Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning"

Transkript

1 Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i landets alla kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är "Det finns inget avfall". Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och att det avfall som uppstår återvinns och tas om hand på bästa sätt. Kommunerna och deras bolag är ambassadör, katalysator och garant för denna omställning. Avfall Sverige bildades redan 1947 och har omkring 400 medlemmar. Avfall Sveriges medlemmar är kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag inom avfall och återvinning. Deras kunder utgör Sveriges invånare och en stor del av näringslivet. Genom medlemmarna representerar Avfall Sverige Sveriges befolkning. I Avfall Sverige ingår, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och privata utförare aktiva inom avfallshantering. Generella synpunkter Avfall Sverige vill härmed framföra följande synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 1, dels förslag om nya indikatorer gällande avfallsutrymmen och avfallsgenerering, och dels synpunkter på Indikator 4 - Energislag och på ny indikator Förnybart bränsle. Det finns även kopplingar mellan avfallsgenerering och avfallsutrymmen från en miljöbyggnad med Indikator 4 Energislag. Huvudbudskapet med denna skrivelse är att påvisa att det svenska systemet för avfallshantering är mycket komplext med många miljömässiga aspekter och uppmana SGBC att analysera saken i grunden för att kunna formulera relevanta betygskriterer i Miljöbyggnad. 1 Hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 finns att ladda ner från SGBCs hemsida, https://www.sgbc.se/aktuellt-i-mb3/1184-hearing-version-for-miljobyggnad-3-0-finns-nu-att-ladda-ner Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E-post Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer

2 I december 2015 lämnade Avfall Sverige en skrivelse 2 till projektet. Avfall Sverige kan konstatera att de förslag som presenteras i inlagan inte har beaktats och inte finns omnämnda i hearingversionen. Avfallsförbränning med energiåtervinning skapar miljönytta Avfall bör hanteras enligt avfallshierarkin vilket innebär att avfall i första hand bör förebyggas, i andra hand återanvändas eller materialåtervinnas, i tredje hand energiåtervinnas och i sista hand deponeras. Avfallshierarkin, som numera kodifierats i miljöbalken, är konstruerad utifrån miljöaspekter, men detta till trots finns det tillfällen då energiåtervinning är den mest lämpande och den enda behandlingsformen. Det gäller till exempel för att (1) ta hand om rester från annan återvinning, alltså material- och biologisk återvinning, (2) ta hand om material som inte längre kan återvinnas, och (3) destruera förorenat material som inte ska återcirkuleras in i samhället 3. På så vis fungerar energiåtervinning som ett komplement till material- och biologisk återvinning samt som en sänka för material vi inte vill ska recirkuleras i samhället. Dessutom är energiåtervinning fortsatt en förutsättning för det deponiförbud vi har haft i Sverige sedan 2002 (brännbart avfall) respektive 2005 (organiskt avfall). Ett deponiförbud som inneburit att Sverige har den lägsta andel deponering av hushållsavfall inom EU. Avfallsutrymmen För att minska mängden restavfall till energiåtervinning och öka andelen avfall till materialåtervinning och biologisk återvinning, är det viktigt att fokusera på uppströmsarbete. Förutom att varor och produkter bör produceras på ett sätt som gör dem hållbara, separerbara och återvinningsbara, bör det även vara lätt för boende och verkande i byggnader att sortera rätt. Det bör finnas möjlighet för god infrastruktur och god logistik i och kring byggnaden. Ju bättre förutsättningar för god källsortering, desto bättre källsortering och desto mindre andel restavfall från sådana byggnader. Det ska vara lätt att göra rätt! All erfarenhet visar att källsortering ger bäst resultat när insamlingssystemen etableras i eller i direkt anslutning till bostaden. Miljöbyggnad 3.0 bör därför ha med indikator som styr åt att nya byggnader samt vid ombyggnad av gamla byggnader, får goda förutsättningar för källsortering och avfallshämtning vid förvaltningsstadiet. Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen 4 bör därför kunna användas som grund för ny indikator som arbetsgrupp Förvaltning och arbetsgrupp Tomt och infrastruktur kan arbeta fram. Restavfall I Sverige gick 232 kg restavfall från hushåll per person till avfallsförbränning med energiåtervinning år Det är ca 50 procent av allt hushållsavfall i Sverige. Till denna 2 Avfall Sveriges inlaga , 3 Rapport E2013:08 - Ökad materialåtervinning vad är avfallsförbränningens roll?, Avfall Sverige 4 Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen, 2 (8)

3 mängd hör även jämförligt avfall från verksamheter t.ex. den vanliga soppåsen från ett kontor eller köksverksamhet. 5 Den andra hälften av hushållsavfall tas om hand för biologisk återvinning och materialåtervinning. Energiåtervinning genom avfallsförbränning är den enda behandlingsform som är tillåten i Sverige för detta restavfall som inte har gått till materialåtervinning eller till biologisk återvinning. I Sverige har vi deponiförbud av organiskt och brännbart avfall - av miljö- och i synnerhet av klimatskäl. Samhället som sådant genererar således restavfall som måste behandlas i anläggningar som förbränner avfall. När ett avfall blivit ett restavfall är alternativen knappa. En del metaller kan sorteras ut strax innan förbränning samt efteråt i bottenaskan. Men i övrigt sker utsortering till materialåtervinning i våra hem och byggnader det kallas källsortering. Restavfall som måste gå till förbränning uppkommer såväl i kommuner med en avfallsförbränningsanläggning, men också i kommuner utan en sådan anläggning. Restavfall som måste gå till förbränning uppkommer alltså både i miljöbyggnader med uppvärmningskälla annan än fjärrvärme med avfall i mixen, som i miljöbyggnader med fjärrvärme från avfall. Alla genererar restavfall som måste behandlas med energiåtervinning. De kommuner som inte har en sådan anläggning upphandlar avfallsbehandlingstjänsten från anläggning utanför kommunen. Miljöbyggnad 3.0 bör därför ha med indikator som styr åt mindre mängd avfall generellt och mindre mängd restavfall specifikt. Detta gäller såväl i byggfas som i förvaltningsfas. Självfallet bör avfallsmängder även kopplas till den nya LCA-indikatorn på sikt. Avfall som måste gå till förbränning uppkommer i alla delar av livscykeln för alla typer av aktiviteter. Eftersom det finns utmaningar i att sätta upp en indikator på avfallsmängder, bör Miljöbyggnad 3.0 styra åt att goda avfallsutrymmen, god infrastruktur och väl fungerande avfallslogistik premieras vid certifiering. Byggskedet - Förnybart bränsle Föreslagen indikator Förnybart bränsle i byggskedet syftar till att styra mot ett bättre bränsleval för maskiner och fordon. Avfall Sverige menar att en sådan indikator är ett bra tillskott i Miljöbyggnad 3.0. I hearingversionen är kriterierna dock skrivna så att en viss andel eldrivna fordon och maskiner är ett krav för att uppnå både Silver och Guld (10 procent respektive 20 procent). Om det i byggfasen används fordon som drivs på biogas till 100 procent, bör väl det ge högre betyg än Brons? I Sverige finns det nationella mål om separat insamling av matavfall. Merparten av kommunerna (200 av 290) har redan infört separat insamling av matavfall. Av det insamlade matavfallet produceras biogas, biogödsel och kompost. Vid rötning tas både 5 Utöver restavfall från hushåll (och jämförligt från verksamheter) går ungefär en lika stor mängd restavfall från verksamheter till energiåtervinning. 3 (8)

4 energin (biogas och uppgradering till fordonsgas) och näringsämnen (biogödsel) tillvara för fortsatt användning i kretsloppet. Det är viktigt att Miljöbyggnad 3.0 inte styr åt att fordonsgas baserad på biogas väljs bort. Indikator 4 Energislag Det finns goda anledningar att frångå ursprungsmärkning (fossilt och biogent) när det gäller restavfall som ett bränsle. För att förstå varför det är en skillnad på restavfall i jämförelse med traditionella bränslen såsom olja, kol, naturgas och biobränslen, behöver man förstå avfallshantering. Eftersom Sverige av miljö- och klimatskäl har deponiförbud av organiskt och brännbart avfall, finns det restavfall som måste behandlas i anläggningar som förbränner avfall. När ett avfall blivit ett restavfall är alternativen få. En del metaller kan sorteras ut strax innan förbränning samt efter förbränning, i bottenaskan. Utsortering av de fossila inslagen i avfallet sker således huvudsakligen i hemmen och i verksamheterna inte på en förbränningsanläggning. Restavfall, såsom namnet antyder, är en rest som finns kvar efter att material till materialåtervinning och biologisk återvinning har sorterats ut. I Sverige sker denna utsortering genom källsortering. Separat insamlade fraktioner av plast kan däremot fysiskt styras, och styrs i så stor utsträckning som möjligt, till annan behandling än avfallsförbränning. Restavfall som måste gå till förbränning uppkommer således såväl i kommuner med en avfallsförbränningsanläggning, som i kommuner utan en sådan anläggning. Restavfall som måste gå till förbränning uppkommer alltså i miljöbyggnader med uppvärmningskälla annan än fjärrvärme med avfall i mixen, såväl som i miljöbyggnader med fjärrvärme från avfall. Alla genererar restavfall som måste behandlas med avfallsförbränning. De kommuner som inte har en sådan anläggning upphandlar avfallsbehandlingstjänsten från anläggning utanför kommunen. Avfall Sverige kan konstatera att en byggnad som ligger i en kommun som inte har avfallsförbränning, men som ändå har restavfall som måste förbrännas, har lättare att få Guld vid certifiering av Miljöbyggnad med fjärrvärme som uppvärmningskälla, jämfört med en byggnad med fjärrvärme som ligger i den kommun som tar hand om den förstnämnda kommunens restavfall. De kommuner som inte tar hand om sitt eget restavfall har således lättare att upprätta Guld-byggnader än de kommuner som faktiskt tar hand om just det restavfallet. Det ger en snedvridning ur såväl avfallsbehandlings- som systemperspektiv En konsekvens blir att Miljöbyggnad 3.0 styr så att kommuner inte bör ta hand om sitt eget restavfall. Certifieringen styr i riktning att det upprättas miljöbyggnader i kommuner som inte tar hand om sitt eget restavfall. Är detta verkligen en bra styrning? 4 (8)

5 Den yttersta konsekvensen av en sådan styrning skulle kunna bli att ingen väljer att använda avfall som bränsle, för att uppnå märkningen Guld. Det skulle, åtminstone teoretiskt, tvinga fram en omfattande export av avfall för energiåtervinning utanför Sverige. Det skulle leda till sämre miljö och energihushållning, eftersom svenska avfallsförbränningsanläggningar är mest energieffektiva i världen. Det säger sig självt att en sådan utveckling vore kontraproduktiv. Alternativet dessförinnan för fjärrvärmeleverantörer är att allokera fossila utsläpp från restavfall på de kunder som inte är har ett Miljöbyggnadscertifikat, vilket bara innebär att samma utsläpp flyttas runt utan någon som helst utsläppsminskning. Enligt Miljöbyggnads manual är syftet med Indikator 4 att premiera byggnader som i stor utsträckning använder energi som är förnybar, som ger små utsläpp och lite avfall. Avfall Sverige kan konstatera att ett av syftena med avfallförbränning är att minska mängden avfall i samhället, vilket således borde medföra ett högt betyg i Indikator 4. Ett annat syfte med avfallsförbränning är destruera förorenat material som man inte vill få tillbaka in i samhället, vilket innebär att även kriteriet om små utsläpp är uppfyllt. Det är således förvånande att avfallsförbränning med energiåtervinning ges ett relativt lågt betyg i Indikator 4. Avfallsförbränning är det enda alternativ som finns för det restavfall en miljöbyggnad ger upphov till. Avfall Sverige ifrågasätter syftet med Indikator 4. Varför bedöms förnybar energi vara viktigare än klimatprestanda ur ett systemperspektiv? Varför bedöms små utsläpp och lite avfall vara viktigare än till exempel resurseffektivitet? Om felaktiga bedömningar görs på dessa punkter riskerar utvecklingen att drivas i fel riktning. Det är därför av yttersta vikt att oberoende forskare med energisystemkompetens ger sin syn på saken innan syftet med Indikator 4 formuleras. Ur klimatsynpunkt är energiåtervinning bättre än deponering (Bilaga 1). Förbränning av avfall med energiåtervinning samt fjärrvärme som uppvärmningskälla är också de enskilt största bidragande orsakerna till att Sverige som nation lyckats minska utsläppen av växthusgaser så pass mycket som man gjort (Bilaga 2). Dessa miljö- och klimatnyttor kommer inte till sin rätt i nuvarande version av Miljöbyggnad. Detta måste rättas till i kriterierna för Miljöbyggnad 3.0. Arbetet med Miljöbyggnad 3.0 är delvis finansierat av Energimyndigheten. I projektbeskrivning framgår att Inga alternativ kan avfärdas godtyckligt. Arbetet utgår från vetenskaplighet, är helt transparent och ska tåla att granskas. Alla beslut ska vara välmotiverade och dokumenterade genom hela projektet.. Avfall Sverige vill belysa att detta måste följas i hanteringen av de inlagor som Avfall Sverige lämnat till projektet. Avfall Sverige bistår gärna SGBC i arbetet med kriterierna för Miljöbyggnad 3.0. Avfall Sverige kan bidra med kompetens, kontakter med forskare inom området och med underlag i form av statistik och vetenskapliga rapporter. 5 (8)

6 För fortsatta kontakter i dessa frågor hänvisar vi till vår rådgivare Jakob Sahlén, telefon Vänliga hälsningar Avfall Sverige Weine Wiqvist Vd 6 (8)

7 Bilaga 1 Utdrag från Naturvårdsverkets hemsida https://www.naturvardsverket.se/nyheter-och-pressmeddelanden/importen-av-avfall-till- Sverige-okar-/ 7 (8)

8 Bilaga 2 Utdrag från Naturvårdsverkets hemsida https://www.naturvardsverket.se/nyheter-och-pressmeddelanden/fortsatt-minskadeutslapp-av-vaxthusgaser-i-sverige-/ 8 (8)

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

SKRIVELSE: Inlaga till arbetet med Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

SKRIVELSE: Inlaga till arbetet med Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 14 december 2015 SKRIVELSE: Inlaga till arbetet med Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2016/01735/Kl Malmö den 20 oktober 2016 REMISSVAR: Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2016/01154/Ke. Malmö den 1 september 2016

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2016/01154/Ke. Malmö den 1 september 2016 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2016/01154/Ke Malmö den 1 september 2016 REMISSVAR: Remiss av Naturvårdsverkets rapport Minskad förbrukning av plastbärkassar samt separat promemoria

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

SKRIVELSE: Innefatta renhållningspersonal i utredningens överväganden och förslag

SKRIVELSE: Innefatta renhållningspersonal i utredningens överväganden och förslag Ju 2016:23 Blåljusutredningen 103 33 Stockholm Malmö den 27 oktober 2017 SKRIVELSE: Innefatta renhållningspersonal i utredningens överväganden och förslag Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfallshantering

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen 551 82 Jönköping Dnr 4.7.16-11784/13 Malmö den 11 maj 2015 REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Till Avfall Sveriges kommunmedlemmar. Malmö den 5 december 2016

Till Avfall Sveriges kommunmedlemmar. Malmö den 5 december 2016 Till Avfall Sveriges kommunmedlemmar Malmö den 5 december 2016 INFORMATION: Redogörelse från Avfall Sverige för hushållsavfallsdefinitionen i anledning privat insamlingsentreprenörs avtal med en livsmedelskedjas

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Göran Finnveden Miljöstrategisk analys fms KTH Exempel på existerande styrmedel Deponiförbud förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Deponiskatt

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013:

Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 4 oktober 2013 Regeringsuppdraget om reviderade mål för återvinning och mål för förberedelse för återanvändning möte den 27 september 2013: Synpunkter från Avfall

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Avfallsindikatorer För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL Foto: Avfall Sverige Avfallsindikatorer I projektet Indikatorer för

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva

Läs mer

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53)

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 11 oktober 2013 REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

REMISSVAR: Upphandlingsutredningen 2010 slutbetänkande (SOU 2013:12) Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

REMISSVAR: Upphandlingsutredningen 2010 slutbetänkande (SOU 2013:12) Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2013/1826/RU Malmö den 19 juni 2013 REMISSVAR: Upphandlingsutredningen 2010 slutbetänkande (SOU 2013:12) Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Ressourcer vigtigere end systemvalg ved udsortering af organisk dagrenovation Angelika Blom Om Avfall Sverige Swedish Waste Management Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning

Läs mer

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Styrmedel - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Avfallsområdet är komplext Aktörer inom avfallsområdet Myndigheter tillstånd,

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? 2016-01-12 Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar? Korta svaret: behandlingspriset Men varför är det så mycket billigare att behandla restavfallet

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/3309/Ke Malmö den 15 februari 2013 REMISSVAR: Remiss av svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) av den 4 juli 2012 om avfall

Läs mer

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 Sida 1 (9) Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 stockholm.se 1 Sida 2 (9) INNEHÅLL 1 Sammanfattning.. 3 2 Bakgrund 3 2.1 Matavfall... 3 2.1.1 Historik för Stockholm... 3 2.2 Förpackningar...

Läs mer

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Analysgruppen Grön omställning Jonas Karlsson Ordförande Malmö den 13 augusti 2015 Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Avfall Sverige har genom Per-Erik Persson, VafabMiljö och ordförande för arbetsgruppen

Läs mer

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56) M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Profu. Johan Sundberg

Profu. Johan Sundberg Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers Profu 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projek4nriktad forskning

Läs mer

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Omnibusundersökning Återvinning 2009 Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september 1(6) Naturvårdsverket 2015-10-29 Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september Grupp 1 - Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm. Dnr M2015/04155/Mm. Malmö den 19 februari 2016

Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm. Dnr M2015/04155/Mm. Malmö den 19 februari 2016 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2015/04155/Mm Malmö den 19 februari 2016 REMISSVAR: Remittering av Europeiska kommissionens förslag COM(2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi

Läs mer

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se Avfallsplan Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020 Vellinge.se Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Underlagsmaterial till avfallsplanen finns i Bilagor till avfallsplanen som hittas

Läs mer

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl. Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall En ingående beskrivning av projektet Kompletterande informationsbroschyr till tjänstemannautlåtandet kring nytt insamlingssystem

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad

AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad AVFALLSPLAN 2016-2020 Burlövs kommun & Malmö stad Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 5 Fokusområde 1 hållbar konsumtion för minskade

Läs mer

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund s avfallsplan 2013-2016 ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN 2013-2016 s avfallsplan 2013-2016 FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

AVFALLSPLAN

AVFALLSPLAN Laxå januari 2013 LAXÅ KOMMUN AVFALLSPLAN 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13, 7 Dnr KS 2012294-450 FÖRORD Denna plan utgör Laxå kommuns avfallsplan i enlighet med 11 15 kap miljöbalken och

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för Hållbar utveckling KTH Typer av styrmedel Juridiska (t.ex. lagar, förordningar)

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN Innehållsförteckning 1 Mål för avfallshantering... 3 2 Förutsättning för markanvisning... 3 3 Avfall från flerbostadshus... 3 3.1 System för insamling av matavfall och restavfall...

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa

Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-05-20 Kommunstyrelsen Svar på motion 2011:01 om att införa viktbaserad avfallstaxa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå

Läs mer

Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet

Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet PM 2005 RVIII (Dnr 303-3301/2005) Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme Primärenergifaktorer för avfall och restvärme T.f. Enhetschef Klimat och Hållbara Samhällssystem jenny.gode@ivl.se 08-598 563 18 Avfall Sveriges temadag Aktuellt inom energiåtervinning Skövde, Budskap

Läs mer

Avfallsplan. för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER. Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx

Avfallsplan. för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER. Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx Avfallsplan för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Stadigt ökande avfallsmängder

Stadigt ökande avfallsmängder Stadigt ökande avfallsmängder Johan Sundberg, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mattias Olofsson, Profu / Avfallsgruppen, Chalmers tekniska högskola Mikael Johnsson, Profu Trots alla nya

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Avfallstaxan 2016 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet

Läs mer

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad 2011-02-17

Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 2008 & 2009 Senast uppdaterad 2011-02-17 Sammanställning av rapporteringen av elektriska och elektroniska produkter till Naturvårdsverket åren 28 & 29 Senast uppdaterad 211-2-17 Sålda mängder EE-produkter (i kg) år 29 år 28 97 18 57 99 957 155

Läs mer

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2016/00248/Ke. Malmö den 30 maj 2016

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2016/00248/Ke. Malmö den 30 maj 2016 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2016/00248/Ke Malmö den 30 maj 2016 REMISSVAR: Naturvårdsverkets rapport Redovisning av uppdrag om genomförandet av systemen med producentansvar för

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL?

ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? ÖKAD MATERIALÅTERVINNING - VAD ÄR ENERGIÅTERVINNINGENS ROLL? RAPPORT E2013:08 ISSN 1103-4092 FÖRORD Denna rapport, framtagen av Johan Sundberg (Profu), beskriver och diskuterar rollen energiåtervinningen

Läs mer

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer