Remissvar gällande Naturvårdsverkets regeringsuppdrag med förslag på nya etappmål
|
|
- Frida Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 M2013/3232/Ke Ellenor Grundfelt Miljödepartementet Kemikalieenheten Stockholm Stockholm den 30 juni 2014 Remissvar gällande Naturvårdsverkets regeringsuppdrag med förslag på nya etappmål Energigas Sverige, som är branschorganisation för energigaserna i Sverige, har tagit del av Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål. Vi tackar för möjligheten att bidra med våra synpunkter och delger härmed vårt remissvar enligt Miljödepartementets remiss den 31 mars Vårt remissvar behandlar endast förslaget om etappmål för exponering för kadmium via livsmedel. Övriga etappmålsförslag bedömer vi ligger utanför vårt kompetensområde och våra medlemmars primära verksamhetsområde. Energigas Sverige stödjer Naturvårdsverkets remitterade förslag till etappmål för exponering för kadmium via livsmedel. För att värna om befolkningens hälsa är det angeläget att snarast vidta åtgärder och införa styrmedel i syfte att minska befolkningens exponering för kadmium via livsmedel. Det har även den positiva effekten att kadmiumhalten minskar i slam och biogödsel som utgör viktiga restfraktioner i kretsloppet. Energigas Sverige är positiv till remitterade förslag på åtgärder och styrmedel och vill samtidigt understryka att ytterligare åtgärder bör vidtas för att begränsa exponeringen för kadmium via importerade livsmedel. En övervägande del av de livsmedel vi konsumerar är importerad. Eftersom andra länder ofta använder mineralgödsel med högre kadmiumhalt finns det anledning att misstänka att kadmiumhalten i importerade livsmedel många gånger är högre än i svenska livsmedel. Naturvårdsverket skriver: Det finns inte tillgängliga data som beskriver skillnader i kadmiuminnehåll mellan svenska och importerade livsmedel. Om man kan visa på skillnader i halter skulle den kunskapen kunna öka möjligheten att föreslå effektiva åtgärder för att minska exponeringen från importerade livsmedel. Energigas Sverige anser att regeringen bör uppdra åt lämplig myndighet att genomföra fler analyser av importerade livsmedel. Det skulle öka kunskapen om kadmiuminnehåll i importerade livsmedel och öka möjligheten att föreslå effektiva åtgärder för att minska exponeringen från importerade livsmedel. Ett exempel skulle kunna vara märkning av livsmedel med låg kadmiumhalt. På det sättet ges konsumenten möjlighet att göra ett aktivt val vid inköp av livsmedel. Avslutningsvis vill vi understryka att föreslagna åtgärder och styrmedel som ska begränsa exponeringen för kadmium via livsmedel måste samordnas bättre med det arbete som regeringen gör kopplat till Naturvårdsverkets tidigare rapport Hållbar återföring av fosfor (Rapport 6589). Rapporten innehåller bl.a. förslag till stegvis skärpta gränsvärden för kadmiumtillförsel vid spridning av slam och biogödsel på mark. Nu föreslagna åtgärder för att minska kadmiumexponering via livsmedel bör rimligen vidtas i god tid innan regeringen beslutar om alltför stränga gränsvärden för kadmium i olika restfraktioner. Detta eftersom halten av kadmium i restfraktionerna är helt beroende av kvaliteten i ingående material, vilken i sin tur beror av Energigas Sverige Service AB tel Org no Swedish Gas Association info@energigas.se Bankgiro: Box SE Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Eriksgatan 44
2 kadmiumhalten i de livsmedel vi konsumerar. Gränsvärden som i ett alltför tidigt skede sätts för lågt leder bara till storskalig förbränning av restprodukter, minskat kretslopp samt ökat beroende av importerat mineralgödsel vars kadmiumhalt kan komma att öka på sikt. Dessutom leder det till minskad biogasproduktion vilket får en rad negativa konsekvenser för flera andra miljömål. Att bryta tillförsel av oönskade ämnen vid källan är rimligen alltid att föredra framför ett brutet kretslopp och minskad biogasproduktion. Energigas Sverige vill i sammanhanget hänvisa till vårt remissvar gällande Naturvårdsverkets (BILAGA 1). Där redogör vi för vår bedömning att föreslagna gränsvärden har mycket begränsad effekt på befolkningens sammantagna kadmiumintag. Nu remitterade förslag till åtgärder och styrmedel för att minska befolkningens exponering av kadmium via livsmedel har sannolikt betydligt större effekt på befolkningens samlade kadmiumintag. Särskilt om Naturvårdsverkets lista på åtgärder kompletteras med åtgärder för att begränsa kadmiumexponeringen via importerade livsmedel. Anders Mathiasson VD Ellenor Grundfelt Remiss- och styrmedelsansvarig 2 (2)
3 M2013/2076/Ke M2012/2168/Ke M2013/3099/Ke Ellenor Grundfelt Miljödepartementet Kemikalieenheten Stockholm Stockholm den 28 mars 2014 Remissvar gällande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Energigas Sverige, som är branschorganisationen för energigaserna i Sverige, har tagit del av rubricerad redovisning. Vi tackar för möjligheten att bidra med våra synpunkter och delger härmed ett samlat remissvar enligt Miljödepartementets två remisser den 28 oktober 2013 samt den 7 februari Energigas Sveriges utgångspunkter för en hållbar fosforåterföring Råfosfat är en ändlig resurs och det är därför angeläget att utnyttja samhällets fosforresurser i ett kretsloppsperspektiv Vi ska värna om de svenska framgångarna i avfallsarbetet, där den enskilda människan idag bidrar till samhällsnyttan genom att ta ansvar för sitt eget avfall och källsortera Kretsloppen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Att bryta tillförsel av oönskade ämnen vid källan är alltid att föredra framför ett brutet kretslopp. Utfasning och strypt tillförsel av oönskade ämnen bör således vara samhällets första åtgärd. Hård reglering av restfraktioner bör tillgripas om exponeringen blir akut och säkerhetsmarginalen låg. Om en ökad hållbar fosforåterföring ska vara möjlig måste successivt skärpta kvalitetskrav på restfraktionerna genomföras i en takt som är möjlig att uppnå. Energigas Sveriges slutsatser i sammanfattning Energigas Sverige avstyrker Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden gällande tillförsel av kadmium till mark (parametern gram per hektar och år) samt haltgränsvärdena för BDE-209 i avloppsfraktioner. Vi bedömer att dessa gränsvärden inte är förenliga med en hållbar återföring av fosfor. Istället leder de till storskalig förbränning av avloppsslam och matavfall. Energigas Sverige ifrågasätter nyttan av föreslagna gränsvärden för tillförsel av kadmium till mark. Biogödsel och rötslam svarar för en mycket liten del av den totala kadmiumtillförseln till svensk åkermark. Även om all biogödsel och rötslam som sprids på åkermark idag skulle ersättas med mineralgödsel med låg kadmiumhalt (NPK), så skulle den årliga kadmiumtillförseln till svensk åkermark minska med endast 3 procent. Regleringen har med andra ord ingen reell betydelse för kadmiumhalten i svenska Energigas Sverige Service AB tel Org no Swedish Gas Association info@energigas.se Bankgiro: Box SE Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Eriksgatan 44
4 livsmedel, lika lite som den har betydelse för befolkningens kadmiumintag. Det ska ställas mot alla de negativa konskevenser som författningsförslaget medför (se nedan). Energigas Sverige delar inte Naturvårdsverkets uppfattning att de positiva effekterna av förslaget överväger de negativa konsekvenserna. Energigas Sverige har svårt att se någon relevans i föreslagen reglering av BDE-209. I en av underlagsrapporterna 1 till Naturvårdsverkets utredning framgår att den kritiska koncentrationen i jord för humantoxiska effekter ligger gånger över den koncentration som skulle kunna bli en följd av 100 års slamgödsling. Energigas Sverige ifrågasätter om analyserna av organiska ämnen i slam kan fungera tillfredställande för kontroll av rättsligt bindande gränsvärden. Dessa analyser är ofta förknippade med stor mätosäkerhet. Energigas Sverige menar att författningsförslaget motverkar de etappmål som Naturvårdsverket föreslår (s. 127). Vi stödjer Naturvårdsverkets förslag till etappmål men vi anser att målen motverkas av författningsförslaget. Energigas Sverige menar att gränsvärdena för tillförsel av kadmium (gram per hektar och år) styr mot förbränning av matavfall istället för rötning. Det innebär att incitament för utsortering av matavfall försvinner, varpå all källsortering och hela avfallsarbetet riskerar att ifrågasättas. Stora investeringar i system för utsortering, rötning och biogas går förlorade. Energigas Sverige befarar att biogasproduktionen kommer att minska om Naturvårdsverkets författningsförslag genomförs. Med föreslagna gränsvärden för kadmiumtillförsel (gram per hektar och år) begränsas möjligheten att röta matavfall kraftigt. Avsättningssvårigheter och ökade kostnader för rötresten kommer sannolikt minska viljan att investera i ny biogasproduktion. Vi ser en uppenbar risk att författningsförslaget leder till att planerad biogasproduktion inte blir av, och i värsta fall till nedläggning av befintlig biogasproduktion. Det innebär i sin tur att kommunala och statliga infrastrukturinvesteringar går förlorade. Energigas Sverige anser att delar av författningsförslaget riskerar att motverka sitt eget syfte. Gränsvärdena för tillförsel av kadmium (gram per hektar och år) kommer att leda till minskat kretslopp och minskad biogasproduktion. Import av mineralgödsel och fossila drivmedel kommer istället att öka, liksom utsläpp till luft. Det innebär ytterligare tillförsel av miljö- och hälsoskadliga ämnen till vårt samhälle, vilket står i strid mot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Energigas Sverige anser att delar av författningsförslaget även motverkar ett flertal andra miljömål. Gränsvärdena för tillförsel av kadmium (gram per hektar och år) bedöms leda till minskad biogasproduktion, vilket står i direkt konflikt med nationella och regionala mål om en fossiloberoende fordonsflotta år Andra miljömål som påverkas negativt är Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan kommer inte att kunna uppnås då regleringen av kadmiumtillförsel styr mot förbränning av matavfall istället för rötning. 1 Sternbeck, J.; Blytt, L. D.; Gustavsson, K.; Frankki, S.; Bjergström, M. Using sludge on arable land - effect based levels and long-term accumulation for certain organic pollutants; TemaNord 2011:506; WSP Environmental: Copenhagen, (10)
5 Energigas Sverige konstaterar att Naturvårdsverkets rapport belyser samma risker som vi ser med författningsförslaget. Rapporten behöver dock kompletteras med en samlad riskbedömning i ett scenario där önskade effekter av de förebyggande åtgärderna uteblir. Några av riskerna som nämns i rapporten är ökad förbränning av matavfall och slam, minskat incitament för utsortering av matavfall, sämre resurshushållning och minskat kretslopp, minskad biogasproduktion, ökat beroende av importerad mineralgödsel, ökade utsläpp till luft, ökade transporter och användning av fossila bränslen samt ökad klimatpåverkan. Naturvårdsverket konstaterar dessutom i sin sammanfattande bedömning av konsekvenser (s.196) att det finns en risk att den stegvisa skärpningen av gränsvärden kan leda till att fosfor inte kan återföras i den utsträckning som vore önskvärd. Detta bl.a. på grund av att möjligheten till framgångsrika förebyggande åtgärder påverkas av arbetet med att fasa ut oönskade ämnen på EU-nivå och globalt. Givet denna stora osäkerhet vore det rimligt att rapporten kompletteras med en samlad riskbedömning i ett scenario där det förebyggande arbetet inte får de effekter som krävs för att klara gränsvärdena. Energigas Sverige vill understryka att rapporten visar på en överdriven tilltro till att krav på förebyggande åtgärder (författningsförslaget 14 ) ska lösa problemen att klara gränsvärdena. På avloppsreningsverken och samrötningsanläggningarna pågår redan ett löpande arbete med att förhindra att oönskade ämnen kommer in till anläggningarna via de substrat som rötas. Rötrestens kvalitet säkras genom frivilliga certifieringssystem 2. Det arbetet ska förstås fortsätta, men de enkla åtgärderna har redan vidtagits. Därför kan vi inte räkna med samma snabba minskningstakt framöver, vilket Naturvårdsverket också konstaterar i rapporten (s. 179). Energigas Sverige ifrågasätter lämpligheten i att VA-branschen och avfallsbranschen åläggs ansvaret för det viktiga uppströmsarbetet. Vi instämmer i att ett ambitiöst förebyggande uppströmsarbete är angeläget för att skapa en hållbar fosforåterföring. Vi har dock svårt att se hur VA-branschen och avfallsbranschen ska kunna vidta de åtgärder som krävs för att klara gränsvärdena. Särskilt problematiskt är gränsvärdet för tillförsel av kadmium till mark (gram per hektar och år) som bedöms begränsa möjligheterna att sprida slam och biogödsel. Kadmium finns bl.a. i den mat vi äter. Därmed kommer kadmium till samrötningsanläggningarna via matavfallet och till avloppsreningsverken via bl.a. urin och fekalier. För att klara gränsvärdena krävs t.ex. att kadmiuminnehållet i livsmedel minskar. Avloppsreningsverken och samrötningsanläggningarna har dock mycket begränsad rådighet över kadmiuminnehållet i de substrat som rötas. Här har Livsmedelsverket en central roll, liksom EU-lagstiftningen. Energigas Sverige föreslår att Naturvårdsverkets rapport kompletteras med en fördjupad analys av regleringens nytta i relation till de negativa konsekvenserna. I analysen bör vägas in anläggningsägarnas möjlighet att klara gränsvärdena genom förebyggande åtgärder. Detta eftersom nettovinsten av regleringen är helt beroende av ett framgångsrikt uppströmsarbete. Energigas Sverige föreslår att reglering av restfraktionernas kvalitet tidsmässigt samordnas med samhällets övriga åtgärder för utfasning och strypt tillförsel av oönskade ämnen. Istället för successiva skärpningar vissa år bör en översyn genomföras, exempelvis vart tionde år. Detta för att se om skärpningar kan göras utifrån positiva effekter av åtgärder i alla delar av samhället. 2 REVAQ och Certifierad återvinning SPCR (10)
6 Energigas Sverige välkomnar ett investeringsstöd som syftar till att minska miljöbelastningen och öka resurseffektiviteten. Vi ser samtidigt en risk att föreslagen utformning styr mot ökad förbränning istället för rötning och produktion av biogas. Vi tror att en sådan utveckling varken minskar miljöbelastningen eller ökar resurseffektiviteten. Bland bedömningskriterierna ligger investeringar i monoförbränning högt upp på listan. Om det innebär att förbränningslösningar prioriteras riskerar stödet att motverka flera andra miljömål som Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft samt nationella och regionala mål om en Fossiloberoende fordonsflotta Energigas Sverige vill understryka vikten av att regeringen arbetar vidare med svenska och europeiska myndigheter för att långsiktigt fasa ut och strypa tillförseln av oönskade ämnen i samhället. Bakgrundsbeskrivning biogasen och det hållbara kretsloppet Kommunerna ställer om till ett resurseffektivt kretsloppsamhälle I Sverige pågår en viktig utveckling mot ett resurseffektivt kretsloppsamhälle. Åtskilliga kommuner har infört utsortering och insamling av matavfall som rötas i samrötningsanläggningar för biogasproduktion. Förutom biogas produceras biogödsel som ersätter importerad mineralgödsel i lantbruket. Även de stora städerna har nu påbörjat den här omställningen. Som en del av utvecklingen har även avloppsreningsverken byggts om och optimerats för ökad biogasproduktion och återföring av rötslam. Kretsloppstanken har gjort Sverige världsledande på biogas Utvecklingen mot ett kretsloppsamhälle har varit en grundläggande förutsättning för uppbyggnaden av en helt ny bransch i Sverige, nämligen biogasbranschen. De senaste tjugo åren har utvecklingen gjort Sverige världsledande på uppgradering av biogas till fordonsgas. Städerna har bytt ut diesel mot biogas i bussar, taxibilar och renhållningsfordon. Den privata marknaden har följt efter. Idag rullar nästan gasbussar och över gasbilar i Sverige. Det tankas mer fordonsgas än E85. Tack vare ny teknik för LNG och LBG (flytande metan) ser vi nu också en nationell och internationell utveckling mot biogas som drivmedel till lastbilar. Biogasens unika samhällsnytta har motiverat statlig delfinansiering av biogassystemen Stora biogasinvesteringar har gjorts inom statliga investeringsprogram såsom LIP, KLIMP och Energimyndighetens biogasutlysningar. Investeringar i både biogasanläggningar, tankstationer och fordon. Dessa investeringar har varit ett viktigt steg mot ett resurseffektivt utnyttjande av samhällets fosforresurser. Det har också varit ett lika viktigt steg mot en fossiloberoende fordonsflotta, renare stadsluft och minskad klimatpåverkan. Ett rent samhälle är en förutsättning för ett rent kretslopp Hela samhället måste arbeta långsiktigt för att de restfraktioner som läggs på marken ska bli så rena som möjligt. En förutsättning för att restfraktionerna ska bli rena är naturligtvis att substraten som rötas är rena. Själva rötningsprocessen i sig tillför inga oönskade ämnen. Rötningsanläggningarnas uppströmsarbete bidrar till ett renare kretslopp På avloppsreningsverken och samrötningsanläggningarna pågår ett löpande arbete med att förhindra att oönskade ämnen kommer in till anläggningarna via de substrat som rötas. Det finns idag frivilliga certifieringssystem 3 som används för att säkerställa att rötslam och biogödsel uppfyller kvalitetskraven. Genom certifieringen bedrivs den typen av uppströmsarbete som avloppsreningsverken och samrötningsanläggningarna har rådighet över. Ett avloppsreningsverk 3 REVAQ och Certifierad Återvinning SPCR (10)
7 har t.ex. möjlighet att påverka kvaliteten i avloppsvatten som kommer från industrier och en del andra typer av verksamheter. Det kan ske dels genom allmänna bestämmelser och dels genom specifika krav riktat till den enskilda industrin eller verksamheten. En del föroreningar, bl.a. kadmium, har rötningsanläggningarna liten rådighet över I samhället finns även föroreningar som VA-branschen och avfallsbranschen inte kan påverka i någon större utsträckning. Ett exempel är kadmium som bl.a. finns i livsmedel. För att begränsa kadmiuminnehållet i livsmedel krävs åtgärder inom EU-lagstiftningen. Det nationella ansvaret måste ligga på lagstiftare och berörda myndigheter, t.ex. Livsmedelsverket. Rötningsanläggningarna har ingen möjlighet att begränsa mängden kadmium som kommer till anläggningarna via matavfall, urin och fekalier. Författningsförslagets konsekvenser för biogödsel Samrötningsanläggningar får problem med gränsvärdena för tillförsel av kadmium Enligt Naturvårdsverkets analys kommer över hälften av dagens samrötningsanläggningar få problem att klara föreslaget gränsvärde för tillförsel av kadmium till åkermark år 2030 (gram per hektar och år). Nästan en tredjedel av samrötningsanläggningarna får problem redan år Gränsvärden för tillförsel av kadmium leder till förbränning av matavfall Naturvårdsverket konstaterar i sin konsekvensanalys att det föreligger en tydlig korrelation mellan kadmiumhalt i biogödseln och andelen mat- och livsmedelsavfall i substratet (s. 187). Därför är det framför allt samrötningsanläggningar med hög andel mat- och livsmedelsavfall som kommer att få problem att klara de stränga gränsvärdena för tillförsel av kadmium till mark. Med föreslagna gränsvärden för kadmiumtillförsel begränsas således möjligheten att röta matavfall kraftigt. Sannolikt kommer matavfallet istället att förbrännas, vilket står i konflikt med det beslutade etappmålet om att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Svårt att se hur utsortering av vissa substrat ska lösa problemen Naturvårdsverket bedömer att större delen av biogödseln trots allt kommer att klara gränsvärdena år Detta genom aktivt arbete för att minska tillförseln av oönskade ämnen i det avfall som rötas (s. 188). Eftersom avfallsbranschen inte har möjlighet att påverka kadmiuminnehållet i maten så hoppas Naturvårdsverket att problemet istället kan lösas genom utsortering av substrat. Som exempel anges potatisskal (s. 192). Energigas Sverige ifrågasätter effekten och rimligheten i ett sådant scenario, framförallt därför att det är svårt att peka ut punktkällor för kadmium i matavfallet. Kadmium finns i många olika livsmedel i varierande mängd. Kadmium torde även finns i betydande mängder i importerade livsmedel, men där saknas det nästan helt analyser. Det är alltså svårt att veta i vilken utsträckning just potatisskal bidrar till det totala kadmiuminnehållet i matavfall. Det är också oklart hur framgångsrik en informationskampanj till hushållen skulle vara. Energigas Sverige menar att det här är ett exempel på hur Naturvårdsverkets rapport visar på en överdriven tilltro till att förebyggande åtgärder ska lösa problemen med att klara gränsvärdena. Att minska givan försvårar och fördyrar avsättningen för biogödsel Som en möjlig lösning föreslår Naturvårdsverket också att samrötningsanläggningar som inte klarar gränsvärdena för tillförsel av kadmium kan minska givan (s. 188). För samrötningsanläggningarna innebär det ökade kostnader för biogödseln då denna måste transporteras längre sträckor för att användas på större arealer än tidigare. För den enskilde lantbrukaren innebär det att en del av biogödseln måste ersättas av mineralgödsel för att uppnå önskad kväve- och fosforgiva. Lantbrukaren behöver således ha flera olika system för spridning av gödselmedel, vilket medför 5 (10)
8 kostnader. Risken är uppenbar att många lantbrukare istället väljer att helt övergå till mineralgödsel, vilket ytterligare försvårar avsättningen för biogödsel. Att gödsla en flerårsgiva med biogödsel torde inte heller vara en framkomlig väg Naturvårdsverket föreslår även tillämpning av längre spridningsintervall (s. 188). Vi menar att det inte är ett alternativ. Biogödsel är i huvudsak ett kvävegödselmedel med ett relativt högt innehåll av växttillgängligt ammoniumkväve. Därför tillförs biogödsel framför allt under våren då grödans behov av växttillgängligt kväve är stort. Att gödsla en flerårsgiva med biogödsel är olämpligt eftersom kväve som inte fort tas upp av växterna då lakas ut med vattnet. Regler om markprover fördyrar hanteringen av biogödsel Naturvårdsverket föreslår att den som brukar åkermarken ska före användningen av avloppsslam, biogödsel eller kompost kontrollera markens innehåll av metaller genom markprover (författningsförslaget 17 ). Biogödsel sprids årligen under korta tidsperioder. Vid ogynnsam väderlek kan biogödseln därför behöva spridas på annan åker än vad som planerats. Detta leder till att det kan behöva tas fler prover i förebyggande syfte än motsvarande mängd biogödsel räcker till. Kostnadsredovisning för själva analysen finns med i Naturvårdsverkets konsekvensanalys, men vi saknar den samlade kostnadsbilden för de markprover och analyser som måste göras i förebyggande syfte. Författningsförslagets konsekvenser för rötslam Gränsvärden för tillförsel av kadmium begränsar återföring av rötslam Energigas Sverige tror att med föreslagna gränsvärden för maximal tillförsel av kadmium till åkermark (gram per hektar och år) finns en risk att endast en liten del av svenskt slam kan återföras till mark redan Energigas Sverige hänvisar här till den analys som ett av våra medlemsföretag, Tekniska verken i Linköping AB, har gjort utifrån data från Svenskt Vatten och SCB 4. Tekniska verkens analys visar att en fortsatt nedåtgående trend för kadmiumhalterna i avloppslam är helt avgörande för avloppsreningsverkens möjlighet att klara Naturvårdsverkets föreslagna gränsvärden för tillförsel av kadmium till mark. Samtidigt konstateras att kadmiums avtagande trend i slam har brutits vid de två senaste mättillfällena och istället vänt svagt uppåt. Fortsatt minskning av kadmium ligger till stor del utanför VA-branschens kontroll Enligt Svenskt Vatten har vattentjänstföretagen under de senaste 30 åren lagt ned stort arbete på att spåra punktutsläpp av kadmium. De flesta punktutsläppen är nu eliminerade 5. Återstående kadmium härrör enligt Svenskt Vattens bedömning i stor utsträckning från luftföroreningar, livsmedel (via urin och fekalier), konstruktionsmaterial som är i kontakt med vatten samt hobbyoch konstnärsfärger. Dessa är kadmiumkällor som vattentjänstföretagen inte har rådighet över. Vattentjänstföretagen bör förstås fortsätta göra allt de kan för att begränsa kadmiumhalten i slam. För att klara gränsvärdena krävs dock insatser från andra delar av samhället, både från nationellt och globalt håll. Det innefattar processer och regelverk som ligger utanför vattentjänstföretagens kontroll. Därmed finns en osäkerhet om huruvida framtida kvalitetskrav kommer att kunna uppnås eller ej. Inlåsning i förbränningslösningar p.g.a. osäkerhet om framtida krav kan uppnås Risken är uppenbar att flertalet vattentjänstföretag bedömer möjligheten att tillmötesgå framtida kvalitetskrav som små eller åtminstone mycket osäker. Om Naturvårdsverkets förslag blir förordning är det därmed troligt att vattentjänstföretagen väljer förbränning som huvudinriktning. Det kommer att medföra stora investeringar och valet blir därför i praktiken irreversibelt. Därigenom 4 Se Tekniska verkens remissvar (s. 9-13) 5 Se Svenskt Vattens remissvar (s. 24) 6 (10)
9 bryts kretsloppet av fosfor, kväve, strukturbildande mull och andra näringsämnen från avloppsslam. Istället ökar utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svavelföreningar, partiklar och den potenta växthusgasen lustgas. Samtidigt försvinner incitamenten för det kostnadskrävande uppströmsarbete som redan pågår inom REVAQ. Författningsförslagets konsekvenser för kretsloppet och källsorteringen Författningsförslaget leder till minskad återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Naturvårdsverket konstaterar att författningsförslaget sannolikt leder till ökad förbränning av avloppsslam (s. 185) och matavfall (s. 188 och s. 192). Vidare bedömer Naturvårdsverket att förbränningen troligtvis kommer att ske utan fosforåterföring, åtminstone under överskådlig framtid (s.185). Även om fosforåterföring skulle bli tekniskt och ekonomiskt gångbart på sikt så går andra näringsämnen som kväve och mullbildande ämnen förlorade när förbränningslösningar väljs. Övrig källsortering kan påverkas negativt när matavfallet inte längre behöver sorteras Incitamenten för utsortering av matavfall kommer att försvinna då författningsförslaget styr mot ökad förbränning av matavfall. Myndigheters kampanjer, experters utredningar, uppbyggda fungerande system och tilltron till all källsortering och hela avfallsarbetet riskerar att ifrågasättas. Författningsförslagets konsekvenser för biogasproduktionen Rötning av matavfall står för en betydande del av biogasproduktionen Enligt den årliga biogasstatistiken 6 stod matavfall från hushåll, verksamheter och livsmedelsindustri för 47 % av samrötningsanläggningarnas substrat år Det är en tydlig trend att samrötningsanläggningarnas betydelse för biogasproduktionen ökar. Sedan år 2005 har samrötningsanläggningarnas andel av den nationella biogasproduktionen växt från 13 procent till 32 procent. Biogasproduktionen från dessa anläggningar har under samma period ökat med 211 procent. Minskad produktion av biogas blir en konsekvens av författningsförslaget Statistiken visar att biogasproduktionen kommer att minska när matavfallet går till förbränning istället för rötning. Även avloppsreningsverkens leveranser av biogas kan minska när slamhanteringen förändras. Sammantaget bedömer Energigas Sverige att tillgången till biogas som drivmedel kommer att minska om Naturvårdsverkets författningsförslag genomförs. Både befintlig och planerad biogasproduktion riskerar att slås ut Biogasbranschen är en bransch under uppbyggnad. Biogasanläggningarna har redan mycket små marginaler för ökade kostnader. Med författningsförslaget får anläggningarna ökade kostnader för rötresthanteringen som redan idag utgör en betydande kostnadspost. Avsättningssvårigheter och ökade kostnader relaterade till rötresten kommer sannolikt minska viljan att investera i ny biogasproduktion. Risken är uppenbar att de problem som Energigas Sverige belyser i det här remissvaret leder till att planerad biogasproduktion inte blir av, och i värsta fall till nedläggning av befintlig biogasproduktion. Biogasproduktionen behöver öka för att minska koldioxidutsläppen Fordonsgasen består idag av mer än 50 % biogas (resten är naturgas). Att välja fordonsgas istället för diesel eller bensin minskar koldioxidutsläppen med procent. För att öka klimatnyttan i 6 Energimyndigheten Produktion och användning av biogas år 2012; Statens energimyndighet: Stockholm, (10)
10 fordonsgasen ytterligare är branschens ambition att öka biogasandelen ännu mer. Men då måste biogasproduktionen öka, inte minska. Biogasen behövs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Minskad biogasproduktion står i direkt konflikt med det arbete som pågår för att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta. Slutsatsen från utredningen Fossilfri fordonstrafik (FFF) är att Sverige har en utmärkt position att bidra till övergången från fossila drivmedel till biodrivmedel. Utredningen pekar på en åtgärdpotential om 20 TWh biodrivmedel år 2030, varav biogas från rötning och förgasning bedöms bidra med TWh. Författningsförslagets konsekvenser i form av minskad biogasproduktion kommer att motverka målet om en fossiloberoende fordonsflotta. Konsekvenser i form av förlorade kommunala och statliga infrastrukturinvesteringar Med motivering i biogasens klimat-, miljö- och samhällsnytta har statliga och kommunala medel inom bl.a. LIP och KLIMP stöttat uppbyggnaden av biogasbranschen. Naturvårdsverkets författningsförslag motarbetar samma bransch, vilket får allvarliga konsekvenser i form av förlorade infrastrukturinvesteringar. Tilltron till biogassystemen, såväl som hanteringen av skattepengar, riskerar att ifrågasättas. Författningsförslagets konsekvenser för miljömålsarbetet Författningsförslaget riskerar att motverka sitt eget syfte (miljökvalitetsmålet Giftfri miljö) Istället för att säkersälla en hållbar återföring av fosfor leder en del av de förslagna gränsvärdena (se ovan) till minskat kretslopp och ökat beroende av importerat mineralgödsel. Mineralgödseln som importeras till Sverige idag håller mycket god kvalitet vad gäller exempelvis kadmiuminnehåll. I övriga Europa och världen används mineralgödsel med kadmiumhalter långt över de som återfinns i rötslam och biogödsel. Precis som Naturvårdsverket påpekar i sin rapport är nettovinsten med förslaget helt beroende av mineralgödselns framtida kvalitet (s. 183). Bedömningen är att svenskt lantbruk inte kan räkna med obegränsad tillgång till mineralgödsel av högsta kvalitet. Ett ökat beroende av mineralgödsel kommer således på sikt innebära att ännu mer kadmium tillförs vår svenska åkermark och i förlängningen våra svenska livsmedel. Energigas Sveriges bedömning är därför att förslaget riskerar att motverka sitt eget syfte, d.v.s. miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Sammantaget motverkar författningsförslaget väsentliga delar av miljömålsarbetet Förslaget motverkar även flera andra beslutade miljömål. Med minskad biogasproduktion riskerar användningen av fossila drivmedel att öka, vilket motverkar nationella och regionala mål om en fossiloberoende fordonsflotta år Det får också negativa konsekvenser för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Även den ökade förbränningen av slam och matavfall kommer att påverka dessa miljökvalitetsmål negativt. Likaså motverkas regeringens etappmål om att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Författningsförslaget i ett nyttoperspektiv Regleringen av kadmium har ingen betydelse för befolkningens kadmiumexponering Precis som Naturvårdsverket konstaterar är det angeläget att minska befolkningens kadmiumintag. Därför bör samhällets åtgärder vidtas där de faktiskt gör skillnad. Varje år tillförs kg kadmium till svensk åkermark via gödsling och deposition från atmosfären 7. Biogödsel och rötslam svarar för 7 Kemikalieinspektionen Kadmiumhalten måste minska för folkhälsans skull En riskbedömning av kadmium med mineralgödsel i fokus.; Kemikalieinspektionen: Bromma, (10)
11 en mycket liten del av den totala kadmiumtillförseln. Även om all biogödsel och rötslam som sprids på åkermark idag skulle ersättas med mineralgödsel med låg kadmiumhalt (NPK), så skulle den årliga kadmiumtillförseln till svensk åkermark minska med bara 44 kg 8. Det innebär en minskning på endast 3 procent, vilket i sin tur betyder att 97 procent av totalt kg kadmium fortsätter att tillföras till åkermarken varje år, trots regleringen. Regleringen har med andra ord ingen reell betydelse för kadmiumhalten i svenska livsmedel, lika lite som den har betydelse för befolkningens kadmiumintag. Även Naturvårdsverket beskriver biogödsel som ett marginellt gödselmedel (s. 90), och de stora flödena av växtnäring inom jordbruket faller utanför Naturvårdsverkets förslag till reglering. Svårt att se någon relevans i regleringen av BDE-209 Enligt Naturvårdsverkets bedömning är det framförallt gränsvärdet för BDE-209 som kommer att begränsa möjligheterna till slamspridning och i förlängningen leda till slamförbränning och de negativa konsekvenser som följer därav (s. 195). Det blir mot den bakgrunden särskilt viktigt att kritiskt granska föreslagen reglering av BDE-209. Energigas Sverige anser att nyttan av regleringen alltid måste ställas mot de negativa konsekvenserna. I en av underlagsrapporterna 9 till Naturvårdsverkets utredning redovisas att 100 års slamgödsling (med nuvarande slamkvalitet) skulle medföra en höjning av dagens bakrundsnivåer på 0,02-0,8 µg/kg TS (tabell 15 i rapporten) till ca 2 µg/kg TS (figur 4 i rapporten). Det ska ställas mot att den kritiska koncentrationen i jord för humantoxiska effekter uppskattas till µg/kg TS (tabell 16 i rapporten). I underlagsrapporten framgår också att slammet måste innehålla mg BDE-209 per kg TS för att halten i jorden ska nå upp till µg/kg TS under en kortare tid direkt efter en giva. Det kan jämföras med föreslaget gränsvärde i slam som för år 2015 är 0,7 mg BDE-209 per kg TS. Utifrån det här resonemanget samt utifrån det faktum att halterna i slam förväntas minska i takt med den utfasning som påbörjats i samhället så har vi svårt att se någon relevans i föreslagen reglering av BDE-209. Mätosäkerhet vid analys av organiska ämnen kan vara en anledning att avstå från reglering De organiska ämnena kan vara svåra att analysera på ett pålitligt sätt. Frågan är om analyserna av de organiska ämnena kan fungera tillfredställande för kontroll av rättsligt bindande gränsvärden. Att ställa krav på kostnadskrävande analyser blir orimligt om analyserna är förknippade med alltför stora osäkerheter. Energigas Sverige anser att mätosäkerheten ytterligare stärker vårt ifrågasättande av att införa gränsvärden för BDE-209. På samma sätt kan mätosäkerhet eventuellt vara en anledning att avstå reglering även av andra organiska ämnen. Energigas Sveriges förslag Fördjupad analys av nyttan i relation till konsekvenserna av författningsförslaget Om regeringen väljer att gå vidare med Naturvårdsverkets författningsförslag anser vi att utredningen först måste kompletteras med en fördjupad analys av nyttan av regleringen i relation till de negativa konsekvenserna. Det perspektivet har inte belysts i tillräcklig omfattning i Naturvårdsverkets rapport. Detta eftersom Naturvårdsverket har utgått från det felaktiga resonemanget att de negativa konsekvenserna av föreslagna gränsvärden kan undvikas genom att anläggningsägarna åläggs krav på förebyggande åtgärder. Eftersom nettovinsten av regleringen kg kadmium från rötslam respektive biogödsel ersätts med 9 kg kadmium från mineralgödsel, = 44. Beräknar utifrån dagens medelhalt i biogödsel och rötslam jämfört med den bästa mineralgödseln (NPK). Se Tekniska verkens remissvar (s. 8) för mer detaljerad redovisning av beräkningsgången. 9 Sternbeck, J.; Blytt, L. D.; Gustavsson, K.; Frankki, S.; Bjergström, M. Using sludge on arable land - effect based levels and long-term accumulation for certain organic pollutants; TemaNord 2011:506; WSP Environmental: Copenhagen, (10)
12 är helt beroende av ett framgångsrikt uppströmsarbete är det rimligt att göra en grundlig analys av anläggningsägarnas möjlighet att klara gränsvärdena genom förebyggande åtgärder. Energigas Sverige föreslår en fördjupad analys där följande delar ingår: Anläggningsägarnas möjlighet att genom förebyggande åtgärder klara föreslagna gränsvärden Konsekvenser för kretslopp och biogasproduktion i ett scenario där önskade effekter av uppströmsarbete uteblir (p.g.a. att anläggningsägarna har liten rådighet över halterna i fraktionerna) Resonemang om risknivå och säkerhetsmarginal kopplat till behovet av att omedelbart bryta kretsloppet Resonemang om mätosäkerhet kopplat till kontroll av rättsligt bindande gränsvärden, särskilt för organiska ämnen i slam Kartläggning av kadmiumflöden samt slutsatser om regleringens betydelse för befolkningens kadmiumexponering Analys av mineralgödselns framtida kvalitet och tillgång samt riskbedömning vid ökad import av mineralgödsel Regleringens konsekvenser för övriga miljömål (t.ex. Begränsad klimatpåverkan, Frisk Luft och Fossiloberoende fordonsflotta 2030) Utifrån den fördjupade analysen bör göras en noggrann avvägning huruvida nyttan av regleringen överväger de negativa konsekvenserna. Reglering av restfraktionernas kvalitet bör tidsmässigt samordnas med samhällets åtgärder Giftfri miljö bör vara en vision för hela samhället att arbeta efter. Energigas Sverige föreslår att reglering av restfraktionernas kvalitet tidsmässigt samordnas med samhällets övriga åtgärder för utfasning och strypt tillförsel av oönskade ämnen. Biogödsel och rötslam kan med dagens teknik aldrig bli renare än de substrat som rötas. Successivt skärpta gränsvärden för oönskade ämnen i restfraktioner kan vara ett sätt att motverka spridning av fraktioner med dålig kvalitet. Gränsvärdena måste dock vara förenliga med en resurseffektiv återföring av fosfor. Gränsvärden som i ett alltför tidigt skede sätts för lågt leder bara till storskalig förbränning och minskat kretslopp. Då har regleringen misslyckats. Därför är det viktigt att skärpta kvalitetskrav tidsmässigt samordnas med åtgärder på andra nivåer i samhället. Istället för successiva skärpningar vissa år bör en översyn göras, exempelvis vart tionde år, för att se om skärpningar bör införas utifrån uppnådda effekter av åtgärder på alla nivåer i samhället, såväl i Sverige, som i EU och globalt. Fortsatt arbete med att fasa ut och strypa tillförseln av oönskade ämnen i samhället Regeringen bör för övrigt arbeta vidare med svenska och europeiska myndigheter för att långsiktigt fasa ut och strypa tillförseln av oönskade ämnen i samhället. På så sätt möjliggörs en långsiktigt hållbar och resurseffektiv återföring av fosfor. Anders Mathiasson VD Ellenor Grundfelt Remiss- och styrmedelsansvarig 10 (10)
Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen
Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd
Läs merVattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?
Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,
Läs merRegeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:
Läs merNaturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.
Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av
Läs merREMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2017/04821/S2 Malmö den 28 april 2018 REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel Avfall Sverige är kommunernas
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser
Läs merKommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018
Kommittédirektiv Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam Dir. 2018:67 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning Spridning av avloppsslam bör fasas ut och ersättas
Läs merNaturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan Anna Maria Sundin Linköping 7 mars 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan och återföring av fosfor
Läs merRemissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)
M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället
Läs merRemissvar gällande Transportstyrelsens rapport Miljözoner för lätta fordon
Dnr: N2016/07396/MRT Ellenor Grundfelt ellenor.grundfelt@energigas.se Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter Enheten för marknad och regelverk på transportområdet n.registrator@regeringskansliet.se
Läs merFörslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merRegeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering
Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor - uppdatering 2014: 31 mars, 160 remissvar 2014: vår+sommar, Mdep gör sammanställning av remissvar
Läs merRemissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)
vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar
Läs merMotstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson
Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor
Stockholm 2014-03-31 Ert dnr. M2013/2076/Ke M2013/2168/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Loic Viatte 103 33 STOCKHOLM Naturskyddsföreningens remissvar på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merSlamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Linda Gårdstam 20 december 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-01-09 1 Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen
Läs merREMISSVAR: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/2076/Ke, M2012/2168/Ke M2013/3099/Ke Malmö den 26 mars 2014 REMISSVAR: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Avfall Sverige
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs meråtta förslag för att sluta kretsloppet
åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.
Läs merHållbar återföring av fosfor
Bilaga 2 Hållbar återföring av fosfor Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen rapport 6580 SEPTEMBER 2013 Sammanfattning Inledning I februari 2012 fick Naturvårdsverket ett uppdrag
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.
Läs merYttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om fosfor samt investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor
Stockholm 2014-12-01 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se M2013/2076/Ke M2012/2168/Ke Yttrande Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merFöredragande borgarrådet Per Ankersjö anför följande.
PM 2014:65 RVI (Dnr 001-206/2014, 001-431/2014) Naturvårdsverkets redovisningar av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor Hållbar återföring av fosfor (NV rapport 6580) Komplettering av delredovisning
Läs merHva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012
Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merKvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar
Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar www.sysav.se Kvalitetsarbete under 20 års tid Marknaden har ställt krav
Läs merResursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Läs merGasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet
Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.
Läs merNaturvårdsverkets föreslagna gränsvärden för hållbar återföring av fosfor
Naturvårdsverkets föreslagna gränsvärden för hållbar återföring av fosfor en konsekvensanalys för biogasverksamheten inom Tekniska verken i Linköping AB och Svensk Biogas AB Sammanfattning Naturvårdsverkets
Läs merInförande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss
Lovisa Wassbäck Avfall 08-508 465 61 lovisa.wassback@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-10-19 Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merEnergigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104
Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning
Läs merBra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)
REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten
Läs merAvsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region
Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merBiogasens roll i den cirkulära ekonomin
Analysgruppen Grön omställning Jonas Karlsson Ordförande Malmö den 13 augusti 2015 Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Avfall Sverige har genom Per-Erik Persson, VafabMiljö och ordförande för arbetsgruppen
Läs merOm Avfall Sverige Swedish Waste Management
Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merBiogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se
Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på
Läs merHur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merBiogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige
Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merTryck på gasen för matavfall!
Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merBiogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?
Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping
Läs merBiogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige
Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merPiteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
Läs merVarför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas
Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas Gasnät för regional utveckling och stärkt konkurrenskraft i en hållbar framtid Vilka? är vi. Swedegas AB Äger, driver och underhåller det svenska
Läs merYttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet för yttrande.
Läs merBiogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013
Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden
Läs merBiogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se
Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas
Läs merArlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle.
En minirapport från Arla Sverige 2019-06-10 Arlabönderna blir del av en biogasrevolution och omställningen till ett fossilfritt samhälle. Biogas producerad från kogödsel sluter kretsloppet från mjölkgårdar
Läs merHandläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merBiogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011
Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,
Läs merMotion om biogas i Strängnäs
TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2016:120-034 Strategienheten 2017-02-03 1/5 Handläggare Elin Hjorth 0152-292 31 Motion om biogas i Strängnäs Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
Läs merGasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Läs merMotion om biogas i Strängnäs
KF 25:1 KF 25:2 KF 25:3 KF 25:4 KF 25:5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2016:120-034 Strategienheten 2017-02-03 1/5 Handläggare Elin Hjorth 0152-292 31 Motion om biogas i Strängnäs Förslag
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merBiogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig
Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merEnergigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken
Läs merRent vatten idag och i framtiden
Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merFosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017
Fosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017 Anders Finnson Svenskt Vatten Inflöden av oönskade ämnen till kretsloppen Säkert dricksvatten av god kvalitet Miljö och resurseffektiva
Läs merSamhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting
Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.
Läs merVilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,
Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist, 2017-06-13 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt Klimatneutral
Läs merLantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel
Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merFull gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013
Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling Karlskoga, 14 juni 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Fordonsbränsle
Läs merVI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Läs merLösningar för biogasens framtid
MINNESANTECKNINGAR Adam Bergsveen 1, moderator / New Republic SEMINARIUM OCH WORKSHOP, 8/6 2018, kl. 09.00-12.00 Koncernkontoret Region Skåne, Dockplatsen 26, Malmö Lösningar för biogasens framtid Seminariet
Läs merPRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Läs merFÖRSLAG TILL NATIONELL BIOGASSTRATEGI 2.0 APRIL 2018 KORTVERSION
FÖRSLAG TILL NATIONELL BIOGASSTRATEGI 2.0 APRIL 2018 KORTVERSION 2 Biogas viktigare än någonsin BIOGASEN ÄR EN UNIK TILLGÅNG FÖR SAMHÄLLET och en förutsättning för att Sverige ska nå flera av de tuffa
Läs merGas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012
Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs merRemiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Dnr: M2018/00348/R Miljö- och energidepartementet Linus Klackenberg Linus.klackenberg@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 1 mars 2018 Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen
Läs merRevaq och FoU. Revaq-träff 20 oktober. Anders Finnson Svenskt Vatten
Revaq och FoU Revaq-träff 20 oktober Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 VA VA VA VA VA VA VA 3 Inflöden av oönskade
Läs merUppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor
Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60
Läs merBIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan
BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd
Läs merLRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
Läs merEnergigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011
Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner
Läs merFOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG?
PM FOSFORUTVINNING UR AVLOPPSSLAM FINNS TEK- NIKEN IDAG? Henrik Tideström och Lars Alvin, Sweco Environment, mars 2010 Frågan om fosforutvinning ur avloppsslam har blivit aktuell igen. Den 16 november
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merSuksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige
Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer
Läs merGasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014
Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050
Läs merVerktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel ISSN 1103-4092
Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel RAPPORT B2012:02 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har uppdragit åt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut att tillsammans med JTI - Institutet
Läs merRemiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor
DNR 13SV843 SID 1 (9) 2013-11-27 Bilaga 1 Remiss från Miljödepartementet Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor Naturvårdsverket har redovisat sitt uppdrag om Hållbar
Läs merLakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq
Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt
Läs merPROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15
PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi
Läs mer