Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Transkript

1 Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 17 personer. är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet.

2 Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv. Jämförelser mellan två olika lösningar i Borås och Göteborg. Seminarium/Partstämma Waste Refinery - Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR04) Projektet Frågeställningar Förstudie Klimatpåverkan från avfallshanteringen i Göteborg. Metodik och systemgräns Huvudresultat Känslighetsanalys

3 Waste Refinery - Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR 04) Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR 04): Ekonomisk och miljömässig utvärdering av avfallsbehandlingstekniker ur ett systemperspektiv - Fallstudie Göteborg - Fallstudie Borås - Teknikutvärdering WR - Uppskalning Sverige - Internationell utblick

4 Waste Refinery - Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR 04) Expertgruppen Åke Nordberg JTI, Andras Baky JTI, Ulf Sonesson SIK, Andreas Johansson SP, Roger Nordman SP. Göteborg Katarina Pettersson Renova, Ola Ståleby Renova, Jessica Granath KK, Peter Aarsrud KK, Göran Andersson GE, Ann-Marie Lindell GE, Ola Fredriksson Gryaab Christian Baarlid Renova, Christer Lundgren Renova, Kaj Andersson KK, Bengt- Göran Dalman GE, Stig Hård Gryaab Borås Andreas Ulveström BEMAB, Ralph Pettersson BEMAB, Göran Carlsson BEMAB Gunnar Peters BEMAB Johan Sundberg, Mattias Bisaillon, Mårten Haraldsson, Ola Norrman Eriksson, Jenny Sahlin, Karolina Nilsson

5 Systemstudie WR Systemavgränsning och modeller Jordbruket Transportbränslemarknaden Bränslemarknader Elsystemet Materialmarknader Avfallsbehandling i utanför Gbg Avfallssystemet Fjärrvärmesystemet? Metod: Orware mm Metod: Martes mm

6 Systemstudie WR Exempel på frågeställningar och tekniker som ska studeras i Göteborg och Borås Ny teknik - Stöd för Waste Refinery projekt Konsekvenser av fortsatt ökande avfallsmängder Värdering av avfallsreduktion Framtida behov av avfallsförbränning Framtida elproduktion från avfall Bränsleförädling Biogasproduktion med rötning Utökad sortering av lättnedbrytbart Utökad sortering av material till återvinning Etanolproduktion Energikombinat Torkning/pelletering av avloppsslam Höja elproduktionen och/eller värmebehovet sommartid Termisk förgasning

7 Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv. Jämförelser mellan två olika lösningar i Borås och Göteborg. Seminarium/Partstämma Waste Refinery - Termisk och biologisk behandling i ett systemperspektiv (WR04) Projektet Frågeställningar Förstudie Klimatpåverkan från avfallshanteringen i Göteborg. Metodik och systemgräns Huvudresultat Känslighetsanalys

8 Avfallshanteringens påverkan på växthuseffekten fallstudie Renova. Huvudslutsatser Avfallsförbränning med kraftvärme, biogas produktion genom rötning och kompostering är tre behandlingsmetoder som alla bidrar till att minska det totala utsläppen av växthusgaser Avfallsförbrännningen står för den absolut största minskningen. Hög elproduktion är viktigt. Den bästa lösningen är en mix av alla tre tekniker

9 Direkta och indirekta emissioner GHG El- och värmeproduktion i fjärrvärmesystemet. Elproduktion i elnätet GHG Förbränning Rötning Renova år 2014 Återvinning GHG Kompostering Deponering Transporter Sortering GHG Direkta emissioner av växthusgaser (GHG) Produktion och användning av fordonsdrivmedel GHG Avfallshantering utanför Renova Produktion och användning av konstgödsel

10 Renovas totala klimatpåverkan Centrala antaganden: - Hypotetisk ersättning av FV-produktion från Sävenäs år Marginalelproduktion i Norden: Naturgaskombi - Alternativ behandling: Deponering i europeiskt perspektiv kton CO2-ekv./år Direkta emissioner från Renovas avfallshantering Indirekta emissioner (främst el- och värmeproduktion samt ersatt deponering) Nettopåverkan Cirka 2014

11 Bidraget från delsystem per ton behandlat avfall OBS! Olika typer av avfall behandlas! Förbränning: Blandat hushålls- och verksamhetsavfall Kompostering: Lättnedbrytbart biologiskt avfall + park- och trädgårdsavfall Rötning: Lättnedbrytbart biologiskt avfall + fettavskiljarslam + mat- och matberedningsavfall 0,6 0,4 Direkta emissioner från Renovas avfallshantering ton CO2-ekv./ton behandlat avfall 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 Indirekta emissioner (främst el- och värmeproduktion samt ersatt deponering) Nettopåverkan -1,2-1,4 Förbränning (2006) Kompostering (2006) Rötning (2014)

12 Direkta emissioner från Renovas avfallshantering Cirka 2014 Rötning Summa kton CO2-ekv./år Insamling & transport Omlastning Sortering S-kärr-Högsbo Elektronikdemontering Kompostering M-holm Kompostering Kläpp Farligt avfall Ringön Sävenäs AKV Deponi Tagene Deponi Fläskebo Återställning Torsviken

13 Uppdelning av indirekta emissioner 2006 Cirka Prod/distr av diesel Elkons. (exkl Sävenäs) Netto el Sävenäs Netto FV Sävenäs Kompost/ rötrest Biogas Undviken deponering Summa -100 kton CO2-ekv./år

14 Municipal waste landfilled in European countries, 2004 Mton/year Landfilling Material recycling Incineration MBT (Mechanical Biological treatment) Composting Other Treatment Anaerobic digestion % of Municipal waste landfilled <25% 25-50% 50-75% >75% Countries not included in the study Source:, AvfallsAtlas

15 Götaforsliden 13, nedre Mölndal /8390

16 Viktiga antaganden för resultatet Marginalelproduktion i Norden: Naturgas KVV Marginalelproduktion i Norden: Kolkondens Marginalelproduktion i Norden: Kolkondens Biobränsle begränsad resurs Enhet: [kton CO2-ekvivalenter/år]

17 Alternativ värmeproduktion utan Sävenäs Om avfallsförbränning i Sävenäs inte hade byggts har vi i studien antagit att för år 2006 hade motsvarande mängd värme producerats med: - 20% Spillvärme - 40% Biobränsle (kraftvärme) - 40% Naturgas (kraftvärme)