FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ"

Transkript

1 December 2008 Peter Lindvall FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ Vattenförsörjnings- och avloppsteknik, Institutionen för kemiteknik, Lunds Universitet. ABSTRACT To reduce the impact of pollutants and high flows from road runoff stormwater treatment facilities have been built in Sweden. This paper evaluates the accumulation of heavy metals, oil and PAH in two Vegetative Filter Strips (VFS) in an eight years old stormwater treatment facility in southern Malmö. The two VFS were the road shoulder and the last step in the treatment facility after a swale, pond and filter mound. Samples were taken at the surface and at 20 cm depth, along the two VFS. Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, PAH, aliphates and the exchangeable sodium percentage were analyzed. The results show that the road shoulder has accumulated Cd, Cr, Cu, Pb, Zn, PAH and the heavier fractions of aliphates (>16C). Only cancerogenic PAH in the surface of the road shoulder has reached the Swedish guideline values for sensitive land-use. Zinc, in the surface of the road shoulder, has the highest levels among the metalls compared to the Swedish guideline values for sensitive land-use. The exchangeable sodium percentage in the soil indicates that the first VFS are most affected by de-icing salts, but also the last VFS indicate increased levels. There is therefore an increased risk of colloidal transport of pollutants in the road shoulder because of the high ESP. Keywords: Stormwater treatment; Vegetated filter strip; Malmö; accumulation; heavy metals; PAH; aliphates. SAMMANFATTNING För att minska påverkan av föroreningar och höga flöden från vägdagvatten har dagvattenreningsanläggningar byggts i Sverige. I denna artikel utvärderas ackumulationen av tungmetaller, olja och PAHer i två översilningsytor i en åtta år gammal dagvattenreningsanläggning i södra Malmö. Översilningsytorna utgjordes av vägslänten och det sista reningssteget efter svackdike, magasineringsdamm och en filtervall. Prov togs i ytan och på 20 cm djup, utmed de två ytorna. Kadmium, krom, koppar, bly, zink, PAH, alifater och delen utbytbart natrium i jorden analyserades. Resultaten visar att kadmium, krom, koppar, bly, zink, PAHer och tunga alifatiska kolväten (>16C) har fastlagts i ytan i vägslänten. Endast de cancerogena PAHerna i vägsläntens yta överstiger riktvärdet för känslig markanvändning (KM). Zink har i ytan på vägslänten den högsta halten, i jämförelse med KM, av samtliga metaller. Andelen utbytbart natrium i marken indikerar att den första översilningsytan är mest påverkad av vägsalt, men även den sista har förhöjda värden. Det finns därmed en ökad risk för transport av föroreningar bundna till fina partiklar på grund av de förhöjda natriumvärdena. Nyckelord: Dagvattenrening; översilningsyta; Malmö; ackumulation, tungmetaller; PAH, alifatiska kolväten.

