ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09"

Transkript

1 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska Institutet Anna Björklund, KTH Avd. för Industriellt Miljöskydd Marcus Carlsson, SLU Inst. för Ekonomi Ola Eriksson, KTH Avd. för Industriellt Miljöskydd Björn Frostell, KTH Avd. för Industriellt Miljöskydd Jessica Granath, IVL Svenska Miljöinstitutet Lennart Thyselius, Jordbrukstekniska Institutet

2 STUDIENS INNEHÅLL Hanteringen av avfall genomgår just nu stora förändringar. Statsmakterna försöker på olika sätt se till att en mindre mängd avfall deponeras och i stället materialåtervinns, förbränns eller behandlas biologiskt genom rötning eller kompostering. För kommuner som idag baserar sin avfallshantering på deponering gäller det att på olika sätt få tillgång till anläggningar som kan materialåtervinna, förbränna, röta eller kompostera avfallet. För kommuner som bygger sin avfallshantering på till exempel förbränning gäller det att se till att man utnyttjar sin anläggning på bästa sätt med hänsyn till energiutnyttjande, miljöpåverkan och ekonomi. I studien har analyserats hantering av hushållsavfall och verksamhetsavfall. För vissa avfallstyper finns det flera alternativ till behandling. De fraktioner vi har studerat närmare är: - Lättnedbrytbart organiskt avfall såsom matrester, restaurangavfall och liknande kan läggas tillsammans med brännbart avfall så att dess energiinnehåll tillvaratas genom förbränning. Lättnedbrytbart organiskt avfall kan också sorteras ut som en egen fraktion och behandlas i en rötningsanläggning där man utvinner en brännbar biogas som kan utnyttjas på olika sätt. Man får även en kompostliknande rötrest som kan användas som jordförbättringsmedel. Lättnedbrytbart organiskt avfall kan också sorteras ut och behandlas genom kompostering, där man får en kompost som kan användas som jordförbättringsmedel. - Kartong kan läggas tillsammans med brännbart avfall så att dess energiinnehåll tillvaratas genom förbränning. Det kan också sorteras ut och materialåtervinnas, det vill säga användas som råvara för framställning av nytt papper eller ny kartong. - Plast kan läggas tillsammans med brännbart avfall så att dess energiinnehåll tillvaratas genom förbränning. Det kan också sorteras ut och materialåtervinnas, det vill säga användas som råvara för framställning av nya plastprodukter. I denna studie har vi jämfört olika behandlingsmetoder och kombinationer av behandlingsmetoder för olika avfall. Vi har studerat tre kommuner (Uppsala, Stockholm och Älvdalen) och där utvärderat hur olika avfallsfraktioner bäst bör tas omhand med hänsyn till energiutnyttjande, miljöpåverkan och ekonomi. Studien baseras på metoder som används i livscykelanalys (förkortas LCA och innebär en beskrivning av en produkts eller funktions - t.ex. omhändertagande av avfall - miljöpåverkan under hela dess livscykel från vaggan till graven ). Från insamling, transport och olika behandlingar beräknas energiförbrukning, emissioner och kostnader i datormodellen ORWARE. I modellen tas hänsyn till de besparingar eller kostnader i energi, miljö och ekonomi som uppstår när man utnyttjar avfallet på olika sätt. I de fall resurser kan utvinnas från avfall, omfattar därför modellen även de processer där dessa resurser framställs på konventionellt sätt. På så sätt kan effekterna av energi- och materialutnyttjande från avfall jämföras med hur dessa resurser annars skulle genereras. - Fjärrvärme kan framställas från avfall genom direkt förbränning av avfallet eller genom förbränning av biogas från rötning, annars genom förbränning av biobränsle (ved, flis), kol eller olja. - Elektricitet fås från avfall genom förbränning av avfall, biogas eller deponigas, annars genom elektricitet från elnätet (se även nästa stycke). - Drivmedel för bussar eller personbilar fås från avfall i form av biogas från rötning, annars genom att använda vanlig diesel eller bensin.

3 - Kväve- och fosforgödsel fås från avfall genom att använda rötrest från rötning, kompost från kompostering, annars genom att använda handelsgödsel. - Plast (polyeten) fås från avfall genom att återvinna plastförpackningar, annars genom att framställa ny plast från råolja. - Kartong fås från avfall genom att återvinna kartongförpackningar, annars genom att framställa ny kartong från biomassa (ved). Det är flera yttre faktorer som har mycket stor inverkan på resultatet, och som ibland påverkar resultatet mer än valet av behandlingsmetod: - Ersättningsbränsle: Vad är det för bränsle som används då avfall inte förbränns, eller vad är det för bränsle som ersätts om avfallsförbränningen utökas? I normalfallet har vi valt att betrakta biobränsle som ersättningsbränsle. I känslighetsanalyser har vi undersökt hur resultatet skulle bli om kol eller olja istället skulle vara ersättningsbränsle. - Elproduktion: Hur framställs den elektricitet som förbrukas? Vi har i vår studie använt marginalel baserad på kolkondenskraft (framställning av elektricitet genom förbränning av kol med relativt låg verkningsgrad) som normalfall, men i en känslighetsanalys studerat hur resultatet blir då förbrukad el i stället framställs som medelel (Sveriges elmix består av ungefär 45 % vattenkraft, lika mycket kärnkraft och resten övrig värmekraft). - Systemgränser: Vad är det för processer som räknas in och inte räknas in i systemet? Vi har till exempel inte tagit med kostnader eller transporter som är förknippade med hushållens hantering av avfallet, utan antagit att avfall, inklusive källsorterat avfall, levereras gratis till soptunnan eller återvinningsstationen. I studien utgår vi från att allt potentiellt brännbart avfall som uppstår i respektive kommun skall behandlas. I olika scenarier slussas olika delar av detta avfall till olika behandlingar och energiförbrukning, miljöpåverkan och kostnader beräknas. Parametrar vi beaktat i denna studie är: - Förbrukning av primära energibärare (energiråvaror). Med detta menas energin i form av råvaror; biobränsle i skogen, råolja i oljekällan, etc. I energiråvaror ingår till exempel den energi som förbrukas i samband med råvaruutvinning och transporter samt olika förluster i samband med energiutvinningen. Vi har betraktat både den totala förbrukningen av energiråvaror och förbrukningen av ickeförnyelsebara energiråvaror, där olja, kol, naturgas och uran (räknat som termisk energi från ett svenskt kärnkraftverk) inkluderas. - Olika miljöeffekter som växthuseffekt, försurning, eutrofiering (övergödning) och bildande av marknära ozon (mätt som utsläpp av NO x och VOC). Flöden av tungmetaller har studerats separat. - Företagsekonomisk och samhällsekonomisk kostnad. I den samhällsekonomiska kostnaden inkluderas miljökostnaden (med miljökostnad menas en ekonomisk värdering av de uppkomna emissionerna).

4 STUDIENS UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE Kommunernas olika storlek återspeglas i avfallsmängderna; Uppsala med 186 invånare ger upphov till ca 113 ton/år, Stockholms befolkning på 496 personer genererar 33 ton/år och Älvdalens 8 1 personer producerar 3 7 ton/år. Dessa mängder omfattar hushållsavfall och verksamhetsavfall. Den mängd avfall som faktiskt behandlas inom systemet för denna studie är dock lägre för alla kommuner. Detta beror på att en del av vissa fraktioner, såsom glas, metall och tidningar, antas återvinnas i alla scenarier. Denna återvinning betraktas inte inom det studerade systemet. Demografi och andra förutsättningar skiljer sig också mycket åt mellan kommunerna. Uppsala och Stockholm är tätortskommuner med egna fjärrvärmenät och anläggningar för förbränning av avfall. Älvdalen är en glesbygdskommun som transporterar sina brännbara sopor till en angränsande kommun, eftersom förbränningsanläggning och fjärrvärmenät saknas i den egna kommunen. I de olika scenarier som studerats slussas avfallet till olika behandlingsalternativ. Samtliga scenarier är mer eller mindre hypotetiska och utvalda för att representera olika ytterlighetsfall. Lättnedbrytbart organiskt avfall kan antingen ingå i det avfall som förbränns eller sorteras ut för att rötas eller komposteras. Plastförpackningar och kartongförpackningar kan antingen ingå i det avfall som förbränns eller sorteras ut för materialåtervinning. Som ett ytterlighetsalternativ har vi också med ett scenario då allt avfall deponeras. En närmare definition av scenarierna för de olika kommunerna finns i tabell 1. Tabell 1. Hur avfallet behandlas i de olika scenarierna. Stockholm* Uppsala* Älvdalen* A1 Förbränning av allt fast avfall. Förbränning av allt fast avfall. Förbränning av allt fast avfall. A2 Förbränning av 9 % av allt fast avfall, 1 % deponeras. Förbränning av 9 % av allt fast avfall, 1 % deponeras. Förbränning av 9 % av allt fast avfall, 1 % deponeras. B1 Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till bussar. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till bussar. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till bussar. Resten av det fasta avfallet förbränns. B2 B3 C D Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till kraft och värme från gasmotor. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till personbilar. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % hårdplast från hushåll och 8 % hård- och mjukplast från affärsverksamheter. Plasten återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % kartong från hushåll och 8 % kartong från affärsverksamheter. Kartongen återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering och rötning av 7 % av avfallet. Biogas till kraft och värme från gasmotor. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % av det lättnedbrytbara organiska avfallet som komposteras i strängkompost. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % hårdplast från hushåll och 8 % hård- och mjukplast från affärsverksamheter. Plasten återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % kartong från hushåll och 8 % kartong från affärsverksamheter. Kartongen återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % av det lättnedbrytbara organiska avfallet. Av detta komposteras 3 % i hemmen och 7 % i en strängkompost. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % av det lättnedbrytbara organiska avfallet som komposteras i strängkompost. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % hårdplast från hushåll. Plasten återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. Utsortering av 7 % kartong från hushåll. Kartongen återvinns. Resten av det fasta avfallet förbränns. E Deponering av allt avfall. Deponering av allt avfall. Deponering av allt avfall. * I samtliga regioner sorteras tidningspapper (75 %), glas (7 %) och metallföremål (5 %) ut och återvinns utanför det betraktade systemet. För vissa avfallsfraktioner sker speciell behandling, enligt nedan: Stockholm: Förbränning av bygg- och rivningsavfall i scenario A-D Uppsala: Rötning av organiskt industriavfall, slakteriavfall och sockervatten i scenario A-E. Kompostering av park- och trädgårdsavfall i scenario A-E.

