Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA"

Ellen Sundström
för 4 år sedan
Visningar:

1 Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

2 Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk

3 Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030 Ambitiösa miljömål Hög tillväxt (ca 20%) - mot inv. Omgiven av sjöar, känsliga recipienter Kretsloppstankar och globala miljömål

4 Pågående utvecklingsprojekt Optimerad rötning med termisk hydrolys Slamstrategi Optimerad kväverening med nya processer: IFAS Hybas i aktivslambassängerna Rejektvattenbehandling med IFAS ANITA Mox Förstudie för eventuell ytterligare rening för mikroföroreningar Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna

5 Sundet WWTP resource recovery BOD 7 : 10 mg/l Tot-P: 0,2 mg/l N: 70% nitrifikation Framtida? Externt Organiskt Material Uppgradering Biogas till bussar och bilar CAMBI THP Återföring av näringsämnen Rejektvattenbehandling

6 Slamstrategi CAMBI THP 1) Fordonsgas 2) Gasmotor (el och värme) 3) Fackling Rötrestplatta Rötkammare Näringsåterföring Föravvattning Avvattning Slam Matavfall Externt Organiskt Material Fett mm Anammox rejektvattenbehandling

Hygieniskt säker rötrest Möjliggör mottagning av nya substrat (ABP-förordningen)

7 Termisk hydrolys - Cambi Maximerar utnyttjandet av det substrat vi stoppar in i rötkammaren och biogasproduktionen. Hygieniskt säker rötrest Möjliggör mottagning av nya substrat (ABP-förordningen) Klarar belastning fram till 2030 med befintlig rötkammarvolym. Minskad slamproduktion. Ökad torrhalt på rötresten installation av skruvpress

8 THP till Sundet första Cambin i Sverige Projektstart Mars 2013 Konstruktion 2013/2014 Start Sept Övertagande Juli 2015

skala Mikrobiella studier Erfarenheter från fullskala Energibalans +

9 Utvärdering rapport 2017:367 (Energiforsk) Före och efter THP på Sundet Rötningsförsök lab.skala Mikrobiella studier Erfarenheter från fullskala Energibalans + 20% ökning av biogasproduktionen (500 kwh/ton TS) efter THP (+ andra fördelar) - Drygt 400 kwh pellets/ton TS insats

10 Optimerad kväverening med nya processer: IFAS Hybas i aktivslambassängerna Rejektvattenbehandling med IFAS ANITA Mox - Befintliga volymer - Anox TM K5 bärare - Anammox: ympade bärare vid start (20 m 3 ) - On-line instrument: NH 4 -N och NO 3 -N

11 Utmaningar med nitrifikation i aktivslam 40 Tot-N NH4-N Riktvärde tot-n mg/l Slamflykt

större möjlighet till kontroll/åtgärder vid kalla temperaturer

12 Hybas i försökslinjen RESULTAT Lägre årsmedelvärden på totalkväve (<15 mg/l) Ungefär likvärdig nitrifikation, men större möjlighet till kontroll/åtgärder vid kalla temperaturer Silväggens utforming måste ändras (energiåtgång och begränsad hydraulisk kapacitet)

13 Nitrifikation Hybas - Referenslinjen mg NH4-N/l NH4-N (Hybas) NH4-N (Ref) Medel Hybas Referens VINTER 2011/2012 VINTER 2012/2013 VINTER 2013/2014

14 Ombyggnation linje 2 och 5 Flödet tvärs över, inloppskanal och utloppssilar Förbättrad hydraulisk kapacitet Förbättrad styrning Minskad energiförbrukning

15 Årsmedel sum-n (NH 4 +NO 3 ) 20 Sum-N Hybas 1 Sum-N Hybas 2 Sum-N Referens UT Tot-N utsläppskontroll 15 mg/l

16 Vad säger patienten recipienten? - Kraftigt övergödd - 65 % kväveretention till havet - Slutsats från recipientutredning - Skärpta utsläppskrav (tot-n) kostar mycket men förbättrar inte recipienten! - God ekologisk status kräver insatser uppströms samt flytt av utsläppspunkt (med efterpolering i våtmark)

17 Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna

18 Rejektvattenbehandling: ANITA Mox process Autotrof kväverening genom anaerob ammonium oxidation (anammox) En-stegsprocess med bärare biofilmen fixar två miljöer Mindre syre krävs Ingen dosering kolkälla

19 Införande av termisk hydrolys CAMBI på Sundet 2014/15 Rejekts karaktär har förändrats Spädning av rejektet innan behandling i ANITAMoxen Hämmande ämnen?!

sedimentera En del slam tas tillbaka, vattenfas leds till

20 Försök med IFAS, start maj 2018 Sedimentationsvolym installerad ovanpå reaktorn Utgående vatten leds upp och får sedimentera En del slam tas tillbaka, vattenfas leds till sandfång Kombination aktivt slam (AOB och NOB) och bärare (AOB och anammox)

21 200 Belastning (kg N/d) Temperatur (oc) kg N/d oc Medel 2012 Medel 2013 Medel 2014 Medel 2015 Medel 2016 Medel 2017 IFAS försök (medel) 0

22 % reduktion 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvävereduktion och energiåtgång Medel 2012 Medel 2013 %red tot-n %red tot-nh4 kwh/kg-n Medel 2014 Medel 2015 Medel 2016 Medel 2017 IFAS försök (medel) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 kwh/kg N bort

23 Förstudie mikroföroreningar nuläge kartläggning 2019 Provtagning uppströms, inom verket (fördelning slam/vatten) och nedströms Recipienten - riskvärdering

24 TACK! Frågor?

Relevanta dokument

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson