Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012
|
|
- Karolina Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012 Johan Yngvesson Jag har arbetat på SP sedan 2008 Jobbar med kvalitetssäkring av biogödsel och kompost (SPCR 120 & 152) Utbildad i avfallsåtervinning och resurshantering
2 Om SP Ledande institut inom Energi- och miljöteknik Tillämpad forskning Starka forsknings och innovationsmiljöer kompetensplattform SP Biofuels 30-talet medarbetare i koncernen arbetar med biogasrelaterade tjänster & forskning
3 Varför förbehandla matavfall? Homogenisering Optimera TS halt Separera bort oönskat material Sönderfördela Hygienisera Underlätta hydrolys Fler anledningar?
4 Vilka metoder finns? Mekaniska Termiska Kemiska Biologiska Ultraljud Elektroporation Kombinationer av ovanstående m.fl.
5 Vilka krav finns kopplade till förbehandling? Animaliska biproduktförordningen, SPCR 120 Biogödsel Hygienisering: exempelvis 12 mm, 70 C, 1 timma andra metoder möjliga men måste valideras Tillsatsämnen ej listade tillsatsämnen måste godkännas i styrgrupp Synliga föroreningar >2 mm får ej överstiga 0,5 vikt-% av TS Rena substrat från livsmedelskedjan inklusive matavfall Interna krav Funktionell Låg investeringskostnad Energieffektiv Låga underhållskostnader Driftsäkert / hög tillgänglighet Övrigt?
6 Förbehandlingens möjligheter => bättre lönsamhet Bättre utrötning Högre metanutbyte Bättre lönsamhet Ökad tillgänglighet högre kapacitet Bättre lönsamhet Förbättrad slutprodukt Ökad acceptans Minskade kostnader för avsättning Bättre lönsamhet Minskade drift- och underhållskostnader Bättre lönsamhet
7 Mekanisk förbehandling Många tekniker Blandade erfarenheter Efterfrågas jämförande studier av olika utrustningar
8 Termisk behandling (inkl. hygienisering) Hygienisering Patsörisering inkl sönderdelning Autoklavering Termofil rötning, satsvis Högtemperaturbehandling Med fjärrvärme CAMBI Ånga, *C och 8-9 bar Ångexplosion Ånga, högt tryck och temperatur Hastigt tryckfall exploderar materialet och trasar sönder komplexa molekyler Uppvärmning påvisat ökning av metanproduktion Direktuppvärmning material eller vatten vvx spillvärme/fjärrvärme Lokal gaspanna Energibehovet mindre än utvunnen energi Beläggningsproblem i vvx? Förbrukad kraftånga => minskar elproduktion & ökar mv behovet
9 Ångexplosion, Steam explosion Metoden har visat ge en fördubbling av metanutbytet från papper. Energibalans beräkningar visar även att ångexplosion kan var ett fördelaktigt alternativ till hygienisering Testats på papper, apelsinskal, halm mm
10 Ångexplosion pilotanläggning i Borås Reaktorvolymen är 10 liter Klarar material upp mot TS 10% Substratet kan behandlas med ånga 28 bar 230 C Flushtank med bottenventil för uppsamling av prov Det behandlade materialet kan sedan analyseras, t.ex. avseende metanutbyte genom rötningsförsök
11 Kemisk behandling NMMO miljövänligt lösningsmedel Återvinningsbart med 98% effektivitet Testats på halm och granflis (WR12). Upp till 6 respektive 25 ggr metanproduktion Fjäderavfall. Fördubblad metanproduktion Behandlingstid samt partikelstorlek påvisad betydelse NaOH vanligt förekommande i olika studier på förbehandling. Kemisk förbehandling kombineras ofta med en termisk metod
12 Biologisk behandling Tillsätter enzymer för att hydrolysera / spjälka materialet till mindre beståndsdelar, ex. cellulosa till mindre molekyler Tillämpas på flera anläggningar Snabba upp hydrolyseringen Nya material som fjäder och halm Fungerar bäst på homogena material Fungerar bäst i förhydrolys? Eventuellt högt pris?
13 Fasseparerad process Omfattande litteraturstudie över separerat hydrolyssteg Sex olika fullskaleanläggningar i Sverige (3 st.), Tyskland (1 st.) och USA (2 st.) har identifierats som drivs, eller gjort försök, med biologisk förhydrolys. Samtliga anläggningar har erhållit betydande processfördelar vid rötning med inledande hydrolyssteg jämfört med utan Exempelvis: ökat metanutbyte ökad nedbrytningsgrad ökad behandlingskapacitet eliminering av skumningsproblem
14 Elektroporation Elektriska pulser genom materialet Celler lyserar, löses upp Ökad tillgänglighet Påvisad ökning av metanutbytet Energiåtgången mindre än ökningen
15 Efterfrågat arbete Långsamtgående omblandare v.s. pulper? Hur får man hög TS men låg viskositet? Bättre sandborttagning? Vilken teknik är bäst för malning? Optimering av omrörare? Hantering av glasförpackat material? Simulering av hydrolys?
16 Vi som arbetar med biologisk behandling av avfall, biogas och biogödsel på SP Energiteknik Anneli Pettersson Bo von Bahr Christina Anderzén Hanna Hellström Gunilla Henriksson Johan Yngvesson Magnus Holmgren Några aktuella projekt WR35 Perspektiv på framtida avfallsbehandling WR41 Rätt slam på rätt plats WR43 Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, Etapp III - Verifiering av metodik WR Mikroplaster i biogasprocessen Förstudie
17 Mikroplaster i biogasprocessen - förstudie (WR48) Mål Att identifiera och beskriva olika sorters plaster som passerar en biogas-anläggningen och som sedan återfinns i biogödseln och deras kända miljöeffekter Sammanställa lagstiftningen kring mikroplaster och förorenad biogödsel Förväntade resultat Ökad kunskap: om mikroplaster i biogödsel om möjligheterna och problematiken med olika förbehandlingstekniker om lagstiftningen kring mikroplaster och förorenad biogödsel Undersöka förbehandlingsteknikens påverkan på förekomsten av mikroplaster i biogödsel Kontakt Lotta Levén; lotta.leven@jti.se telefon:
18 Waste Refinery Ett nationellt kunskapscentrum för optimalt resursutnyttjande av avfall, inrättat vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. FoU i ett gemensamt kluster med representanter från näringsliv, samhälle och forskningsorganisationer. Det övergripande målet är att uppnå en effektiv resurshantering och energianvändning av avfall med avseende på både ekonomiska och miljömässiga effekter för samhället. På finns alla rapporter att ladda ner fritt. Man kan även anmäla sig till nyhetsbrev via wasterefinery@sp.se
19 Parter i Waste Refinery Näringslivsparter Forskningsparter Offentliga finansiärer
20 Några fler exempel på genomförda projekt inom biologisk behandling av avfall Handbok metanmätningar Resursoptimering hantering av matavfall till havs Smittorisk och hygien vid hantering av biogödsel SYS Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för utökad biogasproduktion Täckning av gödselbrunnar Verktyg för att säkerställa ett lågt kadmiuminnehåll i biogödsel Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar, fas 1 WR20 Förädling av rötrest från större biogasanläggningar WR26 Luktreduceringsgrad hos biofilter, fältmätningar WR27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar WR30 Omvärldsanalys av utvalda områden viktiga för framtidens avfallssystem; Område A: Utveckling kring termisk- och biologisk behandling - Kartläggning av aktörer och dess kompetens, Område B: Avsättning av energiprodukter från biologisk behandling - vilka frågeställningar kommer att bli aktuella? WR31 Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall WR33 Miljöeffekt av polymerer inom biogasbranschen Förstudie WR34 Tätskikt på betong för minskning av vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall WR39 Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall
21 Tack för Er uppmärksamhet! Johan Yngvesson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik Box 857, Borås Tel: , (direkt) Telefax: +46 (0) E-post: Internet: Vi skapar värde i samverkan
Lösningar för lönsamhet
Lösningar för lönsamhet Waste Refinerys öppna seminarium 21 mars Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Waste Refinery nationellt kunskapscentrum FoU i ett gemensamt kluster
Läs merEnergi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Läs merAvfall Sverige Göteborg 27 oktober
Avfall Sverige Göteborg 27 oktober Forskning inom Waste Refinery och SP med inriktning mot biologiskt avfall Hanna H Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se SP-koncernen 2010
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1-10 juni 2010 Svämtäcke, eller inte? Ändringar i regelsystemet
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merProblematiken kring insamlingen av biologiskt avfall
atiken kring insamlingen av biologiskt avfall WR 31 Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se
Läs merAnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Styrgruppen Certifierad återvinning Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merStrategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst
Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst Finansierat av Västra Götalandsregionen Miljönämnden och Länsstyrelsen Västra Götalands Län Projektsammanfattning Mål:
Läs merFÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Läs merVanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara
Läs merbiogasanläggningar WR20
Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1 januari 2009 Svämtäcke, eller inte? GOD FORTSÄTTNING PÅ
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merFramtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP
Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International
Läs merTillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden
Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden 1 Tillgång på utsorterat matavfall idag Årligen uppkommer nationellt knappt 100 kg matavfall per invånare och år
Läs mer2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020
Möjligheter med förbehandling Biogas från lignocellulosa Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås I samarbete med: SP, JTI, BEMAB, Dalkia och Grontmij AB Regionala mål i Västra Götaland
Läs merHalm som Biogassubstrat
Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merKvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar
Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar www.sysav.se Kvalitetsarbete under 20 års tid Marknaden har ställt krav
Läs merRötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk My Carlsson Förstudie Finansiering och involverade Förstudie Finansierades av SGC, SVU och
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merUtredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Läs merFörbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion
Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion Ilona Sárvári Horváth, Högskolan i Borås My Carlsson, AnoxKaldnes/LTU Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Regionala
Läs merSP biogasar häng med!
Korrosion och vittring på biologiska behandlingsanläggningar Ylva Edwards, CBI Vittrings- och korrosionsproblem för BETONG och BETONGARMERING vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 3-2014 November 2014 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Revidering av certifieringsreglerna och bilaga 1 Revideringar har
Läs merBENCHMARKING FÖR EFFEKTIVARE BIOGASPRODUKTION
BENCHMARKING FÖR EFFEKTIVARE BIOGASPRODUKTION Johan Yngvesson April 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Innehåll Om projektet Några resultat Sammanfattning Frågestund
Läs merRätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Version Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är ett levande dokument som revideras
Läs merBeviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas
2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen
Läs merBiogas Research Center
Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla
Läs merArbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,
Arbetsgruppen biologisk återvinning Caroline Steinwig, 2019-02-13 Jag tänkte prata om Kort om Avfall Sverige Strukturen kring arbetsgrupper Aktuella frågeställningar och projekt inom arbetsgruppen Biologisk
Läs merGårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V
Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.
Läs merStyrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merBiogas från matavfall David Holmström 2012-11-20
Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall
Läs merUpplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Läs merBränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg
Tekniska verken i LinköpingAB (publ) Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg Fjärrvärme Problemfri och ekonomisk uppvärmning av fastigheten! Eldistribution Elleveranser med hög leveranssäkerhet! Bredband
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 3-09 november 2009 Hipp hipp hurra - Certifieringssystemet 10 år! behandling. Certifieringssystemet fyller nu i höst 10 år. Detta
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merRÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING
RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner
Läs merÖversikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merTEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET
TEKNIKRELATERAD FoU INOM BIOGASOMRÅDET Alexandra Sandberg & Daniel Tamm BioMil 2014 Framtagen inom projektet Implement 2012-2014 Rapporten är utgiven av Innovatum AB 2014 12 15 Textförfattare: Alexandra
Läs merBakgrund Waste Refinerys första etapp startade den 1 april 2007 och pågår framtill den 31 mars 2010.
Waste Refinery Handläggare: Evalena Blomqvist SP-Energiteknik 010-516 55 20, evalena.blomqvist@sp.se Sammanfattning av verksamhet under etapp 1 Denna sammanfattning syftar till att ge en kort beskrivning
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merLantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel
Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merMÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN
MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN Johan Yngvesson September 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Innehåll Kort om RISE Projektet Benchmarking
Läs merBiogas från lignocellulosa Tekno-ekonomisk utvärdering av förbehandling med NMMO
Tekno-ekonomisk utvärdering av förbehandling med NMMO Ilona Sárvári Horváth Maria del Pilar Castillo Peter Berglund Odhner Anna Teghammar Maryam Mohseni Kabir Marcus Olsson Johnny Ascue Tekno-ekonomisk
Läs merBiogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se
Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta
Läs merOPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merVittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012
Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Projekt WR 34 Kartläggning av
Läs merRemissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)
M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället
Läs merOm Avfall Sverige Swedish Waste Management
Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merBiogasutlysningen. Vilka projekt har kommit ur utlysningen? Gasdagarna 24 oktober Kalle Svensson, Energimyndigheten
Biogasutlysningen Vilka projekt har kommit ur utlysningen? Gasdagarna 24 oktober 2013 Kalle Svensson, Energimyndigheten Teknikavdelningen vid Energimyndigheten Finansiering av behovsdriven forskning och
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merSmåskalig biogasproduktion
Småskalig biogasproduktion Martin Fransson martin.fransson@biomil.se Biogas Norr 6 april 2011 Var kommer BioMil in i bilden? Förstudie Förprojektering Detaljprojektering Tillståndsansökan Upphandling Byggnadsfas
Läs merMikael Karlsson VD, Detox AB
Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation
Läs merRapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs merAvfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL
Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för
Läs merKällsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius
Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning Hamse Kjerstadius Helsingborgs stad utvecklar tillsammans med VA-bolag, avfallsbolag och energibolag konceptet Tre rör ut som framtidens
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 2-09 juni 2009 Senaste nytt från styrgruppen Några frågor hade inkommit till styrgruppen inför mötet i april. En handlade om fekala
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 1-2017 April 2017 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Remissversion av certifieringsreglerna för 2018 Remiss av 2018-års
Läs merStadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden
Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden Mats Nilsson Tekniska Verken i Kiruna AB Kiruna kommun Bild: LKAB Vad borde vi bygga för stad? Vårt uppdrag Utmaningar & möjligheter
Läs merJTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap för ökad hållbarhet med fokus på jordbruk, energi och miljö 2014-08-07 JTI:s resurser inom biogas Förbehandling av substrat Mobil pilotanläggning
Läs merRapport SGC 216 1102-7371 ISRN SGC-R-216-SE
Rapport SGC 216 Utvärdering och optimering av metod för förbehandling av källsorterat hushållsavfall till biogasproduktion Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Irene Bohn, NSR AB My Carlsson, AnoxKaldnes
Läs merErfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet
Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet Idag samlas matavfallet in i påse och kärl + Rimligt låga investeringskostnader. Oftast
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merNSR biogasanläggning i Helsingborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merBiogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Läs merAvloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030
Läs merJohan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget
Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merEkonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50
Läs merNP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar
Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 2-2017 November 2017 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Nya certifieringsregler från årsskiftet Certifieringsreglerna för
Läs merKartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion
Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion Karine Arrhenius Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för
Läs merSP Biogasar häng med!
SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation
Läs merKarin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad
2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd
Läs merFörbehandlingsteknikers betydelse för ökat biogasutbyte
Förbehandlingsteknikers betydelse för ökat biogasutbyte Ilona Ilona Sárvári Horváth Maria del Pilar Castillo Anders Lorén Lena Brive Susanne Ekendahl Roger Nordman Mija Kanerot Förbehandlingsteknikers
Läs merFörbehandling av biogassubstrat i systemanalys
Förbehandling av biogassubstrat i systemanalys My Carlsson, David Holmström, Anders Lagerkvist och Mattias Bisaillon Pre-treatment of substrates for biogas production a systems analysis My Carlsson, David
Läs merRapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall
Rapport U2014:13 ISSN 1103-4092 Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall FÖRORD Under hösten 2012 uppmärksammades frågan kring förekomsten av synliga föroreningar
Läs merRapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merBIOGAS VÄSTS NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012
S NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012 Dagens program 9.30 På gång inom Biogas Väst halvtidsrapport Hanna Jönsson, Biogas Väst 10.10 Vad händer egentligen i förgasningsprojektet GoBiGas? Åsa Burman, projektchef/vd
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2016-10-24 Enheten för CITES, foder och djurprodukter Rötning av animaliska biprodukter Detta dokument beskriver i korthet de krav som ställs vid rötning av animaliska biprodukter. Bakomliggande lagstiftning
Läs merFöroreningar i biogas före och efter uppgradering
Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam
Läs mer