Slamspridning på Åkermark

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slamspridning på Åkermark"

Transkript

1 Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV. Per-Göran Andersson Försöksledare Hushållningssällskapet Malmöhus

2 Slamspridning på Åkermark Ett projekt med rötterna i sjuttiotalet Initiativtagare var bl.a. LRF, Hushållningssällskapet Malmöhus, SSK och SYSAV

3 Redan då visste man Föroreningar i form av tungmetaller, organiska ämnen mm begränsar användningen Noggranna analyser och riktlinjer krävs En samhällsfråga mer än en jordbruksfråga Negativa effekter på jorden kan ej accepteras Ej på växande grödor, grönsaker och liknande Ej till vallar på våren Ej på betesmarker I första hand till det kreaturslösa jordbruket Rådgivning, kontroll och uppföljning är viktigt

4 Bakgrund till försöksplan Stort behov av demonstrationsobjekt i fält Olika slamtyper i olika kommuner. Därför fyra försök från början (nu två) Omöjligt att svara på alla frågor om ev. negativa effekter om man inte gör en långsiktig uppföljning i jord och grödor Socialstyrelsens rekommendation var då 1 ton TS per ha och år därför 4 ton TS vart 4:e år För ökad säkerhet och påskyndande av eventuella negativa effekter 3 x 4 = 12 ton TS vart 4:e år

5 Bakgrund till försök och plan Helt ogödslat led (A0) för att kunna kontrollera om det finns andra faktorer än slam och handelsgödsel som påverkar förekomsten av olika ämnen i jord och gröda, exempelvis atmosfäriskt nedfall Stora bruttoytor för att möjliggöra realistisk spridning och undvika översläpningseffekter

6 Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva

7 Igelösa

8 Petersborg

9 Grödor År Igelösa Petersborg 2005 Slamspridning Slamspridning Sockerbetor Höstvete Höstvete Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor

10 Metallinnehåll slam - Igelösa År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn , , , , , , , , , , , , , , , ,32 8, /1981 %

11 Metallinnehåll slam - Petersborg År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn , , , , , , , , , , , , , , , , /1981 %

12 Vad är gjort? Skördebestämning varje år Metaller varje år Växtnäringsämnen varje år Organiska föreningar 1989, 1993, 1997 Maskar 1991 och 1997 Mikrobiologi 1990 och Växttillgängligt kadmium i slam och jord Statistisk analys av påverkan på markens växtnärings- och metallinnehåll Statistisk bearbetning av metallupptag i gröda och jordanalys

13 Upptag av kadmium i gröda Igelösa Cd, mg/kg TS 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

14 Upptag av kadmium i gröda Petersborg 0,25 0,20 Cd, mg/kg TS 0,15 0,10 0,05 0, Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

15 Upptag av koppar i gröda Igelösa Cu, mg/kg TS Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

16 Upptag av koppar i gröda Petersborg H-vete V-korn H-raps H-vete V-korn H-vete S-betor V-korn V-korn H-raps H-vete S-betor V-korn H-vete H-vete S-betor V-korn H-raps H-vete Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år Cu, mg/kg TS

17 Rutvis analys 2010 Av gröda och jord 120 m A0 B0 C0 B0 C0 A0 A1 B1 C1 B1 C1 A1 A2 B2 C2 B2 C2 A2 A1 B1 C1 B1 C1 A1 36 m A0 B0 C0 B0 C0 A0 6 m A2 B2 C2 B2 C2 A2 20 m

18 Preliminära resultat av statistisk analys av jordprover 2010 Ökar P, Mg, Cu, C, Zn, S, Hg Tendens till ökning Cd och Cr (Igelösa) Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag

19 Preliminära resultat av statistisk analys av växtprover 2010 Ökar Skörd Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag

20 Relativa skördar alla försök Totalt 57 försöksskördar Skörd, relativtal, % Antal försöksskördar Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingel Utan slam ton slam-ts/ha och år

21 Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-AL P-AL ton slam- TS/ha & år Utan slam

22 Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-HCl P-HCL ton slam- TS/ha & år Utan slam

23 Kadmium i matjord, Petersborg Cd 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, ton slam- TS/ha & år Utan slam

24 Bly i matjord, Petersborg Pb ton slam- TS/ha & år Utan slam

25 Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne Slammens innehåll av metaller har minskat mycket från projektets start, i genomsnitt med 70 %. Tillförsel av slam ger ca 14 % i skördeökning i jämförelse med helt ogödslat. Skördeökningen är ca 4 % utöver ren växtnäringseffekt. I 2008 års prisnivå motsvarar skördeökningen kr/ha. 1 ton slam TS har ett värde på kr för lantbrukaren.

26 Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne ph i marken har inte påverkats av slamtillförsel. Tillförsel av 4 ton slam TS vart 4:e år har höjt P AL med 5 12 enheter. P HCl värdena har ökat med enheter vid slamtillförsel. Halten koppar i jorden har ökat signifikant på båda försöksplatserna. Kvicksilver i marken har signifikant ökat i alla slamled på Igelösa.

27 Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne Kväve ökar i jordprofilen vid slamtillförsel. Mullhalten ökar vid slamtillförsel. Halten i skördade växtdelar har inte ökat för någon av de metaller som analyserats! Bördigheten på åkern ökar vid tillförsel av slam.

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Återvinna fosfor. hur bråttom är det?

Återvinna fosfor. hur bråttom är det? Återvinna fosfor hur bråttom är det? Fosfor är nödvändigt för allt liv och för all matproduktion. Nu varnar forskare för att fosforreserverna kan ta slut fortare än vi anar. Men är läget verkligen så allvarligt

Läs mer

Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland

Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland SIK-rapport Nr 756 2006 Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland Jennifer Davis Ulf Sonesson Anna Flysjö September 2006 SIK SIK-rapport Nr 756 2006 Lokal produktion och konsumtion

Läs mer

SPCR 178. Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp

SPCR 178. Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp SPCR 178 Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden Certifiering - Certification

Läs mer

1\D PHWDOOHU RFK PHWDOORLGHU L VDPKlOOHW John Sternbeck och Per Östlund B 1332 Stockholm, juni 1999

1\D PHWDOOHU RFK PHWDOORLGHU L VDPKlOOHW John Sternbeck och Per Östlund B 1332 Stockholm, juni 1999 1\DPHWDOOHURFKPHWDOORLGHUL VDPKlOOHW John Sternbeck och Per Östlund B 1332 Stockholm, juni 1999 Organisation/Organization Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary

Läs mer

Ser du marken för träden?... 2. Hur påverkar försurningen skogsekosystemet?... 13. Från GROT till aska-vad händer vid värmeverket?...

Ser du marken för träden?... 2. Hur påverkar försurningen skogsekosystemet?... 13. Från GROT till aska-vad händer vid värmeverket?... Swedish education material package- Ett nationellt utbildningspaket som består av fem kompendier och fyra power-point-presentationer. Kompendierna är sammanfogade i detta dokument medan PPT-presentationerna

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall; Utkom från

Läs mer

POTATISENS SPECIFIKA VIKT OCH KOKEGENSKAPER

POTATISENS SPECIFIKA VIKT OCH KOKEGENSKAPER Examensarbete inom Lantmästarprogrammet POTATISENS SPECIFIKA VIKT OCH KOKEGENSKAPER - MED HÄNSYN TILL ODLINGSPLATS OCH SORT Markus Göstason & Erik Olsson Handledare: Joakim Ekelöf Examinator: Sven-Erik

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Frågan som världen glömde

Frågan som världen glömde MEDDELANDE M140 Februari 2015 Frågan som världen glömde En rapport om fosfor P PHOSPHORUS 15 Frågan som världen glömde En rapport om fosfor Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter,

Läs mer

Hampa som bränsleråvara

Hampa som bränsleråvara JTI-rapport Lantbruk & Industri 341 Hampa som bränsleråvara Förstudie Martin Sundberg Hugo Westlin JTI-rapport Lantbruk & Industri 341 Hampa som bränsleråvara Förstudie Hemp as a biomass fuel preliminary

Läs mer

Betor till socker eller biogas var ligger vinsten? Av Anette Bramstorp, HIR Malmöhus på uppdrag av Biogas Syd November 2010

Betor till socker eller biogas var ligger vinsten? Av Anette Bramstorp, HIR Malmöhus på uppdrag av Biogas Syd November 2010 Betor till socker eller biogas var ligger vinsten? Av Anette Bramstorp, HIR Malmöhus på uppdrag av Biogas Syd November 2010 Betor till socker eller biogas var ligger vinsten? Av Anette Bramstorp, HIR

Läs mer

Att använda avfall som anläggningsmaterial

Att använda avfall som anläggningsmaterial Att använda avfall som anläggningsmaterial Sammanfattning av projektet, handläggarstöd samt information till verksamhetsutövare Miljösamverkan Västerbotten januari - december 2013 Version riktad till verksamhetsutövare,

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

8SSWUlGDQGH RFK HIIHNWHU DY NRSSDU L YDWWHQ RFK PDUN John Sternbeck B1349 Stockholm, Januari 2000

8SSWUlGDQGH RFK HIIHNWHU DY NRSSDU L YDWWHQ RFK PDUN John Sternbeck B1349 Stockholm, Januari 2000 8SSWUlGDQGHRFKHIIHNWHUDY NRSSDULYDWWHQRFKPDUN John Sternbeck B1349 Stockholm, Januari 2000 Organisation/Organization,9/6YHQVND0LOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG RAPPORTSAMMANFATTNING

Läs mer

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING

FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Handbok FRÅN SKOGSBRÄNSLEUTTAG TILL ASKÅTERFÖRING Producerad av RecAsh - ett demonstrationsprojekt inom Life-Miljö www.recash.info Handbok Från skogsbränsleuttag till askåterföring Producerad av: RecAsh

Läs mer

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I FODERPRODUKTIONEN

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I FODERPRODUKTIONEN RAPPORT 2009:2 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I FODERPRODUKTIONEN UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING AV ANIMALISKA LIVSMEDEL Christel Cederberg INNEHÅLL Inledning...1 1 Växthusgaser i foderproduktionen...1 1.1

Läs mer

VÄXTNÄRINGENS FLÖDE GENOM JORDBRUK OCH SAMHÄLLE

VÄXTNÄRINGENS FLÖDE GENOM JORDBRUK OCH SAMHÄLLE E K O L O G I S K T L A N T B R U K N R 2 9 F E B R U A R I 2 0 0 0 VÄXTNÄRINGENS FLÖDE GENOM JORDBRUK OCH SAMHÄLLE vägar att sluta kretsloppen Artur Granstedt Centrum för uthålligt lantbruk 1 Ekologiskt

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014 Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014 Sammanställning av resultat och trender i Sverige under tre decennier, samt internationella utblickar Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:15 CKB rapport

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång

FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 1 2013-01-01 Närproducerat foder fullt ut till mjölkkor - en kunskapsgenomgång Anders H Gustafsson Christer Bergsten Jan Bertilsson Cecilia Kronqvist Helena Lindmark Månsson

Läs mer

Kväveutlakning i frilandsodling av sallat på sandig mojord med reducerade N- börvärdesnivåer

Kväveutlakning i frilandsodling av sallat på sandig mojord med reducerade N- börvärdesnivåer Gunnar Torstensson Kväveutlakning i frilandsodling av sallat på sandig mojord med reducerade N- börvärdesnivåer Resultat från södra Halland, perioden 1999-21 Gunnar Torstensson och Göran Ekbladh Kväveutlakning

Läs mer

FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ

FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ December 2008 Peter Lindvall FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ Vattenförsörjnings- och avloppsteknik, Institutionen för kemiteknik, Lunds Universitet. ABSTRACT To reduce

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

Miljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter. Malmbanan, Kiruna kommun 2014-06-16

Miljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter. Malmbanan, Kiruna kommun 2014-06-16 Miljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter Malmbanan, Kiruna kommun 2014-06-16 Karl Forsell, Överläkare Kåre Eriksson, Yrkeshygieniker Klinisk miljömedicin norr (KMN) är en sektion inom Arbets-

Läs mer

De Biodynamiska Preparaten

De Biodynamiska Preparaten De Biodynamiska Preparaten - i forskning och försök andra genomarbetade upplagan En litteratursammanställning genomförd av Lars Kjellenberg Januari 2005 Förord Denna litteratursammanställning bygger på

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Kvi%veutnytt&mde p& en sandjord i Halland vid olika satt att sprida svinflytgödsel till stråsäd

Kvi%veutnytt&mde p& en sandjord i Halland vid olika satt att sprida svinflytgödsel till stråsäd Kvi%veutnytt&mde p& en sandjord i Halland vid olika satt att sprida svinflytgödsel till stråsäd Nitrogen utilization on a sandy soil after application of pig slurry to cereal crops with different techniques

Läs mer