2 INLEDNING Trafiken är en källa till föroreningar, som tungmetaller, oljor och polyaromatiska kolväten. Avgaser, slitage och korrosion av bromsbelägg och kaross, smörjoljor och nötning av däck och vägbana gör att vägdagvatten kan ha betydande halter av föroreningar (Vägverket, 2004). Flera anläggningar har byggts för att omhänderta vägdagvatten, målet är ofta att fastlägga eller omvandla föroreningar för att undvika att recipienter utsätts för de höga flöden och föroreningar som transporteras med dagvattnet. Kunskapsläget om anläggningar och deras funktion är dock fortfarande begränsat. Bättre kunskap innebär bättre utformning, vilket betyder effektivare anläggningar, vilket både miljö och samhälle tjänar på. Denna artikel utvärderar fastläggningen av föroreningar i två översilningsytor i en 8 år gammal dagvattenanläggning i Malmö. Dagvattenanläggningen vid Lorensborgsgatan År 2000 byggdes en dagvattenanläggning i södra Malmö för omhändertagande av vägdagvatten från uppskattningsvis 3 hektar av Lorensborgsgatan. Trafikutvecklingen har ökat från till fordon i medelvardagsdygnstrafik mellan åren 2000 och Anläggningen består av vägslänter, som fungerar som översilningsytor, där vattnet rinner över ytan och ner i svackdiken. I dikena finns kupolbrunnar med jämna avstånd som, via en kulvert, leder vattnet till ett magasin varifrån det lyfts upp med pumpar till en utjämningsdamm. Den norra sidan av dammen är en filtervall, där vattnet får sila igenom och ut på en översilningsyta till den mottagande recipienten, ett vanligt dike. En förtydligande bild över anläggningen finns i figur 1. Figur 1. De olika delarna i Lorensborgsgatans dagvattenreningsanläggning. Provtagning I anläggningen finns två olika översilningsytor, som undersökts med avseende på tungmetaller, PAH, olja, utbytbart natrium samt katjonutbyteskapacitet. Den första är vägslänten och den andra är den efterpolerande översilningsytan, som ligger sist i reningssystemet. Det har visat sig att höga natriumhalter kan öka föroreningars rörlighet i mark. Höga koncentrationer av jonen kan konkurrera ut adsorberade metaller och ändra jordstrukturen så att fina partiklar med fastbundna föroreningar kan transporteras med markvattnet, så kallad kolloidal transport. Ett sätt att bedöma antropogen påverkan, av exempelvis vägsalt, är att beräkna kvoten mellan inbundet utbytbart natrium och katjonutbyteskapaciteten och jämföra denna med en naturlig bakgrundsnivå (Norrström och Jacks, 1998).

3 Utseende och funktion hos en översilningsyta Översilningsytor är svagt sluttande vegetationsytor där vattnet rinner jämnt fördelat över ytan och bromsas upp av den täta vegetationen, se figur 2. Figur 2. Principskiss för översilningsyta. Viktigt är att ha ett jämnt fördelat flöde och ofta används olika fördelningsanordningar. Vilket flöde ytan klarar av kommer främst att bero på lämpligt vattendjup i ytan, släntlutningen samt vegetationens motståndskraft mot vattenflödet. Viktigt är att inte vegetationen viker sig av vattnet eller att jorden eroderar av vattenhastigheten. Vattendjupet bör vara mindre än 25 mm och hastigheten bör inte överstiga 0,3 m/s. Släntlutningen bör vara mellan 2 5%. Lägre värden ger en längre uppehållstid för vattnet och bättre rening. Den översilande sträckan och markens infiltrationshastighet påverkar avskiljningen av partiklar och bundna föroreningar. Lösta föroreningar och små partiklar kommer främst avskiljas med det infiltrerade vattnet och kunna filtreras eller adsorberas till ytor, främst organiskt material eller lerpartiklar, i jorden. De dominerade avskiljningsprocesserna i översilningsytor är därför sedimentation, infiltration och adsorption (Lindvall, 2008). Syftet med undersökningen är att utreda översilningsytornas funktion och trafikens påverkan på ytorna. Detta sker genom att studera fastläggningen av föroreningar i de två översilningsytorna i dagvattenanläggningen. MATERIAL OCH METOD Beskrivning av de två översilningsytorna i dagvattenanläggning Den första översilningsytan, vägslänten, är 4 m bred med en lutning på 7 %. Vegetationen består av 5 10 cm långt gräs och låg mossa, täckningen bedöms vara god. Jordmaterialet består till stor del av sten och sand, infiltrationen bör således vara god. Den tillrinnande sträckan från vägen är ca 10 m. Den andra översilningsytan är, på provtagningsområdet, ca 23 m bred med en lutning på 4-5 %. Vegetationen varierar, på den del av ytan där proverna tas dominerar bladvass och högt gräs med en marktäckande mossa, och täckningen bedöms som tillräcklig. Jordmånen är den ursprungliga lermoränen och infiltrationshastigheten kan förutsättas vara låg. Den nedre tredjedelen av ytan har, vid provtagningstillfället, stående vatten på ytan och marken är vattenmättad. Den fördelande filtervallen är 100 m lång, men flödet verkar koncentreras till en mindre del på 15 m, där också prover tas. Det finns risk att inflödet till den verksamma delen av ytan är för stort. Erosion som styrker detta kunde ses i den nedre delen av översilningsytan.

