FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ"

Transkript

1 December 2008 Peter Lindvall FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ Vattenförsörjnings- och avloppsteknik, Institutionen för kemiteknik, Lunds Universitet. ABSTRACT To reduce the impact of pollutants and high flows from road runoff stormwater treatment facilities have been built in Sweden. This paper evaluates the accumulation of heavy metals, oil and PAH in two Vegetative Filter Strips (VFS) in an eight years old stormwater treatment facility in southern Malmö. The two VFS were the road shoulder and the last step in the treatment facility after a swale, pond and filter mound. Samples were taken at the surface and at 20 cm depth, along the two VFS. Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, PAH, aliphates and the exchangeable sodium percentage were analyzed. The results show that the road shoulder has accumulated Cd, Cr, Cu, Pb, Zn, PAH and the heavier fractions of aliphates (>16C). Only cancerogenic PAH in the surface of the road shoulder has reached the Swedish guideline values for sensitive land-use. Zinc, in the surface of the road shoulder, has the highest levels among the metalls compared to the Swedish guideline values for sensitive land-use. The exchangeable sodium percentage in the soil indicates that the first VFS are most affected by de-icing salts, but also the last VFS indicate increased levels. There is therefore an increased risk of colloidal transport of pollutants in the road shoulder because of the high ESP. Keywords: Stormwater treatment; Vegetated filter strip; Malmö; accumulation; heavy metals; PAH; aliphates. SAMMANFATTNING För att minska påverkan av föroreningar och höga flöden från vägdagvatten har dagvattenreningsanläggningar byggts i Sverige. I denna artikel utvärderas ackumulationen av tungmetaller, olja och PAHer i två översilningsytor i en åtta år gammal dagvattenreningsanläggning i södra Malmö. Översilningsytorna utgjordes av vägslänten och det sista reningssteget efter svackdike, magasineringsdamm och en filtervall. Prov togs i ytan och på 20 cm djup, utmed de två ytorna. Kadmium, krom, koppar, bly, zink, PAH, alifater och delen utbytbart natrium i jorden analyserades. Resultaten visar att kadmium, krom, koppar, bly, zink, PAHer och tunga alifatiska kolväten (>16C) har fastlagts i ytan i vägslänten. Endast de cancerogena PAHerna i vägsläntens yta överstiger riktvärdet för känslig markanvändning (KM). Zink har i ytan på vägslänten den högsta halten, i jämförelse med KM, av samtliga metaller. Andelen utbytbart natrium i marken indikerar att den första översilningsytan är mest påverkad av vägsalt, men även den sista har förhöjda värden. Det finns därmed en ökad risk för transport av föroreningar bundna till fina partiklar på grund av de förhöjda natriumvärdena. Nyckelord: Dagvattenrening; översilningsyta; Malmö; ackumulation, tungmetaller; PAH, alifatiska kolväten.