5 Resultatredovisning i diagramform UPPSALA Behandlade avfallsmängder, ton A1 A2 B1 B 2 B 3 C D E Avfallsdeponering Kartongåtervinning Plaståtervinning Strängkompostering Rötning Förbränning E n e r g i r å v a r o r, T J F ö r n y e l s e b a r a E j f ö r n y e l s e b a r a 7 V ä x t h u s e f f e k t, k t o n C O 2 - e k v i v a l e n t e r F ö r s u r n i n g, t o n S O 2 - e k v i v a l e n t e r Ö v e r g ö d n i n g, t o n s y r e f ö r b r u k a n d e ä m n e n K o s t n a d e r, M k r / å r M iljö 8 6 E x t e r n t s y s t e m A v f a l l s s y s t e m e t 4 2

6 S TOCKHOLM 3 Behandlade avfallsmängder, ton 25 Avfallsdeponering 2 Kartongåtervinning 15 Plaståtervinning 1 5 A 1 A 2 B1 B 2 B 3 C D E Rötning Förbränning 4 E n e r g i r å v a r o r, T J F ö r n y e l s e b a r a E j f ö r n y e l s e b a r a V ä x t h u s e f f e k t, k t o n C O 2 - e k v i v a l e n t e r F ö r s u r n i n g, t o n S O 2 - e k v i v a l e n t e r Ö v e r g ö d n i n g, t o n s y r e f ö r b r u k a n d e ä m n e n Kostnader, Mkr/år Miljö Externt system Avfallssystemet 1

7 ÄLVDALEN 3 5 Behandlade avfallsmängder, ton 3 Avfallsdeponering A 1 A 2 B1 B2 B 3 C D E Kartongåtervinning Plaståtervinning Strängkompostering Rötning Förbränning 4 E n e r g i r å v a r o r, T J F ö r n y e l s e b a r a 2 E j f ö r n y e l s e b a r a V ä x t h u s e f f e k t, k t o n C O 2 - e k v i v a l e n t e r F ö r s u r n i n g, t o n S O 2 - e k v i v a l e n t e r Ö v e r g ö d n i n g, t o n s y r e f ö r b r u k a n d e ä m n e n K o s t n a d e r, M k r / å r Miljö E x t e r n t s y s t e m A v f a l l s s y s t e m e t

8 KOMMENTARER TILL DIAGRAM OCH RESULTAT Energiförbrukning. Den höga förbrukningen av primära energibärare för deponering (scenario E) beror på att man vid deponering inte utnyttjar den energi eller de material som finns i avfallet (i Uppsala och Stockholm antas dock 5 % av den bildade deponigasen utvinnas och användas för framställning av elektricitet). Deponering av avfall får till följd att energi och material måste produceras från jungfruliga råvaror. Emissioner av växthusgaser. Det höga bidraget av växthusgaser från deponering (scenario E) beror på metangasemissioner. Detta trots att vi i Uppsala och Stockholm räknat med att en stor del av den bildade metangasen utvinns och nyttiggörs. Även det scenario då en mindre mängd avfall deponeras under sommaren (scenario A2) ger höga emissioner av metangas. Emissioner av försurande ämnen. De höga emissionerna av försurande ämnen från rötning där gasen används för framställning av el och värme (scenario B2 i Stockholm och Uppsala) beror på NO X -emissioner från förbränningen av biogasen. De höga emissionerna av försurande ämnen från kompostering (scenario B3 i Uppsala och Älvdalen) beror på emissioner av ammoniak från komposteringsprocessen. Spridning av rötrest och kompost på åkermark orsakar också ammoniakemissioner. Emissioner av övergödande ämnen. De höga emissionerna av övergödande ämnen från kompostering (scenario B3 i Uppsala och B2 och B3 i Älvdalen) beror till större delen på emissioner av ammoniak från komposteringsprocessen. De höga emissionerna av övergödande ämnen från deponering beror på utlakning från deponin av både ammoniak och av organisk syreförbrukande substans (samt NO X - emissioner från förbränningen av deponigas i Uppsala och Stockholm). Rötning (B1-B3 i Stockholm, B1-B2 i Uppsala och B1 i Älvdalen) ger högre emissioner av övergödande ämnen, främst genom emissioner från marken där rötresten sprids. Företagsekonomi. De företagsekonomiska kostnaderna skiljer sig lite mellan de olika scenarierna förutom vid deponering av allt avfall. Att deponering blir dyrare beror på att det kostar mer att framställa fjärrvärme, drivmedel, gödselmedel, plast och kartong från jungfruliga råvaror i stället för från avfallet. Samhällsekonomi. Samhällsekonomin grundar sig i princip på den företagsekonomiska kostnaden, till vilka lagts en värdering av de olika emissionerna. Deponering samt rötning och kompostering ger relativt höga miljökostnader. Detta beror på metanemissioner för deponering (scenario E), samt på kväveläckage och tungmetallspridning på åker för kompostering och rötning (scenario B1, B2 och B3).

9 Känslighetsanalys av bränsleval De tydligaste effekterna av att anta att kol eller olja är ersättningsbränsle för värmeproduktion istället för biobränsle är att förbränning blir mer gynnsamt än materialåtervinning och biologisk behandling av avfall, framförallt vad gäller bidrag till växthuseffekten. Detta beror på att de besparingar av växthusgaser från värmeproduktion som fås när värme genereras från avfall i stället för på konventionellt sätt blir större. En förändring av alternativt elproduktionssätt från marginalel till medelel missgynnar framförallt deponering och rötning (samt i Stockholm förbränning) relativt de andra behandlingsmetoderna, då det är från dessa processer som avfallshanteringssystemet genererar elektricitet. Detta beror på att de miljöbesparingar som fås när elektricitet genereras från avfall blir mindre när den mindre miljöbelastande medelelen antas vara det konventionella alternativet.

10 GENERELLA SLUTSATSER Det är svårt att utifrån de erhållna resultaten säga att ett alternativ är bättre än något annat. Man kan urskilja fördelar och nackdelar med alla alternativ. Deponering är dock nästan genomgående sämre än övriga alternativ. Med hänsyn till osäkerheter i resultatet och det faktum att skillnaderna är små i de flesta fall, så kan följande slutsatser dras: Utnyttjande av energin och materialet i avfallet är positivt ur såväl miljösynpunkt som ur samhällsekonomisk synvinkel. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energiutnyttjande och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i avfallssystemet för vardera av de tre kommunerna, även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Då avfallet väl är insamlat så har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Under den tid på sommaren då förbränningsanläggningen står avställd för planerat underhåll, och för att värmebehovet är lågt, är det bättre ur alla betraktade aspekter att bala och lagra avfall än att deponera avfall. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbart med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter nyproducerad plast. I den plaståtervinning som förekommer idag är det bara en liten del av den återvunna plasten som ersätter jungfrulig plast (tillverkad av olja eller naturgas), i stället används den återvunna plasten till bullerplank, pallklotsar och liknande där den återvunna plasten i princip ersätter trä. Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbart med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning, och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Energimässigt beror det på hur rötgasen används. Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbart med rötning, men ger större energiförbrukning och miljöpåverkan. Det bör påpekas att samtliga slutsatser för lättnedbrytbart organiskt avfall grundar sig på antagandet att all rötrest eller kompost får avsättning i jordbruket och då ersätter handelsgödsel. Emellertid har detta antagande relativt liten inverkan på slutresultaten. För att entydigt motivera en ökad materialåtervinning och ökad biologisk behandling krävs en teknik- och produktutveckling och/eller en annan värdering av utsläpp och miljöeffekter. Vi har i studien inte räknat in transporter av avfall som görs av hushållen, eller den tid och andra resurser som hushållen lägger ned på källsortering. Miljömässigt uppskattas detta inte ha någon betydelse. Samhällsekonomiskt kan dock hushållens tidsåtgång för källsortering göra detta mindre lönsamt, beroende på vilken värdering man lägger på hushållens tid.

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder

Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-2 Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Uppsala

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Uppsala För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Uppsala Stockholm

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Älvdalen

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Älvdalen För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Älvdalen Stockholm

Läs mer

Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge

Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge JTI-rapport Kretslopp & Avfall 23 Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge Systems analysis of waste treatment in the municipalities of Falun and Borlänge Andras Baky Linda Malmén

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

biogasanläggningar WR20

biogasanläggningar WR20 Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Förbränning av avfall Incineration off waste

Förbränning av avfall Incineration off waste Högskolan Kristianstad Institutionen för teknik S- 291 88 Kristianstad School of Engineering University of Kristianstad S 291 88 Kristianstad Sweden Förbränning av avfall Incineration off waste Av: Lennart

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall CHRISTINE AMBELL, ANNA BJÖRKLUND, MARIA LJUNGGREN SÖDERMAN TRITA-INFRA-FMS 2010:4 ISSN 1652-5442 KTH Samhällsplanering och miljö

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Förord. Gävle, juni 2005. Johanna Jönsson

Förord. Gävle, juni 2005. Johanna Jönsson Förord Denna studie är ett examensarbete på 20 poäng för civilingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi (180 poäng) vid Linköpings Universitet. Examensarbetet har under våren 2005 utförts vid Högskolan i

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Robusta och flexibla strategier för. utnyttjande av energi ur avfall

Robusta och flexibla strategier för. utnyttjande av energi ur avfall Robusta och flexibla strategier för utnyttjande av energi ur avfall GÖRAN FINNVEDEN ANNA BJÖRKLUND MARKUS CARLSSON REICH OLA ERIKSSON ADRIENNE SÖRBOM TRITA-INFRA-FMS 2005:2 ISSN 1652-5442 Centrum för miljöstrategisk

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092 RAPPORT U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092 Förord Import av brännbart avfall är ett kontroversiellt ämne som ofta är utsatt för en känslomässig debatt i media. Tidigare

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering Innehåll Sidan 4 Deponering Sidan 5 Avfall är bränsle Sidan 6 Ekoparken Gas Sidan 7 Sidan 8 Farligt avfall från småföretag Sidan 9 Aska och slagg Sidan 10

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

AVFALLSDEPONIERNA SOM KOLSÄNKA NYE BERAKNINGER FRA AVFALLSFORSKNING

AVFALLSDEPONIERNA SOM KOLSÄNKA NYE BERAKNINGER FRA AVFALLSFORSKNING AVFALLSDEPONIERNA SOM KOLSÄNKA NYE BERAKNINGER FRA AVFALLSFORSKNING Torleif Bramryd Torleif Bramryd, PhD, Assoc. Professor Department of Environmental Strategy University of Lund Campus Helsingborg PO-Box

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall

Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall Matavfallsåtervinning Rester, rens och skal är inte värdelöst skräp! Det innehåller näring och energi som vi kan ta tillvara.

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Återvinning. för hushållen

Återvinning. för hushållen Återvinning för hushållen Återvinningscentral På återvinningscentralerna, ÅVC, kan hushållen lämna in sitt grov- och trädgårdsavfall samt farliga avfall kostnadsfritt. Denna service ingår i renhållningsavgiften.

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Innehållsförteckning - Statistikblad

Innehållsförteckning - Statistikblad Innehållsförteckning - Statistikblad Flik Status Saknas 1 Innehållsförteckning 2 Beskrivning av statistiken Klar? 3 Omvandlings- GWP- och densitetstabeller Klar Värden för LDgas, dieselolja, petroleumkoks

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen består

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063.

Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063. F arligt avfall Vad är farligt avfall? Vad som är farligt avfall är noga bestämt i förordningen för farligt avfall, SFS 2001:1063. Farligt avfall bör alltid hanteras med stor noggrannhet och försiktighet

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN

SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN SORTERINGSGUIDE I TRANEMO KOMMUN Vad är avfall? Allt blir förr eller senare avfall. Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen

Läs mer