Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå"

Transkript

1 Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå En beräkning av avfallsbränslets totala bidrag till klimatpåverkan från Umeå Energis verksamhet och dess roll i arbetet mot klimatneutralitet

2 Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå En beräkning av avfallsbränslets totala bidrag till klimatpåverkan från Umeå Energis verksamhet och dess roll i arbetet mot klimatneutralitet Innhållsförteckning Sammanfattning Introduktion Metod, Indata och beräkningar Resultat Beskrivning av resultaten för system 1, 2 och 3 Påverkan på klimatbokslutet för hela Umeå Energi Effekter av utökad utsortering av plast Källor 1

3 Sammanfattning Att beräkna klimatpåverkan från avfallsförbränningen hos ett fjärrvärmebolag, som Umeå Energi, är en relativt omfattande uppgift, speciellt om man jämför med andra bränslen. Att uppgiften är omfattande beror på att man måste vidga systemgränsen för beräkningarna för att säkerställa att man fångar in den påverkan som förbränningen i verkligheten ger upphov till. Det svar man får fram med en vidgad systemgräns speglar väl avfallsförbränningens totala klimatpåverkan, vilket presenteras i denna utredning. Att bara studera klimatpåverkan från Umeå Energis avfallskraftvärmeverk är inte tillräckligt. Till skillnad från andra bränslen så tillhandahåller avfallsförbränningen även en avfallsbehandlingstjänst. Avfallsförbränningen ingår som en av flera pusselbitar i ett stort och komplext avfallsbehandlingssystem vilket man måste fånga upp när man beräknar Umeå Energis bidrag till klimatpåverkan. Jämfört med andra bränslen så kan man konstatera att avfallsförbränningen har en relativt stor betydelse för Umeå Energis klimatpåverkan. En stor del av denna påverkan återfinns dock utanför Umeå Energis verksamhet. Förenklat kan man säga att nackdelarna återfinns inom Umeå Energis verksamhet genom framförallt skorstensutsläpp av fossilt CO2, i rapporten benämns dessa som direkta utsläpp. Fördelarna återfinns utanför Umeå Energis verksamhet genom att vi kan undvika sämre avfallsbehandling (deponering) och annan energiproduktion (värme och el), i rapporten benämns dessa som indirekta utsläpp. Skillnaderna mellan de direkta och indirekta utsläppen är stora för avfallsförbränningen. Om man enbart tar med de direkta utsläppen i klimatberäkningarna så blir den rimliga slutsatsen att man bör minska avfallsförbränningen för att minska klimatpåverkan. För Umeå Energi är detta extra viktigt eftersom avfallsförbränningen står för mer än 40 % av de direkta CO2-utsläppen. Tar man även med de indirekta utsläppen så blir slutsatsen det omvända, d.v.s. att avfallsförbränningen ger en nettominskning av klimatpåverkan och därmed är avfallsförbränningen en effektiv klimatåtgärd just för att minska utsläppen. För inget annat bränsle till fjärrvärmen blir konskevensen av valet av systemgräns så dramatiskt. I rapporten presenteras nettoeffekten på klimatpåverkan från avfallsförbränningen uppdelat på tre typer av utsläpp. Dessa grupperas under rubrikerna system 1, 2 och 3. System 1: Direkta CO2-utsläpp från Umeå Energis verksamhet System 2: Indirekta CO2-utsläpp från processer uppströms (bränsleframtagning mm) System 3: Indirekta CO2-utsläpp från processer nedströms (alternativ el- och värmeproduktion) I figurerna A och B nedan sammanfattas huvudresultatet från utredningen. Figur A visar att avfallsförbränningen i Umeå ger en nettoklimatpåverkan motsvarande -31 kton CO2- ekv per år. Detta innebär att avfallsförbränningen minskar utsläppen med 31 kton CO2-ekv per år. Detta värde är summan av påverkan från system 1 och 2, d.v.s. direkta utsläpp och indirekta utsläpp uppströms. Om man även tar hänsyn till att avfallsförbränningen levererar två nyttiga produkter, värme och el, och därmed kan ersätta annan produktion av värme och el så ökar klimatnyttan kraftigt ytterligare vilket visas för resultatet i system 3. Summerar man hela effekten på klimatpåverkan (system 1+2+3) så ger avfallsförbränningen en reduktion på 118 kton CO2-ekv per år. 2

4 Figur A: Sammanfattande figur för klimatpåverkan från avfallsförbränningen (2011). En viktig orsak till att avfallsförbränningen faller så pass väl ut i beräkningarna är att tack vare förbränningen minskar deponeringen av avfall. Denna effekt visas i system 2. Minskning sker inte i Sverige eftersom vi idag inte längre får deponera svenskt avfall, utan minskningen sker istället i andra länder. Sverige har idag en relativt stor import av brännbart avfall. Förra året importerades över 1 miljon ton och prognoser visar att vi kommer att importera runt 2,5 miljoner ton om ca 5 år för att försörja de avfallsförbränningsanläggningar som finns och som nu byggs/planeras. Oavsett om Umeå Energi importerar avfall eller inte så kommer Umeå Energis förbränningskapacitet att bidra till att brännbart avfall inte deponeras, antingen direkt eller indirekt. Omvänt kan man konstatera att om Umeå skulle stänga sin förbränningsanläggning så ökar deponeringen utomlands med motsvarande mängd. Importerat avfallsbränsle är därmed marginalbränslet till svensk avfallsförbränning. Att undvika deponering ger tydliga klimatvinster. I beräkningarna antas att man ersätter moderna deponier med effektiv gasinsamling. I realitetet kan klimatnyttan vara ännu större om sämre deponier ersätts. En annan viktig orsak är den som presenteras i system 3. Vid klimatberäkningar hos företag är det vanligt att man inte tar med produkternas påverkan. Det kan ofta vara svårt att bedöma produkternas klimateffekt och det kan även i många fall vara mycket små effekter. För fjärrvärmen blir detta angreppsätt dock felaktigt. En av grundtankarna med fjärrvärmen är just att bidra till en bättre miljö och har för många kommuner varit den drivande kraften för att bygga ut fjärrvärmen. Om man inte tillgodoräknar sig denna nytta i klimatrapporteringen blir klimatberäkningarna missvisande och svåra att utnyttja som beslutsunderlag för förändringar. I beräkningarna i denna rapport har vi antagit att alternativet till fjärrvärme är individuell uppvärmning med bergvärmepumpar och pelletspannor. Avsiktligen har vi valt individuell uppvärmning med mycket god klimatprestanda. Trots detta ges mycket stora klimatvinster från fjärrvärmen. I figur B har resultaten från figur A lagts in i Umeå Energis hela klimatbokslut. Resultaten får stor påverkan på klimatbokslutet. Utsläppen från system 1 och 2 sjunker från ett nettoutsläpp på 110 kton CO2-ekv per år till endast 34 kton CO2-ekv per år. Tar vi även med system 3 sjunker utsläppen till -315 kton CO2-ekv per år. Att klimateffekten blir så pass stor för system 3 i figur B beror på att hela Umeå 3

5 Energis el- och värmeproduktion krediteras, till skillnad från klimateffekt i figur A där enbart avfallsförbränningens el- och värmeproduktion krediteras. Figur B: Sammanfattande figur för hur avfallsförbränningen påverkar Umeå Energis klimatbokslut inklusive produkterna (fjärrvärme- och elproduktionen) (2011). Klimateffekten för system 3 är beräknad för hela Umeå Energis el- och värmeproduktion. Det finns även goda möjligheter att minska de direkta utsläppen. Avfall är till övervägande del ett förnyelsebart bränsle men det finns även fossilt kol i den plast som förbränns (plast, syntetiska textilier och gummi). Genom att välja avfall med lägre plastinnehåll eller att genom att sortera ut plast kan Umeå Energi minska på de direkta CO2-utsläppen I rapporten presenteras beräkningsexempel för detta. Sammanfattningsvis så visar resultaten tydligt att både avfallsförbränning och fjärrvärme är mycket effektiva klimatåtgärder. Resultaten visar även att stora delar av nyttan återfinns utanför Umeå Energis egen verksamhet. Detta ställer extra krav på hur man beräknar dessa indirekta effekter och framförallt hur man ska kommunicera ut resultaten. Om man inte redovisar de indirekta effekterna presenteras en felaktig bild av Umeå Energis klimatpåverkan. Resultaten visar även att man genom åtgärder, framförallt genom att minska förbränningen av plast, kan minska utsläppen ytterligare. 4

6 Introduktion I denna rapport presenteras klimatpåverkan från avfallsförbränningen i Umeå. Rapporten beskriver dagens klimatpåverkan samt den klimatpåverkan som kan förutspås år 2018 när Umeå Energi ska vara klimatneutrala. Utredningen innefattar tre delar: 1. Beräkningar för hur Umeå Energis avfallsförbränning påverkar nettoutsläppet av växthusgaser i ett övergripande perspektiv 2. Beräkningar för hur kommande utveckling inom det avfallssystemet kommer att påverka Umeå Energis nettoutsläpp av växthusgaser år Beräkningar för hur möjliga åtgärder att sortera ut fossila avfallsfraktioner från avfallsbränslet påverkar nettoutsläppet av växthusgaser Huvuddelen av arbetsinsatserna har lagts på moment 1 och 2. Umeå Energi har beslutat om att deras verksamhet ska vara klimatneutral till år Med klimatneutral avses att Umeå Energis verksamhet inte ska ge upphov till något nettoutsläpp av växthusgaser. För att åstadkomma detta så kommer Umeå Energi att minska sina egna utsläpp av växthusgaser samt säkerställa att återstående utsläpp kompenseras genom åtgärder utanför Umeå Energis verksamhet. För att nå detta ambitiösa mål arbetar Umeå energi med flera olika typer av åtgärder, exempelvis (1) öka andelen förnybar energiproduktion, (2) säkerställa att all el till försäljning är 100 % förnybar, (3) energieffektiviseringsåtgärder inom produktion och egen förbrukning, (4) klimatkompensation. En viktig del för Umeå Energis verksamhet är hanteringen av avfall. I Umeå Energis klimatbokslut för år 2011 så utgör förbränning av avfall 41 % av Umeå Energis totala utsläpp av växthusgaser. Alla fjärrvärmebränslen tillsammans står för 74 % av utsläppen. Avfall är till övervägande del ett förnybart bränsle men är, trots detta, ändå den enskilt största utsläppskällan i klimatbokslutet. Att hantera avfallsfrågan är därmed väsentligt om man ska uppnå målet med att bli klimatneutrala till Den fossila andelen av avfallet som ger ett bidrag till växthusemissionerna utgörs av plast, syntetiska textilier och gummi. Dessa material har sitt ursprung från råolja och ger därmed ett nettobidrag till växthusutsläppen när de förbränns. Avfallsfrågan är dock komplex och kräver en betydligt mer omfattande analys än att bara redovisa skorstensutsläppen. Utsläppen från själva förbränningen är endast en av flera konsekvenser från avfallsförbränningen i ett stort och komplext avfallshanteringssystem. Andra tillkommande utsläpp och även undvikta utsläpp som uppkommer när Umeå Energi väljer att elda avfallsbränslen måste därför också studeras i klimatberäkningarna för att ge en korrekt konsekvensbedömning av nyttan och onyttan med avfallsförbränningen i Umeå. I detta övergripande perspektiv visar tidigare genomförda forskningsprojekt att man behöver inkludera den svenska och även den europeiska avfallshanteringen i analysen. De resultat som presenteras i denna rapport beskriver den totala klimatpåverkan från avfallsförbränningen i Umeå i ett övergripande systemperspektiv. Det finns även flera andra avfallsrelaterande frågor som har betydelse för klimatresultatet. Den svenska avfallshanteringen har genomgått en rejäl förändring under de senaste 15 åren. En stor mängd mål och styrmedel har kraftigt förändrat systemen vilket bland annat har resulterat i att vi nästan helt har upphört med deponering av organiskt avfall (brännbart och lättnedbrytbart avfall). Ur miljösynpunkt har Sverige idag ett av världens bästa avfallsbehandlingssystem. Utvecklingen fortsätter dock i samma fart och det finns flera nya mål och styrmedel som kommer att få stor betydelse för vår avfallshantering i det tidsperspektiv som ska studeras i detta projekt, d.v.s. fram till Framförallt berör dessa nya mål (1) ökad materialåtervinning, (2) förebyggande av uppkomsten av avfall samt (3) 5

7 utsortering och användningen av matavfall. Hur dessa mål kommer att påverka avfallssystemet och i slutänden Umeå Energis klimatpåverkan år 2018 har beräknats och beskrivs i denna rapport. Några exempel på effekter som kommer att få betydelse är ökad utsortering av matavfall med efterföljande biogasproduktion, ökad utsortering av plastavfall, förebyggande åtgärder för textilavfall. Ytterligare en avfallsfråga som är relevant för Umeå Energis klimatarbete är möjligheten att välja bort avfall med fossilt ursprung eller att sortera ut avfall med fossilt ursprung från avfallsbränslet. I utredningen presenteras effekterna från sådana åtgärder för den resulterande klimatpåverkan. Även här är det väsentligt att ta hänsyn till effekterna på övergripande nivå för att ge en korrekt klimatbedömning. Genomförande Projektet har genomförts av Profu (Johan Sundberg och Mattias Bisaillon) i samarbete med Umeå Energi. Projektet utnyttjar kunskap framtaget inom senare års forskning inom området. Viktiga källor är Perspektiv på framtida avfallsbehandling (PFA-projektet) och Systemstudie Avfall bägge finansierade av Waste Refinery samt Hållbar avfallshantering finansierat av Naturvårdsverket. Inom PFA-projektet (ovan) togs ett modellkoncept fram för att analysera den typ av frågor som ställs inom detta projekt. Kompletterande modellkörningar har genomförts för att få fram resultat som överensstämmer med Umeås energi- och avfallssystem. Metod, indata och beräkningar. Val av systemgräns och beräkningsmetodik I Umeå Energis tidigare klimatberäkningar Klimatbokslut 2011 redovisas företaget klimatpåverkan utifrån den standard som föreslås av The Greenhouse Gas protocol tillhörande handbok för klimatberäkningar A Corporate Accounting an Reporting Standard. Se kapitlet källor för referenser. Handboken föreslår en redovisning av de utsläpp som företaget ger upphov till uppdelat i tre grupper kallat Scope 1-3 Scope 1: Omfattar alla direkta utsläpp från företagets verksamheter. För Umeå Energi återfinns här utsläppen från el och fjärrvärmeproduktion samt några mindre utsläpp exempelvis från maskiner och fordon. Scope 2: Omfattar de indirekta utsläpp som uppkommer från elproduktionen av den el som förbrukas inom Umeå Energis verksamheter. Scope 3: Omfattar alla andra relevanta indirekta utsläpp som Umeå Energis verksamhetet ger upphov till, t.ex. utsläpp vid produktion och transport av bränslen till Umeå Energi. I den beskrivning av klimatpåverkan som ges i denna rapport återfinns en något förändrad gruppering, vidare återfinns ytterligare indirekta utsläpp som inte tidigare redovisats. De utsläppsgrupper som presenteras i rapporten benämns System 1-3. I denna utredning presenteras framförallt de utsläpp som är förknippade med företagets avfallsförbränning. Hur dessa utsläpp påverkar Umeå Energis totala klimatpåverkan illustreras med exempel där de nya värdena för avfallet har adderats till övrig klimatpåverkan enligt klimatbokslutet

8 System 1: Direkta utsläpp. Omfattar alla direkta utsläpp från företagets egna verksamheter med avfallsbränslet. System 1 är i omfattning och avgränsning identisk med Scope 1. System 2: Indirekta utsläpp uppströms. Omfattar alla indirekta utsläpp som Umeå Energis verksamheter ger upphov till uppströms, d.v.s. på grund av de bränslen och andra produkter som införskaffas för att driva verksamheten. Dessa utsläpp uppkommer utanför Umeå Energis verksamheter men orsakas av att Umeå Energis efterfrågan. De indirekta utsläppen kan även vara negativa, d.v.s. utsläppen kan minska på grund av tillförseln. System 2 omfattar både Scope 2 och 3 men omfattar också några ytterligare indirekta utsläpp, t.ex. undvikna metanutsläpp från deponering av avfall. System 3: Indirekta utsläpp nedströms. Omfattar en annan typ av indirekta utsläpp. Här beskrivs de utsläpp som uppkommer och undviks på grund av de produkter (värme och el) som Umeå Energi säljer. Dessa utsläpp beräknas genom att studera hur värme och el kommer att produceras om Umeå Energis produktion inte fanns tillgänglig. Det vill säga utsläpp från alternativ produktion av värme och el. Den sista gruppen, system 3, kräver lite ytterligare förklaringar. I standardiserade klimatberäkningsmetoder, som t.ex. i GHG-protocol som nämndes ovan, så är ofta grundförutsättningen att det finns en industri eller företag med en produktion som mer eller mindre ger en klimatpåverkan på grund av dess direkta eller indirekta utsläpp. Tar man bort industrin eller företaget och dess produkter så upphör utsläppen. Dessutom, de produkter som företaget producerar ingår inte i klimatredovisningen. För kommunala fjärrvärmesystem blir detta resonemang något bakvänt. En viktig orsak till att vi i Sverige har byggt upp fjärrvärmesystemen har varit, och är fortfarande, behovet av att minska på uppvärmningens totala miljöpåverkan i samhället, d.v.s. verksamheten och dess produkter är i sig en åtgärd för att minska utsläppen. Den nytta och eventuell onytta som ges från fjärrvärmesystemet i sin helhet redovisas i system 3. I denna rapport beskrivs hur stor del av denna nytta som just avfallsförbränningen kan tillgodaräkna sig från på grund av avfallsförbränningens el- och värmeproduktion. Modellberäkningar och indata Tack vara senare års omfattande systemstudier för svenska avfallssystem och fjärrvärmesystem har komplicerade beräkningar kunnat genomföras relativt enkelt för klimatberäkningarna åt Umeå Energi. I forskningsprojektet Systemstudie Avfall byggdes en modell och databas upp som möjliggör att man med liten insats kan studera hur hela systemet påverkas av enskilda förändringar. För bedömningen av olika avfallsbehandlingsmetoder är detta viktigt då många av dess för- och nackdelar återfinns på olika delar i samhället och inte enbart vid den specifika anläggningen. Detta forskningsprojekt och dess modellkoncept har också använts för att utvärdera nationella avfallsplanen, import av brännbart avfall, avfallsförbränningen i ett klimatperspektiv, mm i flera efterföljande projekt. Ytterligare ett projekt som har utnyttjats till denna studie är forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling. I detta projekt studerades, bland annat, klimatpåverkan från avfallsförbränning. Referenser till ovan nämnda projekt återfinns sist, i kapitlet källor. I denna rapport redovisas varken indata eller beräkningsmetodik men mer information om detta återfinns i de rapporter som beskrivs under Källor. Vissa grundläggande förutsättningar för analysen redovisas nedan: I beräkningarna har modellerna anpassats till Umeås situation avseende sammansättning och mängd avfall till förbränning och utvunnen värme- och elproduktion I studien antas i samtliga beräkningar att bränsleenergin till avfallspannan skall ligga på samma nivå som Detta innebär att material som styrs bort till annan behandling (t ex materialåtervinning och biogasproduktion) antas ersättas av importerat avfall med samma mängd bränsleenergi. 7

9 Det importerade avfallet antas gå till moderna deponier med effektiv gasinsamling om det inte importeras till Umeå Energi. Inga effekter inkluderas för det avfall som styrs bort från Umeå Energi eftersom det inte längre behandlas eller påverkas av Umeå Energis behandling. Däremot kan man allmänt konstatera ur systemsynpunkt att det finns en klimatnytta av att återvunnet material ersätter material från jungfruliga råvaror och av att biogas produceras från matavfall och ersätter diesel och bensin. Profu levererade i slutet av maj utredningen Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå till Umeå Energi. I den utredningen studerades konkurrenskraften för att ansluta ytterligare kunder till fjärrvärmesystemet. I bägge utredningarna dvs Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå och Klimatpåverkan från avfallsbaserad el- och värmeproduktion i Umeå studeras avfallsförbränningens klimatpåverkan. Utredningarna baseras delvis på samma underlag och hanterar avfallsförbränningens klimatpåverkan på likartat sätt. Men om man jämför de resultat som presenteras i de bägge utredningarna kan man dock hitta vissa skillnader i klimatpåverkan från avfallsförbränningen. Orsaken till skillnaderna beror på att man i Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå studerar marginalbränslet till avfallsförbränningen och i denna rapport studeras hela den avfallsmängden som förbränns. Detta är korrekt eftersom det är olika frågeställningar som ska besvaras. Marginalbränslet har en något högre plastandel än summan av allt avfall som förbränns. Detta resultaterar i att marginalbränslet kommer att ge ett något högre CO2 utsläpp per ton avfall från skorstenen samtidigt som detta marginalbränsle skulle ha gett upphov till något lägre CO2-ekv utsläpp om detta avfall istället hade deponerats. Även i denna rapport baseras några resultat på marginalbränslet och dessa återfinns i presentationen av utvecklingen till Resultat Resultaten beskrivs under tre delkapitel: Beskrivning av resultaten för system 1, 2 och 3 En mer utförlig beskrivning av antaganden, resonemang och beräkningar för system 1, 2 och 3 Påverkan på klimatbokslutet för Umeå Energi De resultat som beräknats för avfallet i de tre grupperna adderas till Umeå Energis totala klimatpåverkan enligt klimatbokslutet för 2011 Effekter av utökad utsortering av plast Ett effektivt sätt att ytterligare minska klimatpåverkan från avfallsförbränningen är att sortera ut mer av avfallets plastinnehåll eller välja ett avfallsbränsle med lägre plastinnehåll. Exempel på åtgärder presenteras tillsammans med resulterande klimateffekt. Beskrivning av resultaten för system 1, 2 och 3 System 1 och 2 I figur 1 visas klimatpåverkan från system 1 och 2. Tillsammans ger dessa två system en nettoklimatpåverkan motsvarande -31 kton CO2-ekv per år. D.v.s. avfallsförbränning minskar utsläppen med 31 kton CO2-ekv per år. Detta värde är summan av de direkta utsläppen och de indirekta utsläppen uppströms. 8

10 Figur 1: Klimatpåverkan från avfallsförbränningen enligt system 1 och 2 (2011). Utsläppen i system 1 är de fossila utsläpp av CO2 som återfinns i skorstenen. Värdet är framräknat med uppskattningar av det fossila innehållet (främst plast) i de avfall som förbrändes år Samma värde redovisas i klimatbokslutet för 2011, fast då är detta värde framräknat med en schablon. Utsläppsminskningen i system 2 motsvarar de utsläpp som undviks från deponering. Att förbränningen ersätter deponering är en viktig orsak till att avfallsförbränningen faller så pass väl ut i beräkningarna. Deponiminskning sker dock inte i Sverige eftersom vi idag inte längre får deponera svenskt avfall, utan minskningen sker istället i andra länder. Sverige har idag en relativt stor import av brännbart avfall. Förra året importerades över 1 miljon ton och prognoser visar att vi kommer att importera runt 2,5 miljoner ton om ca 5 år för att försörja de avfallsförbränningsanläggningar som finns och som nu byggs. Oavsett om Umeå Energi importerar avfall eller inte så kommer Umeå Energis förbränningskapacitet att bidra till att brännbart avfall inte deponeras, antingen direkt eller indirekt. Omvänt kan man konstatera att om Umeå skulle stänga sin förbränningsanläggning så ökar deponeringen utomlands med motsvarande mängd. Importerat avfallsbränsle är därmed marginalbränslet till svensk avfallsförbränning. Att undvika deponering ger tydliga klimatvinster. I beräkningarna antas att man ersätter moderna deponier med effektiv gasinsamling. I realiteten kan klimatnyttan vara ännu större om sämre deponier ersätts. I beräkningarna tas även hänsyn till att man förlorar elproduktion från den deponigas som inte produceras. Utvecklingen till 2018 Inom ramen för utredningen har vi tagit fram ett grundfall för hur utfallet för System 1 och 2 kan bli år I dessa beräkningar har vi utgått från den mängd (ca 157 kton) som förbrändes år Vidare har vi gjort en bedömning av hur stor del av dessa avfallsmängder som kan komma att styras till annan behandling (återanvändning, materialåtervinning och biogasproduktion) som en effekt av nationella och lokala mål (genom Umeå kommuns avfallsplan för år 2020). Sammantaget antas följande mängder styras bort till annan behandling jämfört med år 2011: - Till återanvändning (genom kretsloppsparker): 0,3 kton - Till materialåtervinning (förpackningar och tidningar): 6,2 kton - Till biogasproduktion (matavfall): 12,3 kton 9

11 Detta motsvarar totalt knappt 19 kton eller ca 12 % av den förbrända mängden år I beräkningarna antas vidare att Umeå Energi kommer att ha samma värme- och elproduktion från avfallsförbränningen som år Bortfallet av bränsleenergi i det avfall som styrts bort enligt ovan antas Umeå Energi ersätta genom import av avfallsbränsle. Dettas antas vara ett sorterat avfallsbränsle bestående av papper, kartong, plast och textil där plastandelen antas vara 15 % på massbasis. Eftersom det här avfallsbränslet har ett högre effektivt värmevärde än det avfall som styrts bort enligt ovan så blir den kompenserande importen något lägre i mängd (drygt 15 kton) än det bortstyrda avfallet. Detta innebär att den förbrända mängden år 2018 i dessa beräkningar totalt blir 153 kton. I figur 2 visas klimatpåverkan från system 1 och 2. Tillsammans ger dessa två system år 2018 en nettoklimatpåverkan motsvarande -25 kton CO2-ekv per år. Utfallet blir alltså något sämre än år Detta beror på att det förbrända avfallet med förutsättningarna enligt ovan får ett högre fossilt innehåll. Det bortstyrda avfallet består till större del av förnybart material (t ex matavfall, tidningar, kartongförpackningar) jämfört med det importerade avfallet. Detta innebär både högre skorstensutsläpp (System 1) och att mindre mängd växthusgaser undviks genom att deponering ersätts (System 2). Det sistnämnda beror på att plast knappt bryts ned alls i en deponi i ett 100-årigt perspektiv och därmed väldigt låga växthusgasutsläpp. Figur 2: Klimatpåverkan från avfallsförbränningen enligt system 1 och 2 (2011 samt grundfall år 2018). 10

12 System 3 Som nämndes tidigare under kapitlet Metod, indata och beräkningar så finns det en grupp indirekta utsläpp som undviks tack vare det faktum att Umeå har ett fjärrvärmesystem. En av orsakerna till att man i Sverige har byggt ut fjärrvärmen är att man har haft en ambition av att minska de totala utsläppen från uppvärmning. Först låg fokus på att minska stoftutsläpp, senare att minska försurningen och utsläppen av giftiga substanser (t.ex. tungmetaller och dioxiner). Numera ligger fokus på att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Eftersom produkterna i sig ger en minskad miljöbelastning är det relevant att även kreditera Umeå Energi för denna effekt när man tar fram ett klimatbokslut för hela verksamheten. Även om det är relevant så är det en något annorlunda redovisningsform och det kan därför ur kommunikationssynpunkt vara bra att särredovisa effekterna från system 3 med effekterna från system 1 och 2. Att inte redovisa effekterna vore dock felaktigt. Avfallsförbränningen tillhandahåller tre nyttiga tjänster, eller produkter. Fjärrvärme, el och avfallsbehandling. Produkterna fjärrvärme och el beskrivs här inom system 3. Produkten avfallsbehandling återfinns inom system 2 som en normal indirekt påverkan på utsläppen, d.v.s. vi undviker annan avfallsbehandling. Alternativ till Umeå Energis värmeproduktion: Att beräkna nyttan för produkten fjärrvärme är inte trivialt. Det är svårt att avgöra hur Umeå Energis fjärrvärmesystem har påverkat utsläppen, eftersom vi inte vet vilken typ av individuell uppvärmning som Umeås bostäder och lokaler hade använt om fjärrvärmen inte hade funnits. För att beräkna nyttan med fjärrvärme så kan man till exempel anta att man i Umeå skulle använda en mix av olika individuella uppvärmningssystem. Exempelvis ett medelvärde av den mix som återfinns i andra svenska samhällen utan fjärrvärme. Alternativt antar man en grov mix av några typiska uppvärmningssystem. Ytterligare ett alternativ kan vara att man antar att alternativet är ett eller några individuella system som ger mycket låga nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser. I beräkningen som presenteras här har det sista alternativet valts. Fördelen med detta val är att man inte överskattar nyttan med fjärrvärmesystemet och att man därigenom lättare kan motivera varför man åtminstone bör tillgodoräkna sig denna nytta i klimatberäkningarna. Det finns idag två vanliga individuella uppvärmningssystem som är att föredra i ett klimatperspektiv, biobränsle (pellets, ved) och värmepumpar. För enkelhetens skull har vi i beräkningarna här antagit att den alternativa uppvärmningen till fjärrvärme är att 1/3 av byggnader värms med pellets och 2/3 med bergvärmepumpar. Detta är ett rimligt men grovt antagande för de val som fastighetsägarna kan tänkas göra om fjärrvärmen idag skulle stängas ner. Man bör här observera att individuell uppvärmning med biobränsle ger upphov till andra mindre önskvärda miljöeffekter (stoft, NOx, mm). För bergvärmepumparna har vi valt ett medelvärde på värmefaktorn för små och stora anläggningar (villor respektive flerbostadshus). De CO2-utsläpp som ges från att producera den el som används av värmepumparna har beräknats enligt samma principer som för avfallsförbränningens elproduktion, detta beskrivs utförligare i nästa delkapitel. I figur 3 nedan visas de emissionsfaktorer som har används för att beräkna utsläppen från den alternativa individuella uppvärmningen. Figuren visar även hur mycket CO2-ekvivalenter som totalt undviks från den individuella uppvärmningen tack vare avfallsförbränningens värmeproduktion. 11

13 Figur 3: Vänstra figuren: Emissionsfaktorer för individuell uppvärmning (kg CO2-ekv/MWh, värme). Högra figuren: Total mängd CO2,ekv som undviks från individuell uppvärmning på grund av avfallsförbränningens värmeproduktion. (Värmeproduktionen från avfallskvv= MWh/år, MWh/år inkl distributionsförluster) Alternativ till Umeå Energis elproduktion Här används, precis som för övriga beräkningar i denna utredning, den alternativa marginalelproduktionen. De utsläpp som ges från den långsiktiga marginalelproduktion är visserligen komplicerade att beräkna men tack vara omfattande utredningar och modellanalyser de senaste åren finns det färdiga beskrivningar som kan användas för denna utredning. Den långsiktiga marginalelproduktion visar hur en förändring på lång sikt påverkar elsystemet, d.v.s. om Umeå skulle öka eller minska sin elproduktion. Detta är ett betydligt mer relevant mått än t.ex. svensk medelel eller enbart kolkondensproduktion på marginalen. Dessa två exempel är enklare att beräkna men ger ett alltför grovt mått på den verkliga påverkan på utsläppen. Alla tre metoderna förekommer i denna typ av klimatberäkningar. Det är endast Umeå Energis nettoelproduktion som ska ingå i redovisningen för system 3. Med nettoelproduktion avses det överskott på el som kan säljas ut till elmarknaden. Umeå Energi har även en egen intern elförbrukning vilket företaget belastas för i system 2. De värden som använts är ett medelvärde av två scenarier för den framtida utvecklingen av den nordeuropeiska elmarknaden. Scenario låg beskriver en utveckling med relativt låga klimatambitioner scenario hög beskriver en utveckling med en kraftfull satsning på förnyelsebar energiproduktion. De produktionslag som i huvudsak avgör utsläppsnivåerna i beräkningarna utgörs av vind, biobränsle, naturgas, kol. Både kraftvärme och kondensdrift ingår. För kol ingår även CCS-teknik (Carbon Capture and Storage) Långsiktig marginalelproduktion (kg CO2-ekv/MWh,el) Scenario Hög Scenario Låg Medel Utsläpp vid produktion Uppströms utsläpp Summa

14 Figur 4: Vänstra figuren: Emissionsfaktorer för alternativ elproduktion (kg CO2-ekv/MWh, värme). Högra figuren: Total mängd CO2,ekv som undviks från alternativ elproduktion på grund av avfallsförbränningens nettoelproduktion. (Elproduktionen från avfallskvv= MWh/år) Sammanfattningsvis: Umeå Energi producerar och levererar värme och el. Denna produktion medför att samhället slipper annan alternativ värme- och elproduktion. Tack vare Umeå Energis produktion undviks utsläpp motsvararande 165 kg CO2-ekv per MWh värme och 626 kg CO2-ekv per MWh el. För enbart avfallsförbränningen innebär detta att 86,8 kton CO2-ekv per år undviks från alternativ produktion av värme och el. Om man tar hänsyn till klimatpåverkan från system 3, d.v.s. att avfallsförbränningen levererar, värme och el, och därmed kan ersätta annan produktion av värme och el så ökar klimatnyttan kraftigt. Summerar man hela effekten på klimatpåverkan (system 1+2+3) så ger avfallsförbränningen en reduktion på 118 kton CO2-ekv per år. Resultatet visas i figur 5. 13

15 Figur 5: Klimatpåverkan från avfallsförbränningen enligt system 1, 2 och 3, (2011). Påverkan på klimatbokslutet för Umeå Energi I figur 6 har resultaten för avfallsförbränningen (system 1, 2 och 3) lagts in i Umeå Energis hela klimatbokslut för Resultaten får stor påverkan på klimatbokslutet. Utsläppen från system 1 och 2 sjunker från ett nettoutsläpp på 110 kton CO2-ekv per år till endast 34 kton CO2-ekv per år. Tar vi även med system 3 sjunker utsläppen till -315 kton CO2-ekv per år. Att klimateffekten blir så pass stor för system 3 i figur 6 beror på att hela Umeå Energis el- och värmeproduktion krediteras, till skillnad från klimateffekten i figur 5 där enbart avfallsförbränningens el- och värmeproduktion krediteras. Sammanfattningsvis så visar resultaten tydligt att både avfallsförbränning och fjärrvärme är mycket effektiva klimatåtgärder. Resultaten visar även att stora delar av nyttan återfinns utanför Umeå Energis egen verksamhet. Detta ställer extra krav på hur man beräknar dessa indirekta effekter och framförallt hur man ska kommunicera ut resultaten. Om man inte redovisar de indirekta effekterna presenteras en felaktig bild av Umeå Energis klimatpåverkan. 14

16 Figur 6: Sammanfattande figur för hur de nya beräkningarna för avfallsförbränningen och för produkterna (fjärrvärme- och elproduktionen) påverkar hela Umeå Energis klimatbokslut (2011). Effekter av utökad utsortering av plast Det finns även goda möjligheter att minska de direkta utsläppen från system 1. Avfall är till övervägande del ett förnyelsebart bränsle men det finns även fossilt kol i den plast som förbränns (plast, syntetiska textilier och gummi). Genom att välja avfall med lägre plastinnehåll eller att genom att sortera ut plast kan Umeå Energi minska på de direkta CO2-utsläppen. Ett exempel på en åtgärd att på återvinningscentraler införa utsortering av s.k. kommunplast i en separat container. Med kommunplast avses plast som inte är förpackningsplast, d.v.s. t ex pulkor, trädgårdsmöbler och leksaker. Denna plast kan sedan skickas till för vidare upparbetning innan den går vidare till materialåtervinning. I forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling påvisa- 15

17 des en tydlig klimatnytta per ton material som kunde sorteras ut på detta sätt, både genom minskade skorstensutsläpp och genom att materialet kunde återvinnas och ersätta jungfrulig plastproduktion. Ett annat sätt är att Umeå Energi sätter hårdare krav på avfallsleverantörerna att minska plastandelen i avfallet som lämnas till förbränning. När det gäller import av avfallsbränsle idag är det flera aktörer som arbetar med kravspecifikationer där man sätter gränser för bland annat hur stor plastandelen får vara. Sannolikt är det svårt att sätta kravspecifikationer på hushållsavfall men när det gäller både verksamhetsavfall och importerat avfallsbränsle bör möjligheterna vara större. Vi har som ett exempel räknat på effekten av att man år 2018 skulle förbränna samma mängd verksamhetsavfall som år 2011 (drygt 60 kton) men med halverad andel plast (övriga fraktioner antas öka proportionerligt för att täcka den minskade plastandelen). Detta innebär att verksamhetsavfallet får ett lägre energiinnehåll eftersom plasten har det klart högsta energiinnehållet per ton. För att då hålla samma mängd bränsleenergi in till avfallspannan som år 2011 måste importen öka så att både detta bortfall och bortfallet från bortstyrt material till återanvändning, materialåtervinning och biogasproduktion (knappt 19 kton enligt 2018 års grundfall enligt ovan) kompenseras. Vidare antar vi också att Umeå Energi ställer krav på det importerade avfallsbränslet så att plastandelen i detta halveras jämfört med 2018 års grundfall och därmed uppgår till 7,5 % på massbasis. Nettoeffekten av dessa förändringar är att importen i detta exempel uppgår till drygt 25 kton. Totalt förbränns därför = 163 kton. I figur 7 visas klimatpåverkan från system 1 och 2. Tillsammans ger dessa två system i detta exempel år 2018 en nettoklimatpåverkan motsvarande -42 kton CO2-ekv per år, d.v.s. ett avsevärt bättre utfall än både år 2011 (-31 kton CO2-ekv.) och 2018 års grundfall (-25 kton CO2-ekv.). Detta understryker betydelsen av att hålla ned plastmängden till förbränningen för att på så sätt uppnå ett bättre utfall. Figur 7: Klimatpåverkan från avfallsförbränningen enligt system 1 och 2 för grundfallet 2018 (i figuren 2018) samt för ett alternativt fall 2018 (i figuren 2018 alt) där mängden plast i verksamhetsavfall och importerat avfallsbränsle halveras till år

