Fosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017

Transkript

1 Fosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017 Anders Finnson Svenskt Vatten

2 Inflöden av oönskade ämnen till kretsloppen Säkert dricksvatten av god kvalitet Miljö och resurseffektiva avloppssystem

3 EU:s avfalls/returhierarki (trappan)

4 Svenskt Vattens synpunkter EU:s paket om cirkulär ekonomi Vi är kritiska till att avloppsslam av hög kvalitet inte lyfts in i End-of-Waste-processen/ CE-märkning för gödselmedel, och därmed kunnat bli officiellt klassat som ett organiskt gödselmedel. En missad möjlighet som behöver åtgärdas. Vi anser vidare att förslaget bör innehålla ett tydligt mål om återföring av fosfor till jordbruksmark. Exempelvis Senast år 2025 ska 50% av fosforn i avlopp återföras till åkermark

5 Kort om vad som är på gång i Sverige Regeringen - vad behöver hända? - Förslag på återföring av fosfor finns från Naturvårdsverket, etappmål och regelverk. - Beslut behövs om miljömål + reglering med dragkraft för säkra kretslopp

6 Hur har Svenskt Vatten arbetat under processen juni 2012-dec 2016? Referensgruppmöten regeringsuppdrag Remissvar i nära dialog med medlemmarna FoU om uppströmsarbete och slam (10st SVU-rapporter publicerats ) Rapporten om Slamstrategier och slamanvändning (M137) Ett tjugotal debattartiklar/repliker 4 st temarapporter om fosfor och om uppströmsarbete Underhandskontakter med intresseorganisationer, Naturvårdsverket, Mdep och riksdagspolitiker&partier 2 st riksdagsseminarier Uppvaktningar av statssekreterare och ministrar på M-dep (senast 12 dec) Revaq har varit utgångspunkten för det förtroende vi får i vår dialog med omvärlden Regeringsbeslut 2017??

7 Tyskland - proposition med nya regler för slamanvändning Idag förbränns ca 2/3-delar av slammet (utan P-återföring) Fosfor ska återvinnas antingen direkt från avloppsslam eller ur aska från förbränt slam. För fosfor ur slam blir nivån 50 procent av fosforhalten och ur slamaska 80 procent. Reningsverk för motsvarande maximalt pe ska även fortsättningsvis kunna använda kommunalt avloppsslam direkt i jordbruket efter hygienisering. Omställningstider: 12 år för anläggningar större än år för anläggningar pe.

8 Hur kan vi arbeta strategiskt i osäkra tider Förslag till slamstrategi hur gör man? Anders Finnson Svenskt Vatten

9

10 Rapportens struktur Förutsättningar mål, policys, lagar Utgångspunkter fakta Kort punktbeskrivning av 12 olika typer av slamanvändning Faktorer att ta hänsyn till vid utformning av en slamstrategi

11

12 Användningsmöjligheter Kort beskrivning Kort om regelverk Miljömålsuppfyllelse Produktkrav Lagerbehov och arealbehov Behandlingsteknik Energibehov Investeringar Driftkostnader Skala Miljörisker Arbetsmiljö Avsättningssäkerhet och risker Lokala aspekter Sammanfattande bedömning

13 Vad vill vi uppnå? Mål för slamhanteringen Det kan finnas flera mål man vill uppnå och målen kan stå i konflikt med varandra. Lokalt kan förutsättningarna skifta starkt: De nationella miljömålen alla har ett lokalt ansvar att sträva mot dessa Säker avsättning flera ben att stå på Driftsäker teknik Rimliga kostnader se dock inte isolerat på kostnaden för slamhantering det kunden ser är hela va-taxan Att minimera potentiella konflikter

14 Faktorer av betydelse för val av slamanvändningsmetod Vilka användningsmöjligheter är eller kan bli aktuella? Regelverk förändringar i framtiden? Slammängder nu och i framtiden Kompetenskrav Samverkansmöjligheter andra vattentjänstföretag Samverkansmöjligheter med andra företag Som hjälp finns ett antal kritiska frågor Formulerade för de olika användningsalternativen

15 Som hjälp finns ett antal kritiska frågor formulerade för de olika användningsalternativen

16 Mer att läsa Svenskt Vatten har sedan 1993 finansierat ca 50 utvecklingsprojekt om olika avloppsslam och olika användningsområden. Sök gärna mer i Svenskt Vatten Utvecklings (SVU) rapportdatabas om olika användningsmöjligheter för slam

17