Certifiering av biogödsel och kompost

Transkript

1 Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 2-09 juni 2009 Senaste nytt från styrgruppen Några frågor hade inkommit till styrgruppen inför mötet i april. En handlade om fekala streptokocker (FS). Efter att ha analyserat reduceringen av fekala streptokocker för biogasanläggningen kommer den inte att kunna uppfylla reduktionskraven enligt SPCR 120 (minst 4 log10- enheter, SPCR 120 bilaga 5). Detta beror på att anläggningen har för låg koncentration av fekala streptokocker i substratblandningen före hygienisering. En minskning med 4 log10- enheter fekala streptokocker är därför både teoretiskt och praktiskt omöjlig, eftersom man enligt analyserande laboratorium inte får ett tillförlitligt svar under <10 CFU/g. Styrgruppen beslutade att en anläggning, likt den i exemplet, som når detektionsgränsen (dvs <10^1 CFU/g) ska godkännas enligt SPCR 120. Styrgruppen beslutade också att metodiken vid analys av FS ska utredas. Det kommer att utföras en omvärldsanalys där nya tekniker, nya substrat, processhjälpmedel etc. ska studeras. Beroende på utredningsresultatet, kan reglerna komma att arbetas om. Frågor om nya råvaror in till biogasanläggningar Om nya råvaror, process- eller tillsatsmedel som inte finns på positivlistan önskas behandlas i en certifierad anläggning skall styrgruppen alltid kontaktas och en ansökan lämnas in. För att kunna fatta beslut om nya substrat begär styrgruppen alltid att få in innehållsdeklarationer, analysprotokoll etc som beslutsunderlag. Vid bristfälliga eller ofullständiga beslutsunderlag gäller alltid försiktighetsprincipen, dvs avslag på ansökan. Stor vikt läggs vid att nya substrat bör ha sitt ursprung från livsmedelskedjan. Rengöringsmedel och tvättvatten Styrgruppen behandlade en fråga från en biogasanläggning gällande tvättvatten från en skrubber. Tvättvattnet är godkänt av det lokala reningsverket att släppas ut i avloppet. Biogasanläggningen vill spara på vatten och undrar om tvättvattnet är en godkänd råvara, att användas som spädvatten, i biogasprocessen. Styrgruppen beslutade att tvättvatten inte är godkänt som råvara men att sköljvatten accepteras under förutsättning att miljömärkta rengöringsmedel används t ex Svanen, Bra Miljömål, EU blomman, TCO (märkning från och med 1999), KRAV eller om rengöringsprodukten får marknadsföras som ekologisk i EU. Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E-post info@avfallsverige.se, Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer

2 Glycerol Det har inkommit en fråga om glycerol skulle vara en godkänd råvara in till anläggningar. Detta är ingen fråga med ett direkt svar, utan det behövs mer information kring varje glycerolvariant. Glycerol i ren form som används i livsmedelsindustrin skulle troligtvis vara godkänt men den kan också förekomma i mer förorenade varianter. Slam från pappersmassabruk Det har även diskuterats en hel del om slam från pappersmassabruk (bioslam) är en godkänd råvara in till anläggningar. Det förekommer dessutom en hel del olika bioslam med olika egenskaper. En egenskap som tyvärr verkar vara återkommande är att bioslammet har en relativ hög kadmium-halt. De undersökta slammen hade en medelhalt på 2 mg Cd/kg TS. Inget beslut togs i frågan då mer utredning krävs men certifieringssystemet för reningsverksslam, ReVAQ, samt KRAV har sagt nej samtidigt som LRF är allmänt skeptiska till detta material. Avvikelser från besiktningar SP handleder ett examensarbete där två studenter från Borås Högskola ska skapa en databas där avvikelser från besiktningar från de tre senaste åren ska finnas med. Databasen ska också användas för att registrera kommande avvikelser. Databasen kommer endast att användas för internt bruk på SP och inga anläggningsnamn finns med, bara noteringar om typ av avvikelse. Databasen ska vara färdig innan sommaren Databasen kommer dels att användas vid utbildning av besiktningsmännen dels för analys av avvikelser. Finns det några vanligt förekommande avvikelser? Vilka är de stora avvikelserna? Förhoppningen är att analysen ska leda till tydligare regelbeskrivningar, bättre anpassad utbildning för anläggningsrepresentanter och färre stora avvikelser. Godkännande från Svenskt Sigill för spridning av certifierad biogödsel Under vintern godkände Svenskt Sigills Kvalitetsråd (KR) att certifierad biogödsel fortsatt får användas av deras kontrakterade lantbrukare, under förutsättning av kadmiumbalanser upprättas vid spridning. Avfall Sverige har varit i kontakt med berörda anläggningar och informerat om KR:s beslut samt kravet på upprättande av kadmiumbalanser. Avfall Sverige har tagit fram ett beräkningsverktyg som anläggningarna kan tillhandahålla de lantbrukare som är kontrakterade av Svenskt Sigill. Marknadsföringsprojektet Under våren har Angelika Blom och ordförande i styrgruppen Ola Palm, JTI besökt Svensk Mjölk för att under konstruktiva former berätta om och beskriva certifieringssystemen samt svara på konkreta frågor om regelsystemens uppbyggnad. Vi som arbetar i marknadsföringsprojektet hoppas att detta möte kan leda till fler givande möten med företrädare inom livsmedelsorganisationerna/-företagen. 2

3 Rapporter och utvecklingsprojekt Alla Avfall Sveriges rapporter publicerade från och med 2007 är nedladdningsbara från vår hemsida. Rapporterna inom utvecklingssatsningen för biologisk behandling finner du här: Nya rapporter Rapport B2008:02 Översikt över metoder för biogödselhantering 2008-års sista rapport inom utvecklingssatsningen för biologisk behandling, Översikt över metoder för biogödselhantering, finns publicerad på Avfall Sveriges hemsida ( ue). Rapporten är skriven av Erik Norin, Sweco Environment. Rapportnummer: B2008:02 Rapporten innehåller en genomgång av nuvarande och framtida förädlingsmetoder av biogödsel, för att därigenom öka möjligheterna till fullgod avsättning. Rapport 2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar Rapporten Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar finns att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida ( samt kommer inom kort att finnas tillgänglig att köpa som bok. Handboken är skriven av Anna Schnürer (Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala) och Åsa Jarvis (Jarvis Biowrite, Uppsala). Handboken handlar om, att bakom en effektiv biogasproduktion ligger ett komplicerat mikrobiologiskt förlopp. För att styra en biogasprocess på ett effektivt sätt och mot ett maximalt utbyte, är det nödvändigt med kunskaper om den bakomliggande mikrobiologin och hur mikroorganismer fungerar. Nedladdningsbara examensarbeten om biogödsel Vid SLU Ultuna har det publicerats två examensarbeten som handlar bl a om biogasproduktion. Arbetena finns för nedladdning på Epsilon via SLU biblioteken. Vill du veta mer om examensarbetena kontakta Mikael Pell, SLU Ultuna. Anaerobic digestion of sugar beet- fate of plant pathogens and gas potential - Lena Haraldsson Syftet med arbetet var att undersöka överlevnaden av svampar under mesofil rötning samt att undersöka gasproduktionspotentialen för oinfekterade och infekterade sockerbetor, både färska betor och sådana som lagrats ett år har testats. Mer total gas och metan producerades från de oinfekterade betorna (per g tillsatt organiskt material) än de som infekterats med olika svampar, detta gällde både för färska och lagrade betor. Överlevnadsstudierna med sporer från Fusarium culmorum och Botrytis cinerea visade att de överlever mindre än 2,5 h. Fate of plant pathogens during production of biogas as biofuel - Karin Zetterström - 3

4 Projekt på gång inom biologisk behandling Ringtest för laboratorier Biologiska behandlingsanläggningar upplever ibland att laboratorieresultaten kan variera allt för mycket. Därför har Avfall Sverige initierat ett så kallat ringtest där ett och samma substrat skickas ut till alla laboratorier och där analysresultaten sedan sammanställs och jämförs. Alla laboratorier har nu skickat in sina analyssvar till Avfall Sverige och sammanställningen är i sitt slutskede. Sammanfattande resultat kommer att redovisas i kommande nyhetsbrev. Substrathandbok för material till biogasanläggningar Projektet är ett samarbete mellan Avfall Sverige och Svenskt Gastekniskt Center och utförs av My Carlsson och Martina Uldal, Anox Kaldnes. Handboken är färdig och kommer att finnas för nedladdning på Avfall Sveriges hemsida inom kort. Certifieringsreglerna översatta till engelska Certifieringsreglerna har under våren översatts till engelska. Översättningen finns att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida; I högra menyspalten finner du reglerna för kompost respektive biogödsel. Kommande aktiviteter Styrgruppen för certifieringssystemen SPCR 120 & SPCR 152 har sitt sista möte för våren 2009 torsdag 16 juni. Kontakta Hanna Hellström om det är någon fråga som du vill att styrgruppen skall diskutera. Kurser och utbildningsverksamhet Certifiering av kompost och biogödsel, v 48 i Borås Kursen ger vägledning för att uppnå de krav som ställs vid certifiering. Den riktar sig till driftansvariga och driftpersonal vid komposterings- och biogasanläggningar samt konsulter. Kursen är obligatorisk för de anläggningar som har eller avser att erhålla ett certifikat enligt SPCR 120 eller 152. Grundkurs i biogasteknik, v 49. Uppsala Steg 1. Ger grundläggande kunskaper inom biogastekniken och en introduktion till de biologiska processer som sker i anläggningen, grundläggande begrepp, hur olika substrat påverkar rötningsprocessen m.m. Samarbete med Svenska Gasföreningen. Mer om Avfall Sveriges kursutbud och hur du anmäler dig till kurserna finner du på: 4

5 Basfakta om certifieringssystemen, styrgrupp mm Mer att läsa om certifieringssystemen Certifieringsreglerna för biogödsel och kompost kan laddas ner från Avfall Sveriges hemsida. Där finns även broschyrer om certifierad biogödsel och kompost, samt vanliga frågor om certifiering. Du når allt detta och mycket mera via klicka på Certifiering som finns i vänstra menyn. Styrgruppen för certifieringssystemen Ordförande för styrgruppen är Ola Palm vid JTI, Uppsala. Ledamöter: Ingmar Börjesson (Lantmännen Food R&D), Sunita Hallgren (LRF), Helena Elmquist (Svenskt Sigill), Claes Bohlin (Hasselfors Garden), Erik Norin (Sweco) och Mikael Pell (SLU) samt Hanna Hellström (Avfall Sverige) som även är sekreterare för gruppen Adjungerade: Gunilla Henriksson (SP), Bo von Bahr (SP), Johan Yngvesson (SP), Rut Björling (KRAV), Katarina Hansson (NSR), Per-Erik Persson (VAFABmiljö), Stig Widell (SJV) och Catarina Östlund (NV). Certifierade anläggningar I dagsläget har åtta biogasanläggningar certifikat enligt SPCR 120 och tre komposteringsanläggningar enligt SPCR 152. Biogasanläggningarna finns i Helsingborg, Kalmar, Kristianstad, Laholm, Linköping, Norrköping, Uppsala och Vänersborg. Kompostanläggningarna finns i Borlänge, Malmö (SYSAV) och Örebro. Kontakt Önskar du få mer information om certifieringssystemen? Har du frågor eller funderingar? Kanske vill du att vi ska besöka din organisation och berätta mer om certifieringssystemen? Kontakta i så fall Angelika Blom, angelika.blom@avfallsverige.se. Frågor om biologisk behandling går bra att ställa till Hanna Hellström, tel , hanna.hellstrom@avfallsverige.se. Båda nås på adress: Avfall Sverige Prostgatan Malmö Trevlig sommar! Angelika och Hanna 5