4 Provtagning Provtagningen utfördes den 16 oktober Två samlingsprover gjordes i ytan och på 20 cm djup på varje avstånd från väg respektive filtervall, enligt figur 3. Översilningsyta 1 Översilningsyta 2 Figur 3. Provtagningsplan för vägslänt (vänster) och översilningsyta (höger). Djupprov togs på 20 centimeters djup och ytprov på 0 5 cm djup. Halterna av kadmium, krom, koppar, nickel, bly och zink analyserades i samtliga prover. PAH och olja analyserades för ytproverna och det första djupprovet på varje yta. Dessutom analyserades katjonsutbyteskapaciteten och mängden utbytbart natrium på 20 cm djup från ett samlingsprov i vardera ytan. Analyser Metallproverna torkades vid 105 C (SS028113). Analysprovet siktades genom en 2mm siktduk och torkades vid 50 C. Upplösning har skett i slutna teflonbehållare i mikrovågsugn med 5ml koncentrerad HNO 3 + 0,5 ml H 2O 2. Analyser har skett enligt EPA-metoder (ICP-AES) samt (ICP-MS). PAH analyserades med metoden EPA Proven extraherades med hexan/aceton (1:1) och analyserades med GC-MS. Oljeindex bestämdes enligt EN Proverna för analyserades för metaller, 16 EPA-PAH och olja av ALS Scandinavia AB. Katjonsutbyteskapacitet och utbytbart natrium bestämdes för varsitt samlingsprov från 20 cm djup i vardera ytan. Jorden siktades genom ett 6 mm såll. 20 g jord extraherades med 100 ml 0,1 M BaCl 2. Därefter analyserades ph med en standard ph-meter och grundelementen med ICP AES. Analys av katjonsutbyteskapacitet utfördes av Växtekologens laboratorium vid Lunds Universitet. RESULTAT OCH DISKUSSION Metallfastläggning i översilningsytorna Metallhalterna i ytproverna i de två översilningsytorna finns i figurerna 4, 5 och 6. I figurerna finns även riktvärdet för känslig markanvändning (KM) markerade (raklinje). Riktvärdet känslig markanvändning är fastställt för att skydda hälsa, markmiljö, grundvatten och ytvatten (Naturvårdsverket, 2008). Dessutom finns medelhalter av tungmetaller i svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1999) markerat (streckad linje) i figurerna. Denna används för att uppskatta vilka bakgrundsnivåer som kan förekomma i relativt opåverkad mark.

5 Figur 4. Halterna av koppar, zink och bly i ytan längs vägslänten respektive översilningsytan, riktvärde för känslig markanvändning, raklinje, samt referenshalt från åkermark, streckad linje. Figur 4 visar att främst zink, men även koppar och bly, uppvisade betydligt högre halter i ytan på den första översilningsytan än i den andra. Halterna av koppar och zink överstiger halterna i svensk åkermark i vägsläntens yta. Detsamma gäller för bly, förutom i det första provet. Trots högre halter i vägslänten överstiger ingen av metallerna riktvärden för känslig markanvändning. Dessa tre metaller är välkända som förekommande i trafikdagvatten (Vägverket, 2007) och skillnaden mellan den första och sista översilningsytan styrker att avskiljningen i anläggningen med stor sannolikhet fungerar tillfredställande för dessa. För den sista översilningsytan var samtliga medelvärde för samtliga metaller under medelhalten för svensk åkermark. Halterna av krom och nickel i de två översilningsytorna visas i figur 5. Figur 5. Halterna av krom och nickel i ytan längs vägslänten respektive översilningsytan, riktvärde för känslig markanvändning, raklinje, samt referenshalt från åkermark, streckad linje.