2 INLEDNING Trafiken är en källa till föroreningar, som tungmetaller, oljor och polyaromatiska kolväten. Avgaser, slitage och korrosion av bromsbelägg och kaross, smörjoljor och nötning av däck och vägbana gör att vägdagvatten kan ha betydande halter av föroreningar (Vägverket, 2004). Flera anläggningar har byggts för att omhänderta vägdagvatten, målet är ofta att fastlägga eller omvandla föroreningar för att undvika att recipienter utsätts för de höga flöden och föroreningar som transporteras med dagvattnet. Kunskapsläget om anläggningar och deras funktion är dock fortfarande begränsat. Bättre kunskap innebär bättre utformning, vilket betyder effektivare anläggningar, vilket både miljö och samhälle tjänar på. Denna artikel utvärderar fastläggningen av föroreningar i två översilningsytor i en 8 år gammal dagvattenanläggning i Malmö. Dagvattenanläggningen vid Lorensborgsgatan År 2000 byggdes en dagvattenanläggning i södra Malmö för omhändertagande av vägdagvatten från uppskattningsvis 3 hektar av Lorensborgsgatan. Trafikutvecklingen har ökat från till fordon i medelvardagsdygnstrafik mellan åren 2000 och Anläggningen består av vägslänter, som fungerar som översilningsytor, där vattnet rinner över ytan och ner i svackdiken. I dikena finns kupolbrunnar med jämna avstånd som, via en kulvert, leder vattnet till ett magasin varifrån det lyfts upp med pumpar till en utjämningsdamm. Den norra sidan av dammen är en filtervall, där vattnet får sila igenom och ut på en översilningsyta till den mottagande recipienten, ett vanligt dike. En förtydligande bild över anläggningen finns i figur 1. Figur 1. De olika delarna i Lorensborgsgatans dagvattenreningsanläggning. Provtagning I anläggningen finns två olika översilningsytor, som undersökts med avseende på tungmetaller, PAH, olja, utbytbart natrium samt katjonutbyteskapacitet. Den första är vägslänten och den andra är den efterpolerande översilningsytan, som ligger sist i reningssystemet. Det har visat sig att höga natriumhalter kan öka föroreningars rörlighet i mark. Höga koncentrationer av jonen kan konkurrera ut adsorberade metaller och ändra jordstrukturen så att fina partiklar med fastbundna föroreningar kan transporteras med markvattnet, så kallad kolloidal transport. Ett sätt att bedöma antropogen påverkan, av exempelvis vägsalt, är att beräkna kvoten mellan inbundet utbytbart natrium och katjonutbyteskapaciteten och jämföra denna med en naturlig bakgrundsnivå (Norrström och Jacks, 1998).

3 Utseende och funktion hos en översilningsyta Översilningsytor är svagt sluttande vegetationsytor där vattnet rinner jämnt fördelat över ytan och bromsas upp av den täta vegetationen, se figur 2. Figur 2. Principskiss för översilningsyta. Viktigt är att ha ett jämnt fördelat flöde och ofta används olika fördelningsanordningar. Vilket flöde ytan klarar av kommer främst att bero på lämpligt vattendjup i ytan, släntlutningen samt vegetationens motståndskraft mot vattenflödet. Viktigt är att inte vegetationen viker sig av vattnet eller att jorden eroderar av vattenhastigheten. Vattendjupet bör vara mindre än 25 mm och hastigheten bör inte överstiga 0,3 m/s. Släntlutningen bör vara mellan 2 5%. Lägre värden ger en längre uppehållstid för vattnet och bättre rening. Den översilande sträckan och markens infiltrationshastighet påverkar avskiljningen av partiklar och bundna föroreningar. Lösta föroreningar och små partiklar kommer främst avskiljas med det infiltrerade vattnet och kunna filtreras eller adsorberas till ytor, främst organiskt material eller lerpartiklar, i jorden. De dominerade avskiljningsprocesserna i översilningsytor är därför sedimentation, infiltration och adsorption (Lindvall, 2008). Syftet med undersökningen är att utreda översilningsytornas funktion och trafikens påverkan på ytorna. Detta sker genom att studera fastläggningen av föroreningar i de två översilningsytorna i dagvattenanläggningen. MATERIAL OCH METOD Beskrivning av de två översilningsytorna i dagvattenanläggning Den första översilningsytan, vägslänten, är 4 m bred med en lutning på 7 %. Vegetationen består av 5 10 cm långt gräs och låg mossa, täckningen bedöms vara god. Jordmaterialet består till stor del av sten och sand, infiltrationen bör således vara god. Den tillrinnande sträckan från vägen är ca 10 m. Den andra översilningsytan är, på provtagningsområdet, ca 23 m bred med en lutning på 4-5 %. Vegetationen varierar, på den del av ytan där proverna tas dominerar bladvass och högt gräs med en marktäckande mossa, och täckningen bedöms som tillräcklig. Jordmånen är den ursprungliga lermoränen och infiltrationshastigheten kan förutsättas vara låg. Den nedre tredjedelen av ytan har, vid provtagningstillfället, stående vatten på ytan och marken är vattenmättad. Den fördelande filtervallen är 100 m lång, men flödet verkar koncentreras till en mindre del på 15 m, där också prover tas. Det finns risk att inflödet till den verksamma delen av ytan är för stort. Erosion som styrker detta kunde ses i den nedre delen av översilningsytan.

4 Provtagning Provtagningen utfördes den 16 oktober Två samlingsprover gjordes i ytan och på 20 cm djup på varje avstånd från väg respektive filtervall, enligt figur 3. Översilningsyta 1 Översilningsyta 2 Figur 3. Provtagningsplan för vägslänt (vänster) och översilningsyta (höger). Djupprov togs på 20 centimeters djup och ytprov på 0 5 cm djup. Halterna av kadmium, krom, koppar, nickel, bly och zink analyserades i samtliga prover. PAH och olja analyserades för ytproverna och det första djupprovet på varje yta. Dessutom analyserades katjonsutbyteskapaciteten och mängden utbytbart natrium på 20 cm djup från ett samlingsprov i vardera ytan. Analyser Metallproverna torkades vid 105 C (SS028113). Analysprovet siktades genom en 2mm siktduk och torkades vid 50 C. Upplösning har skett i slutna teflonbehållare i mikrovågsugn med 5ml koncentrerad HNO 3 + 0,5 ml H 2O 2. Analyser har skett enligt EPA-metoder (ICP-AES) samt (ICP-MS). PAH analyserades med metoden EPA Proven extraherades med hexan/aceton (1:1) och analyserades med GC-MS. Oljeindex bestämdes enligt EN Proverna för analyserades för metaller, 16 EPA-PAH och olja av ALS Scandinavia AB. Katjonsutbyteskapacitet och utbytbart natrium bestämdes för varsitt samlingsprov från 20 cm djup i vardera ytan. Jorden siktades genom ett 6 mm såll. 20 g jord extraherades med 100 ml 0,1 M BaCl 2. Därefter analyserades ph med en standard ph-meter och grundelementen med ICP AES. Analys av katjonsutbyteskapacitet utfördes av Växtekologens laboratorium vid Lunds Universitet. RESULTAT OCH DISKUSSION Metallfastläggning i översilningsytorna Metallhalterna i ytproverna i de två översilningsytorna finns i figurerna 4, 5 och 6. I figurerna finns även riktvärdet för känslig markanvändning (KM) markerade (raklinje). Riktvärdet känslig markanvändning är fastställt för att skydda hälsa, markmiljö, grundvatten och ytvatten (Naturvårdsverket, 2008). Dessutom finns medelhalter av tungmetaller i svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1999) markerat (streckad linje) i figurerna. Denna används för att uppskatta vilka bakgrundsnivåer som kan förekomma i relativt opåverkad mark.

5 Figur 4. Halterna av koppar, zink och bly i ytan längs vägslänten respektive översilningsytan, riktvärde för känslig markanvändning, raklinje, samt referenshalt från åkermark, streckad linje. Figur 4 visar att främst zink, men även koppar och bly, uppvisade betydligt högre halter i ytan på den första översilningsytan än i den andra. Halterna av koppar och zink överstiger halterna i svensk åkermark i vägsläntens yta. Detsamma gäller för bly, förutom i det första provet. Trots högre halter i vägslänten överstiger ingen av metallerna riktvärden för känslig markanvändning. Dessa tre metaller är välkända som förekommande i trafikdagvatten (Vägverket, 2007) och skillnaden mellan den första och sista översilningsytan styrker att avskiljningen i anläggningen med stor sannolikhet fungerar tillfredställande för dessa. För den sista översilningsytan var samtliga medelvärde för samtliga metaller under medelhalten för svensk åkermark. Halterna av krom och nickel i de två översilningsytorna visas i figur 5. Figur 5. Halterna av krom och nickel i ytan längs vägslänten respektive översilningsytan, riktvärde för känslig markanvändning, raklinje, samt referenshalt från åkermark, streckad linje.

6 Skillnaden mellan krom och nickel var liten mellan de två översilningsytorna, vilket ses i figur 5. För den första översilningsytan ses en tilltagande trend med avståndet från vägen. Ingen av halterna ligger över riktvärdet för känslig markanvändning och halterna ligger nära eller under medelhalten i svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1999). De låga halterna och lilla skillnaden mellan de båda ytorna visar att de fastläggs till en lägre grad eller att emissionerna av krom och nickel är lägre i jämförelse med de andra studerade metallerna. I figur 6 åskådliggörs kadmiumhalterna i de två översilningsytorna. Figur 6. Halterna av kadmium ytan längs vägslänten respektive översilningsytan, riktvärde för känslig markanvändning, raklinje, samt referenshalt från åkermark, streckad linje. På avståndet 15 meter i översilningsytan var värdet under detektionsgränsen (<0,1). Det syns i figur 6 att även kadmiumhalterna var högre i den första än i den andra översilningsytan. I figur 4, 5 och 6 ses i ytan på den första översilningsytan, vägslänten, ökar halterna av metallerna, utom zink, med avståndet från vägen. En förklaring till detta kan vara att vattenhastigheten är så hög att partiklarna inte har svårt att sedimentera på den inledande sträckan av översilningsytan. Dessutom är det mindre vegetation och organiskt material på den första provpunkten, vilket påverkar fastläggningen negativt. Trenden kan påvisa brist i flödesmotstånd av vegetation, för lite organiskt material eller en för kort översilningssträcka. Undersökningen visar att metallhalterna i vägslänten är högre än i översilningsytan, speciellt med hänseende till koppar, zink och bly. Att översilningsytan än så länge har metallhalter i nivå med bakgrundsvärden tyder på att påverkan av dagvattnet är liten. Detta styrker att dagvattenanläggningen fungerar.

7 Metaller i ytprov, djupprov för den första översilningsytan och referens i förhållande till KM-värdet I figur 7 visas förhållandet mellan medelhalterna av metallerna i ytan, på 20 cm djup, i vägslänten och medelhalten i svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1999) och värdet för känslig markanvändning. Figur 7. Procentuelldel av riktvärdet för känslig markanvändning för medelhalten i ytan och på 20 cm djup i vägslänten samt referens i form av medelvärdet för svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1999). Samtliga studerade metallkoncentrationer hade lägre medelvärden på 20 cm djup än i ytan på vägslänten. Zink, kadmium och koppar har de högsta koncentrationerna i jämförelse med gränsvärdet. I ytan överstiger zink, koppar, kadmium och bly tydligt referensvärdet för medelhalten av tungmetaller i svensk åkermark (Naturvårdsverket, 1998). Dessa fyra metaller är kända som trafikrelaterade (Vägverket, 2007) och redan efter åtta års drifttid kan trafikens påverkan ses i vägslänten. Olja och PAH I figur 8, nedan, ses halterna av opolära kolväten i vägslänten. Figur 8. Opolära kolväten i ytan på vägslänten med avståndet från vägen samt riktvärdet för känslig markanvändning, raklinje. Kortare kolkedjor (10-16 kol) är under detektionsgränsen i samtliga prov i den första och andra översilningsytan.

8 I den första översilningsytan överstiger de tyngre oljefraktionerna (C16 C35), i dessa innefattas t.ex. motorolja (Vägverket, 2007), riktvärdet för känslig markanvändning på 100 mg/kg TS (Naturvårdsverket, 2008). Tunga opolära kolväten (16 40 kol) är nära eller under detektionsgräsen i samtliga djupprov på de båda ytorna och i ytan på den andra översilningsytan var halterna omkring en tiondel av halterna i ytan på vägslänten. Låga halter av opolära kolväten på 20 cm djup i den första och andra översilningsytan, samtidigt som halterna av tunga opolära kolväten i den första översilningsytans ngsytans yta är höga tyder på att dessa till en mycket stor del fastläggs i det översta mullrika lagret. Nedträngningen i den första översilningsytan är låg och anläggningen tycks fungera väl för att minska utsläpp av oljor till recipienten. I figur 9 syns s halterna av cancerogena PAH och övriga PAH i ytan på den första översilningsytan. Figur 9. PAH-halter i ytan på vägslänten med avstånd från vägen samt riktvärdet för känslig markanvändning, raklinje. Halterna av cancerogena PAH överskrider riktvärdet t för känslig markanvändning, 0,3 mg/kg TS, men övriga PAH understiger klart riktvärdet på 20 mg/kg TS (Naturvårdsverket, 1998). I den andra översilningsytan låg halterna mycket nära eller under detektionsgränsen, förutom provet från 20 cm djup som uppvisade en halt på 0,34 mg/kg TS av cancerogena, alltså över KM-värdet, och 0,54 mg/kg TS av övriga PAH. Anledningen till de, relativt till ytan, höga PAH halterna i djupprovet i den andra översilningsytan är oklart. Katjonsutbyteskapacitet och utbytbart natrium I tabell 1 ses katjonsutbyteskapaciteten (CEC) i den första respektive andra översilningsytan samt utbytbara natriumjoner och hur stor del av CEC som utgörs av utbytbart natrium. Tabell 1. Katjonsutbyteskapacitet och utbytbara natriumjoner på 20 cm djup i vägslänt och översilningsyta. Provyta CEC (mekv/100g TS) Na (mekv/100g TS) Na/CEC Vägslänt 4,6 0,63 14% Översilningsyta 3,6 0,16 4% Skillnaden i katjonsutbyteskapacitet mellan de två översilningsytorna är liten, varför detta inte bör påverka metallhalterna i resultaten. Ifall skillnaden i katjonsutbytekapacitet var stor skulle detta innebära att samma massa av jord skulle kunna binda in olika mycket lösta metalljoner och därmed försvåra jämförelsen mellan proverna. I den första översilningsytan utgjorde utbytbart natrium 14 % och i den andra 4 %. Normalt utgör utbytbart natrium 1 2 % av katjonsutbyteskapaciteten i svenska jordar (Norrström och Jacks, 1998). Natriumhalterna är alltså förhöjda i de två översilningsytorna jämfört med naturliga nivåer, trots att mätningarna utfördes före årets saltningssäsong. Vid en halt över 15 % kan små markpartiklar börja röra sig med markvattnet, (Norrström och Jacks, 1998).

9 Mätosäkerhet Flera provresultat visar, i jämförelse med referensvärden för svensk åkermark, relativt låga halter. Detta beror troligen på den korta drifttiden för anläggningen. Detta samt det begränsade antalet prover gör det svårare att se säkra trender i resultaten. Säkerheten skulle kunna ökas med referensprover från anläggningen innan den togs i bruk och fler prover vid provtagningstillfället. SLUTSATSER - Dagvattenanläggningen i sin helhet klarar av att rena trafikföroreningarna zink, koppar, bly och tyngre oljor, vilket visas med klart minskade halter mellan yta 1 och 2. - Den första översilningsytan, vägslänten, fastlägger kadmium, krom, koppar, bly och zink samt tunga opolära kolväten. Halterna avtar med djupet, vilket styrker översilningsytors reningsfunktion vid infiltration av trafikdagvatten. - Metallkoncentrationerna i ytan i vägslänten ökar med avståndet från vägen, detta tyder på att vägsläntens funktion kan förbättras ytterligare, till exempel genom att förlänga den översilande sträckan, förbättra grästätheten eller minska lutningen. - Efter 8 års drifttid är fortfarande halterna av de studerade föroreningarna låga. Endast medelhalten av cancerogena PAH och tyngre opolära kolväten i vägslänten överstiger riktvärdet för känslig markanvändning. Av metallerna har zink i vägslänten högst halt relativt riktvärdet för känslig markanvändning. - Natriumhalterna i de båda ytorna är förhöjda. Halterna i vägslänten är mycket nära den nivå där jordens struktur har förändrats till den grad att små partiklar med inbundna föroreningar kan röra sig med markvattnet. REFERENSER Lindvall, P, Utformning av översilningsytor för dagvatten med fokus på tungmetaller. Examensarbete, Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola. Naturvårdsverket, Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Naturvårdsverket rapport Naturvårdsverket, Nya generella riktvärden för förorenad mark. Hämtad den: Norrström A-C och Jacks G, Concentration and Fractionation of Heavy Metals in Roadside Soils Receiving De-icing Salts. The Science of Total Environment 218: Vägverket, Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. Publikation 2004:195. Vägtekniksektionen, Borlänge. Vägverket, Hantering av vägdikesmassor - råd och rekommendationer. Publikation 2007:101. Vägtekniksektionen, Borlänge.

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Utformning av översilningsytor för dagvatten - Med fokus på tungmetaller

Utformning av översilningsytor för dagvatten - Med fokus på tungmetaller Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Utformning av översilningsytor för dagvatten - Med fokus på tungmetaller Examensarbete av Peter Lindvall December 2008 Vattenförsörjnings-

Läs mer

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN. Lövudden. Version 1. Sundsvall 2013-06-18

PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN. Lövudden. Version 1. Sundsvall 2013-06-18 PM - Kompletterande riskkartering Lövudden HÄRNÖSANDS KOMMUN Lövudden Version 1 Sundsvall 2013-06-18 Lövudden PM Kompletterande riskkartering Lövudden Datum 2013-06-18 Uppdragsnummer 61811253480-03 Utgåva/Status

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Kilenkrysset Bygg AB Dagvattenutredning Björnbro Uppdragsnummer 1186342000 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Martin Lindström Frida Nolkrantz Agata Banach 1 (32) S w e co Ingenjör Bååths Gata

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008

Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008 Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008 2008-12-12 Reviderad 2009-02-17 Allren AB Miljöteknik Viktor Levin Charlotte

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Fd Klippans läderfabrik

Fd Klippans läderfabrik Ramböll Sverige AB --- Klippans kommun Fd Klippans läderfabrik Flygfoto 2005 Malmö 2009-10-13 Klippans kommun Fd Klippans Läderfabrik Datum 2009-10-13 Uppdragsnummer Ohla Eriksson Uppdragsledare Anna Fjelkestam

Läs mer

Presentation av projektet. Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner. Dagvattennätverkets möte 6 november 2007

Presentation av projektet. Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner. Dagvattennätverkets möte 6 november 2007 Presentation av projektet Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner Dagvattennätverkets möte 6 november 2007 Jonas Andersson, WRS Uppsala AB Projektet Uppföljning av dagvattenanläggningar

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vägdagvatteninnehåll och variationer Camilla Westerlund Maria Viklander Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vatten! Sta n är full av Vatten Robert Broberg Problem-kvantitet och kvalitet Vad?

Läs mer

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun FVIT-möte i Tylösand, 25-26 april 2012 Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun Befintliga och föreslagna åtgärder (Dagvattenhanteringsplan för Tyresö kommun, 2011) Thomas Larm,

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Beslutade av Miljönämnden 2011-03-16 Dnr: Mn 04/2011 1 (7) Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Lastbilar, taxibilar, tjänstebilar,

Läs mer

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1 Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun

Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun 1(6) Januari 2012 MBN 2011/1317 Miljö- och byggnadsnämnd Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun Antagna av miljö- och byggnadsnämnden 2012-03-14, 19 Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

Kompletterande provtagning f.d. Rudboda Skjutbanor, Lidingö

Kompletterande provtagning f.d. Rudboda Skjutbanor, Lidingö RAPPORT 1 (17) Handläggare Alejandra Silva Parra Tel +46 10 505 20 13 Mobil +46 72 704 83 44 Fax +46 10 505 00 10 alejandra.silvaparra@afconsult.com Datum 2014-06-18 Uppdragsnr 590908 Kompletterande provtagning

Läs mer

Husherren Fastigheter AB Översiktlig miljöteknisk markundersökning samt förenklad riskbedömning

Husherren Fastigheter AB Översiktlig miljöteknisk markundersökning samt förenklad riskbedömning Uppdragsnummer: 6301-005 Antal sidor: 19 Antal bilagor: 5 Husherren Fastigheter AB Översiktlig miljöteknisk markundersökning samt förenklad riskbedömning Örebro 2013-11-14 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Ingvar

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjerna är en vägledning i tillsynsarbetet med syfte att nå ett gemensamt förhållningssätt i länet. Riktlinjerna är inte bindande. Omständigheterna

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Stadens vatten - LTU Maria Viklander, Professor Gilbert Svensson, Adj.Prof. Jiri Marsalek, Adj.Prof. Richard Ashley, Adj. Prof

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län

Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län Riktlinjer för fordonstvättar i Värmlands län Spillvatten från fordonstvättar innehåller olika sorters metaller, oljor och andra organiska och oorganiska ämnen. Spillvattnet behöver därför renas och behandlas

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Miljökrav på fordonstvätt Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Dessa riktlinjer bygger till stora delar på den policy som Miljösamverkan Västra Götaland i oktober 2008 tog fram

Läs mer

Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2)

Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2) Kockbacka Dagvattenhantering (Del 2) Åtgärdsförslag för att minska flöden och föroreningsbelastning till Nygårdsbäcken 2003-04-16 Monika Engman, Johan Ekvall Tyrens AB, Stockholm 1 (10) 1 SAMMANFATTNING...2

Läs mer

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS..RIGHT PARTNER masr1 HEMMA HOS ALS LULEÅ Bild 2 masr1 Martin.stener; 2009-11-23 SOMLIGA GÅR G R MED SMUTSIGA SKOR Första våning SOMLIGA

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Gamla Mejeriet i Klippan Miljöteknisk markundersökning

Gamla Mejeriet i Klippan Miljöteknisk markundersökning Golder Associates AB Mårtenstorget 7 223 51 Lund Tel: [+46] 46 400 49 00 Fax: [+46] 46 400 49 01 http://www.golder.se PM Gamla Mejeriet i Klippan Miljöteknisk markundersökning Bryggeriet 5, Klippans kommun

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

Redovisning omgivningskontroll, provtagning och analyser

Redovisning omgivningskontroll, provtagning och analyser Redovisning omgivningskontroll, provtagning och analyser Kontroll av föroreningsspridning från rivningen av Klippans läderfabrik till omgivningen kan delas upp i fyra grupper: Damm Buller Vibrationer Vatten

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Dagvatten från Parkeringsytor

Dagvatten från Parkeringsytor Dagvatten från Parkeringsytor Alexander Westlin R nr 27-2004 II FÖRORD Föreliggande rapport är ett examensarbete, omfattande 20 poäng. Det är det avslutande momentet inom utbildningen Väg- och vattenbyggnadsteknik

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Datum / Version: 2014-01-17 / LEVERANS Prjoektnr: 2011704 Sidan 1 av 12 Teknisk Rapport Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Läs mer

Träslövsvägen detaljplan Bullerutredning fastighet 8:139

Träslövsvägen detaljplan Bullerutredning fastighet 8:139 Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 6093 - C / Andreas Cedås Träslövsvägen detaljplan Bullerutredning fastighet 8:139 Vi redovisar i denna rapport gällande riktvärden, beräkningsmetod,

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Sedimentprovtagning av dagvattendammar som ett alternativ till flödesproportionell vattenprovtagning

Sedimentprovtagning av dagvattendammar som ett alternativ till flödesproportionell vattenprovtagning UPTEC W10 018 Examensarbete 30 hp April 2010 Sedimentprovtagning av dagvattendammar som ett alternativ till flödesproportionell vattenprovtagning Sediment sampling in stormwater ponds as an alternative

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Översiktlig miljöteknisk markundersökning Partille 11:8 och 11: Gamla Kronvägen 35 och 37, Partille kommun Datum: 10-08-26 Upprättad av: Cecilia Mellander Projekt nr: 11004900 Granskad av: Helena Thulé

Läs mer

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet VÄRMDÖ KOMMUN ANMÄLAN AV DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap 2 och 7 miljöbalken (1998:808) samt 13och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fastighet Sökanden/verksamhetsutövare

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun

Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun RAPPORT - KONTROLL AV DAGVATTEN November 2009 samt utvärdering av hela årskontrollen 2010-03-23 Upprättad

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN 2011-06-27 1 INNEHåll Syfte 3 Målgruppen 3 Geologiska och tekniska förutsättningar för dagvattenhantering i Nacka 3 Generella anvisningar 3 Anvisningar

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

SCHARINS FABRIKEN, URSVIKEN Riskområdesbedömning samt kompletterande provtagning av betong i f.d. sliperiet och boardfabriken

SCHARINS FABRIKEN, URSVIKEN Riskområdesbedömning samt kompletterande provtagning av betong i f.d. sliperiet och boardfabriken Skellefteå kommun SCHARINS FABRIKEN, URSVIKEN Riskområdesbedömning samt kompletterande provtagning av betong i f.d. sliperiet och Rapport Umeå SWECO VIAK AB Per-Olof Lidén / Ingegerd Ask / Klara Eriksson

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner

Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner Februari 2009 MN 2009-02-25 25 2 (9) Innehållsförteckning Definitioner... 3 Fordon... 3 Fordonstvätt... 3 Anläggningsstorlek...

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris.

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Höjd: 50,8 cm Höjd: 24,77 cm 4evergreen vattenfilter Vårt revolutionerande vattenfilter för dricksvattenrening använder nanofilterteknik

Läs mer

Fordonstvätt. Riktlinjer inom Jönköpings län

Fordonstvätt. Riktlinjer inom Jönköpings län Fordonstvätt Riktlinjer inom Jönköpings län Innehåll Inledning... 3 Krav på utsläpp till vatten... 4 Spillvatten... 4 Stora anläggningar... 4 Små anläggningar... 5 Tvätt utanför anläggning... 5 Reningsteknik...

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN Fosforflöden (kg/år) till Edsviken (efter uppskattad rening). (Bild: von Scherling M., 2003) Thomas Larm och Mathias von Scherling Rapport Stockholm 2003-02-25 Uppdragsnummer

Läs mer

Reningseffekt i dämd dagvattentunnel i Märsta, Sigtuna kommun

Reningseffekt i dämd dagvattentunnel i Märsta, Sigtuna kommun UPTEC W12 005 Examensarbete 30 hp Februari 2012 Reningseffekt i dämd dagvattentunnel i Märsta, Sigtuna kommun Pollutant removal in a dammed stormwater tunnel in Märsta, Sigtuna municipality Andrea Ahlman

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN

Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN www.karlskoga.se Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN Dubbelklicka på framsidan för att kunna ändra. Ändringarna utförs i Visio. Foto: Ronny Persson Andreas Eriksson Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

Läs mer

1.1 Teknik Gällande tekniska åtgärdsbehov utgör denna PM en nulägesbedömning av Sweco s tidigare statusutredning.

1.1 Teknik Gällande tekniska åtgärdsbehov utgör denna PM en nulägesbedömning av Sweco s tidigare statusutredning. 2011-01-31, sid 1(6) Byggnad 20 Inventeringsdatum 2010-05-05, luftprovtagning nov 2010 1 Förutsättningar Nedanstående beskrivning är framtagen för att ge en översiktlig bild av byggnadens och de åtgärder

Läs mer