Hej, Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter

Transkript

1 Ämne: Miljögifter i fet Östersjöfisk, slam och baslivsmedel Från: "Gunnar Lindgren" <gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com> Datum: :30 Till: "Gunnar Lindgren" <gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com> Hej, Miljögifter i baslivsmedel Finns det i vissa svenska baslivsmedel idag samma typ av miljögifter som Livsmedelsverket varnar för i fet östersjöfisk? Frågan har väckts då det visat sig att ett stort antal svåra miljögifter finns i avloppsslam (1). Naturvårdsverket meddelar i ett brev att gränsvärden saknas för dessa ämnen och halterna kan var hur höga som helst i avloppsslam. Jag anser att detta är den kanske viktigaste frågan jag arbetat med under åren när det gäller miljö och hälsa. Vi som läser detta, var känsliga foster i en tid där antalet kemikalier i samhället och sannolikt i navelsträngsblod var långt mindre än idag. Men hur kommer hälsan, förmågan att fortplanta sig och att leva ett värdigt liv bli för de foster som idag omges av hundratals kemikalier i navelsträngs blod? Det är vår kanske viktigaste skyldighet mot kommande släkten att pressa ner alla tänkbara föroreningskällor, vare sig de påstås vara stora eller små. Om vi börjar kivas om vilka källor som skall accepteras eller inte, är vi förlorade. Fostrens, de gravidas, de som ammar och små barns exponering skall pressas ned så långt det går. Miljögifterna i slam sprids på livsmedelsproducerande åkermark och vi vet att de kan tas upp av växternas rötter, men avdunstar också och faller ned på bladytor (2). Det Ren Åker Ren Mat nu undersöker är vilka varumärken som använder och godtar att deras livsmedelsråvaror odlas i slam. Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter Om vi äter mat med denna typ av miljögifter så samlas de upp i bl a navelsträngsblod och bröstmjölk. Vid amning sjunker mängden hos mamman, men ökar hos spädbarnet. I navelsträngsblod har man hittat ungefär 250 olika kemikalier (3). Beträffande fet östersjöfisk säger Livsmedelsverket: För att begränsa exponeringen för dessa ämnen har Livsmedelsverket tagit fram kostråd som innebär att barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande inte bör äta sådan fisk oftare än 2-3 gånger per år. Dioxiner och PCB lagras upp i kroppsfettet under hela livstiden och vid graviditet och amning förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken. En begränsning av intaget under uppväxten innebär alltså en minskning av fostrets 1 av :48

2 och det ammade barnets exponering. (4) Hälsoeffekter och riskgrupper När det gäller hälsoeffekter och riskgrupper säger Livsmedelsverket: Under fosterperioden är känsligheten för dioxiner och PCB som störst. I olika typer av studier av djur och människa misstänks dessa ämnen kunna påverka reproduktionen (fortplantningen), immunförsvarets funktion, utvecklingen av centrala nervsystemet (hjärnan), samt orsaka cancer. Resultat från epidemiologiska studier av människor antyder att exponering för dioxiner och PCB under fosterstadiet kan påverka födelsevikten, barnens motoriska och kognitiva utveckling och eventuellt även påverka risken för infektionssjukdomar samt allergier/astma. I många djurförsök med PCB har man använt kommersiella blandningar som innehåller både dioxinlika och icke dioxinlika kongener. Därför är det svårt att veta vilka av de observerade effekterna som är orsakade av dioxinlika respektive icke dioxinlika ämnen. Detsamma gäller epidemiologiska studier, eftersom dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB ofta förekommer tillsammans i maten och miljön. Icke dioxinlika PCB misstänks, precis som de dioxinlika, kunna orsaka effekter på centrala nervsystemet, immunförsvar och fortplantning, fast via andra mekanismer än dioxinlika ämnen. Det har inte varit möjligt att ta fram något hälsobaserat Tolerabelt Dagligt Intag för icke dioxinlika PCB, men forskning pågår inom detta område. Andra hälsoeffekter visas i bilaga ovan, samt i (5). Åtgärder I första hand förväntar vi oss att livsmedelsföretagen tillsammans med jordbruket snabbt avbryter slamspridningen i vår livsmedelsproduktion. Om inte så sker måste vi konsumenter engagera oss för skydda den känsligaste delen av befolkningen. Det kan bli frågan om att undersöka hur de varumärken ni använder agerar när det gäller eventuella miljögifter i sina råvaror och produkter. Inga riskfria intag Gränsvärden i livsmedel för denna typ av hot mot vår hälsa, är mindre meningsfulla. För cancerframkallande miljögifter finns ingen nivå där risken för cancer och cancerdöd är noll. Varje gränsvärde innebär att vi tvingas acceptera ett visst antal cancerfall. T ex ett cancerfall per personer under en livstid. Detta kallas på fackspråk för lågrisk eller tolerabel risk. I och med att det finns risk för canceruppkomst även vid små doser, brukar man föra ett resonemang om risk/nytta. Om vi får en liten stråldos vid röntgenundersökning så anses ändå nyttan av röntgendiagnosen vara större än cancerrisken genom stråldosen. Men att påstå att det finns någon nytta med att sprida miljögifter i livsmedelsproduktionen i form av kvittblivning av slam är befängt. Cocktaileffekt Ett annat argument mot gränsvärden är det vi tidigare berört i nyhetsbrev cocktaileffekten. Våra gränsvärden har arbetats fram under förutsättningen att vi bara nås av ett ämne åt gången. Men i verkligheten exponeras vi för ett stort antal miljögifter samtidigt och vi talar om samverkanseffekter. Nordiska Ministerrådet anser att tidigare säkra doser måste sänkas radikalt. Dvs dagens gränsvärden för miljögifter i baslivsmedel är inte pålitliga. Avloppsslam är en tydlig sinnebild för begreppet kemikaliecocktail. Detta ämne behandlades i den uppmärksammade filmen Underkastelsen av Stefan Jarl. Ren Åker Ren Mat har ställt samman en bilaga Argument mot slamspridning som bifogas. Vi måste snarast få stopp på denna upplagring av miljögifter i odlingsmarken hos den svenska livsmedelsproduktionen. Sprid denna skrift till vänner och bekanta men också till jordbrukare som genom reklam från slamspridare givits bilden av kretslopp och fosforåterföring. I själva verket är frågan om kvittblivning av avfall på jordbruksmark. Till och med Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket medger idag: "Vi anser att slam är ett avfall. Det uppstår i en reningsprocess och det finns ett kvittblivningsintresse." (Meddelande ). I våras uppdagades t ex hur ett 2 av :48

3 Revaqcertifierat avloppsreningsverk tog emot ett dioxinförgiftat processvatten från rökgasreningen vid ett avfallsförbränningsverk. Till sist Den avgörande åtgärden blir, som tidigare nämnts, de krav vi konsumenter ställer på de olika varumärkena. Sedan kommer marknadskrafterna att sköta resten. Jag återkommer till detta. Spridningen av nanopartiklar kan minska växternas förmåga att producera mat Forskare har planterat sojabönor i jord med två sorters nanopartiklar för att se om de togs upp i växterna. I båda fallen återfanns de i växterna. Forskarna fann bl a att dessa växter hade färre blad och ynkliga bönskidor. De ser nanopartiklarna som ett hot mot den framtida avkastningen av livsmedelsgrödor. När forskarna relaterar dessa fynd till slamspridningen befarar de ökande risker för både människor och miljön. I Sverige kan situationen vara särskilt allvarlig. Vid våra svenska reningsverk använder man stora mängder (i Göteborg cirka ton per år) av en fällningskemikalie som kallas Quickfloc och som är ett metallavfall från en metallurgisk industri i Norge Kronos Titan. Men Kronos är också en av världens största tillverkare av nanopartiklar. Hur mycket nanopartiklar finns i Quickfloc, slam och svensk slamförorenad åkerjord? Tillverkaren säger sig inte undersökt detta. Nanopartiklar av silver anses vara särskilt riskabla. (5) Miljardnota för kadmium i livsmedel Miljöaktuellt: Av Erik Klefbom Tungmetall ger ökade sjukvårdskostnader och sänkt livskvalitet. Kadmium i livsmedel ökar risken för benskörhet och frakturer, till exempel höftfrakturer. De totala skadekostnaderna uppgår till cirka fyra miljarder kronor om året. Det är Kemikalieinspektionen som studerat tungmetallen kadmiums negativa hälsoeffekter. Resultaten bygger på två medicinska rapporter och en europeisk hälsoekonomisk studie. Sjukvårdens ökade kostnader beräknas till 1,5 miljarder kronor om året medan kostnaderna för minskad livskvalitet och för tidig död uppskattas till 2,7 miljarder. Konstgödsel på jordbruksmark innehåller kadmium och riskerar att höja intaget via livsmedel. Det finns visserligen regler för halterna i mineralgödsel och avloppsslam. Men många livsmedel importeras och halterna av kadmium undersöks dåligt. Dessutom tog riksdagen bort den tidigare skatten på kadmium i handelsgödsel Kemikalieinspektionen konstaterar i rapporten att konsumenten har svårt att undvika livsmedel 3 av :48

4 med kadmium. Det finns helt enkelt ingen information om halterna. Enligt dem är det därför nödvändigt att minska kadmiuminnehållet i åkermarken. Ren Åker Ren Mat: Slammet är den i särklass mest kadmiumförorenade fosforgödseln. Kadmiumhalten i källseparerad urin är 0,7 mg kadmium per kilo fosfor. Den mest använda konstgödseln NPK innehåller cirka 5 mg medan slam innehåller cirka 25 mg per kilo fosfor. Men i slammet är bara ungefär hälften av fosforn lättillgänglig för växterna, alltså blir kadmiumhalten i denna fosfor cirka 50 milligram per kilo fosfor. Redan vid 10 mg går en gräns - är kadmiumhalten högre i fosforgödseln fortsätter den att öka i svensk åkermark och rimligen också i livsmedel och njurar. Slamspridningen måste upphöra omedelbart - vilket Svenska Naturskyddsföreningen kräver. Referenser: (1) Miljöövervakning av slam m m /miljogift/miljogift_slam_avlopp_2010.pdf (2) Upptag i växter samt (3) Miljögifter i navelsträngsblod (4) Livsmedelsverket: Dioxiner och PCB fördjupning samt (5) Nanopartiklar samt /nanosilverfrankladerkangestoramiljoproblem a313a be6c.html samt 4 av :48

5 Föredrag om miljögifter i baslivsmedel och hälsorisker Den 2 december håller jag ett föredrag om miljögifter i baslivsmedel hos Tandvårdsskadeförbundet i Göteborg, Stockholmsgatan 16 kl Jag tar också med min saxofon. Se (Jag kommer gärna till Er och håller föredrag om detta ämne samt spelar på min saxofon). Gunnar Lindgren Starrkärr 210, Älvängen Tfn , gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com hhp:// ab4 Bilagor: Argument_mot_slamspridning.pdf Miljögifter och hälsorisker.docx _Certification_.htm 366 kb 15.2 kb 234 byte 5 av :48