18 Källor De beräkningsresultat som presenteras i utredningen är till stor del baserade på senare års forskningsprojekt inom området. Exempelvis forskningsprojekten Perspektiv på framtida avfallsbehandling, Hållbar Avfallshantering och Systemstudie Avfall. Huvudsakligen har beräkningsmodeller från Perspektiv på framtida avfallsbehandling legat som grund för analysen. Beräkningarna baseras även på andra utredningar genomförda inom området de senaste åren. I referenserna [1-14] återfinns några av de publikationer som ha använts i utredning. [1] Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling, Populärvetenskaplig sammanfattningsrapport från forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling, Waste Refinery, Borås [2] Fem stycken underlagsrapporter till forskningsprojektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling (publikationerna finns tillgängliga i slutet av juni 2013), Waste Refinery, Borås [3] Assessment of increased trade of combustible waste in the European Union, Rapport F2012:04, ISSN , Avfall Sverige [4] Sahlin, J., Holmström, D., Bisaillon, M. Import av avfall till energiutvinning i Sverige - Delprojekt 1 inom projektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling, Waste Refinery, Borås [5] Ekvall, T., Malmheden, S. (red)., Hållbar avfallshantering - Populärvetenskaplig sammanfattning av Naturvårdsverkets forskningsprogram, ISBN , Naturvårdsverket, Stockholm 2012 [6] Sundberg J., Bisaillon M., Haraldsson M., Norman Eriksson O., Sahlin J., Nilsson K., Systemstudie Avfall Sammanfattning, Sammanfattning av huvudresultaten från projektet Termisk och biologisk avfallsbehandling i ett systemperspektiv-wr21, Waste Refinery, Borås, 2010 [7] Profu (2012). Kapacitetsutredning Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år Avfall Sverige rapport F2012:03. [8] Göransson, A., Sköldberg, H., Unger T., och Johnsson, J., Fjärrvärmen i framtiden Behovet. Fjärrsynrapport 2009:21. Stockholm [9] Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion Modellberäkningar, Elforsk rapport 08:30, Elforsk 2008 [10] Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan , Rapport 6502, Naturvårdsverket, maj [11] Avfallsplan 2020 Umeå kommun, Umeå kommun/umeva, juni [12] Klimatbokslut 2011, Umeå Energi, [13] The Greenhouse Gas Protocol - A Corporate Accounting and Reporting Standard, revised edition, World Business Council for Sustainable Development, World Resources Institute, [14] Revised IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, Volume 1-5, IPPC

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv. Profu 2011-01-26. Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1

Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv. Profu 2011-01-26. Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1 Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 2011-01-26 Profu Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv 1 Sysavs avfallsförbränning i ett klimatperspektiv I ett systemperspektiv är avfallsförbränningen

Läs mer

Klimatbokslut 2014. Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01

Klimatbokslut 2014. Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01 Klimatbokslut 2014 Falu Energi & Vatten AB 2015-07-01 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Falu Energi & Vatten AB under våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag

Läs mer

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Johan Sundberg Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden

Läs mer

Klimatbokslut 2014 Mölndal Energi 2015-04-16

Klimatbokslut 2014 Mölndal Energi 2015-04-16 Klimatbokslut 2014 Mölndal Energi 2015-04-16 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Mölndal Energi AB under våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom

Läs mer

Klimatbokslut 2014 Uddevalla Energi 2015-03-19

Klimatbokslut 2014 Uddevalla Energi 2015-03-19 Klimatbokslut 2014 Uddevalla Energi 2015-03-19 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Uddevalla Energi AB under hösten 2014 och våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag

Läs mer

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden Mattias Bisaillon, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Läs mer

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

Johan Sundberg Mattias Bisaillon Johan Sundberg Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet.

Läs mer

Klimatbokslut Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 Lidköping Värmeverk 2016-06-02 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Lidköping Värmeverk under våren 2016. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol Klimatbokslut för energiföretag Greenhouse gas protocol Framtaget av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Mer info på http://www.ghgprotocol.org/)

Läs mer

Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv. En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26

Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv. En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26 3 2 Import av brännbart avfall i ett klimatperspektiv En systemstudie för Fortums avfallsförbränning i Stockholm 2012-04-24 2011-09-26 Irland Italien England Sammanfattning Import av brännbart avfall

Läs mer

Klimatbokslut Växjö Energi

Klimatbokslut Växjö Energi Klimatbokslut 2014 Växjö Energi 2016-02-05 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Växjö Energi under 2015. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena energi,

Läs mer

Klimatbokslut Skövde Värmeverk

Klimatbokslut Skövde Värmeverk Klimatbokslut 2015 Skövde Värmeverk 2016-04-29 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Skövde Värmeverk under våren 2016. Rapporten presenterar Skövde Värmeverks totala klimatpåverkan

Läs mer

Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13

Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13 Klimatbokslut 2013 Mälarenergi 2014-10-13 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Mälarenergi AB under våren 2014. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena

Läs mer

Klimatbokslut Karlstads Energi

Klimatbokslut Karlstads Energi Klimatbokslut 2015 Karlstads Energi 2016-04-13 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Karlstads Energi under våren 2016. Rapporten presenterar Karlstads Energis totala klimatpåverkan

Läs mer

Klimatbokslut 2014. Tekniska verken i Linköping AB 2015-06-30

Klimatbokslut 2014. Tekniska verken i Linköping AB 2015-06-30 Klimatbokslut 2014 Tekniska verken i Linköping AB 2015-06-30 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Tekniska verken i Linköping AB under våren 2015. Profu är ett oberoende forsknings-

Läs mer

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv En miljösystemstudie för avfallsförbränningen i Linköping med fokus på klimatpåverkan 2012-02-14 Sammanfattning Att minska uppkomsten av avfall,

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

Klimatbokslut 2013 Halmstad Energi och Miljö

Klimatbokslut 2013 Halmstad Energi och Miljö Klimatbokslut 2013 Halmstad Energi och Miljö 2014-06-19 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Halmstad Energi och Miljö AB under hösten 2013 och våren 2014. Profu är ett oberoende

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Remissvar rapporten till Svensk tillämning av näranollenergibyggnader.

Remissvar rapporten till Svensk tillämning av näranollenergibyggnader. Sidan 1 av 3 Datum 2015-08-31 Vår referens Affärsområde Kraft, Värme & Kyla Beteckning/Version Handläggare, besöksadress Bengt Östling Slaggvarpsvägen 3 E-post: bengt.ostling@fev.se Direkt telefon: 023-77

Läs mer

Klimatbokslut Halmstad Energi och Miljö

Klimatbokslut Halmstad Energi och Miljö Klimatbokslut 2015 Halmstad Energi och Miljö 2016-03-07 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Halmstad Energi och Miljö (HEM) under januari-mars 2016. Rapporten presenterar HEMs klimatbokslut

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

Klimatbokslut Sysav

Klimatbokslut Sysav Klimatbokslut 2015 Sysav 2016-03-21 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Sysav under våren 2016. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom områdena energi, avfall

Läs mer

Klimat. bokslut. Mölndal Energi. 21 mars 2017

Klimat. bokslut. Mölndal Energi. 21 mars 2017 Klimat bokslut 2016 Mölndal Energi 1 21 mars 2017 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Mölndal Energi under våren 2017. Rapporten presenterar Mölndal Energis totala klimatpåverkan

Läs mer

Klimatbokslut Mälarenergi

Klimatbokslut Mälarenergi Klimatbokslut 2015 Mälarenergi 2016-02-22 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Mälarenergi under januari-februari 2016. Rapporten presenterar Mälarenergis klimatbokslut för 2015.

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015.

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015. Klimatbokslut 2015 Uddevalla Energi Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan med totalt 120 400 ton koldioxid (CO2e) under 2015. Klimatbokslut för energiföretag Energiföretag med klimatbokslut

Läs mer

Klimatbokslut Borås Energi och Miljö

Klimatbokslut Borås Energi och Miljö Klimatbokslut 2015 Borås Energi och Miljö 2016-04-15 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Borås Energi och Miljö under hösten 2015 och våren 2016. Profu är ett oberoende forsknings-

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Klimat. bokslut. Sysav. 13 mars 2017

Klimat. bokslut. Sysav. 13 mars 2017 Klimat bokslut 2016 Sysav 13 mars 2017 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Sysav under våren 2017. Rapporten presenterar Sysavs totala klimatpåverkan under verksamhetsåret 2016.

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Klimat. bokslut. Jönköping Energi. 4 mars 2017

Klimat. bokslut. Jönköping Energi. 4 mars 2017 Klimat bokslut 2016 Jönköping Energi 4 mars 2017 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Jönköping Energi under våren 2017. Rapporten presenterar Jönköping Energis totala klimatpåverkan

Läs mer

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Göran Finnveden Miljöstrategisk analys fms KTH Exempel på existerande styrmedel Deponiförbud förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Deponiskatt

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Klimat. bokslut. Mälarenergi. 17 mars 2017

Klimat. bokslut. Mälarenergi. 17 mars 2017 Klimat bokslut 2016 Mälarenergi 1 17 mars 2017 Klimatbokslutet har tagits fram av Profu AB i samarbete med Mälarenergi under våren 2017. Rapporten presenterar Mälarenergis totala klimatpåverkan under verksamhetsåret

Läs mer

Klimatbokslut - Fördjupning

Klimatbokslut - Fördjupning Klimatbokslut - Fördjupning Fördjupad beskrivning av metoden, avgränsningar och antaganden för Klimatbokslut för Energiföretag Version 2.0 2016-02-19 Metoden för Klimatbokslut för energiföretag har tagits

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för Hållbar utveckling KTH Typer av styrmedel Juridiska (t.ex. lagar, förordningar)

Läs mer

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material Sid 1 Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier En fördjupad analys har gjorts av några scenarier där olika fraktioner och material hanteras på olika

Läs mer

Avfall Norge. Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning. Rapport 7/2011

Avfall Norge. Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning. Rapport 7/2011 Avfall Norge Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning Rapport 7/2011 Desember 2011 PROSJEKTRAPPORT Rapport nr: 7/2011 Distribusjon: Fri Dato: 18.12.2011 Tittel: Klimaevaluering av norsk avfallsforbrenning

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092 RAPPORT U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092 Förord Import av brännbart avfall är ett kontroversiellt ämne som ofta är utsatt för en känslomässig debatt i media. Tidigare

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva

Läs mer

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Energi & klimatredovisning 2013

Energi & klimatredovisning 2013 Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2013 Hotell Kristina AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Klimatrapport 2014. Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2014. Destination Sigtuna AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2014 Destination Sigtuna AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Destination Sigtuna AB, kontaktperson är Camilla Zedendahl Denna rapport täcker

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Klimatbokslut 2015 Hösten 2016

Klimatbokslut 2015 Hösten 2016 Klimatbokslut 2015 Hösten 2016 2050 KLIMATBOKSLUT 2015 INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 VÅR IDÉ OCH VISION... 2 2015 ÅRS UTSLÄPP... 3 Fördelning per scope enligt GHG-protokollet... 6 BILAGOR (översänds på begäran):

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall CHRISTINE AMBELL, ANNA BJÖRKLUND, MARIA LJUNGGREN SÖDERMAN TRITA-INFRA-FMS 2010:4 ISSN 1652-5442 KTH Samhällsplanering och miljö

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, kontaktperson är Katarina Hagbarth Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Stadigt ökande avfallsmängder

Stadigt ökande avfallsmängder Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Kallelse till Miljöberedningen

Kallelse till Miljöberedningen MILJÖBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Miljöberedningen Tid Torsdag den 25 augusti 2016, klockan 13:30* Plats Valhall Ärenden Diarienummer 0 Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Best Western Arlanda Hotellby Kontaktperson är Sara Zivkov Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Klimatrapport 2013. Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2013. Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2013 Best Western Arlanda Hotellby Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Best Western Arlanda Hotellby Kontaktperson är Sara Zivkov Denna rapport

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Klimatrapport 2014. 32 rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. 32 rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 32 rum & kök AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter 32 rum & kök AB (www.32rok.se/), kontaktperson är Erika Jangbratt Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Mattias Bisaillon Johan Sundberg Ebba Löfblad

Mattias Bisaillon Johan Sundberg Ebba Löfblad Mattias Bisaillon Johan Sundberg Ebba Löfblad Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Klimatrapport Best Western Arlanda Hotellby. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5) Klimatrapport 2014 Best Western Arlanda Hotellby Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Best Western Arlanda Hotellby Kontaktperson är Sara Zivkov Denna rapport

Läs mer

Klimatrapport 2014. Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2014. Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2014 Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport, kontaktperson är Lars

Läs mer