6 Skillnaden mellan krom och nickel var liten mellan de två översilningsytorna, vilket ses i figur 5. För den första översilningsytan ses en tilltagande trend med avståndet från vägen. Ingen av halterna ligger över riktvärdet för känslig markanvändning och halterna ligger nära eller under medelhalten i svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1999). De låga halterna och lilla skillnaden mellan de båda ytorna visar att de fastläggs till en lägre grad eller att emissionerna av krom och nickel är lägre i jämförelse med de andra studerade metallerna. I figur 6 åskådliggörs kadmiumhalterna i de två översilningsytorna. Figur 6. Halterna av kadmium ytan längs vägslänten respektive översilningsytan, riktvärde för känslig markanvändning, raklinje, samt referenshalt från åkermark, streckad linje. På avståndet 15 meter i översilningsytan var värdet under detektionsgränsen (<0,1). Det syns i figur 6 att även kadmiumhalterna var högre i den första än i den andra översilningsytan. I figur 4, 5 och 6 ses i ytan på den första översilningsytan, vägslänten, ökar halterna av metallerna, utom zink, med avståndet från vägen. En förklaring till detta kan vara att vattenhastigheten är så hög att partiklarna inte har svårt att sedimentera på den inledande sträckan av översilningsytan. Dessutom är det mindre vegetation och organiskt material på den första provpunkten, vilket påverkar fastläggningen negativt. Trenden kan påvisa brist i flödesmotstånd av vegetation, för lite organiskt material eller en för kort översilningssträcka. Undersökningen visar att metallhalterna i vägslänten är högre än i översilningsytan, speciellt med hänseende till koppar, zink och bly. Att översilningsytan än så länge har metallhalter i nivå med bakgrundsvärden tyder på att påverkan av dagvattnet är liten. Detta styrker att dagvattenanläggningen fungerar.

7 Metaller i ytprov, djupprov för den första översilningsytan och referens i förhållande till KM-värdet I figur 7 visas förhållandet mellan medelhalterna av metallerna i ytan, på 20 cm djup, i vägslänten och medelhalten i svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1999) och värdet för känslig markanvändning. Figur 7. Procentuelldel av riktvärdet för känslig markanvändning för medelhalten i ytan och på 20 cm djup i vägslänten samt referens i form av medelvärdet för svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1999). Samtliga studerade metallkoncentrationer hade lägre medelvärden på 20 cm djup än i ytan på vägslänten. Zink, kadmium och koppar har de högsta koncentrationerna i jämförelse med gränsvärdet. I ytan överstiger zink, koppar, kadmium och bly tydligt referensvärdet för medelhalten av tungmetaller i svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1998). Dessa fyra metaller är kända som trafikrelaterade (Vägverket, 2007) och redan efter åtta års drifttid kan trafikens påverkan ses i vägslänten. Olja och PAH I figur 8, nedan, ses halterna av opolära kolväten i vägslänten. Figur 8. Opolära kolväten i ytan på vägslänten med avståndet från vägen samt riktvärdet för känslig markanvändning, raklinje. Kortare kolkedjor (10-16 kol) är under detektionsgränsen i samtliga prov i den första och andra översilningsytan.

8 I den första översilningsytan överstiger de tyngre oljefraktionerna (C16 C35), i dessa innefattas t.ex. motorolja (Vägverket, 2007), riktvärdet för känslig markanvändning på 100 mg/kg TS (Naturvårdsverket, 2008). Tunga opolära kolväten (16 40 kol) är nära eller under detektionsgräsen i samtliga djupprov på de båda ytorna och i ytan på den andra översilningsytan var halterna omkring en tiondel av halterna i ytan på vägslänten. Låga halter av opolära kolväten på 20 cm djup i den första och andra översilningsytan, samtidigt som halterna av tunga opolära kolväten i den första översilningsytans ngsytans yta är höga tyder på att dessa till en mycket stor del fastläggs i det översta mullrika lagret. Nedträngningen i den första översilningsytan är låg och anläggningen tycks fungera väl för att minska utsläpp av oljor till recipienten. I figur 9 syns s halterna av cancerogena PAH och övriga PAH i ytan på den första översilningsytan. Figur 9. PAH-halter i ytan på vägslänten med avstånd från vägen samt riktvärdet för känslig markanvändning, raklinje. Halterna av cancerogena PAH överskrider riktvärdet t för känslig markanvändning, 0,3 mg/kg TS, men övriga PAH understiger klart riktvärdet på 20 mg/kg TS (Naturvårdsverket, 1998). I den andra översilningsytan låg halterna mycket nära eller under detektionsgränsen, förutom provet från 20 cm djup som uppvisade en halt på 0,34 mg/kg TS av cancerogena, alltså över KM-värdet, och 0,54 mg/kg TS av övriga PAH. Anledningen till de, relativt till ytan, höga PAH halterna i djupprovet i den andra översilningsytan är oklart. Katjonsutbyteskapacitet och utbytbart natrium I tabell 1 ses katjonsutbyteskapaciteten (CEC) i den första respektive andra översilningsytan samt utbytbara natriumjoner och hur stor del av CEC som utgörs av utbytbart natrium. Tabell 1. Katjonsutbyteskapacitet och utbytbara natriumjoner på 20 cm djup i vägslänt och översilningsyta. Provyta CEC (mekv/100g TS) Na (mekv/100g TS) Na/CEC Vägslänt 4,6 0,63 14% Översilningsyta 3,6 0,16 4% Skillnaden i katjonsutbyteskapacitet mellan de två översilningsytorna är liten, varför detta inte bör påverka metallhalterna i resultaten. Ifall skillnaden i katjonsutbytekapacitet var stor skulle detta innebära att samma massa av jord skulle kunna binda in olika mycket lösta metalljoner och därmed försvåra jämförelsen mellan proverna. I den första översilningsytan utgjorde utbytbart natrium 14 % och i den andra 4 %. Normalt utgör utbytbart natrium 1 2 % av katjonsutbyteskapaciteten i svenska jordar (Norrström och Jacks, 1998). Natriumhalterna är alltså förhöjda i de två översilningsytorna jämfört med naturliga nivåer, trots att mätningarna utfördes före årets saltningssäsong. Vid en halt över 15 % kan små markpartiklar börja röra sig med markvattnet, (Norrström och Jacks, 1998).

9 Mätosäkerhet Flera provresultat visar, i jämförelse med referensvärden för svensk åkermark, relativt låga halter. Detta beror troligen på den korta drifttiden för anläggningen. Detta samt det begränsade antalet prover gör det svårare att se säkra trender i resultaten. Säkerheten skulle kunna ökas med referensprover från anläggningen innan den togs i bruk och fler prover vid provtagningstillfället. SLUTSATSER - Dagvattenanläggningen i sin helhet klarar av att rena trafikföroreningarna zink, koppar, bly och tyngre oljor, vilket visas med klart minskade halter mellan yta 1 och 2. - Den första översilningsytan, vägslänten, fastlägger kadmium, krom, koppar, bly och zink samt tunga opolära kolväten. Halterna avtar med djupet, vilket styrker översilningsytors reningsfunktion vid infiltration av trafikdagvatten. - Metallkoncentrationerna i ytan i vägslänten ökar med avståndet från vägen, detta tyder på att vägsläntens funktion kan förbättras ytterligare, till exempel genom att förlänga den översilande sträckan, förbättra grästätheten eller minska lutningen. - Efter 8 års drifttid är fortfarande halterna av de studerade föroreningarna låga. Endast medelhalten av cancerogena PAH och tyngre opolära kolväten i vägslänten överstiger riktvärdet för känslig markanvändning. Av metallerna har zink i vägslänten högst halt relativt riktvärdet för känslig markanvändning. - Natriumhalterna i de båda ytorna är förhöjda. Halterna i vägslänten är mycket nära den nivå där jordens struktur har förändrats till den grad att små partiklar med inbundna föroreningar kan röra sig med markvattnet. REFERENSER Lindvall, P, Utformning av översilningsytor för dagvatten med fokus på tungmetaller. Examensarbete, Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola. Naturvårdsverket, Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Naturvårdsverket rapport Naturvårdsverket, Nya generella riktvärden för förorenad mark. Hämtad den: Norrström A-C och Jacks G, Concentration and Fractionation of Heavy Metals in Roadside Soils Receiving De-icing Salts. The Science of Total Environment 218: Vägverket, Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. Publikation 2004:195. Vägtekniksektionen, Borlänge. Vägverket, Hantering av vägdikesmassor - råd och rekommendationer. Publikation 2007:101. Vägtekniksektionen, Borlänge.

FASTLÄGGNING AV TUNGMETALLER I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR FÖR TRAFIKDAGVATTEN I MALMÖ

FASTLÄGGNING AV TUNGMETALLER I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR FÖR TRAFIKDAGVATTEN I MALMÖ VATTEN 65:93 100. Lund 2009 FASTLÄGGNING AV TUNGMETALLER I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR FÖR TRAFIKDAGVATTEN I MALMÖ Accumulation of heavy metals in two Vegetative Filter Strips treating road runoff in the city

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman

UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman PM UPPDRAG Storådammen UPPDRAGSNUMMER 2417551000 UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson UPPRÄTTAD AV Peter Östman DATUM 2012-01-27 Översiktlig markundersökning Storådammen, Tierps kommun Provtagningen genomfördes

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter

Läs mer

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp Sundbyberg 14 oktober 2014 Jonas Andersson, WRS Uppsala AB jonas@wrs.se Kort om mig Arbetat med våtmarker, dammar och andra naturnära reningstekniker

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Kontroll av dikesmassor i Skåne

Kontroll av dikesmassor i Skåne Kontroll av dikesmassor i Skåne Vägverket Region Skåne 2004-12-15 Sammanfattning En provtagning på massor i vägdiken på 9 st. olika vägsträckor i Skåne har genomförts. Vägarna har valts ut med tanke på

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i norra Stockholmsområdet NOS-dagvatten Jonas Andersson och Daniel Stråe WRS Uppsala AB Föroreningar i dagvatten Stockholm 30 november 2010 Projektet Uppföljning

Läs mer

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Inledning I detta redogörs för flödes- och föroreningssituationen inom Östra Torps detaljplaneområde före och efter exploatering

Läs mer

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1 OKQ8 detaljplan Kungsbro 1:1 Stockholm 2015-01-26 detaljplan Kungsbro 1:1 Datum 2015-01-26 Uppdragsnummer 1320011273 Utgåva/Status Version 1 Cecilia Sköld Sara Jansson Ingemar Uhlin Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. 2016-02-09 Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun. Inledning (tidigare Sandström Miljö och Säkerhetskonsult AB) genomförde

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING VIGGBYHOLM 15:1, TÄBY KOMMUN Stockholm 2016-01-26 Uppdragsansvarig: Beställare: TOMMY KRŰGER Thomas Hollaus Aros Bostad AB HIFAB AB Box 3291 Sveavägen

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK.

ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK. ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING Undersökningsområde Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK AB Norra regionen Uppdragsnummer 1644249000 ra02s 2000-03-30 SWECO VIAK Ringvägen 2,

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvätt

Riktlinjer för fordonstvätt Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning 2013-08-19 37 Riktlinjer för fordonstvätt i Alvesta kommun Antagen av Nämnden för myndighetsutövning, 2013-08-19,

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Introduktion Sita Sverige marksanerings är verksam vid SÖRABs avfallsanläggning

Läs mer

Utformning av översilningsytor för dagvatten - Med fokus på tungmetaller

Utformning av översilningsytor för dagvatten - Med fokus på tungmetaller Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Utformning av översilningsytor för dagvatten - Med fokus på tungmetaller Examensarbete av Peter Lindvall December 2008 Vattenförsörjnings-

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2). Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun. PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge. Sida 1 av 5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Att: David Arvidsson Munkhättevägen 45 147 85 Tumba PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i

Läs mer

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida -3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i

Läs mer

STOCKHOLM VATTEN AB JORDPROVTAGNING I ANSLUTNING TILL TVÅ OLIKA FORMER AV DAGVATTENAVRINNING FRÅN BERGSLAGSVÄGEN I VÄLLINGBY. Lidingö den 16 maj 1997

STOCKHOLM VATTEN AB JORDPROVTAGNING I ANSLUTNING TILL TVÅ OLIKA FORMER AV DAGVATTENAVRINNING FRÅN BERGSLAGSVÄGEN I VÄLLINGBY. Lidingö den 16 maj 1997 1 (7) STOCKHOLM VATTEN AB JORDPROVTAGNING I ANSLUTNING TILL TVÅ OLIKA FORMER AV DAGVATTENAVRINNING FRÅN BERGSLAGSVÄGEN I VÄLLINGBY Lidingö den 16 maj 1997 AB JACOBSON & WIDMARK Vatten och Miljö Arbets

Läs mer

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 011-180320 Web: www.miljoinvest.se e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden Norrköpings kommun, mark och exploatering Uppsala 2011-10-07 PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl.

Läs mer

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste

Läs mer

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN Södra Kronholmskajen Version 2 Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 Södra Kronholmskajen PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Rapport T1421348. Analys av fast prov. Registrerad 2014-11-20 19:12 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2014-11-28 Sara Levin. Bpx 17009 104 62 Stockholm

Rapport T1421348. Analys av fast prov. Registrerad 2014-11-20 19:12 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2014-11-28 Sara Levin. Bpx 17009 104 62 Stockholm Sida 1 (13) Registrerad 2014-11-20 19:12 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2014-11-28 Sara Levin Bpx 17009 104 62 Stockholm Projekt Tomteboda Bestnr 13211093 Analys av fast prov 14MR2 O10633933 TS_105 C 83.1

Läs mer

BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL

BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL Miljöteknisk markundersökning på del av tidigare I12, Eksjö kommun Uppdragsgivare: Eksjö kommun Projektnummer: 8114076 Sida 1 (24) Registrerad 2014-11-14 14:46 NIRAS AB Utfärdad

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Sanering MILO Förskola

Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Sundbybergs Stad Sanering MILO Förskola Stockholm 2015-09-15 Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Datum 2015-09-15

Läs mer

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Fastställda i Bygg- och miljönämnden 2008-09-01 Reviderade 2011-06-20 Reviderade 2015-02-23 Reviderade 2015-10-19 1. Inledning Dessa riktlinjer

Läs mer

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc

Läs mer

Utökad provtagning Sökvabäck 5 och 7

Utökad provtagning Sökvabäck 5 och 7 Tekniska kontoret, Danderyds Kommun Elevverket Djursholm Fastställd handling 2013-11-06 Utökad provtagning Sökvabäck 5 och 7 Uppdragsnummer: 7178507-3000 Rapport Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund

Läs mer

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. NORRKÖPINGS KOMMUN Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. UPPDRAGSNUMMER 1181099100 2016-04-25 SWECO ENVIRONMENT AB MILJÖ NYKÖPING/NORRKÖPING

Läs mer

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA PM Miljöteknisk undersökning av sediment Göteborg 2012-11-28 Ärendenr. 12-150 Handläggare Mattias Magnusson/David Scherman Tfn: 031-43 84 50 E-mail: info@geogruppen.se

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN. Lövudden. Version 1. Sundsvall 2013-06-18

PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN. Lövudden. Version 1. Sundsvall 2013-06-18 PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN Lövudden Version 1 Sundsvall 2013-06-18 Lövudden PM Kompletterande riskkartering Lövudden Datum 2013-06-18 Uppdragsnummer 61811253480-03 Utgåva/Status

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg) 1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Kilenkrysset Bygg AB Dagvattenutredning Björnbro Uppdragsnummer 1186342000 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Martin Lindström Frida Nolkrantz Agata Banach 1 (32) S w e co Ingenjör Bååths Gata

Läs mer

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

PM Miljöteknisk markundersökning. Tyresö kommun. Tyresö Strand. Stockholm 2013-07-02

PM Miljöteknisk markundersökning. Tyresö kommun. Tyresö Strand. Stockholm 2013-07-02 PM Miljöteknisk markundersökning Tyresö kommun Tyresö Strand Stockholm 2013-07-02 Tyresö Strand PM Miljöteknisk markundersökning Datum 2013-07-02 Uppdragsnummer 1320000927 Utgåva/Status Undersökningsrapport

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer