ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09"

Transkript

1 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska Institutet Anna Björklund, KTH Avd. för Industriellt Miljöskydd Marcus Carlsson, SLU Inst. för Ekonomi Ola Eriksson, KTH Avd. för Industriellt Miljöskydd Björn Frostell, KTH Avd. för Industriellt Miljöskydd Jessica Granath, IVL Svenska Miljöinstitutet Lennart Thyselius, Jordbrukstekniska Institutet

2 STUDIENS INNEHÅLL Hanteringen av avfall genomgår just nu stora förändringar. Statsmakterna försöker på olika sätt se till att en mindre mängd avfall deponeras och i stället materialåtervinns, förbränns eller behandlas biologiskt genom rötning eller kompostering. För kommuner som idag baserar sin avfallshantering på deponering gäller det att på olika sätt få tillgång till anläggningar som kan materialåtervinna, förbränna, röta eller kompostera avfallet. För kommuner som bygger sin avfallshantering på till exempel förbränning gäller det att se till att man utnyttjar sin anläggning på bästa sätt med hänsyn till energiutnyttjande, miljöpåverkan och ekonomi. I studien har analyserats hantering av hushållsavfall och verksamhetsavfall. För vissa avfallstyper finns det flera alternativ till behandling. De fraktioner vi har studerat närmare är: - Lättnedbrytbart organiskt avfall såsom matrester, restaurangavfall och liknande kan läggas tillsammans med brännbart avfall så att dess energiinnehåll tillvaratas genom förbränning. Lättnedbrytbart organiskt avfall kan också sorteras ut som en egen fraktion och behandlas i en rötningsanläggning där man utvinner en brännbar biogas som kan utnyttjas på olika sätt. Man får även en kompostliknande rötrest som kan användas som jordförbättringsmedel. Lättnedbrytbart organiskt avfall kan också sorteras ut och behandlas genom kompostering, där man får en kompost som kan användas som jordförbättringsmedel. - Kartong kan läggas tillsammans med brännbart avfall så att dess energiinnehåll tillvaratas genom förbränning. Det kan också sorteras ut och materialåtervinnas, det vill säga användas som råvara för framställning av nytt papper eller ny kartong. - Plast kan läggas tillsammans med brännbart avfall så att dess energiinnehåll tillvaratas genom förbränning. Det kan också sorteras ut och materialåtervinnas, det vill säga användas som råvara för framställning av nya plastprodukter. I denna studie har vi jämfört olika behandlingsmetoder och kombinationer av behandlingsmetoder för olika avfall. Vi har studerat tre kommuner (Uppsala, Stockholm och Älvdalen) och där utvärderat hur olika avfallsfraktioner bäst bör tas omhand med hänsyn till energiutnyttjande, miljöpåverkan och ekonomi. Studien baseras på metoder som används i livscykelanalys (förkortas LCA och innebär en beskrivning av en produkts eller funktions - t.ex. omhändertagande av avfall - miljöpåverkan under hela dess livscykel från vaggan till graven ). Från insamling, transport och olika behandlingar beräknas energiförbrukning, emissioner och kostnader i datormodellen ORWARE. I modellen tas hänsyn till de besparingar eller kostnader i energi, miljö och ekonomi som uppstår när man utnyttjar avfallet på olika sätt. I de fall resurser kan utvinnas från avfall, omfattar därför modellen även de processer där dessa resurser framställs på konventionellt sätt. På så sätt kan effekterna av energi- och materialutnyttjande från avfall jämföras med hur dessa resurser annars skulle genereras. - Fjärrvärme kan framställas från avfall genom direkt förbränning av avfallet eller genom förbränning av biogas från rötning, annars genom förbränning av biobränsle (ved, flis), kol eller olja. - Elektricitet fås från avfall genom förbränning av avfall, biogas eller deponigas, annars genom elektricitet från elnätet (se även nästa stycke). - Drivmedel för bussar eller personbilar fås från avfall i form av biogas från rötning, annars genom att använda vanlig diesel eller bensin.

3 - Kväve- och fosforgödsel fås från avfall genom att använda rötrest från rötning, kompost från kompostering, annars genom att använda handelsgödsel. - Plast (polyeten) fås från avfall genom att återvinna plastförpackningar, annars genom att framställa ny plast från råolja. - Kartong fås från avfall genom att återvinna kartongförpackningar, annars genom att framställa ny kartong från biomassa (ved). Det är flera yttre faktorer som har mycket stor inverkan på resultatet, och som ibland påverkar resultatet mer än valet av behandlingsmetod: - Ersättningsbränsle: Vad är det för bränsle som används då avfall inte förbränns, eller vad är det för bränsle som ersätts om avfallsförbränningen utökas? I normalfallet har vi valt att betrakta biobränsle som ersättningsbränsle. I känslighetsanalyser har vi undersökt hur resultatet skulle bli om kol eller olja istället skulle vara ersättningsbränsle. - Elproduktion: Hur framställs den elektricitet som förbrukas? Vi har i vår studie använt marginalel baserad på kolkondenskraft (framställning av elektricitet genom förbränning av kol med relativt låg verkningsgrad) som normalfall, men i en känslighetsanalys studerat hur resultatet blir då förbrukad el i stället framställs som medelel (Sveriges elmix består av ungefär 45 % vattenkraft, lika mycket kärnkraft och resten övrig värmekraft). - Systemgränser: Vad är det för processer som räknas in och inte räknas in i systemet? Vi har till exempel inte tagit med kostnader eller transporter som är förknippade med hushållens hantering av avfallet, utan antagit att avfall, inklusive källsorterat avfall, levereras gratis till soptunnan eller återvinningsstationen. I studien utgår vi från att allt potentiellt brännbart avfall som uppstår i respektive kommun skall behandlas. I olika scenarier slussas olika delar av detta avfall till olika behandlingar och energiförbrukning, miljöpåverkan och kostnader beräknas. Parametrar vi beaktat i denna studie är: - Förbrukning av primära energibärare (energiråvaror). Med detta menas energin i form av råvaror; biobränsle i skogen, råolja i oljekällan, etc. I energiråvaror ingår till exempel den energi som förbrukas i samband med råvaruutvinning och transporter samt olika förluster i samband med energiutvinningen. Vi har betraktat både den totala förbrukningen av energiråvaror och förbrukningen av ickeförnyelsebara energiråvaror, där olja, kol, naturgas och uran (räknat som termisk energi från ett svenskt kärnkraftverk) inkluderas. - Olika miljöeffekter som växthuseffekt, försurning, eutrofiering (övergödning) och bildande av marknära ozon (mätt som utsläpp av NO x och VOC). Flöden av tungmetaller har studerats separat. - Företagsekonomisk och samhällsekonomisk kostnad. I den samhällsekonomiska kostnaden inkluderas miljökostnaden (med miljökostnad menas en ekonomisk värdering av de uppkomna emissionerna).

4 STUDIENS UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE Kommunernas olika storlek återspeglas i avfallsmängderna; Uppsala med 186 invånare ger upphov till ca 113 ton/år, Stockholms befolkning på 496 personer genererar 33 ton/år och Älvdalens 8 1 personer producerar 3 7 ton/år. Dessa mängder omfattar hushållsavfall och verksamhetsavfall. Den mängd avfall som faktiskt behandlas inom systemet för denna studie är dock lägre för alla kommuner. Detta beror på att en del av vissa fraktioner, såsom glas, metall och tidningar, antas återvinnas i alla scenarier. Denna återvinning betraktas inte inom det studerade systemet. Demografi och andra förutsättningar skiljer sig också mycket åt mellan kommunerna. Uppsala och Stockholm är tätortskommuner med egna fjärrvärmenät och anläggningar för förbränning av avfall. Älvdalen är en glesbygdskommun som transporterar sina brännbara sopor till en angränsande kommun, eftersom förbränningsanläggning och fjärrvärmenät saknas i den egna kommunen. I de olika scenarier som studerats slussas avfallet till olika behandlingsalternativ. Samtliga scenarier är mer eller mindre hypotetiska och utvalda för att representera olika ytterlighetsfall. Lättnedbrytbart organiskt avfall kan antingen ingå i det avfall som förbränns eller sorteras ut för att rötas eller komposteras. Plastförpackningar och kartongförpackningar kan antingen ingå i det avfall som förbränns eller sorteras ut för materialåtervinning. Som ett ytterlighetsalternativ har vi också med ett scenario då allt avfall deponeras. En närmare definition av scenarierna för de olika kommunerna finns i tabell 1. Tabell 1. Hur avfallet behandlas i de olika scenarierna. Stockholm* Uppsala* Älvdalen* A1 Förbränning av allt fast avfall. Förbränning av allt fast avfall. Förbränning av allt fast avfall. A2 Förbränning av 9 % av allt fast avfall, 1 % deponeras. Förbränning av 9 % av allt fast avfall, 1 % deponeras. Förbränning av 9 % av allt fast avfall, 1 % deponeras. B1 Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till bussar. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till bussar. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till bussar. Resten av det fasta avfallet förbränns. B2 B3 C D Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till kraft och värme från gasmotor. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till personbilar. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % hårdplast från hushåll och 8 % hård- och mjukplast från affärsverksamheter. Plasten återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % kartong från hushåll och 8 % kartong från affärsverksamheter. Kartongen återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till kraft och värme från gasmotor. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % av det lättnedbrytbara organiska avfallet som komposteras i strängkompost. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % hårdplast från hushåll och 8 % hård- och mjukplast från affärsverksamheter. Plasten återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % kartong från hushåll och 8 % kartong från affärsverksamheter. Kartongen återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % av det lättnedbrytbara organiska avfallet. Av detta komposteras 3 % i hemmen och 7 % i en strängkompost. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % av det lättnedbrytbara organiska avfallet som komposteras i strängkompost. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % hårdplast från hushåll. Plasten återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % kartong från hushåll. Kartongen återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. E Deponering av allt avfall. Deponering av allt avfall. Deponering av allt avfall. * I samtliga regioner sorteras tidningspapper (75 %), glas (7 %) och metallföremål (5 %) ut och återvinns utanför det betraktade systemet. För vissa avfallsfraktioner sker speciell behandling, enligt nedan: Stockholm: Förbränning av bygg- och rivningsavfall i scenario A-D Uppsala: Rötning av organiskt industriavfall, slakteriavfall och sockervatten i scenario A-E. Kompostering av park- och trädgårdsavfall i scenario A-E.

5 Resultatredovisning i diagramform UPPSALA Behandlade avfallsmängder, ton A1 A2 B1 B 2 B 3 C D E Avfallsdeponering Kartongåtervinning Plaståtervinning Strängkompostering Rötning Förbränning E n e r g i r å v a r o r, T J F ö r n y e l s e b a r a E j f ö r n y e l s e b a r a 7 V ä x t h u s e f f e k t, k t o n C O 2 - e k v i v a l e n t e r F ö r s u r n i n g, t o n S O 2 - e k v i v a l e n t e r Ö v e r g ö d n i n g, t o n s y r e f ö r b r u k a n d e ä m n e n K o s t n a d e r, M k r / å r M iljö 8 6 E x t e r n t s y s t e m A v f a l l s s y s t e m e t 4 2

6 S TOCKHOLM 3 Behandlade avfallsmängder, ton 25 Avfallsdeponering 2 Kartongåtervinning 15 Plaståtervinning 1 5 A 1 A 2 B1 B 2 B 3 C D E Rötning Förbränning 4 E n e r g i r å v a r o r, T J F ö r n y e l s e b a r a E j f ö r n y e l s e b a r a V ä x t h u s e f f e k t, k t o n C O 2 - e k v i v a l e n t e r F ö r s u r n i n g, t o n S O 2 - e k v i v a l e n t e r Ö v e r g ö d n i n g, t o n s y r e f ö r b r u k a n d e ä m n e n Kostnader, Mkr/år Miljö Externt system Avfallssystemet 1

7 ÄLVDALEN 3 5 Behandlade avfallsmängder, ton 3 Avfallsdeponering A 1 A 2 B1 B2 B 3 C D E Kartongåtervinning Plaståtervinning Strängkompostering Rötning Förbränning 4 E n e r g i r å v a r o r, T J F ö r n y e l s e b a r a 2 E j f ö r n y e l s e b a r a V ä x t h u s e f f e k t, k t o n C O 2 - e k v i v a l e n t e r F ö r s u r n i n g, t o n S O 2 - e k v i v a l e n t e r Ö v e r g ö d n i n g, t o n s y r e f ö r b r u k a n d e ä m n e n K o s t n a d e r, M k r / å r Miljö E x t e r n t s y s t e m A v f a l l s s y s t e m e t

8 KOMMENTARER TILL DIAGRAM OCH RESULTAT Energiförbrukning. Den höga förbrukningen av primära energibärare för deponering (scenario E) beror på att man vid deponering inte utnyttjar den energi eller de material som finns i avfallet (i Uppsala och Stockholm antas dock 5 % av den bildade deponigasen utvinnas och användas för framställning av elektricitet). Deponering av avfall får till följd att energi och material måste produceras från jungfruliga råvaror. Emissioner av växthusgaser. Det höga bidraget av växthusgaser från deponering (scenario E) beror på metangasemissioner. Detta trots att vi i Uppsala och Stockholm räknat med att en stor del av den bildade metangasen utvinns och nyttiggörs. Även det scenario då en mindre mängd avfall deponeras under sommaren (scenario A2) ger höga emissioner av metangas. Emissioner av försurande ämnen. De höga emissionerna av försurande ämnen från rötning där gasen används för framställning av el och värme (scenario B2 i Stockholm och Uppsala) beror på NO X -emissioner från förbränningen av biogasen. De höga emissionerna av försurande ämnen från kompostering (scenario B3 i Uppsala och Älvdalen) beror på emissioner av ammoniak från komposteringsprocessen. Spridning av rötrest och kompost på åkermark orsakar också ammoniakemissioner. Emissioner av övergödande ämnen. De höga emissionerna av övergödande ämnen från kompostering (scenario B3 i Uppsala och B2 och B3 i Älvdalen) beror till större delen på emissioner av ammoniak från komposteringsprocessen. De höga emissionerna av övergödande ämnen från deponering beror på utlakning från deponin av både ammoniak och av organisk syreförbrukande substans (samt NO X - emissioner från förbränningen av deponigas i Uppsala och Stockholm). Rötning (B1-B3 i Stockholm, B1-B2 i Uppsala och B1 i Älvdalen) ger högre emissioner av övergödande ämnen, främst genom emissioner från marken där rötresten sprids. Företagsekonomi. De företagsekonomiska kostnaderna skiljer sig lite mellan de olika scenarierna förutom vid deponering av allt avfall. Att deponering blir dyrare beror på att det kostar mer att framställa fjärrvärme, drivmedel, gödselmedel, plast och kartong från jungfruliga råvaror i stället för från avfallet. Samhällsekonomi. Samhällsekonomin grundar sig i princip på den företagsekonomiska kostnaden, till vilka lagts en värdering av de olika emissionerna. Deponering samt rötning och kompostering ger relativt höga miljökostnader. Detta beror på metanemissioner för deponering (scenario E), samt på kväveläckage och tungmetallspridning på åker för kompostering och rötning (scenario B1, B2 och B3).

9 Känslighetsanalys av bränsleval De tydligaste effekterna av att anta att kol eller olja är ersättningsbränsle för värmeproduktion istället för biobränsle är att förbränning blir mer gynnsamt än materialåtervinning och biologisk behandling av avfall, framförallt vad gäller bidrag till växthuseffekten. Detta beror på att de besparingar av växthusgaser från värmeproduktion som fås när värme genereras från avfall i stället för på konventionellt sätt blir större. En förändring av alternativt elproduktionssätt från marginalel till medelel missgynnar framförallt deponering och rötning (samt i Stockholm förbränning) relativt de andra behandlingsmetoderna, då det är från dessa processer som avfallshanteringssystemet genererar elektricitet. Detta beror på att de miljöbesparingar som fås när elektricitet genereras från avfall blir mindre när den mindre miljöbelastande medelelen antas vara det konventionella alternativet.

10 GENERELLA SLUTSATSER Det är svårt att utifrån de erhållna resultaten säga att ett alternativ är bättre än något annat. Man kan urskilja fördelar och nackdelar med alla alternativ. Deponering är dock nästan genomgående sämre än övriga alternativ. Med hänsyn till osäkerheter i resultatet och det faktum att skillnaderna är små i de flesta fall, så kan följande slutsatser dras: Utnyttjande av energin och materialet i avfallet är positivt ur såväl miljösynpunkt som ur samhällsekonomisk synvinkel. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energiutnyttjande och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i avfallssystemet för vardera av de tre kommunerna, även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Då avfallet väl är insamlat så har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Under den tid på sommaren då förbränningsanläggningen står avställd för planerat underhåll, och för att värmebehovet är lågt, är det bättre ur alla betraktade aspekter att bala och lagra avfall än att deponera avfall. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbart med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter nyproducerad plast. I den plaståtervinning som förekommer idag är det bara en liten del av den återvunna plasten som ersätter jungfrulig plast (tillverkad av olja eller naturgas), i stället används den återvunna plasten till bullerplank, pallklotsar och liknande där den återvunna plasten i princip ersätter trä. Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbart med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning, och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Energimässigt beror det på hur rötgasen används. Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbart med rötning, men ger större energiförbrukning och miljöpåverkan. Det bör påpekas att samtliga slutsatser för lättnedbrytbart organiskt avfall grundar sig på antagandet att all rötrest eller kompost får avsättning i jordbruket och då ersätter handelsgödsel. Emellertid har detta antagande relativt liten inverkan på slutresultaten. För att entydigt motivera en ökad materialåtervinning och ökad biologisk behandling krävs en teknik- och produktutveckling och/eller en annan värdering av utsläpp och miljöeffekter. Vi har i studien inte räknat in transporter av avfall som görs av hushållen, eller den tid och andra resurser som hushållen lägger ned på källsortering. Miljömässigt uppskattas detta inte ha någon betydelse. Samhällsekonomiskt kan dock hushållens tidsåtgång för källsortering göra detta mindre lönsamt, beroende på vilken värdering man lägger på hushållens tid.

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material Sid 1 Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier En fördjupad analys har gjorts av några scenarier där olika fraktioner och material hanteras på olika

Läs mer

Systemanalys för förbättrade beslut avseende energi, miljö och ekonomi i ett regionalt perspektiv

Systemanalys för förbättrade beslut avseende energi, miljö och ekonomi i ett regionalt perspektiv Systemanalys för förbättrade beslut avseende energi, miljö och ekonomi i ett regionalt perspektiv Exemplet energi från avfall Ola Eriksson*, KTH Avd. för Industriellt Miljöskydd Andras Baky, JTI (Jordbrukstekniska

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Bilaga 3 Resultat studier av olika fraktioner och material

Bilaga 3 Resultat studier av olika fraktioner och material Sid. Inledning Bilaga Resultat studier av olika fraktioner och material. Studerade scenarier En analys har gjorts av ett urval scenarier. Studien har lagts upp så att en fraktion i taget sorteras ut och

Läs mer

Bilaga 4 Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Stockholm

Bilaga 4 Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Stockholm Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Stockholm Innehåll BILAGA 4 RESULTAT - STUDIE AV EFFEKTER AV ÄNDRAD AVFALLSHANTERING I STOCKHOLM...1 1. INLEDNING...2 1.1 Studerade scenarier...2

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder

Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-2 Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Uppsala

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Uppsala För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Uppsala Stockholm

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Översiktsrapport

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Översiktsrapport För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport Stockholm 1999-12-31

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Älvdalen

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Älvdalen För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Älvdalen Stockholm

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 2001-10-16

Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 2001-10-16 Avfallssystemet. Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 21-1-16 Materialflöden i samhället Mängden avfall som produceras i samhället är proportionell mot vår materiella levnadsstandard.

Läs mer

Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge

Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge JTI-rapport Kretslopp & Avfall 23 Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge Systems analysis of waste treatment in the municipalities of Falun and Borlänge Andras Baky Linda Malmén

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall CHRISTINE AMBELL, ANNA BJÖRKLUND, MARIA LJUNGGREN SÖDERMAN TRITA-INFRA-FMS 2010:4 ISSN 1652-5442 KTH Samhällsplanering och miljö

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Omnibusundersökning Återvinning 2009 Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1

För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 SE754 För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P1544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport Stockholm

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme Primärenergifaktorer för avfall och restvärme T.f. Enhetschef Klimat och Hållbara Samhällssystem jenny.gode@ivl.se 08-598 563 18 Avfall Sveriges temadag Aktuellt inom energiåtervinning Skövde, Budskap

Läs mer

biogasanläggningar WR20

biogasanläggningar WR20 Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl. Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Styrmedel - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Avfallsområdet är komplext Aktörer inom avfallsområdet Myndigheter tillstånd,

Läs mer

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027 Bilagor 1 Nuvarande avfallssituation I vår kommun ansvarar kommunstyrelsens teknikutskott för avfallshanteringen. Tillsynen av verksamheten enligt Miljöbalken

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det

Läs mer

Omnibusundersökning - Återvinning 2007

Omnibusundersökning - Återvinning 2007 Omnibusundersökning - Återvinning 00 Projektledare: Beställare: Anders Karlsson Anna-Carin Gripwall Fältarbete: Februari 00 Proj. nr: 0000+0001 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet med

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-05-20 Kommunstyrelsen Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå

Läs mer

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Göran Finnveden Miljöstrategisk analys fms KTH Exempel på existerande styrmedel Deponiförbud förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Deponiskatt

Läs mer

Miljödeklaration - Hurts E30E14

Miljödeklaration - Hurts E30E14 Miljödeklaration - Hurts E30E14 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Förord. Gävle, juni 2005. Johanna Jönsson

Förord. Gävle, juni 2005. Johanna Jönsson Förord Denna studie är ett examensarbete på 20 poäng för civilingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi (180 poäng) vid Linköpings Universitet. Examensarbetet har under våren 2005 utförts vid Högskolan i

Läs mer

Miljöpåverkan av framtida avfallshantering

Miljöpåverkan av framtida avfallshantering Miljöpåverkan av framtida avfallshantering Göran Finnveden, Yevgeniya Arushanyan och Anna Björklund, KTH Ola Norrman Eriksson, Högskolan i Gävle Maria Ljunggren Söderman, Åsa Stenmarck och Jan-Olov Sundqvist,

Läs mer

Samrådsredogörelse Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Samrådsredogörelse Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Samrådsredogörelse Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle avseende SÖRAB samt Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

FRAMTIDA BEHANDLING AV LÄTTNEDBRYTBART ORGANISKT AVFALL I JÖNKÖPINGS KOMMUN

FRAMTIDA BEHANDLING AV LÄTTNEDBRYTBART ORGANISKT AVFALL I JÖNKÖPINGS KOMMUN Uppdragsrapport FRAMTIDA BEHANDLING AV LÄTTNEDBRYTBART ORGANISKT AVFALL I JÖNKÖPINGS KOMMUN EN SYSTEMSTUDIE AV EFFEKTER PÅ MILJÖ, ENERGI OCH EKONOMI Slutrapport 00-09-18 Ola Eriksson Leif Svanblom Industriellt

Läs mer

Förbränning av avfall Incineration off waste

Förbränning av avfall Incineration off waste Högskolan Kristianstad Institutionen för teknik S- 291 88 Kristianstad School of Engineering University of Kristianstad S 291 88 Kristianstad Sweden Förbränning av avfall Incineration off waste Av: Lennart

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Här kan du lämna ditt avfall

Här kan du lämna ditt avfall Här kan du lämna ditt avfall Återvinningscentral På återvinningscentralen lämnar du grovavfall, farligt avfall, elavfall, batterier, sådant som är återanvändningsbart, samt förpackningar och tidningar.

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02

PROJEKT. Tillsyn av avfallssortering. restauranger 2015-12-02 PROJEKT Tillsyn av avfallssortering vid restauranger 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

- Miljökonsekvensbeskrivning

- Miljökonsekvensbeskrivning UTSTÄLLNINGSHANDLING Avfallsplan för Vetlanda, Eksjö, Sävsjö och Uppvidinge kommuner - Miljökonsekvensbeskrivning UTSTÄLLNINGSHANDLING Avfallsplan för Eksjö, Sävsjö, Vetlanda och Uppvidinge kommuner Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Avfallsplan 2009-2012. Kortversion

Avfallsplan 2009-2012. Kortversion Avfallsplan 2009-2012 Kortversion 2 Avfallsplanering I svensk miljölagstiftning krävs att varje kommun har en avfallsplan. Planen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder

Läs mer

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall CHRISTINE AMBELL, ANNA BJÖRKLUND, MARIA LJUNGGREN SÖDERMAN TRITA-INFRA-FMS 2010:4 ISSN 1652-5442 KTH Samhällsplanering och miljö

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer