Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik"

Transkript

1 Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik

2 Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein Kolhydrat Fett HYDROLYS Hydrolys Lösliga organiska föreningar Aminosyror Socker Fettsyror Syrabildning Mellanprodukter Alkoholer och VFA Acetatbildning Acetiklastisk metanbildning Acetat CH 4, CO 2 H 2, CO 2 Hydrogenotrof metanbildning

3 Biologisk hydrolys Hydrolys (partiklar lösta ämnen) Partikelstorleken t l k väsentlig (angreppsyta för enzymerna) Olika enzym angriper olika ämnen BIOGAS SLAM FÖRBEHANDLING

4 Effekter av förbehandling av slam före rötning: 1. Snabbare nedbrytning genom att hydrolysen påskyndas 2. Andelen nedbrytbart mtrl ökar

5 Möjliga positiva effekter vid förbehandling av slam Ökad nedbrytning mindre mängder rötslam Snabbare nedbrytning minskat volymbehov Minskad skumning i rötkammare Ökad biodiversitet i rötkammaren Förbättrad avvattning Ökad patogenreduktion Förbättrad och billigare drift av bio-p och/eller bio-n Förbättrade sjunkegenskaper och minskad skumning i AS

6 Studerade parametrar Löst organiskt mtrl (COD, VSS, TOC etc) Partikelstorlek t l k Biogasproduktion Nedbrytningsgrad Avvattningsegenskaper Patogenavdödning

7 Möjliga slam att förbehandla Försed. Aktivt Sed. BIOGAS slam

8 Primärslam/Bioslam Primärslam (kompakt och inhomogent) Bioslam (slamflockar och mer homogent) Låg nedbrytning vid rötning (långsamt) Slamflockar motståndskraftiga Det organiska materialet: EPS >50% Levande bakterier 10-20% Annat organiskt10-30% Blandslam Rötat slam (recirkulation) Bakteriekolonier och EPS Adsorberat material EPS och individuella bakterier Organiska fibrer Figur. Slamflockens struktur Filamentbakterier

9 Mekaniska Kombinationer Förbehandlingsmetoder Termiska Kemiska Biologiska

10 Mekaniska metoder Kvarnar Centrifugering i Tryckbehandling Högtryckshomogenisering Kollision med platta Ultraljud Figur. Ultraljudsanläggning lj lä Figur. Tryckbehandling med plattkollision

11 Mekanisk förbehandling 1. Sönderdelning av partiklar ökad hydrolyshastighet 2. Sönderdelning d av cellen cellinnehållet tillgängligt li t ökad nedbrytning möjlig Figur. Roterande skiva

12 Elektriska impulser/elektroporation Pulserande elektriska fält spänningsvariationer slammets cellväggar bryts upp (porer i cellmembranet) Används för att underlätta extraktion av t.ex. sockerbetor

13 Termisk behandling Temperaturer CC Låga temp (55-70 C) biologisk termisk hydrolys Höga temp C) sönderdelar slammet Långa/korta behandlingstider (sek-h-dygn) Högre temperatur ger större nedbrytning (men även svårnedbrytbara/hämmande ämnen) Påverkar främst kolhydrater och protein Cambi-processen; BioTHELYS Patogenreduktion

14 Termisk behandling Figur. BioThelys

15 70 grader 1 h 18 liter/dygn) Uppstart Högre metanutbyte Metanp produktion ( Hygieniserat blandslam Blandslam Dygn

16 Mikrovågsteknik Alternativ till termisk behandling 1 mm-1 m våglängd 300 GHz-300 MHz

17 Biologisk hydrolys Utnyttja den naturliga biologiska nedbrytningen: 1. Skapa gynnsamma förhållanden för de organismer (hydrolyserande) som producerar enzymer som kan bryta ned molekylerna Aerob eller anaerob Termisk behandling 2. Tillsätta enzymer eller hydrolyserande bakterier Figur. Enzymtillsats i fullskala på Lundtofte ARV

18 Kemisk behandling 1) Tillsats av syra/bas Syratillsats Risk för korrosion Bastillsats: bäst effekt från NaOH > KOH > Mg(OH) 2 Höga ph vanligast Effektivt för att lösa ut organiskt material Dyrt ph-justering innan rötning 2) Oxidationsmedel (O 3, H 2 O 2 ) Ozonering mest studerat

19 Termo-kemisk behandling Kombinationen har visat sig effektiv i labtester Både tillsats t av syra och bas + termisk Effekt på kolhydrat, protein och fett Krepro, Protox, Synox

20 Andra kombinationer Termisk-mekanisk (ultraljud) lite effekt Kemisk mekanisk k Alkali + ultraljud minskad u-tid

21 Fullskaleerfarenheter Dominerande metoder (förbättra rötningen): Termisk hydrolys (Cambiprocessen) Ultraljudsbehandling Förtjockningscentrifuger Biologisk hydrolys Figur. Cambianläggning på Næstved Centralrenseanlæ

22 Fullskaleerfarenheter Dominerande metoder (förbättra rötningen): Termisk hydrolys (Cambiprocessen) Ultraljudsbehandling Förtjockningscentrifuger Biologisk hydrolys Högtrycksbehandling Figur. MicroSludge-anläggning

23 Jämförelse av metoder Carrère et al (2010) sammanställt jämförelser Jämförelser svåra Olika slam Olika rötningsbetingelser (temp, u-tid, belastning) Satsvis/kontinuerlig rötning Lågintensiva metoder (ultraljud, biologisk beh.) ökad hydrolyshastighet Högenergimetoder (termisk, oxidering) ökad nedbrytning

24 Energiåtgång Studien från 2008 (SVU rapport ): Framförallt mekanisk k och termisk behandling ger ökat metanutbyte Få uppgifter om energiåtgång Energibalans endast positiv för en metod, högtryckshomogenisering

25 Utvärdering energi/kostnader Modell för utvärdering av olika förbehandlingar (Bordeleau et al, 2010) Energibalans och kostnader för förbehandling rötning avvattning slamavyttring 004 0,04 0,035 0,03 0,025 $/m3 0,02 0, ,01 0,005 Cost - average conditions Cost - high conditions 0 Ultraljud Kemisk Termisk Mikrovåg

26 Utvärdering energi/kostnader Carrere et al Energianalys för rötning av olika behandlade slam (olika referenser) gjordes: kwh h/kg VS 4 3,5 3 2,5 2 1,5 70% 60% 50% 40% 30% El kons Värme kons Biogas prod VS reduktion 1 20% 0,5 10% 0 Meso Termo Bio-term Termisk Ultraljud Kulkvarn Högtryck (70 C) (170 C) (30 (200 bar) kw/m3) 0%

27 Även viktigt - Sidoeffekter Avvattningsegenskaper Postiva/negativa effekter Bildande av svårnedbrytbara och/eller hämmande ämnen Hög NaOH dos Hög temperatur Bundet kväve ammonium Ökad andel tungmetaller i vätskefasen? Andra ämnen läkemedelsrester? Kolkälla för rening

28 Litteratur några sammanställningar Carrère, H, Dumas, C, Battimelli, A., Batstone, D.J., Delgenès, J.P., Steyer, J.P., Ferrer, I.(2010). Pretreatment methods to imrpove sludge anaerobic degradability: A review. Journal of Hazardous Materials 183 (1-15). Bordeleau, E.L., Droste. R.L. (2010) Comprehensive Review and Compilation of Pretreatments for Mesophilic and Thermophilic Anaerobic Digestion. Proceedings of the IWA World Water Congress and Exhibition, September 2010, Montreal. Khanal, S.K., Grewell, D., Sung, S., Van Leeuwen, J.H. (2007). Ultrasound Applications in wastewater sludge pretreatment: A Review. Critical Reviews in Environmental Science and Technology, 37: Davidsson, Å., Jönsson, K., la Cour Jansen, J., Särner, E. (2008). Metoder för slamhydrolys. SVU rapport Nr

Metoder för slamhydrolys

Metoder för slamhydrolys Rapport Nr 2008-09 Metoder för slamhydrolys Åsa Davidsson Karin Jönsson Jes la Cour Jansen Erik Särner Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) är

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Simulering av biogasprocesser

Simulering av biogasprocesser Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar

Läs mer

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C

Läs mer

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla

Läs mer

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning

Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning Förbehandling av skogsindustriellt slam för ett ökat metanutbyte vid rötning En kombination av termisk och kemisk förbehandling Pretreatment of forest industry sludge to increase the methane yield in the

Läs mer

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Modellering och simulering av rötningsprocesser Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening

Läs mer

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE)

Läs mer

Effek%vare biogasproduk%on

Effek%vare biogasproduk%on Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög

Läs mer

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012 Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012 Johan Yngvesson Jag har arbetat på SP sedan 2008 Jobbar med kvalitetssäkring av biogödsel och kompost (SPCR 120 & 152) Utbildad

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Idag samlas matavfallet in i påse och kärl + Rimligt låga investeringskostnader. Oftast

Läs mer

Rapport SGC 216 1102-7371 ISRN SGC-R-216-SE

Rapport SGC 216 1102-7371 ISRN SGC-R-216-SE Rapport SGC 216 Utvärdering och optimering av metod för förbehandling av källsorterat hushållsavfall till biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Irene Bohn, NSR AB My Carlsson, AnoxKaldnes

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp Kombinera skivfilter med kemisk fällning Pille Kängsepp Hydrotech filtreringslösningar Skivfilter 1996 Trumfilter 1990 Beskrivning: Diameter (m): Sålda filter: Upp till 24 skivor Max 134.4 m 2 filterarea

Läs mer

Energieffektiv vattenrening

Energieffektiv vattenrening Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och

Läs mer

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet

Läs mer

Aktivt kol från rötslam

Aktivt kol från rötslam Aktivt kol från rötslam Potential som adsorbent i avloppsvatten och dagvatten Alexander Betsholtz VA-teknik, LTH Bakgrund SLAM? Deponi/anläggningsjord Aktivt kol/biokol Åkermark Förbränning Extraktion

Läs mer

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen Karin Jönsson *, Svetlana Öfverström**, Jes la Cour Jansen* * Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik vid

Läs mer

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Referat från: IWA 12 th world congress on Anaerobic digestion, Guadalajara, Mexico Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Tekniska Verken i Linköping AB Doktorand, Inst. för Mirkobiologi,

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Ulrika Lindberg (f.d. Olofsson), Umeva, och Cecilia Bertholds, Käppalaförbundet Magdalena Svanström, Chalmers; deltog i ROUTES Agenda ROUTES - Bakgrund

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar

Läs mer

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. RAPPORT U2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie ISSN 1103-4092 Förord Vid rötning av avloppsslam kan det

Läs mer

Rapport Metanpotential

Rapport Metanpotential Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk UPTEC W 14031 Examensarbete 30 hp September 2014 Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk Biogas potential of co-digestion with microalgae and mixed

Läs mer

Biologisk fosforrening i Sverige Erfarenhetsutbyte i nätverk

Biologisk fosforrening i Sverige Erfarenhetsutbyte i nätverk Biologisk fosforrening i Sverige Erfarenhetsutbyte i nätverk Anna Maria Borglund Käppalaförbundet, Box 3095, 181 03 Lidingö, annamaria.borglund@kappala.se Sammandrag I Sverige har vi en långvarig tradition

Läs mer

Förstudie. Rapport SGC 215 1102-7371 ISRN SGC-R-215-SE

Förstudie. Rapport SGC 215 1102-7371 ISRN SGC-R-215-SE Rapport SGC 215 Förstudie Rötning med inledande hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och hbiogasanläggningar Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Emelie Persson, BioMil AB Elin

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Energibalans för rötkammaranläggningen vid centrala reningsverket i Kristianstad för olika driftsalternativ

Energibalans för rötkammaranläggningen vid centrala reningsverket i Kristianstad för olika driftsalternativ Examensarbete i VA-teknik 7,5 högskolepoäng Energibalans för rötkammaranläggningen vid centrala reningsverket i Kristianstad för olika driftsalternativ Andreas Sjöberg Kristianstad 2008 Högskolan Kristianstad

Läs mer

Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion

Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion Anna Saarvanto och Boris Trivic Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2014 Optimerad slamhantering

Läs mer

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik 5/18/2016 Chalmers University of Technology 1 Vad är aeroba

Läs mer

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen HUBER RoS 3Q Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök

Läs mer

Förbehandling av matavfall med skruvpress

Förbehandling av matavfall med skruvpress Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Förbehandling av matavfall med skruvpress Utvärdering av effektiviteten i förbehandlingsanläggningen på NSR i Helsingborg Examensarbete

Läs mer

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm 1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam

Läs mer

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall Resultat från VA-tekniks delstudie och studieresa Hamse Kjerstadius VA-teknik (LTH) Outline Bakgrund LTH s studie om matavfall och svartvatten Hållbara

Läs mer

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011 Contracting division of Läckeby Water Group Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011 Innehåll presentation Anaerob behandling LWG Purac Biogas vs anaerobi Anaerobi vs

Läs mer

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt

Läs mer

Mikrobiologisk kunskap

Mikrobiologisk kunskap Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Exergi och avloppsreningsverk

Exergi och avloppsreningsverk Exergi och avloppsreningsverk Daniel Hellström, Svenskt Vatten 1 Avgränsningar För nästan alla större reningsverk utgör rötning av slam, och därmed produktion av rötgas 1, en integrerad del av reningsverkens

Läs mer

Pilotstudie. Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion. Rapport Nr 2014 08. Svenskt Vatten Utveckling

Pilotstudie. Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion. Rapport Nr 2014 08. Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2014 08 Pilotstudie Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion Jesper Olsson Magnus Philipson Hans Holmström Eric Cato Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling

Läs mer

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre

Läs mer

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Rapport SGC 250 Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Emelie Persson, BioMil AB Elin Ossiansson, BioMil AB My Carlsson, AnoxKaldnes

Läs mer

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden

Läs mer

MBBR - Nu och i framtiden

MBBR - Nu och i framtiden MBBR - Nu och i framtiden Seminarium kring skivfilter och rörliga bärare Ryaverket, 29 september 2010 Magnus Christensson Översikt MBBR processen Separation efter MBBR Hybas TM ANITA TM Mox Vad är viktigt

Läs mer

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH

Läs mer

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1 Vad händer med läkemedel i reningsverket? 11/25/2011 1 Cl H N COOH COOH O COOH H COOH Cl Diclofenac Ibuprofen Ketoprofen Naproxen www.voltaren.se www.ipren.se www.zongel.se www.eox.se NSAIDs - Non steroid

Läs mer

Energieffektiv hygienisering av slam

Energieffektiv hygienisering av slam Energieffektiv hygienisering av slam - kan ammoniak vara lösningen? Docent Björn Vinnerås Sveriges Lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Dr Björn Vinnerås Docent i Kretsloppsteknik Forskat

Läs mer

Förbehandling av bioslam för ökad biogasproduktion och. Uppgradering av biogas

Förbehandling av bioslam för ökad biogasproduktion och. Uppgradering av biogas Förbehandling av bioslam för ökad biogasproduktion och Uppgradering av biogas Erik Levlin 1 augusti 2014 Metan CH 4 Rötkammare Ultraljud Avdrivningsgas Avdrivningskolonn Koldioxid CO 2 Koldioxidseparator

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion

Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion Ilona Sárvári Horváth, Högskolan i Borås My Carlsson, AnoxKaldnes/LTU Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Regionala

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

SYSTEMTEKNIK 1201 Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion

SYSTEMTEKNIK 1201 Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion SYSTEMTEKNIK 1201 Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för ökad biogasproduktion Maria del Pilar Castillo, Marcus Olsson, Gunilla Henriksson, Johnny Ascue, och Roger Nordman Högtemperaturförbehandling

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening Om membranseparation Slammet avskiljs från det renade vattnet genom att vattnet filtreras genom ett membran med en porstorlek

Läs mer

Mekanisk förbehandling av slam innan rötning

Mekanisk förbehandling av slam innan rötning Rapport Nr 2012 07 Mekanisk förbehandling av slam innan rötning En erfarenhetssammanställning av försök gjorda på Käppalaverket Agnieszka Witkiewicz Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam

Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam UPTEC W 19 011 Examensarbete 30 hp Februari 2019 Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam funktionskontroll vid Uppsalas reningsverk Johanna Andersson Referat Optimering av driftstemperatur

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Anaerob behandling av hushållsavloppsvatten vid låga temperaturer

Anaerob behandling av hushållsavloppsvatten vid låga temperaturer JTI-rapport Kretslopp & Avfall 35 Anaerob behandling av hushållsavloppsvatten vid låga temperaturer Frida Hesselgren Daniel Hellström Åke Nordberg JTI-rapport Kretslopp & Avfall 35 Anaerob behandling

Läs mer