6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk"

Jan-Erik Öberg
för 4 år sedan
Visningar:

1 6220 Nynashamn Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk

6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt ökade de sanitära problemen.

2 6220 Nynashamn Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt ökade de sanitära problemen. Sjöar och vattendrag blev så förorenade att det inte gick att ta dricksvatten i närheten av utsläppen och befolkningen flydde storstäderna under sommarmånaderna för att de inte stod ut med lukten. På 1930-talet genomfördes en omfattande utredning om avloppet i Stockholm, vilket resulterade i att de första avloppsreningsverken i Sverige byggdes. Avloppsreningsverket i Nynäshamn uppfördes i början av 1970-talet. Genom åren har verket genomgått en rad förbättringar och är idag anpassat för att möta framtidens krav. Några år i avloppsreningsverkets historia Avloppsverket blir klart. Det blir ett direktfällningsverk med mekanisk och kemisk rening, flockningsbassänger och sedimentering i lamellseparatorer. Slammet kalkstabiliserades och avvattnades med centrifug Slambehandlingsdelen moderniseras och centrifugen ersätts med en silbandspress Vid en brand totalförstörs verkets styrfunktion och personalbyggnaden En större om- och tillbyggnad sker med bland annat en ny personalbyggnad. Lamellseparatorerna tas bort och ersätts med två sedimenteringsbassänger, slambehandlingen byggs om och silbandspressen ersätts med en centrifug. Även ett nytt datorbaserat styr- och övervakningssystem installeras Reningsverket kompletterades med en biogasanläggning och intagsdelen förbättras med nya galler En separat byggnad för efterfällning och eftersedimenteringsbassänger uppförs För kväverening anläggs Allhagens våtmark på 32 hektar Den biologiska behandlingsdelen moderniseras med fyra SBR-reaktorer i kombination med en mottagningsstation för brunnslam. Verket är nu dimensionerat för Vision 2010.

3 6220 Nynashamn Sida 5 Reningsprocessen Rensgaller Större skräp som trasor, papper och träbitar separeras från avloppsvattnet. Renset transporteras sedan vidare till en avfallsanläggning. Sandfång Avloppsvattnet passerar genom ett sandfång, där partiklar som t ex kaffesump och sand fastnar. Innan avloppsvattnet transporteras vidare tillsätts fällningskemikalier som främst reagerar med den fosfor som finns i vattnet, och då bildar små fasta partiklar. Försedimentering Mindre partiklar som har klumpat ihop sig kallas för flockar. Flockarna som är tyngre än vattnet sjunker till botten och bildar sediment (slam). Med hjälp av bottenskrapor förs slammet vidare till förtjockning och rötning. Brunnslam En kortläsare registrerar vilken bil och vilken mängd slam som har lämnats. Slammet passerar först ett rensgaller innan det förs vidare till ett utjämningsmagasin. Därefter pumpas det in i den biologiska reningen. Biologisk rening För att få bort organiska substanser, som kolhydrater och fett, utnyttjas naturens eget sätt att bryta ner organiskt material. Avloppsvattnet förs till en SBR-reaktor, där syresätts det genom tillförsel av luft så att mikroorganismer (bakterier) kan leva och föröka sig. När mikroorganismerna renat vattnet upphör omrörningen och slammet får sjunka till botten. Vattnet förs vidare till nästa steg. En del av slammet får vara kvar för att rena nytt avloppsvatten och det övriga går vidare för rötning. Pumpstation Utjämningsmagasin Rensgaller Försedimentering Sandfång SBR Primärslam Överskottsslam Slamförtjockare Slamsilo Slamavvattning Mellanlager Rötning

4 6220 Nynashamn Sida 6 Kemisk rening Fosfater som göder våra vattendrag finns t ex i avföring. Genom att tillsätta järnklorid i flockningsbassängen bildas kemiska föreningar med fosfaterna i avloppsvattnet. De klumpar ihop sig till flockar som kan avskiljas genom sedimentering. Eftersedimentering Vattnet rinner sakta så att slammet sjunker till botten. Sedimentet samlas ihop och förs vidare till förtjockning och sedan rötning. Vattnet är nu renat och kan släppas ut via våtmarken i naturen igen. Slamavvattning Genom centrifugering avvattnas slammet för att bilda en mer lätthanterlig slutprodukt. Efter mellanlagring på en slamplatta kan det näringsrika slammet användas som jordförbättringsmedel inom jordbruket. Våtmark Vattnet passerar genom våtmarken som är ett grundare vattenområde. Här samlas fosfor och restkväve upp och binds i fasta partiklar eller tas upp av växtligheten. Rötning Rötning är en naturlig process där organiskt material bryts ner i en syrefri miljö. För att påskynda processen höjs temperaturen till 35 C. Under processen bildas biogas som utnyttjas för uppvärmning av lokalerna på reningsverket. agasin Rensgaller Brunnslam Eftersedimentering Flockning Våtmark m Kemslam er

5 6220 Nynashamn Sida 1 Pumphuset. Avloppsvattnet är på väg från rensgallret. I SBR-reaktorerna sker den biologiska reningen. Avloppsvattnet passerar eftersedimenteringen. Pumparna för det renade avloppsvattnet ut till våtmarken. Det renade avloppsvattnet passerar våtmarken innan det återgår till naturen. Processen övervakas i kontrollrummet. Slamsugbilarna leverar brunnslam, som förs vidare in i reningsprocessen. I rötkammaren bildas brännbara gaser som används för uppvärmning av reningsverkets lokaler. Det avvattnade slammet.

6 6220 Nynashamn Sida 2 Vi har hjälpt till att bygga Nynäshamns avloppsreningsverk Byggherre ombud SWECO VIAK Swedish Water Engineering Box Stockholm Tel Projektör SWECO VIAK Region VA-Projekt Box Stockholm Tel Svanenmärkt trycksak. komodo februari Byggentreprenör Anjobygg AB Box Halmstad Tel El- och Styrentreprenör Huddinge Elteknik AB Åvägen Huddinge Tel Maskin- och VVS entreprenör Goodtech MRAB AB Ltd Gamla Godbyvägen 2 FIN Mariehamn Tel Mätinstrument givare Cerlic Controls AB Industrivägen Solna Tel

Relevanta dokument

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar