 15 år, när gränsvärdena skärpts och mindre slam klarar kvalitetskraven, är bedömningen att slamspridningen till åkermark kommer ha ökat med 20 procent från dagens spridningsnivåer. Ökningen kommer enligt Naturvårdsverket att möjliggöras genom ökad acceptans för spridning hos befolkningen. Detta är ytterligare ett exempel på att Naturvårdsverket inte tar KemI:s expertutlåtande på allvar; att ökad slamspridning försvårar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Åkermarken bör alltid kontrolleras innan slamspridning I 17 i författningsförslaget står att den som brukar åkermarken ska kontrollera markens innehåll av metaller före slamspridning om det kan antas att halten av en eller flera metaller i marken överskrider de värden som anges i bilaga 1. Denna formulering är i princip den samma som den i 10 SNFS 1994:2. Naturskyddsföreningen anser att denna skrivning inte är tillämplig. Det är reningsverket som äger slammet och de har därmed ett producentansvar från reningsverk till åker. Att reningsverken oftast låter slamentreprenörer ta över slammet vid reningsverken förändrar inte saken, det måste då vara slamentreprenörerna som tar över ansvaret för hur slammet hanteras. Det har även i praktiken hittills varit så att entreprenörer har belastats hela kostnaden för provtagning samt tillsynsmyndighetens handläggning. Det bör alltid ses som rimligt att kräva ett jordprov som garanterar ett korrekt förfarande vid kontrollen. För att det skall vara möjligt för tillsynsmyndigheten att granska informationen måste provtagningsmetoder anges i författningen (jfr bilaga D i SNFS 1994:2). Vidare måste Naturvårdsverket presentera vilken/vilka analysmetoder som ska användas (jfr bilaga E i SNFS 1994:2). Denna/dessa analysmetoder skall rimligen vara desamma som de/dem gränsvärdena baseras på. Det är nödvändigt att det finns krav på vilken/vilka analysmetod/er som är godkända för att tillsynsmyndigheten på ett korrekt sätt ska kunna avgöra hur mycket slam som får spridas utan att gränsvärdena överskrids. 5/6

6 Förslag till etappmål för återföring av fosfor Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå ett etappmål för hållbar återföring av fosfor. Utgångspunkten var att fosfor ska återföras på ett resurseffektivt sätt i enlighet med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 6/6 Etappmålet bör fokusera på fosfor Naturvårdsverkets förslag är att utöka etappmålet att även beakta andra växtnäringsämnen. Det är en ambition som Naturskyddsföreningen anser vara lovvärd på lång sikt. En sådan ambition kräver emellertid en mycket bredare diskussion där alla centrala näringsämnen diskuteras ur ett miljö- och resursperspektiv. I väntan på en sådan fullständig analys anser Naturskyddsföreningen att etappmålet endast bör hantera frågan om hållbar återföring av fosfor och att etappmålet för återföring av kväve stryks. Etappmålet bör kompletteras med mål för källsorterande VA-system Eftersom det brutna kretsloppet och produktionen av mineralgödsel idag leder till svårlösta miljöproblem bör etappmålet på ett tydligt sätt driva på den nödvändiga strukturomvandlingen till källsorterande VA-system. Källsortering av toalettavfall i fastigheter möjliggör också, förutom cirkulering av växtnäringsämnen, utvecklingen av vattensnåla VA-system. Naturskyddsföreningen föreslår därför att etappmålet kompletteras med mål för införandet av källsorterande VA-system vid nybyggnation och större renoveringar. En studie från Tyskland 1 pekar på att det vid nybyggnation och större renoveringar är lönsamt att införa källsorterande VA-system. Införande av källsorterande VA-system bidrar till en hållbar återföring av alla nödvändiga näringsämnen i en för växterna tillgänglig form samt bidrar till miljömålet Giftfri miljö. Från lantbruksnäringen finns också en uttalad efterfrågan på källsorterade avloppsprodukter. Men för att denna nya infrastruktur ska bli verklighet måste kommunerna stöttas i att ta fram strategier för utvecklingen av källsorterande avloppsystem. Vänligen Johanna Sandahl vice ordförande Emelie Hansson sakkunnig mat- och jordbruk 1