Certifiering av biogödsel och kompost
|
|
- Anna-Karin Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 3-09 november 2009 Hipp hipp hurra - Certifieringssystemet 10 år! behandling. Certifieringssystemet fyller nu i höst 10 år. Detta firades med ett alldeles vanligt möte med styrgruppen för certifieringsfrågorna. På agendan stod bland annat framtiden. Många frågor och diskussioner handlade om hur framtiden ser ut för branschen och vad man kan förvänta sig för framtida substrat och produkter från biologisk Arbetet med certifieringssystemet påbörjades för tio år sedan i syfte att säkra kvalitén på produkterna biogödsel och kompost vid behandling av främst matavfall (samt park- och trädgårdsavfall), och därmed underlätta för en fullgod avsättning av produkterna. Som en viktig grundsten fanns krav på att alla substrat in till anläggningarna skulle vara av livsmedelsursprung samt stallgödsel (foderursprung). Framförallt de lite nyare biogasanläggningarna har idag som främsta uppgift att producera så mycket biogas som möjligt varför jakt på nya substrat blir allt mer viktigt. En konsekvens av detta kan vara att man kommer ifrån tänket om behandling av matavfall och livsmedelsbaserade råvaror och istället tittar i huvudsak på biogaspotentialen. Styrgruppen har därför startat en diskussion kring detta åt vilket håll ska certifieringssystemet gå? Ska de lite nyare substraten av icke livsmedels- och foderursprung godkännas, vad säger livsmedelsindustrin om detta? Hur påverkar det förtroendet för certifieringssystemen hos användarna? Eller ska framförallt SPCR 120 inkludera endast råvaror och substrat med livsmedels- och foderursprung? Diskussionen är än så länge bara i sin linda, och olika vägalternativ diskuteras men mycket jobb återstår. Frågan kommer att vara mycket högt upp på agendan för styrgruppen under både vintern och våren! Vi vill gärna ha in era synpunkter kring denna fråga. Så kontakta Christina Anderzén på Avfall Sverige för att dela med er av era synpunkter! Senaste nytt från styrgruppen Slam från pappersmassabruk Det har diskuterats en hel del om slam från pappersmassabruk (bioslam) ska vara en godkänd råvara in till anläggningar. Det förekommer dessutom en hel del olika bioslam med olika egenskaper. En egenskap som tyvärr verkar vara återkommande är att bioslammet har en relativ hög kadmiumhalt. De undersökta slammen hade en medelhalt på 2 mg Cd/kg TS. Styrgruppen beslutade vid senaste mötet att inte godkänna pappersmassabaserat substrat in till biogas- eller komposteringsanläggningar. Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E-post info@avfallsverige.se, Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer
2 Revidering av SPCR 120 & 152 Certifieringsreglerna för SPCR 120 & 152 håller på att revideras. Bland annat görs bilaga 3 och 5 om som handlar om hygienisering. De ska bli mer lättlästa och framförallt mer uppdaterade efter alla erfarenheter som har erhållits efter 10 års certifieringsarbete och besiktningar. Ansvarig för den uppdateringen är Bo von Bahr på SP och Erik Norin på Sweco. Arbetet beräknas vara färdigt till årsskiftet. Andra uppdateringar som också kommer vara med i den nya versionen är följande: SPCR 152, Bilaga 2, Analysmetoder för kompost, Tabell 5. Metoden för att analysera ph är felaktig. Den hänvisar till SS-EN men det ska vara SS- EN SPCR 120, Kap 3.5 Behandlingsprocess Krav på löpande driftparametrar för biogödsel är följande ändras till: Exempel på relevanta driftparametrar för biogödsel är följande Kvalitetspolicy Tillägg: Policyn skall vara förankrad i organisationen och fastställd av ledningen. Omformulering av text om transporter, Bilaga 3, SPCR 120. Jordbruksverket har tillåtit att transporter till och från samma gård av gödsel respektive biogödsel, utan mellanliggande rengöring. Dispens kan sökas hos SP om: 1. Transporterna går till och från samma gård 2. Mottagaren av biogödsel är helt medveten om att transporterna sker på detta sätt. Det skall finnas ett skriftligt avtal mellan biogödselproducent och mottagare om på vilket sätt transporterna sker. 3. Man betraktar leverenspunkten av biogödsel som den punkt vid biogasanläggningen där biogödsel lossas. Eventuell förändring av biogödselns kvalitet vid transporten kan ske och detta är mottagande part medveten om. 4. Ovanstående tre punkter skall framgå av certifikatsinnehavarens kvalitetsmanual för biogödseln. Avvikelser från besiktningar SP har handlett ett examensarbete där två studenter från Borås Högskola skapade en databas där besiktningsavvikelser från de tre senaste åren finns med. Syftet med examensarbetet var att sammanställa avvikelser som uppkommit vid besiktningar, verifiera vilka kapitel dessa ställs mot i certifieringsreglerna samt att skapa en lättanvändlig databas för att även i framtiden kunna föra in uppkomna avvikelser från besiktningar. Ytterligare har statistik tagits fram över vilka områden i certifieringsreglerna som genererar flest avvikelser. Resultatet från examensarbetet kommer dels att användas vid Avfalls Sveriges kurs Certifiering av kompost och biogödsel som årligen hålls tillsammans med SP i Borås och dels 2
3 ligga till grund till arbetet med att förtydliga certifieringsreglerna. Dessa åtgärder kommer förhoppningsvis leda till färre avvikelser för anläggningarna i framtiden. Resultatet visar att kapitel Slutprodukt har genererat flest avvikelser följt av kapitel Utrustning och metoder och kapitel 3.8 Råd och anvisning för användning. I kapitel Slutprodukt är det främst rutiner för provtagning, provhantering och hanterande av avvikande analyssvar som brister. För kapitel Utrustning och metoder är de flesta avvikelserna mot kalibrering av temperaturmätare och i kapitel 3.8 Råd och anvisning för användning är det framförallt avvikelser som berör begränsande ämne för spridning samt beräkning av spridningsgiva. Databasen kommer endast att användas för internt bruk på SP och inga anläggningsnamn finns med, bara noteringar om typ av avvikelse. Godkännande från KRAV för spridning av certifierad biogödsel och kompost I somras erhöll vi det glädjande beskedet att KRAV godkänner certifierad biogödsel och kompost som är baserade på källsorterat hushållsavfall. KRAV fattade beslutet i somras men det finns inga konkreta regler ännu, de ska arbetas fram senare i höst. Beslutet att godkänna certifierat biogödsel har föregåtts av många års diskussioner inom KRAV. Vi har noga gått igenom systemet och tycker att det är bra, säger Johan Cejie på Krav tidigare i år i Avfall Sveriges nyhetsbrev nr Svenskt Sigill och kadmiumbalanser Sedan tidigare har Svenskt Sigill godkänt spridning av certifierad biogödsel med kravet att Sigill-anslutna lantbrukare ska upprätta kadmiumbalanser för åkerarealen där spridning har skett. Ytterligare en förutsättning är att kadmiumhalten inte får öka i åkermarken när biogödsel används och balansberäkningen ska därför användas för att visa om detta sker eller ej. Anläggningar som levererar certifierad biogödsel till Sigill-anslutna lantbrukare kan kontakta Avfall Sverige för att erhålla ett kadmiumberäkningsverktyg. Marknadsföringsprojektet I våras besökte Angelika Blom och ordförande i styrgruppen Ola Palm, JTI, Svensk Mjölk för att under konstruktiva former berätta om och beskriva certifieringssystemen samt svara på konkreta frågor om regelsystemens uppbyggnad. Mötet gick bra och Svensk Mjölk hade många relevanta frågor och funderingar om certifieringssystemet. Tidigare i år hade Svensk Mjölk förslag till ny miljöpolicy ute på remiss där de bland annat föreslår att certifierad biogödsel ska vara godkänt inom Svensk Mjölk. Remissvaren har nu inkommit till Svensk Mjölk och håller på att studeras. 3
4 Rapporter och utvecklingsprojekt Alla Avfall Sveriges rapporter publicerade från och med 2007 är nedladdningsbara från vår hemsida. Rapporterna inom utvecklingssatsningen för biologisk behandling finner du här: Nya rapporter Substrathandbok, U 2009:14 Substrathandbok för biogasproduktion Det finns en ambition att öka kapaciteten och gasproduktionen vid biogasanläggningarna genom att optimera substratblandningarna. Substraten är dock av väldigt olika karaktär. Det finns därför ett behov av att på ett strukturerat sätt bedöma substrat som biogasråvara. I denna rapport beskrivs en metodik som ger möjligheter att bedöma ett substrats ekonomiska värde och hanterbarhet i behandlingskedjan. Det blir också lättare för biogasanläggningarna att identifiera vilken kategori i ABP-förordningen (1774/2002) det aktuella avfallet har och vilka krav som då ställs på behandlingen. Substrathandboken är framtagen av Martina Uldal och My Carlsson på Anox Kaldnes. Rapport 2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar Rapporten Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar finns att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida ( den finns också att köpa i tryckt format från Avfall Sveriges kansli. Handboken är skriven av Anna Schnürer (Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala) och Åsa Jarvis (Jarvis Biowrite, Uppsala). I Sverige finns ett mycket stort intresse för biogasprocesser. Hittills har det saknats lättillgänglig litteratur på svenska, speciellt framtagen för produktionsanläggningarna. Nu har en handbok tagits fram Mikrobiologisk handbok för biogasanläggning. Bakom en effektiv biogasproduktion ligger ett komplicerat mikrobiologiskt förlopp. För att effektivt kunna styra en biogasprocess mot ett maximalt utbyte är det nödvändigt att ha kunskaper om den bakomliggande mikrobiologin och hur mikroorganismer fungerar. Handboken berättar från grunden om vad som sker vid biogasproduktion, vad som påverkar den, vilka problem som kan uppstå och hur problem kan lösas och hur metoden kan övervakas. Projekt inom biologisk behandling Ringtest för laboratorier Biologiska behandlingsanläggningar upplever ibland att laboratorieresultaten kan variera (för) mycket. Därför initierade Avfall Sverige ett så kallat ringtest där ett och samma substrat skickas ut till alla laboratorier och där analysresultaten sedan sammanställs och jämförs. Slutsatsen av ringtestet var att det inte skiljde så mycket åt mellan laboratorierna vilket är mycket glädjande. De var några få enskilda resultat som utskiljde sig men alla laboratorium har fått se resultaten och har förhoppningsvis tittat vidare på dessa resultat. Ringtestet kommer att bli ett återkommande projekt. 4
5 Projekt på gång inom biologisk behandling Kartläggning av konstruktion av biogödsellager på biogasanläggningar Inom styrgruppen för certifiering av biogödsel har frågan om konstruktion av biogödsellager diskuterats med avseende på smittskydd. Vilka krav kan, och är rimliga, att ställa inom SPCR120 på konstruktion och täckning av lager för optimalt smittskydd? Frågeställningen gäller i första hand smittskydd men frågan om emissioner är alltid aktuell och kommer att beaktas i studien med hjälp av tidigare undersökningar. En enkät har precis gått ut till alla biogasanläggningar och utifrån dessa svar, tillsammans med lagkrav och emissionsaspekten, ska förslag till utformning arbetas fram. Projektet beräknas vara färdigt till årsskiftet och projektledare är Hanna Hellström på SP, finansiär är Avfall Sverige. Hon ser fram emot svar på enkäten och mottager tacksamt synpunkter kring detta ämne via e-post hanna.hellstrom@sp.se. Korrosion på svenska komposterings- och biogasanläggningar Projektet avser undersöka omfattningen på problemet med korrosions- och vittringsskador på betongplattor och cisterner på biologiska behandlingsanläggningar. Projektet ska också mynna ut i konkreta förslag på lösningar till anläggningar som drabbats och råd till dem som är i riskzonen samt nybyggnationer. En enkät om korrosionsproblem har redan skickats ut till anläggningar i Sverige. Svaren från enkäten skall förhoppningsvis visa på hur vanligt problemet är samt vilka åtgärder som anläggningarna har vidtagit för att få rätsida på korrosionsproblemen. Fyra anläggningar studeras djupare i form av analyser på lakvatten från inkommande substrat samt analyser på borrkärnor från platser där anläggningarna har korrosionsproblem. Man har också studerat konstruktionsritningar för att försöka hitta gemensamma faktorer, som till exempel betongkvalitet, som kan bidra till korrosionen. Rapporten beräknas vara färdig i slutet av februari. Projektledare är Gunilla Henriksson på SP och finansiärer är Waste Refinery och Avfall Sverige. Handbok biogödsel Syftet med projektet är att sammanställa en handbok som kan användas för att besvara och behandla följande frågeställningar och parametrar: Lagstiftning, certifieringssystem och praxis kring spridning av biogödsel Tillgänglig spridningsareal i närområdet Gödslingseffekt med avseende på växtnäringsvärde beroende på när gödseln sprids Teknik för lagring och distribution av biogödsel Ekonomi för hantering av biogödseln Handboken kommer att inkludera allt från lagring och distribution till spridningssätt och spridningstidpunkt. Målsättningen är att underlätta projektering av biogasanläggningar genom att på ett tidigt stadium uppmärksamma frågor rörande hantering och avsättning av biogödseln. Projektledare är Peter Berglund på Grontmij AB. Finansiärer är Region Skåne och Avfall Sverige. Handboken beräknas vara färdig i januari Leverantörer för biogödselförädling Syftet med projektet är att genom förädling göra biogödsel till en attraktiv produkt och reducera volymen så den kan avsättas på en större marknad. Detta möjliggör biogasproduktion utan närhet till jordbruksbygd, sluter näringsämnenas kretslopp och ökar lönsamheten i biogasanläggningarna. För storskaliga anläggningar är ett förädlingssteg för biogödseln en grundläggande förutsättning. 5
6 Målet med projektet är att genom teknikinventering och tester få en god kännedom om tillgänglig teknik och leverantörer för förädling av biogödsel och hitta kommersiellt gångbar teknik för några olika anläggningsstorlekar. I projektgruppen deltar representanter från E.ON Gas AB, Göteborg Energi AB, Lantmännen och Nordisk Etanolproduktion AB. Certifieringsreglerna översatta till engelska Certifieringsreglerna har under våren översatts till engelska. Översättningen finns att ladda ner från Avfall Sveriges hemsida; I högra menyspalten finner du reglerna för kompost respektive biogödsel. Kommande aktiviteter Styrgruppen för certifieringssystemen SPCR 120 & SPCR 152 har sitt sista möte för året 11 december. Kontakta Christina Anderzén om det är någon fråga som du vill att styrgruppen skall diskutera. Andra glada nyheter Handelsdokument Handelsdokument har länge varit ett bekymmer i hela branschen. Anläggningarna har tyckt att de är krångliga och ibland omöjliga att tillämpa men samtidigt måste besiktningsmännen kontrollera att sådana dokument finns. Tidigare blev det tillåtet att använda förenklade handelsdokument om det gjordes om efter en mall. Avfall Sverige har under en längre tid försökt att få ett sådant förenklat dokument branschgodkänt så att alla anläggningar kan ha användning för det. Det har tyvärr misslyckats. Dock går följande information numera att hitta på Jordbruksverkets hemsida: ( 843d911ff9f551db html) Eftersom det standardiserade handelsdokumentet är omfattande finns det möjlighet att förenkla det vid transport inom Sverige. Det du kan göra är att dra ihop texten, ta bort tomma rader samt stryka de punkter som inte rör den aktuella verksamheten. Observera dock att om du tar bort punkter måste den ursprungliga layouten samt numreringen ändå behållas på det som kvarstår. Punkterna som tas upp i bilaga II kapitel III punkt 2 i biproduktsförordningen måste finnas kvar. Önskar du göra någon annan form av dokument än en förenklad variant enligt ovan måste du först ansöka om detta hos Jordbruksverket. Det går alltså bra att tills vidare göra förändringar utan att behöva ansöka om att få sitt förenklade handelsdokument godkänt. Förenklade handelsdokument kommer att tas fram av jordbruksverket framöver. 6
7 Kurser och utbildningsverksamhet Kurser 2010 Drift och optimering av biogasprocessen maj i Linköping Steg 2. I denna kurs får deltagarna lära sig de biologiska processerna som sker, hur olika substrat påverkar rötningsprocessen och hur man genom att tolka analyser och mätningar av substrat kan styra och optimera processen. Kursen ges i samarbete med svensk Biogas. Temadag: Kompostering v.39 En temadag om kompostering där aktuella ämnen inom området behandlas. Det blir också tillfälle för drifttekniker att få utbyta erfarenheter med kollegor från andra anläggningar runt om i Sverige. Processoptimering inom biologisk behandling v.45 Kursen tar upp biogasprocessens mikrobiologi. Målet är att kunna sköta om mikroorganismerna så att de fungerar på bästa sätt och därmed erhålla en driftsäker anläggning med maximalt utbyte. Certifiering av kompost och biogödsel, v 47 Kursen ger praktisk vägledning för att uppnå de krav som ställs vid certifiering. Riktar sig till driftansvariga och driftpersonal vid komposterings- och biogasanläggningar samt konsulter. Kursen är obligatorisk för de anläggningar som har eller avser att erhålla ett certifikat enligt SPCR 120 eller 152. Grundkurs i biogasteknik, v 49 Steg 1. Ger grundläggande kunskaper inom biogastekniken och en introduktion till de biologiska processer som sker i anläggningen, grundläggande begrepp, hur olika substrat påverkar rötningsprocessen m.m. Samarbete med Svenska Gasföreningen. Mer om Avfall Sveriges kursutbud och hur du anmäler dig till kurserna finner du på: Nya medarbetare på Avfall Sveriges kansli inom biologisk behandling Som ny rådgivare inom biologisk behandling finns sedan augusti Angelika Blom. Angelika kommer närmast från SLU Alnarp och är teknikagronom i botten. Hon har stor erfarenhet av certifieringssystemen då hon under en period var projektanställd på Avfall Sverige för att arbeta med marknadsföring av certifieringssystemen. I dagarna väntar hon dock barn varför en vikarie till Angelika precis har påbörjat sin anställning. Hon heter Christina Anderzén och kommer närmast ifrån Sundbybergs stad. Hon har erfarenhet av biologisk behandling och i synnerhet insamling av källsorterat matavfall. Angelika beräknar att vara tillbaka kring 1 september. Avfall Sveriges tidigare rådgivare inom biologisk behandling, Hanna Hellström, arbetar numera med biologisk behandling på SP i Borås. 7
8 Basfakta om certifieringssystemen, styrgrupp mm Mer att läsa om certifieringssystemen Certifieringsreglerna för biogödsel och kompost kan laddas ner från Avfall Sveriges hemsida. Där finns även broschyrer om certifierad biogödsel och kompost, samt vanliga frågor om certifiering. Du når allt detta och mycket mera via klicka på Certifiering som finns i vänstra menyn. Styrgruppen för certifieringssystemen Ordförande för styrgruppen är Ola Palm vid JTI, Uppsala. Ledamöter: Ingmar Börjesson (Lantmännen Food R&D), Sunita Hallgren (LRF), Helena Elmquist (Svenskt Sigill), Claes Bohlin (Hasselfors Garden), Erik Norin (Sweco) och Mikael Pell (SLU) samt Christina Anderzén (Avfall Sverige) som även är sekreterare för gruppen Adjungerade: Gunilla Henriksson (SP), Bo von Bahr (SP), Johan Yngvesson (SP), Rut Björling (KRAV), Katarina Hansson (NSR), Per-Erik Persson (VAFABmiljö), Stig Widell (SJV) och Catarina Östlund (NV). Certifierade anläggningar I dagsläget har åtta biogasanläggningar certifikat enligt SPCR 120 och tre komposteringsanläggningar enligt SPCR 152. Biogasanläggningarna finns i Helsingborg, Kalmar, Kristianstad, Laholm, Linköping, Norrköping, Uppsala och Vänersborg. Kompostanläggningarna finns i Borlänge, Malmö (SYSAV) och Örebro. Kontakt Önskar du få mer information om certifieringssystemen? Har du frågor eller funderingar? Kanske vill du att vi ska besöka din organisation och berätta mer om certifieringssystemen? Frågor om certifieringssystemen och biologisk behandling går bra att ställa till Christina Anderzén, tel ,christina.anderzen@avfallsverige.se Christina nås på adress: Avfall Sverige Prostgatan Malmö Många hälsningar Christina Anderzén, Avfall Sverige 8
Certifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1 januari 2009 Svämtäcke, eller inte? GOD FORTSÄTTNING PÅ
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 2-09 juni 2009 Senaste nytt från styrgruppen Några frågor hade inkommit till styrgruppen inför mötet i april. En handlade om fekala
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nytt från styrgruppen Frågor som diskuterats sedan förra nyhetsbrevet Nyhetsbrev nr 1-10 juni 2010 Svämtäcke, eller inte? Ändringar i regelsystemet
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 3-2014 November 2014 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Revidering av certifieringsreglerna och bilaga 1 Revideringar har
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 1-2017 April 2017 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Remissversion av certifieringsreglerna för 2018 Remiss av 2018-års
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 2-2017 November 2017 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Nya certifieringsregler från årsskiftet Certifieringsreglerna för
Läs merCertifiering av biogödsel och kompost
Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 1-2015 Mars 2015 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Remiss av certifieringsreglerna, version 2016 Remiss av 2016-års version
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merKvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar
Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar www.sysav.se Kvalitetsarbete under 20 års tid Marknaden har ställt krav
Läs merVanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost
Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Styrgruppen Certifierad återvinning Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är
Läs merAnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Läs merLantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel
Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merLösningar för lönsamhet
Lösningar för lönsamhet Waste Refinerys öppna seminarium 21 mars Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Waste Refinery nationellt kunskapscentrum FoU i ett gemensamt kluster
Läs merAvfall Sverige Göteborg 27 oktober
Avfall Sverige Göteborg 27 oktober Forskning inom Waste Refinery och SP med inriktning mot biologiskt avfall Hanna H Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se SP-koncernen 2010
Läs merStyrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars
Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars Bakgrund PFA-projektet: Ökad biogasproduktion från matavfall gynnsamt med de förutsättningar som antas gälla år 2020.
Läs merRapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Version Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är ett levande dokument som revideras
Läs merImplementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092
Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp RAPPORT U2013:02 ISSN 1103-4092 Förord I februari 2009 resulterade projektet Kvalitetssäkring - jordbruksanvändning
Läs merREMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2017/04821/S2 Malmö den 28 april 2018 REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel Avfall Sverige är kommunernas
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merKompostering av hästgödsel. Angelika Blom
Kompostering av hästgödsel Angelika Blom Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar 400 medlemmar
Läs merLRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
Läs merArbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,
Arbetsgruppen biologisk återvinning Caroline Steinwig, 2019-02-13 Jag tänkte prata om Kort om Avfall Sverige Strukturen kring arbetsgrupper Aktuella frågeställningar och projekt inom arbetsgruppen Biologisk
Läs merSå här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP
Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP 2009-06-10 Besiktning & Certifiering, så här går det till Ansökan skickas till SP SP tar kontakt med reningsverket samt orderbekräftar
Läs merREMISSER & SYNPUNKTER
Senaste nytt REMISSER & SYNPUNKTER Implementering av Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Miljömålet för matavfall LCA & LCT Guidelines Working document Sludge and Biowaste BUDGETPROPOSITIONEN
Läs merAvsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region
Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas
Läs merREMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt
Läs merFramtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP
Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International
Läs merUtvärdering av certifieringssystemen för biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 RAPPORT 2007:13 ISSN
Utvärdering av certifieringssystemen för biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 RAPPORT 2007:13 ISSN 1103-4092 FÖRORD Certifieringssystemen för biogödsel och kompost har funnits i cirka tio år. Idag
Läs merFörbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012
Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012 Johan Yngvesson Jag har arbetat på SP sedan 2008 Jobbar med kvalitetssäkring av biogödsel och kompost (SPCR 120 & 152) Utbildad
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merVad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet En lägesrapport av Annika Ekvall & Matz Sandström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Dagens föredrag: 1. Manual och certifieringsregler för
Läs merFördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion
Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller
Läs merFRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN
FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN DEFINITIONER Vad skiljer definitionsmässigt en slutanvändare från en användare och de i sin tur från en naturgödselanvändare? DEFINITIONER Vad är en mellanhanteringsanläggning/
Läs merREMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion
Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen 551 82 Jönköping Dnr 4.7.16-11784/13 Malmö den 11 maj 2015 REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion
Läs merRapport B2014:04 ISSN Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport B2014:04 ISSN 1103-4092 Årsrapport 2013. Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning, har JTI Institutet
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
Gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs inom ekonomi, teknik och biologi OBS! Med reservation för eventuella mindre ändringar (version 2010-01-14) Datum 15-16 februari (Del1) 1-2 mars (Del 2) 17
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merBiogas Research Center
Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merSvenskt Vatten KVALITETSRUTIN A&M REVAQ 01 Fastställd Beslutsordning för REVAQ. Styrelsen - fastställer mål och inriktning för REVAQ
1 Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN A&M REVAQ 01 Fastställd 2017-09-29 Fastställare: VD/AL Reviderad Ansvarig: AFI Beslutsordning för REVAQ Styrelsen - fastställer mål och inriktning för REVAQ VD - fastställer
Läs merRätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Läs merKällsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll
IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2011-09-21 Enheten för foder och hälsa Rötning av animaliska biprodukter En biogasanläggning är en anläggning där material genomgår biologisk nedbrytning under anaeroba förhållanden (d.v.s. utan tillgång
Läs merCertifierad återvinning av biogödsel och kompost,
Certifierad återvinning av biogödsel och kompost, SPCR 120 och SPCR 152 Vägledning November 2012 ISSN 1103-4092 Förord Skriften togs fram i början av 2000-talet i samband med sjösättningen av certifieringssystemet
Läs merTillverkning, hantering och marknadsföring av produktionshjälpmedel
Tillverkning, hantering och marknadsföring av produktionshjälpmedel Tillverkning, hantering och marknadsföring av produktionshjälpmedel 197 Du som är certifierad för tillverkning och marknadsföring av
Läs merÅrsrapport Certifierad
Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120 produktionsåren 2012, 2011, 2010 RAPPORT B2013:04 ISSN 1103-4092 förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning,
Läs merVad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort
Läs merFOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin
FOSFORFÄLLOR - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin Om Avfall Sverige Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning Vi har Sveriges kommuner, eller deras kommunbolag som medlemmar,
Läs merCERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120
CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120 ÅRSRAPPORT 2016 Förord På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad återvinning, har Hushållningssällskapet Östergötland tagit fram
Läs merBiogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare
Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan
Läs merEnergi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Läs merÖkad acceptans för biogödsel inom lantbruket
JTI-rapport: Kretslopp & Avfall / Recycling & Organic Waste, nr 47 Ökad acceptans för biogödsel inom lantbruket Emelie Ljung, Ola Palm, Lena Rodhe En referens till denna rapport kan skrivas på följande
Läs merOm Avfall Sverige Swedish Waste Management
Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning
Läs merProjektplan Effektivare strategier för avsättning av biogödsel
Datum 2012-11-19 Tobias Dalhammar Bilaga 1 Projektplan Effektivare strategier för avsättning av biogödsel Grontmij AB Besök Norra bulltofta vägen 65A E-post Peter.Berglund@grontmij.com Org nr 556563-7237
Läs merAvfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL
Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för
Läs merUtsläpp till luft vid biogasproduktion
Utsläpp till luft vid biogasproduktion Anders Hjort och Emelie Severinsen - företaget Teknik- och miljökonsulter med mer än 30 års erfarenhet Erbjuder expertkunskaper inom bioenergi och miljö 12 medarbetare
Läs merFallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng
Systemteknik, systemlösningar för biogasanläggningar Bakgrund Rötningen av material till biogas är endast en del i den kedja av förlopp som är viktiga vid framställningen av slutprodukten. Beroende på
Läs merStrategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst
Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst Finansierat av Västra Götalandsregionen Miljönämnden och Länsstyrelsen Västra Götalands Län Projektsammanfattning Mål:
Läs merBeviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas
2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen
Läs merRobust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1
Robust fiber Kravspecifikation Robust fiber företagscertifikat anläggning Ver. 1.1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Målgrupp... 3 1.3 Giltighetstid... 3 1.4 Utfärdande... 3 1.5
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs
inbjuder till Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs Utbildningen omfattar 4 utbildningsdagar uppdelade på två kurstillfällen Övergripande målsättning för de 4 dagarna: Utbildningen skall ge
Läs merKlimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson
Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering
Läs merSubstrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.
BILAGA 1 version 07 Sid 1 (2) Bilaga 1a Substrat Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1. Om en anläggning önskar ta emot ett substrat
Läs merRapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120
Rapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120 FÖRORD På uppdrag av Avfall Sverige, systemägare till certifieringssystemet Certifierad
Läs merNSR biogasanläggning i Helsingborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs mer2016 CERTIFIERINGSREGLER FÖR KOMPOST SPCR 152
2016 CERTIFIERINGSREGLER FÖR KOMPOST SPCR 152 Abstract Certification rules for compost from biowaste by the quality assurance system of Swedish Waste Management After permission from the Technical Research
Läs merUppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Läs merEn sektorsövergripande nationell biogasstrategi
En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande
Läs merAnimaliska biprodukter
Animaliska biprodukter (temadag med Avfall Sverige) 3 feb. 2015 Av Susanne Liljenström (enheten för CITES, foder och djurprodukter) Enheten för CITES, foder och djurprodukter (avdelningen Djurskydd och
Läs merRapport ISSN 1103-4092. För- eller efterpastörisering vid biogasanläggningar
Rapport ISSN 1103-4092 För- eller efterpastörisering vid biogasanläggningar PM UPPDRAG Avfall Sverige, pastörisering UPPDRAGSNUMMER 1654941100 UPPDRAGSLEDARE Erik Norin UPPRÄTTAD AV Erik Norin DATUM 2013-03-11
Läs merKunskapsmål och innehåll, uppgift för projektarbete Kurs 1: Biogasprocessen och energiproduktion i sin helhet (BIEN), 20 YHpoäng
Bakgrund För vårt samhälles funktion, vår försörjningstrygghet - för våra liv- krävs långsiktig och hållbar tillförsel av energi. Men för att samtidigt klara av att öka försörjningstryggheten, minska oljeberoendet
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merSP Biogasar häng med!
SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution
Läs merProblematiken kring insamlingen av biologiskt avfall
atiken kring insamlingen av biologiskt avfall WR 31 Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merChecklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk
Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk Datum: Dnr: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Telefonnummer: Närvarande vid inspektionen: Namn Namn B-verksamhet C-verksamhet U-verksamhet Ansluten till
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merFredrik Grund Innovatum
Fredrik Grund Innovatum SYFTE Projektet består av en rad aktiviteter som inbegriper hela värdekedjan vars syfte är att ta fram underlag för att öka investeringar i biogasproduktion och användning Flera
Läs merANMÄLAN OM ÄNDRING AV VERKSAMHETEN
ANMÄLAN OM ÄNDRING AV VERKSAMHETEN - Information och lathund för att förenkla prövning i samband med leverans av gödsel till eller mottagande av biogödsel från biogasanläggning Man brukar dela in lantbruksverksamheter
Läs merCertifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner
Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter
Läs merRegion Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp
Oddvar Fiskesjö Processledare 044-309 32 92 Pia.AC.sandell@skane.se Bilaga Sammanfattning Datum 2015-12-16 Dnr 1501271 1 (10) Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015 Beviljade utvecklingsprojekt
Läs merRoland Nilsson E.ON Gas Sverige
Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer
Läs merBiogas Sydöstra Skåne
Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion
Läs merUtredning: Blåmusslor som biogassubstrat
Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland
Läs merKort företagspresenta.on Arbetsmaterial
Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och
Läs merAtt söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden
2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merBiogödsel i Västra Götaland. Rapport inom Lantbruksgas
Biogödsel i Västra Götaland Rapport inom Lantbruksgas Hushållningssällskapen Västra Götaland november 2011 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING... 3 1.1 Förklaring av begrepp... 3 2 BIOGÖDSEL I VÄSTRA GÖTALAND...
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merSammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079
Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås Programområde: Småland och Öarna Ärende ID: 20200079 Sammanfattande beskrivning Förstudieprojektet kommer att utröna om förutsättningarna finns att bygga en lokal
Läs merSP biogasar häng med!
Korrosion och vittring på biologiska behandlingsanläggningar Ylva Edwards, CBI Vittrings- och korrosionsproblem för BETONG och BETONGARMERING vid hantering av matavfall, 2009-2012 Projekt WR 27 Kartläggning
Läs merRötning av animaliska biprodukter
1(6) 2016-10-24 Enheten för CITES, foder och djurprodukter Rötning av animaliska biprodukter Detta dokument beskriver i korthet de krav som ställs vid rötning av animaliska biprodukter. Bakomliggande lagstiftning
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merAtt söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden
2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering
Läs mer