Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)"

Transkript

1 M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56) Energigas Sverige, som är branschorganisation för energigaserna i Sverige, har tagit del av betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56) och avger härmed sitt remissyttrande. Inledningsvis ger vi några övergripande kommentarer till utredningens inriktning. Därefter kommenterar vi mer ingående, med kapitel- och sidhänvisning, några utvalda delar av utredningen som särskilt berör biogasen. Avslutningsvis ger vi förslag på hur den ökade insamlingen av matavfall kan utnyttjas för att producera mer biogas och fordonsgas genom att det utökade och förlängda teknikstödet för biogas utnyttjas optimalt. Övergripande kommentarer Utgångspunkter Vi delar utredningens centrala utgångspunkter att avfallshanteringen ska vara enkel för konsumenterna, ge bästa möjliga miljöeffekter, samt vara resurseffektiv och samhällsekonomiskt försvarbar. Det är också viktigt att utredningen har strävat efter att bibehålla producentansvaret och att värna principen om konkurrensneutralitet inom avfallsområdet. Utmaningen är att skapa ett effektivt insamlingssystem som kan fungera över hela landet och samtidigt bidra till en dynamisk marknad där privata aktörer och entreprenörer kan utveckla sin verksamhet. Energigas Sverige är mycket positiva till att utredningen identifierar behovet av ökad matinsamling för att öka biogasproduktionen, vilket i sin tur medför flera positiva miljöeffekter. Särskilt recirkulering av växtnäring, genom spridning av biogödsel, framhålls. De nyligen beslutade etappmålen och preciseringarna i miljömålssystemet är i sammanhanget en viktig drivkraft för att öka biogasproduktionen. Målen säger att senast 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll och verksamheter ska sorteras ut så att minst 40 procent kan behandlas biologiskt för att ta tillvara både växtnäring och energi. Energigas Sverige fokuserar i detta remissvar på hur ett av utredningens syften att öka matinsamlingen för att producera biogas kan uppnås. Därför kommer vi inte att ingående beröra ansvarsfördelningen för insamling och hantering av avfall mellan kommunala och privata aktörer. Vi anser att det krävs en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunala och privata aktörer för att målet om ökad matavfallsinsamling, och en ökning av biogasproduktionen, ska kunna uppnås. 1

2 Energigas Sverige anser att utredningens syfte om att ökad insamlingen av matavfall för att kunna producera mer biogas är mycket positiv, men detta förutsätter en tydlig anvarsfördelning mellan kommunala och privata aktörer. Ansvarsfördelningen bör tydliggöras med en processkarta som visar vilka aktörer som ansvarar för vad och som även identifierar eventuella problem. Specifika kommentarer Materialåtervinning (4.5) Utredningen föreslår att ordet biologisk stryks ur etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan eftersom det finns en risk att formuleringen styr matavfallet mot rötning och kompostering även i de fall där det finns en mer resurseffektiv behandling (sid 18, 130). Formuleringen anses även vara hämmande för teknikutvecklingen på området. Vi delar målsättningen att avfallsbehandlingen ska ske så effektivt som möjligt och att avfallshierarkin måste skärpas. Utredningen redogör för att rötning främst lämpar sig för större kvantiteter matavfall, medan kompostering lämpar sig för mindre. Olika fetter kan däremot materialåtervinnas för att bland annat ingå i tvål- och tvättprodukter eller plast och gummi. Att stryka ordet biologisk riskerar att minska drivkraften för att öka insamlingen av matavfall. Då försvinner också drivkraften för att recirkulera näringsämnen och producera mer biogas, vilket är nödvändigt för att möta en växande efterfrågan. Energigas Sverige anser att ordet biologisk bör stå kvar i etappmålet och att formuleringen bör kompletteras med ett tillägg om att varje restprodukt eller substrat ska behandlas så resurseffektivt som möjligt. Utredningen framhåller att hur väl matavfallet är sorterat vid källan blir avgörande för möjligheterna till recirkulering av slutprodukten. I dag finns en certifiering (SPCR 120 för biogödsel och SPCR 152 för kompost) som garanterar kvaliteten på slutprodukten. Vi delar bedömningen att det krävs en hög spårbarhet i insamlingssystemet för att det genererar rena fraktioner. Naturvårdsverkets utredningsuppdrag om hållbar återföring av fosfor, som ska vara klart i augusti 2013, kan ge ökad kunskap om möjligheterna att sprida exempelvis slam, matavfall samt andra röt- och kompostrester på åkrarna. Enligt utredningen försvårar samrötningen recirkuleringen till jordbruket och har resulterat i att rötrester blir fyllnadsmaterial vid sluttäckning av deponier i stället. Eftersom återvinning av näringsämnen ska vara den prioriterade delen i biogasproduktionen är detta en negativ utveckling (sid ). Den finns teknik för att rena avfallslam, så att fosfor kan särskiljas och recirkuleras, men den är dock för dyr för att vara kommersiellt gångbar i dag. Naturvårdsverkets uppdrag kan ge en bättre bild av förutsättningarna att återföra fosfor från olika fraktioner. Utredningen framhåller att ökad rötning kan resultera i mer biogas till fordonsflottan. Mer viktigt är att de rena fraktionerna från matavfallet kan omvandlas till biogödsel och på så sätt öka recirkulering av näringsämnen (sid 238). Vi vill framhålla att huvudsyftet med en ökad insamling av matavfall måste vara att öka biogasproduktionen. Denna kan användas för att producera el eller värme eller fordonsgas, vilket utredningen också framhåller. Biogasproduktion ger rötrester som kan, om de är av hög kvalitet, återföras till den produktiva marken. Betalningsviljan för även högkvalitativ biogödsel är ändå låg i dagsläget, särskilt i jämförelse med biogasintäkterna. Denna återföring av växtnäring är inte mer viktig än själva 2

3 produktionen av biogas. Såväl användningen av den producerade biogasen som användningen av restprodukten är båda lika viktiga delar i arbetet för att sluta kretsloppen och skapa system som är ekonomiskt bärkraftiga. Därför måste båda delarna vara en del av en helhetssyn där avfall blir resurser genom återföring av näringsämnen och genom produktion av förnybar el, värme och fordonsbränsle efter de lokala förutsättningar som finns. Det centrala för vår bransch i dag är att biogasproduktionen måste öka. Under senare år har produktionen av biogas inte hållit jämna steg med den stigande efterfrågan av framförallt fordonsgas. Biogasproduktionen har endast ökat med några procent årligen, medan efterfrågan av fordonsgas har ökat med cirka 30 till 35 procent årligen. Mellan 2010 och 2011 ökade produktionen med sex procent, medan användningen av fordonsgas ökade med hela 30 procent. Användningen av biogas i fordonsgas ökar så att fordonsgasen utgör mer än hälften av biogasanvändningen. Med tanke på att transportsektorn är fossilberoende till över 90 procent och att regeringen strävar efter att göra fordonsflottan fossiloberoende eller fossilfri bör det vara prioriterad att huvuddelen av den producerade biogasen även fortsättningsvis går till transportsektorn. Det är inte minst viktigt ur marknadssynpunkt. Betalningsviljan för fordonsgas är också högre än vad den är för biogasproducerad el och värme. Det är nödvändigt att utnyttja betalningsviljan för att biogasmarknaden ska kunna utvecklas. Denna utveckling kan även stärkas med styrmedel som ökar betalningsviljan för biogödsel. Energigas Sverige anser att användningen av den producerade biogasen och användningen av restprodukten är båda lika viktiga delar i arbetet för att sluta kretsloppen. Utredningen bör framhålla att båda delarna är en del av en helhetssyn där avfall blir resurser och där kretsloppen sluts. Insamling av matavfall (5.5) Mer än hälften av landets kommuner har i dag utsortering och insamling av matavfall. Trots detta uppnås inte målet för 2010 om att minst 35 procent av matavfallet från hushåll och verksamheter ska återvinnas genom biologisk behandling. För att stimulera utsortering av matavfall föreslår utredningen att kommunerna ska tillhandahålla medborgarna ett insamlingssystem för matavfall. Utredaren bedömer att bättre information om betydelsen av källsortering, samt utveckling av tekniska system för insamling, kan förbättra insamlingen av matavfall. Vi delar bedömningen att det krävs ett insamlingssystem som anpassas efter lokala förutsättningar. Utredningen skriver att det är av stor vikt att matavfallet utsorteras, samlas in och behandlas så att återföring till jordbruket blir möjlig för att produktionen av livsmedel ska vara uthållig. Det är viktigt att betona fördelarna med återföring av näringsämnen, men som tidigare påpekats krävs en helhetssyn där biogasens alla användningsområden lyfts fram. Restprodukten biogödsel ska i så stor utsträckning som möjligt återföras till produktiv mark. Detta förutsätter dock att hela värdekedjan fungerar från insamling av matavfall, rötning och avsättning av biogödsel. Frågan om en mer hållbar livsmedelsproduktion kan dessutom inte bara göras till en fråga för biogasbranschen och dess aktörer. Det är en fråga för alla berörda parter exempelvis jordbruket, grossister och detaljhandel, offentlig sektor och myndigheter, samt skolor och konsumentorganisationer. 3

4 Energigas Sverige anser att det är positivt att kommunerna åläggs att erbjuda system för insamling av matavfall, eftersom det kan bidra till en ökad biogasproduktion. Här är det dock viktigt med en anpassning till lokala förutsättningar. Biogasproduktionens samlade miljö- och klimatnyttor, och inte enbart fördelarna med återföring av näringsämnen, motiverar ökad insamling av matavfall. En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare (6.2) I dag finns en oklar uppdelning av ansvar för insamling och hantering av avfall och förpackningar mellan kommunerna, verksamhetsutövare och privata aktörer. Det har lett till att avfallet hanteras på ett ineffektivt sätt, vilket har begränsad insamlingen av matavfall, konstaterar utredaren. Därför föreslås att verksamheter som storkök, restauranger och grossister får ansvaret att sortera ut matavfall från annat avfall och hantera detta enligt avfallshierarkin. När verksamheterna ges ett helhetsansvar för att ta omhand sitt matavfall innebär det att kommuneras ansvar för detta avfall upphör. Förhoppningen är att insamlingsentreprenörer kan erbjuda mer kostnadseffektiva lösningar (sid 246). Utredningen presenterar också en alternativ handlingsväg där kommunerna får ansvar för insamling av matavfall vissa särskilt utpekade verksamheter. Förslaget, hoppas utredaren, ska leda till att det skapas förutsättningar för konkurrens om matavfall av god kvalitet (sid 179). Samtidigt konstaterar utredaren att priset för hantering av matavfallet kan antingen bli billigare eller dyrare jämfört med i dag när hanteringskostnaden för det avfall som i vissa fall subventionerats av kommunen fullt ut flyttas över på verksamhetsutövaren (sid 180). Här bör framhållas att kommuner bör erbjudas möjligheten att hämta matavfall från verksamheter där det finns få andra alternativ. Genom att erbjuds både kommunala och privata aktörer denna möjlighet skapas bäst förutsättningar för att möjliggöra hämtning av matavfall även på landsbygd och glesbygd. Problemet är dock om varken kommuner eller privata aktörer anser sig ha möjlighet att samla in matavfall där det finns behov. Det är avgörande att tillsynen fungerar väl så att verksamheterna tar sitt ansvar att samla in matavfall för biologisk behandling. Här krävs sannolikt etappmål som styr mot miljökvalitetsmålet om ökad matavfallsinsamling. Detta förutsätter i sin tur en fungerande tillsyn på lokal, regional och nationell nivå. I sammanhanget bör även sanktionsinstrument övervägas om det visar sig vara svårt att nå de uppsatta målen. Kravet på kommunerna att tillhandahålla system för insamling av matavfall leder, enligt utredaren, till ökad tillgång på rena substrat för biogasanläggningar, vilket underlättar planering av kapacitet och produktion. Samtidigt konstateras att det finns en substratbrist i delar av landet, vilket kan resultera i en ökad konkurrens mellan olika biogasanläggningar (sid 238). Förslaget att ge verksamheterna ansvar för utsortering av sitt matavfall kan påverka kommunernas vilja att investera i nya behandlingsanläggningar eftersom kommunerna inte längre är garanterade avfall efter avregleringen, vilket också kan öka riskerna vid investeringar (sid 244). Utredaren konstaterar att en avreglering kan ge effekter på kommunal utbyggnad av anläggningar för biologisk behandling, men konstaterar samtidigt att samtidigt får fler aktörer tillgång till avfallet vilket skulle kunna skapa förutsättningar för privata investeringar i anläggningar för biologisk behandling. Som en följd av detta kan kommunernas insamlingsvolym minska, något som kan vägas upp av det faktum att kommunerna får ett samlat ansvar för insamlingen av hushållens avfall. Sammantaget anser utredaren att förändringarna endast marginellt påverkar de 4

5 konkurrensrättsliga förhållandena på marknaden (sid ). Det är svårt att få en samlad bild av konsekvenserna av det delade ansvaret mellan privata och offentliga aktörer. Förslagets samlade konsekvenser för bland annat konkurrensneutralitet, investeringsvilja och substrattillgång är oklara och bör belysas ytterligare. Om eventuella problem identifieras bör även möjliga styrmedel diskuteras. Energigas Sverige anser att det är viktigt att ansvarsfördelningen mellan kommuner och verksamhetsutövare tydliggörs för att skapa en effektiv insamling av matavfall. Däremot är det oklart om ändrade ansvarsförhållande kommer att förenkla eller försvåra insamlingen, eftersom det är svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslaget. Därför bör konsekvenserna av förslaget belysas ytterligare, där även kartläggning av problem och förslag på möjliga styrmedel kan presenteras. Utredningens förslag om de förändrade ansvarsförhållandena måste ses som en helhet för att förstås och accepteras av samtliga intressenter. Avslutande kommentar Målet om ökad insamling av matavfall och ökad produktion av biogas måste även kompletteras med en tydlig strategi och målsättning för hur biogasen ska användas. Här krävs en stimulans i hela värdekedjan produktion, distribution och försäljning för att stärka biogasens ställning på marknaden. På flera håll kan lokala förutsättningar göra att värme- och elproduktion är den bästa användningen av biogasen. Ur energi- och klimatsynpunkt är det däremot mer prioriterat att biogasen uppgraderas till fordonsgas (se tidigare resonemang). I dag saknas framför allt småskaliga uppgraderingsanläggningar, men med denna teknik blir det möjligt att använda den spridda tillgången på substrat. Då skapas fler fordonsgastillverkare som gör att det miljövänliga bränslet blir tillgängliga för fler. Det underlättar i sin tur omställningen av transportsektorn i hållbar riktning. Genom att använda det nyligen aviserade teknikstödet på 280 miljoner kronor som avser ny biogasteknik som ännu inte är kommersialiserad kan utvecklingen av den småskaliga uppgraderingstekniken stödjas. Sverige ligger redan långt framme i denna teknikutveckling. Ett aktivt stöd inom detta område skulle stärka den svenska biogasbranschen och möjliggöra ökad export till nya gröna marknader runt om i världen. Stockholm i december Anders Mathiasson VD Henrik Dahlsson Public Affairs-ansvarig 5

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Analysgruppen Grön omställning Jonas Karlsson Ordförande Malmö den 13 augusti 2015 Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Avfall Sverige har genom Per-Erik Persson, VafabMiljö och ordförande för arbetsgruppen

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.

Läs mer

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 Sida 1 (9) Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 stockholm.se 1 Sida 2 (9) INNEHÅLL 1 Sammanfattning.. 3 2 Bakgrund 3 2.1 Matavfall... 3 2.1.1 Historik för Stockholm... 3 2.2 Förpackningar...

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-07 Handläggare: Susanne Kurtson Telefon: 08-508 03 379 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på remiss om ökad

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala Matavfallsutredningen Bilaga 1 Inledning Vid nämndsammanträdet 2010-10-20 gav tekniska nämnden uppdrag åt förvaltningen att utreda möjligheterna för insamling av hushållens matavfall för biogasproduktion.

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

AVFALLSPLAN

AVFALLSPLAN Laxå januari 2013 LAXÅ KOMMUN AVFALLSPLAN 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13, 7 Dnr KS 2012294-450 FÖRORD Denna plan utgör Laxå kommuns avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och

Läs mer

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström 1 Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97 Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare

Läs mer

Bilaga 1 1. Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp

Bilaga 1 1. Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp Bilaga 1 1 Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp 1. Förebyggande av avfall Förslaget väntas leda till ökad resurshushållning och ökad resursanvändning. Förslaget innebär en större helhet. Undersökningar

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret rapport 5237 Samla in återvinn!

Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret rapport 5237 Samla in återvinn! Återvinningsindustrierna Svenska Åkeriförbundet Miljödepartementet Enheten för kretslopp och näringsliv 103 33 Stockholm M2002/2325/Kn Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2016/01735/Kl Malmö den 20 oktober 2016 REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi

Läs mer

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Biogasdagen Sundsvall 28 aug 2012 Katarina Starberg, WSP katarina.starberg@wspgroup.se Bakgrund Biogas Mellannorrland Samverkansprojekt

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi lever på en planet med ändliga resurser. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Vad kostar det? Avgiften kommer att vara densamma, oavsett om er förening väljer att sortera matavfall eller inte.

Vad kostar det? Avgiften kommer att vara densamma, oavsett om er förening väljer att sortera matavfall eller inte. TÄBY ^ 2013-01-14 Nu kan du vara med och sortera ditt matavfall! Nästan hälften av innehället i vära hushällssopor bestär av matavfall. Om du sorterar ut ditt matavfall gör du en insats för miljön. Av

Läs mer

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

22 punkter. för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning

22 punkter. för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning 22 punkter för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning Avfallsfrågorna är i ständigt fokus. Miljöminister Karolina Skog tog i december i fjol initiativ

Läs mer

Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013:

Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 4 oktober 2013 Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013: Synpunkter från Avfall

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Anslut all kommunal verksamhet till Gröna linjen

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Anslut all kommunal verksamhet till Gröna linjen EMELIE HALLIN SID 1/4 UTREDARE/T.F FÖRVALTNINGSCHEF KAI 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Anslut all kommunal verksamhet till Gröna linjen Förslag

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning Bilaga 4 Mål, strategier och lagstiftning INTRODUKTION I denna bilaga beskrivs några förändringar som har skett i lagstiftningen under år 2011 och en sammanställning av de viktigaste lagarna, målen och

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Biogas i Uppsala län.

Biogas i Uppsala län. Biogas i Uppsala län www.energikontor.se www.biogasost.se Biogas Öst arbetar för att Skapa de bästa regionala förutsättningarna för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas. Informera, kommunicera

Läs mer

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer