Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder"

Transkript

1 För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet AB (projektledare) Andras Baky, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik Marcus Carlsson Reich, IVL Svenska Miljöinstitutet Ola Eriksson, KTH Avd för Industriellt Miljöskydd Jessica Granath, IVL Svenska Miljöinstitutet B 1462 Stockholm, februari 2002

2 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress/address Box STOCKHOLM Telefonnr/Telephone RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary Projekttitel/Project title Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder Anslagsgivare för projektet/project sponsor Statens Energimyndighet Rapportförfattare/author Jan-Olov Sundqvist, Jessica Granath och Marcus Carlsson Reich, IVL, Ola Eriksson, KTH, Andras Baky, JTI Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder Sammanfattning/Summary I en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien baseras på en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi (i livscykelperspektiv) och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi) - i grundfallet räknas hushållens arbete inte in i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposteras eller materialåtervinnas. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervinningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är bäst. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning eller gentemot rötning. Om man räknar in hushållens arbete i den samhällsekonomiska kalkylen blir materialåtervinning samhällsekonomiskt dyrare än förbränning. Förbränning, rötning och kompostering kräver ungefär lika mycket arbete av hushållen och skillnaderna mellan dessa påverkas mycket lite av om hushållens arbete räknas in. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka både resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen. Bibliografiska uppgifter/bibliographic data IVL Rapport/report B 1462 Beställningsadress för rapporten/ordering address IVL, Publikationsservice, Box 21060, S Stockholm. Eller via fax: , eller

3 Förord I januari 1993 startades ett projekt som senare kom att kallas för ORWARE (Organic Waste Research). Projektet finansierades av AFR (Avfallsforskningsrådet). Det genomfördes i samarbete mellan SLU, JTI, IVL och KTH med Thomas Nybrant vid institutionen för Lantbruksteknik vid SLU som projektledare. Flera doktorander arbetade i projektet från början. I projektet utvecklades en datorbaserad simuleringsmodell för att studera hanteringen av lättnedbrytbart organiskt avfall. Projektet förlöpte i flera etapper fram till slutet av 1997, då AFR (som då gått upp i Naturvårdsverket) upphörde med sin verksamhet. Under slutet av 1997 utlyste NUTEK ett nytt forskningsprogram Energi från Avfall, som från 1998 administrerades av Energimyndigheten. Ur detta program fick vi medel för att fortsätta utveckla ORWARE och fokusera på energiutnyttjande från avfall. Den första etappen rapporterades i början av 2000 (Sundqvist et al, 1999 a-d). Arbetet har sedan fortsatt i en andra etapp under som redovisas i föreliggande rapport. Arbetet i denna studie har genomförts i samarbete mellan IVL, KTH (Avdelningen för Industriellt Miljöskydd) och JTI. Att leda ett samarbetsprojekt mellan många parter är ungefär som att dra igång ett stort tågsätt. Det går åt en stor mängd energi för att dra igång tågsättet, men när det väl kommit igång är det svårt att stoppa det. Och när tåget är igång vill det till att alla tågväxlar fungerar för att det inte ska spåra ur. Det är en mängd personer som deltagit i projektet. De som står som medförfattare är de kollegor som medverkat i hela projektet och som arbetat aktivt med att få ihop denna slutrapport. Därutöver vill jag ge ett stort tack till följande personers insatser: - Anna Björklund på KTH, Avdelningen för Industriellt Miljöskydd var med vid planeringen av arbetet, men prioriterade barnafödande och barnaskötsel framför systemanalys av avfallshantering. - Björn Frostell på KTH, Avdelningen för Industriellt Miljöskydd var med vid planeringen av arbetet, men valde att arbeta med miljöfrågor i Nicaragua åt SIDA. - Mikael Raaterova på Kairos Future har hjälpt oss med de sociologiska delarna i projektet. Vidare har flera examensarbeten utförts inom ramen för projektet. Samtliga dessa har skapat värdefulla bidrag till projektet. Referenser till deras rapporter anges i rapporten. Jag vill rikta ett stort tack till: - Anna-Sofia ( Annsie ) Carlsson, som har bidragit med sitt examensarbete Plaståtervinning i Sverige, se Carlsson (2002) i referenslistan. - Magnus Rahmberg, som har medverkat med sitt examensarbete Utvärdering och modellering av återvinningsprocesser i ORWARE, se Rahmberg (2001) i referenslistan. - Lasse Bohlin som har gjort (men inte avslutat) sitt examensarbete Hushållens arbete med källsortering. Arbetet kommer att leda till en rapport från Avdelningen för Industriellt Miljöskydd på KTH. 1

4 - Nanna Wikholm, som genomförde sitt examensarbete Utvärdering av tungmetallflöden orsakade av olika avfallshanteringsalternativ, se Wikholm (2001) i referenslistan. - Marie Eriksson, som genomför sitt examensarbete Environmental systems analysis of sewage sludge treatment methods in ORWARE - With emphasis on development of the incineration sub-model, se Eriksson (2002) i referenslistan. Marie har också som projektanställd varit med och skrivit och redigerat slutrapporten. - Charlotta Fahlstedt som håller på och avslutar sitt examensarbete Samproduktion av el, värme och kyla vid termisk behandling av avfall En systemanalytisk teknikbedömning av energi, miljö och ekonomi, se Fahlstedt (2002) i referenslistan. Slutligen riktar jag ett tack till Energimyndigheten som givit oss den ekonomiska möjligheten att genomföra detta projekt. Stockholm Jan-Olov Sundqvist projektledare 2

5 Sammanfattning I en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien utgår från en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposteras eller materialåtervinnas. Detta gäller även när deponigas utvinns och lakvattnet renas. Det bör påpekas att i samtliga scenarier och fall som studerats förekommer deponering av aska/slagg från avfallsförbränning. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervinningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är bäst. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan jämfört med förbränning. Rötning leder totalt sett till en något högre total energiförbrukning än förbränning. Rötning är miljömässigt och samhällsekonomiskt fördelaktigare än deponering. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning. Kompostering av lättnedbrytbart avfall ger inte heller några fördelar jämfört med rötning. Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt något dyrare än rötning och förbränning. Kompostering är miljömässigt och samhällsekonomiskt fördelaktigare än deponering. 3

6 Materialåtervinning verkar generellt ge mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning än förbränning, men högre företagsekonomiska kostnader. De samhällsekonomiska kostnaderna beror ofta på metod för miljöekonomisk viktning. Resultatet är olika för olika material. Störst fördelar med återvinning visar icke-förnybara material som plast och metaller (metaller har dock inte studerats i denna studie, men slutsatsen dras i flera andra LCA-studier). För skogsbaserade material fås större fördelar för mekanisk massa (t.ex. tidningspapper), än för kemisk massa (t.ex. kartong). Materialåtervinning ger något högre samhällsekonomiska kostnader än förbränning, beroende på att minskade miljökostnader äts upp av högre företagsekonomiska kostnader. Om man sätter pris på och räknar in hushållens arbete med avfallshantering och källsortering ger materialåtervinning betydligt högre samhällsekonomiska kostnader än förbränning. Det kan diskuteras hur hushållens arbete ska tas med. I t.ex. utredningen om producentansvaret (SOU 2001:102) tar utredaren inte hänsyn till hushållens arbete i den ekonomiska utvärderingen. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. Om man prissätter hushållens tid för källsortering kan insamlingssystemets utformning påverka den samhällsekonomiska kalkylen. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära (1 station per 1000 invånare) till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära (1 gård per 100 invånare) ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen. 4

7 Summary Energy turnover, and environmental and economic consequences of different municipal solid waste management systems have been studied in a systems analysis. Different combinations of incineration, recycling of separated plastic and cardboard packages and biological treatment (anaerobic digestion and composting) of easy degradable organic waste, were studied and also compared to landfilling. A simulation model (ORWARE), based on LCA methodology, was used. The following parameters were used for evaluating the different waste management options: consumption of energy resources, emissions of greenhouse gases, emissions of acidifying substances, emissions of eutrophicating substances, emissions of photooxidant formers, heavy metal flows, financial economy and welfare economy. The analysis was based on a model municipality. In a sensitivity analysis different technical, geographic and demographic parameters have been varied, making the result to cover several different types of municipalities and regions. The conclusions from the study are as follows. The most obvious conclusion is that landfilling should be avoided. Wastes that can be incinerated (combusted), material recycled, anaerobically digested or composted should not be landfilled. This is valid even if landfill gas is extracted and utilised, and the leachate is collected and treated. This is due to that the resources in the waste are inefficiently utilised when landfilled, making it necessary to produce materials, fuels and nutrients from virgin resources. It is impossible to draw unambiguous conclusions of which of the other treatment options that is most preferable. There are advantages and disadvantages with all options. In a systems perspective there are small differences between incineration and aerobic digestion of easy degradable organic material, and between incineration and material recycling of e.g. plastics and cardboard. Material recycling, anaerobic digestion and incineration should not be seen as competing options, but as completing options. Since it is impossible to obtain 100 % material recycling or 100 % biological treatment there will always be some combustible waste that has to be incinerated. There should always be possibilities to incineration, even if the waste has to be transported to a regional incineration plant. When comparing material recycling and incineration of recyclable materials (e.g. plastics and cardboard), and biological treatment and incineration of easy degradable organic waste, no unambiguous conclusions can be drawn. Anaerobic digestion of easy degradable organic waste has a higher welfare cost than incineration, and has both environmental advantages and disadvantages compared to incineration. Composting of degradable waste has hardly any advantages with respect to environment and energy turnover when being compared to incineration or anaerobic digestion. Composting gives a higher welfare cost than anaerobic digestion and incineration. 5

8 Generally, material recycling seems to give lower consumption of energy resources and lower environmental impact than incineration, but higher financial costs and higher welfare costs. The result is however different for different materials. Recycling gives most advantages for non-renewable materials such as metals and plastics. Materials recycling gives higher financial costs and welfare costs than incineration. If the work at home with source separation is valued and considered in the welfare economic calculus, recycling gives much higher welfare cost than incineration. Transports of waste, when the waste once has been collected, is of very low importance considering consumption of energy resources, environmental impact and economy, if the transport is performed in an efficient manner. Private transports of source separated waste (from home to the collection site) can be of importance if the transport is made by car. Different collection systems have been studied: collection at home, collection in the close neighbourhood (100 inhabitants per collection point), or collection in the far neighbourhood (1000 inhabitants per collection point). The collection system has very low influence on the total consumption of energy resources, the total environmental impact and the total welfare costs. However, the collection system can affect the time people have to spend on waste management (and the welfare cost if the separation and transportation time for people is considered in the welfare economic calculus). 6

9 Innehållsförteckning FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 3 SUMMARY 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7 1. INLEDNING Bakgrund Resultat av tidigare studie Syften, mål och avgränsningar Översikt av genomfört arbete METODÖVERSIKT Översikt Systemanalys och livscykelanalys ORWARE-modellen Bakgrund Avfallssystemet i ORWARE Livscykelperspektivet Ekonomisk metod ANALYSER AV OLIKA ASPEKTER PÅ AVFALLSHANTERINGSSYSTEMET SYSTEMANALYS Målformulering och omfattning Bakgrund och mål Identifiering av parametrar som påverkar resultatet Funktionella enheter Systemgränser Val av ersättningsbränsle för fjärrvärmeproduktion Val av produktion av elektricitet Resultatparametrar Fall och scenarier Modellkommun Behandlingsfall Grundscenario och scenarier för känslighetsanalyser Principer för resultatredovisning Resultat grundscenario Allt avfall: jämförelse av förbränning och deponering Lättnedbrytbart organiskt avfall: jämförelse av förbränning, rötning och kompostering Plastförpackningar: jämförelse av förbränning och materialåtervinning Kartongförpackningar: jämförelse mellan förbränning och återvinning 47 7

10 4.4.5 Översikt av resultatet från grundscenariot Resultat - känslighetsanalys ANVÄNDNING AV RESULTATET FÖR PLANERING AV HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL Inledning Översiktlig jämförelse mellan olika behandlingsmetoder Kommunspecifika förhållanden som kan ändra på ovanstående resultat Hur tas olika avfallsfraktioner omhand på bästa sätt Lättnedbrytbart organiskt avfall Plastförpackningar Kartongförpackningar Restavfall Andra avfallsfraktioner När är olika behandlingsmetoder av intresse Tillgänglig kapacitet för brännbart och organiskt avfall Materialåtervinning Förbränning Rötning Kompostering Deponering Termisk förgasning 63 REFERENSER 65 BILAGA 1. INDATA I STUDIEN 1 1. Inledning 1 2. Avfall Fraktioner/sammansättning Mängder 4 3. Delmodeller i avfallshanteringssystemet Insamling Transporter Förbränning Termisk förgasning Deponering Rötning Kompostering Avloppsreningsverk Spridning av rötrest och kompost på åkermark Gasanvändning Plaståtervinning Kartongåtervinning Ekonomimodellen Delmodeller i det kompletterande systemet El Fjärrvärme Drivmedel Handelsgödsel Plastgranuler Kartong Ekonomimodellen 60 8

11 5. Viktningsfaktorer Karaktäriseringsfaktorer Ekonomiska viktningsmetoder 64 BILAGA 2. ANALYSER AV OLIKA ASPEKTER PÅ AVFALLSHANTERINGSSYSTEMET 1 1. Inledning 1 2. Miljöpåverkan och energiförbrukning från byggsfasen av anläggningar Inledning Byggfasen Litteraturstudie Slutsats 5 3. Hushållens arbete och transporter Inledning Syften och mål Genomförande Resultat av enkätundersökningen Avslutande reflektioner 23 Appendix 1. Följebrev och enkät Återvinningsprocesser Kartläggning av återvinning i Sverige LCA av däckavfall Resultat från tidigare LCA-studier av andra material Avfallets sammansättning Inledning Avfallssammansättning enligt olika källor Diskussion Hushållsarbete med källsortering Inledning Mål Litteraturstudie Beräkning av samhällsekonomisk kostnad för hushållens arbete Diskussion och slutsats Marknad för återvunna material plast Inledning Kartläggning av plaståtervinning i Sverige LCA av plaståtervinning Slutsatser Marknad för återvunna material rötrest Inledning Biogasanläggningar i Sverige Slutsatser Kostnadseffektiv rötning Tungmetallflöden i avfallssytemet och det kompletterande systemet Inledning Kartläggning av tungmetallflöden Resultat Slutsatser Identifiering av förändringar i samhälle och teknik Bakgrund och mål Genomförande Resultat 55 9

12 12. Termisk förgasning av avfall för vätgasproduktion Inledning Utförande Resultat Slutsatser och diskussion Förbränning av rötslam Inledning Metod och systemgränser Preliminära resultat Slutsatser Fjärrkyla Inledning Metod och systemgränser Resultat Attityder och värderingar Inledning Syfte och mål Genomfört arbete Det sociala sammanhanget för hushållens avfallshantering Hypotes för hushållsmodellen Förslag till undersökning av hushållens avfallshantering Aktörsanalys Inledning ORWARE-systemet Kommun Skillnader mellan system och komplikationer av detta Energibolag Hushåll Återvinningsindustrin och materialbolagen Stat Lantbruk NGO:s Massmedia Nyckelparametrar 98 BILAGA 3. RESULTAT AV SYSTEMANALYS 1 1. Inledning Läsanvisning för Bilaga Fall och scenarier som studerats 2 2. Resultat - grundscenario Förbrukning av energiråvaror Miljöpåverkan Ekonomi Sammanfattning av resultat från grundscenariot Skillnader grundscenario och tidigare resultat Känslighetsanalys Metod för elframställning Kraftvärme från avfallsförbränning Fjärrvärme Transportavstånd Hushållens arbete Spridning av rötrest/kompost Samhällsförändringar - värderingar av miljöpåverkan och naturresurser Resultat - deponin som kolsänka Sammanfattning av känslighetsanalyser 38 10

13 1. Inledning 1.1 Bakgrund Avfallshanteringen i vårt samhälle förändras hela tiden. Under senare år har statsmakterna försökt påskynda utvecklingen mot ökat kretslopp och minskad deponering genom införandet av en rad olika styrmedel. Under senare hälften av talet har ett lagstadgat producentansvar 1 införts för flera olika produktgrupper, t.ex. förpackningar, returpapper, däck och elektronikprodukter, för att öka materialåtervinningen. En deponeringsskatt tas från 1 januari 2000 ut på avfall som deponeras 2. Det blir förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall efter år 2002, och förbjudet att deponera organiskt avfall 3 efter år Från sommaren 2001 gäller en ny förordning om deponering av avfall 5 som ställer ökade krav på det avfall som deponeras, samt lokalisering, utförande, drift och kontroll av deponier. Inom EU har också utarbetats ett direktiv för förbränning av avfall 6, vilken kommer att implementeras i svensk lagstiftning. Genom lokala investeringsprogram (LIP) ges bidrag till bl.a. anläggningar för biologisk behandling av avfall. Som underlag för den fortsatta politiken inom avfallsområdet har flera utredningar genomförts. Flera officiella utredningar har presenterats kring årsskiftet 2001/2002. Producentansvarsutredningen presenterade i december 2001 sina synpunkter på producentansvaret (SOU, 2001). Strax därefter presenterade Naturvårdsverket sin utredning Ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall som genomförts på uppdrag av regeringen (Naturvårdsverket, 2001). I februari 2002 presenterades även utredningen om Styrmedel inom avfallsområdet (SOU, 2002). Även energiområdet står inför olika förändringar. En kärnkraftreaktor har avvecklats och diskussioner pågår om avveckling av ytterligare en. Denna avveckling ökar behovet av andra elkällor eller av en effektivisering av energianvändningen. Det är också enligt klimatkonventionen, ett uppsatt mål att användningen av fossila bränslen ska minska, vilket ökar behoven av andra energikällor för t.ex. drivmedel, uppvärmning och processenergi i industrin. De pågående förändringarna i avfallshanteringen syftar till att minska mängden avfall som deponeras, och öka mängden avfall som går till olika former av utnyttjande som materialåtervinning, förbränning (energiutvinning), kompostering (nyttiggörande av näringsämnen och mull) och rötning (nyttiggörande av energi, näringsämnen och mull). För flera material i avfallet finns det då flera alternativa sätt utnyttja avfallet, t.ex.: 1 Se förordningarna SFS 1997:185, 1994:1205, 1994:1236, 2000:208 2 SFS1999:673 Lagen om skatt på avfall 3 Med organiskt avfall menas enligt Avfallsförordningen avfall som innehåller organiskt kol ; som exempel anges biologiskt avfall, pappersavfall och plastavfall. 4 Enligt den nya förordningen om avfall 2001: 1063, och förordningen om deponering av avfall 2001:512 5 Förordningen om deponering av avfall 2001:512 6 Direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall 11

14 - lättnedbrytbart organiskt avfall 7 kan sorteras ut och komposteras eller rötas, eller kan ingå i det avfall som går till förbränning. - plast och kartong kan sorteras ut och användas till materialåtervinning, eller kan ingå i det avfall som går till förbränning. - vid förbränning kan man producera fjärrvärme eller kraftvärme. Då avfallshanteringen nu står inför ytterligare stora förändringar är det viktigt att man väljer de alternativ som är fördelaktigast. Det är en lång rad olika faktorer som har betydelse för vad som är fördelaktigt och ofördelaktigt. Avfallshanteringssystem är komplexa. Förutom det egentliga avfallssystemet påverkas även andra verksamheter i samhället då avfallet nyttiggörs på olika sätt. Exempelvis kan en ändrad avfallsförbränning leda till konsekvenser i fjärrvärmeproduktionen, en ändrad omfattning av rötning kan leda till konsekvenser för drivmedelstillverkning och gödselmedelframställning. Det är därför viktigt att de förändringar som kan ske inom avfallshanteringen studeras i ett systemperspektiv. För att underlätta för beslutsfattare m.fl. att få en överblick över olika alternativ har det i flera länder utvecklats datorbaserade simuleringssystem, där man kan simulera miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika val av avfallshanteringssystem. ORWARE 8 är en av de modeller som utvecklats i Sverige. 1.2 Resultat av tidigare studie Under har projektgruppen drivit projektet Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Studien sammanfattades enligt följande (Sundqvist et al, 1999a). Ett ökat energiutnyttjande från avfall, jämfört med 1998, har i en systemanalys studerats med avseende på energi, miljö och ekonomi. Ökat energiutnyttjande kan åstadkommas genom t.ex. förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, eller genom biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat organiskt, lättnedbrytbart avfall. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Tre olika kommuner har studerats: Uppsala, Stockholm och Älvdalen. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att ett ökat utnyttjande av energin i avfallet är positivt från såväl miljösynpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energiutnyttjande och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i avfallssystemet för vardera av de tre kommunerna, även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. 7 Med organiskt lättnedbrytbart avfall menas organiskt avfall (se fotnot 3) som är lämpliga att behandla med rötning och kompostering. Exempel är matrester från hushåll och restauranger, slakteriavfall, gödsel. Papper, trä och plast är exempel på organiskt avfall som inte är lämpliga att behandla genom rötning eller kompostering. 8 ORWARE står för ORGANIC WASTE RESEARCH 12

15 Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. Rötning av organiskt, lättnedbrytbart avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Kompostering av organiskt, lättnedbrytbart avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger större miljöpåverkan. För att entydigt motivera en ökad materialåtervinning och ökad biologisk behandling krävs en teknik- och produktutveckling och/eller en annan värdering av utsläpp och miljöeffekter. 1.3 Syften, mål och avgränsningar Syftet med arbetet är att ta fram förbättrade beslutsunderlag för utformning av avfallshantering i svenska kommuner, sett i ett strategiskt tidsperspektiv på år. En utgångspunkt har varit att studera hur allmängiltiga resultaten från den första studien var (Sundqvist et al, 1999a-d). Arbetet har därvid fokuserats på följande frågeställningar: 1. I vilken utsträckning är det relevant och möjligt att utvidga det studerade systemet till att omfatta ytterligare processer, däribland olika uppströmsprocesser, t.ex.: hushållens arbete och hushållens transporter av avfallet. byggskedet för anläggningar. 2 I det första arbetet gjordes vissa antaganden (t.ex. att 1 kg återvunnen plast ersätter 1 kg jungfrulig plast; att tungmetallflödena i det kompletterande systemet är försumbara jämfört med tungmetallflödena i avfallssystemet; m.m.). Hur pass riktiga är dessa antaganden? 3. Är det möjligt att identifiera tekniksprång som väsentligt skulle ändra de resultat som hittills kommit fram eller de slutsatser som hittills dragits? 4. Hur påverkas beslutsunderlaget om man i ökande utsträckning tar hänsyn till sociala och samhällsvetetenskapliga frågeställningar (värdering av hushållens tid med källsortering, samt olika aktörers värderingar och attityder, t.ex. hushåll, avfallsföretag, återvinningsföretag, energiföretag, jordbrukare)? 5. Vilka viktiga parametrar kan identifieras som avgör vilket avfallshanteringsalternativ som är att föredra med avseende på olika aspekter? Vilka generella slutsatser kan dras med avseende på olika kommuntyper med utgångspunkt i identifieringen av de viktiga parametrarna? Arbetet har begränsats till att omfatta kommunala avfall som är relevanta i energisammanhang. 13

16 1.4 Översikt av genomfört arbete Det genomförda arbetet innebär en fortsättning och utvidgning av det arbete som gjordes under Arbetet har inriktats på att få mer välunderbyggda, heltäckande och för aktörerna användbara resultat och har bedrivits inom de områden som presenterades i föregående avsnitt 1.3. Resultaten finns presenterade i denna rapport, som är upplagd enligt följande: Kapitel 1. Bakgrund. Sammanfattning av den tidigare studien. Syften, mål och avgränsningar Kapitel 2. En genomgång av metod (systemanalys och LCA) och översiktlig beskrivning av den modell som vi använt. Kapitel 3. Ett antal olika frågeställningar (se avsnitt 1.3) har analyserats med avseende på dess påverkan på det tidigare presenterade resultatet. I de fall där det ansågs relevant och praktiskt genomförbart har ORWARE -systemet utökats med nya delmodeller. Baserat på dessa analyser och på tidigare erfarenheter från etapp 1 av projektet har ett antal viktiga parametrar med stor betydelse för resultatet identifierats. De viktigaste av dessa har sedan valts ut för att baserat på dessa formulera ett antal scenarier, för att simulera olika kommuntyper, olika geografiska förutsättningar och olika marknadsmässiga förutsättningar, etc. En djupare presentation av analysen ges i Bilaga 2, i vissa fall refereras även till andra rapporter som publicerats inom ramen för detta projekt. Kapitel 4. Resultat av de systemanalyser som vi gjort. Ett antal olika simuleringar har gjorts för att simulera olika kommunspecifika förhållanden. Baserat på resultatet från dessa simuleringar kan sedan slutsatser för olika kommuntyper dras. En djupare presentation finns i Bilaga 3. Kapitel 5. En diskussion kring hur våra resultat kan användas vid planering av avfallshantering. Bilaga 1. Bilagan innehåller en mer detaljerad beskrivning av de indata och de delmodeller som vi använt. För vissa delmodeller ges en ingående beskrivning, medan för andra delmodeller ges referenser till olika artiklar och rapporter. Bilaga 2. Bilagan innehåller en genomgång av olika delstudier som gjorts för att analysera olika frågeställningar med avseende på dess påverkan på det tidigare presenterade resultatet. Bilagan är en fördjupning av kapitel 3. Bilaga 3. Bilagan innehåller en mer detaljerad presentation av resultatet av de systemanalyser som vi gjort. Bilagan är en fördjupning av kapitel 4. 14

17 2. Metodöversikt 2.1 Översikt Studien har utförts som en systemanalys baserad på datormodellen ORWARE. ORWARE är en materialflödesanalysmodell som beräknar energiomsättning, emissioner och kostnader för olika avfallshanteringssystem. För att olika scenarier ska kunna jämföras med varandra har systemet utvidgats till att innefatta olika externa funktioner, t.ex. produktion av fjärrvärme, elektricitet, gödselmedel och material från jungfruliga råvaror. Resultatet för hela systemet (avfallssystem plus det externa, kompletterande systemet) har utvärderats med LCA-metodik och ekonomiska viktningsmetoder. 2.2 Systemanalys och livscykelanalys System är något som består av flera olika delar, vilka är beroende av varandra. Exempelvis avfallshanteringssystemet kan sägas bestå av bl.a. delarna - hushållens arbete med hopsamling i hemmen och ivägforsling till soptunna eller återvinningsstation, - insamling av avfall och transport till behandlingsanläggning, - behandling av avfallet, t.ex. förbränning eller rötning, - förädling, distribution och nyttiggörande av produkter från behandlingen (t.ex. av fjärrvärme eller rötgas och rötrest) - behandling eller bortskaffning av sekundära avfall från behandlingen, t.ex. deponering av aska och slagg Systemanalys är en metod för att systematiskt och med strikt logik beskriva och analysera komplexa system. Systemanalys tillämpas numera inom de flesta vetenskapsområden. Systemgränser definierar gränserna för det studerade systemet och vad som ingår och vad som inte ingår. Inom miljöområdet har utvecklats en på systemanalys grundad metodik för att bedöma produkters eller processers totala miljöpåverkan under sin livstid, s.k. livscykelanalys, LCA. Man studerar där all miljöpåverkan som är förknippad med den studerade produkten, tjänsten eller aktiviteten från vaggan till graven, d.v.s. utvinning av råvaror och energi, transporter, tillverkning, distribution, användning och avfallshantering. Det har utvecklats en standardiserad arbetsgång för LCA för att bl.a. öka objektiviteten och genomlysligheten. Grunden utgörs av en internationell standard (ISO, 1997) som översiktligt beskriver ramverket för hur en LCA ska genomföras. Denna har följts av standarder som beskriver de olika delarna, t.ex. Goal and Scope Definition and Inventory Analysis (ISO, 1998), Life Cycle Impact Assessment (ISO, 1999) och Life Cycle Interpretation (ISO, 2000). Före dessa standarder fanns olika handledningar och liknande, t.ex. Nordic Guidelines (Lindfors et al 1995a; Lindfors et al 1995b). Den standardiserade arbetsgången vid genomförande av en livscykelanalys är i stora drag enligt följande: 15

18 1. Målformulering och omfattning. Man sätter upp mål för studien, bestämmer systemgränser, väljer funktionella enheter, väljer metoder, m.m. 2. Inventering. Man beräknar material- och energiflöden till och från det undersökta systemet. Emissionerna är en del av de materialflöden som berörs. 3. Miljöpåverkansbedömning. 3.1 Klassificering. Man beskriver kvalitativt vilken miljöpåverkan som är förknippad med respektive materialflöde, t.ex. alla typer av emissioner som kan bidra till växthuseffekten grupperas under rubriken växthuseffekten, och alla typer av emissioner som bidrar till försurningen grupperas under rubriken försurning, etc. Vissa ämnen eller emissioner kan bidra till flera olika miljöpåverkanskategorier samtidigt. 3.2 Karaktärisering. Man kvantifierar de olika flödenas bidrag inom varje miljöpåverkanskategori, t.ex. alla emissioner som bidrar till växthuseffekten omräknas till exempelvis koldioxidekvivalenter och summeras, alla emissioner som bidrar till försurningen omräknas till svaveldioxidekvivalenter, etc. På så sätt får man en kvantitativt mått på de miljöeffekter som studeras. 3.3 Viktning. Tidigare har viktning benämnts värdering. I viktningen vägs de olika miljöpåverkanskategorierna mot varandra kvalitativt eller kvantitativt. När man gör en kvantitativ viktning uttrycker man alla miljöpåverkanskategorier i en och samma enhet. Några viktningsmetoder bygger på att man kvantifierar bidraget till respektive miljöpåverkanskategori i monetära enheter som anger någon form av kostnad för olika miljöskador. Andra viktningsmetoder bygger i stället på kritiska belastningsgränser. 4. Tolkning. Enligt ISO-standarden påpekas också att man efter varje delsteg ska göra en tolkning. 2.3 ORWARE-modellen Bakgrund I projektet utnyttjas simuleringsmodellen ORWARE. Med simuleringsmodell menas här ett datorprogram som beräknar emissioner, energiutvinning, materialförbrukning, kostnader, m.m. från olika avfallssystem. ORWARE -modellen har utarbetats i flera samarbetsprojekt mellan IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Avdelningen för Industriellt Miljöskydd på KTH, Institutet för jordbruksoch miljöteknik JTI, Institutionen för Lantbruksteknik på SLU, samt Institutionen för Ekonomi på SLU. Utvecklingen av ORWARE -modellen har tidigare i huvudsak finansierats med hjälp av Avfallsforskningsrådet (AFR) under , Naturvårdsverket- Avfallsforskningsnämnden under perioden , samt Statens Energimyndighet Under har Statens Energimyndighet finansierat det projekt som redovisas i denna rapport. Arbetet i föreliggande projekt är en direkt fortsättning på det arbete som bedrevs (Sundqvist et al, 1999a-d). 9 AFR står för Avfallsforskningsrådet. Från början var AFR en självständig myndighet men uppgick 1997 i Naturvårdsverket och bytte då namn till AFN (Avfallsforskningsnämnden). AFN är numera nedlagt. 16

19 Förutom i projektet då modellen applicerades på kommunerna Stockholm, Uppsala och Älvdalen har ORWARE använts i följande kommuner: Borlänge-Falun (Baky et al, 2000), Jönköping (Eriksson & Svanblom, 2000), Värmdö (Jonsson, 2000; Skoglund, 2000) och Västerås (Dalemo & Oostra, 1996; VAFAB, 1996). Det är inte bara kommuner som använder sig av ORWARE. Såväl avfallsalstrare som privata intressenter, entreprenörer och organisationer kan komma ifråga. Som exempel på detta kan nämnas Norsk Hydro som utvärderat organiska gödselmedel mot handelsgödselmedel (Dalemo et al 1998a), och Birka Energi som utvärderat storskalig avfallsförbränning mot storskalig kompostering (Eriksson et al, 2001). Från början var ORWARE inriktad mot lättnedbrytbart organiskt avfall. Nu är ORWARE inriktat mot avfall i ett bredare perspektiv och betraktar avfall som kan förbrännas, avfall som kan materialåtervinnas (kartong och plast), avfall som kan behandlas genom kompostering eller rötning, och avfall som deponeras (främst i s.k. kommunala deponier). ORWARE kan till stora delar beskrivas som en detaljerad och komplex LCA-baserad modell över avfallshantering. Förutom förbrukning av naturresurser och miljöpåverkan studeras även ekonomiska aspekter. Förutom själva avfallshanteringssystemet ingår också det kompletterande systemet (externa systemet) som producerar samma nyttigheter som man kan få från avfallet, men från jungfruliga råvaror, se avsnitt Avfallssystemet i ORWARE Grunden i ORWARE -modellen är ett antal delmodeller som kan användas för att i datorn bygga upp avfallshanteringssystem för en kommun eller annan aktör. En delmodell beskriver en delprocess i ett verkligt avfallshanteringssystem, t.ex. avfallstransport, förbränning eller rötning. En första grundläggande beskrivning av modellen finns i Dalemo et al (1997). Utförligare beskrivningar av olika delar av ORWARE återfinns i Björklund (1998), Sonesson (1998), samt Dalemo (1999). Dessutom finns utförliga beskrivningar i Sundqvist et al (1999 a-d). En närmare beskrivning av olika delmodeller och de data som använts redovisas i Bilaga 1. Flera delmodeller är uppbyggda med avfallshanteringssystemen i Stockholm och Uppsala som förebilder, men är i princip helt generella och kan modifieras för att simulera specifika avfallshanteringssystem i andra kommuner. Uppbyggnad av delmodeller I varje delmodell beräknas omsättningen av material och energi samt kostnader, se Figur 1: Materialomsättningen karakteriseras som tillförsel av avfall och tillsatsmaterial samt utflöden av produkter, sekundära avfall och emissioner till luft, mark och vatten. Med energiomsättning avses tillförsel av olika energibärare såsom el, olja, kol och värme samt produktion av t.ex. fjärrvärme, el eller biogas. Vissa delmodeller uppvisar endast energiförbrukning, medan andra både förbrukar och genererar energi. Kostnader beräknas som drift- och kapitalkostnader. 17

20 Avfall Tillsatsmaterial Emissioner Energi Kostnader Delmodell för avfallshantering Energi Intäkter Produkter Sekundära avfall Figur 1. Konceptuell uppbyggnad av en delmodell i ORWARE, där modellen beräknar flöden av material, energi och finansiella resurser. Konceptuell modell av avfallshanteringssystem Ett antal delmodeller kan i ORWARE byggas samman till ett komplett avfallssystem i en kommun (eller för någon annan systemgräns). En sådan konceptuell ORWARE -modell finns illustrerad i Figur 2. Avfallskälla Avfallskälla Avfallskälla Avfallskälla Avfallskälla Transport Transport Transport Transport Transport Material Material Kompostering Rötning Förbränning Termisk förgasning Plaståtervinning Kartongåtervinning Energi Transport Transport Transport Transport Transport Transport Energi Kostnader Deponering Intäkter Spridning av rötrest/kompost Biogas- /Vätgasutnyttjande Emissioner Figur 2. Konceptuell modell av ett komplett avfallssystem i ORWARE bestående av ett antal olika delsystem återgivna i olika delmodeller. Överst i figuren finns avfallskällorna och därunder återfinns avfallsrelaterade processer där olika avfallsfraktioner tas om hand och nyttiggörs. Innanför heldragen linje återfinns själva avfallsbehandlingssystemet där behandling av primära och sekundära avfall sker. Ett primärt avfall är vad som passerar systemgränsen från avfallskällorna medan t.ex. 18

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material Sid 1 Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier En fördjupad analys har gjorts av några scenarier där olika fraktioner och material hanteras på olika

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Älvdalen

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Älvdalen För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Älvdalen Stockholm

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Uppsala

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Uppsala För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Uppsala Stockholm

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Översiktsrapport

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Översiktsrapport För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport Stockholm 1999-12-31

Läs mer

Bilaga 4 Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Stockholm

Bilaga 4 Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Stockholm Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Stockholm Innehåll BILAGA 4 RESULTAT - STUDIE AV EFFEKTER AV ÄNDRAD AVFALLSHANTERING I STOCKHOLM...1 1. INLEDNING...2 1.1 Studerade scenarier...2

Läs mer

Bilaga 3 Resultat studier av olika fraktioner och material

Bilaga 3 Resultat studier av olika fraktioner och material Sid. Inledning Bilaga Resultat studier av olika fraktioner och material. Studerade scenarier En analys har gjorts av ett urval scenarier. Studien har lagts upp så att en fraktion i taget sorteras ut och

Läs mer

För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1

För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 SE754 För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P1544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport Stockholm

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge

Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge JTI-rapport Kretslopp & Avfall 23 Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge Systems analysis of waste treatment in the municipalities of Falun and Borlänge Andras Baky Linda Malmén

Läs mer

biogasanläggningar WR20

biogasanläggningar WR20 Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ

Läs mer

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall

Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall Förbränningsskatt- effekt på biologiskt avfall 2007-09-18 Författare: Jenny Sahlin, Tomas Ekvall, IVL Mattias Bisaillon, Johan Sundberg, (alla tidigare Avfallsgruppen, Chalmers) Agenda Bakgrund Om förbränningsskatten

Läs mer

Systemanalys av avfallshantering i glesbygd och på öar

Systemanalys av avfallshantering i glesbygd och på öar UPTEC W09 007 Examensarbete 30 hp Januari 2009 Systemanalys av avfallshantering i glesbygd och på öar System analysis of waste management in sparsely populated municipalities and on islands Jimmy Stensson

Läs mer

Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Miljöverktyg ESSF05 för E-studenter 24 mars 2015 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbar utveckling En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall CHRISTINE AMBELL, ANNA BJÖRKLUND, MARIA LJUNGGREN SÖDERMAN TRITA-INFRA-FMS 2010:4 ISSN 1652-5442 KTH Samhällsplanering och miljö

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Styrmedel - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se Avfallsområdet är komplext Aktörer inom avfallsområdet Myndigheter tillstånd,

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av lakanskydd - En jämförande studie

Livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av lakanskydd - En jämförande studie Livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av lakanskydd - En jämförande studie Anton Helgstrand, Mattias Lindahl & Niclas Svensson 2011-09-02 Industriell Miljöteknik Institutionen för industriell och

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Avfalls- och återvinningsmarknaden en juristutmaning? Britt Sahleström Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna Vision: Framtidens ledande

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förord. Gävle, juni 2005. Johanna Jönsson

Förord. Gävle, juni 2005. Johanna Jönsson Förord Denna studie är ett examensarbete på 20 poäng för civilingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi (180 poäng) vid Linköpings Universitet. Examensarbetet har under våren 2005 utförts vid Högskolan i

Läs mer

Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik - fallstudie i två regioner FRIDA POLLAK

Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik - fallstudie i två regioner FRIDA POLLAK Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik - fallstudie i två regioner FRIDA POLLAK Examensarbete Stockholm 2006 Frida Pollak MILJÖKONSEKVENSER AV SVENSK AVFALLSPOLITIK - FALLSTUDIE I TVÅ REGIONER Handledare:

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme Primärenergifaktorer för avfall och restvärme T.f. Enhetschef Klimat och Hållbara Samhällssystem jenny.gode@ivl.se 08-598 563 18 Avfall Sveriges temadag Aktuellt inom energiåtervinning Skövde, Budskap

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

1 (4) Waste management, Port of Gävle. Avfallshantering, Gävle Hamn

1 (4) Waste management, Port of Gävle. Avfallshantering, Gävle Hamn 1 (4) Waste management, Port of Gävle Avfallshantering, Gävle Hamn 2 (4) The waste stations at the Port of Gävle are marked at the attached maps. All waste to be left by the ship should be sorted at any

Läs mer

Förbränning av avfall Incineration off waste

Förbränning av avfall Incineration off waste Högskolan Kristianstad Institutionen för teknik S- 291 88 Kristianstad School of Engineering University of Kristianstad S 291 88 Kristianstad Sweden Förbränning av avfall Incineration off waste Av: Lennart

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Hur miljöinriktad är avfallshanteringen?

Hur miljöinriktad är avfallshanteringen? EXAMENSARBETEEXAMENSARBETE EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS Hur miljöinriktad är avfallshanteringen? En studie om hur sex kommuner avser att uppnå miljömålen med sina avfallsplaner Författare Theres Borssén

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering?

Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Nya styrmedel för en mer hållbar avfallshantering? Göran Finnveden Miljöstrategisk analys fms KTH Exempel på existerande styrmedel Deponiförbud förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Deponiskatt

Läs mer

Delprojekt 9 Förbättrad återvinning

Delprojekt 9 Förbättrad återvinning Miljöeffekter av materialåtervinning Avfall i nytt fokus Borås 2010-09-22 David Palm, Elin Eriksson IVL Svenska Miljöinstitutet www.ivl.se Delprojekt 9 Förbättrad återvinning 2 Delprojekt 9, Fallstudier

Läs mer

Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 2001-10-16

Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 2001-10-16 Avfallssystemet. Kursmaterial, Chalmers tekniska högskola, Johan Sundberg, 21-1-16 Materialflöden i samhället Mängden avfall som produceras i samhället är proportionell mot vår materiella levnadsstandard.

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. 1 2 Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. Totalt ca 16 000 medarbetare. Vi arbetar med samhällskontakter, dvs lobbying,

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International

Läs mer

Robusta och flexibla strategier för. utnyttjande av energi ur avfall

Robusta och flexibla strategier för. utnyttjande av energi ur avfall Robusta och flexibla strategier för utnyttjande av energi ur avfall GÖRAN FINNVEDEN ANNA BJÖRKLUND MARKUS CARLSSON REICH OLA ERIKSSON ADRIENNE SÖRBOM TRITA-INFRA-FMS 2005:2 ISSN 1652-5442 Centrum för miljöstrategisk

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods

Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods Rune Bergström, Östen Ekengren B 1481 Stockholm, september 2002 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström 1 Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Hållbar utveckling. Varför LCA? Vad är LCA? Vad kan man ha LCA till?

Hållbar utveckling. Varför LCA? Vad är LCA? Vad kan man ha LCA till? Uppsala universitet Ins Fysikalisk o Analytisk kemi Monica Waldebäck Varför LCA? Hållbar utveckling dvs en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter

Läs mer

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003 EFG utvecklar,

Läs mer

Förstudier inför Landfill mining

Förstudier inför Landfill mining Förstudier inför Landfill mining Marika Hogland http://lnu.se/ 2013-07-01 Kartrineholm 15 min Landfill Mining? Återvinning, användning, återanvändning, försäljning ell kompostering. Återvinning jordmassor

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen Livscykelanalys - exempel Ingenjörsmässig Analys, föreläsning 4 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Repris: Vilka steg ska man göra i en LCA? Målbeskrivning

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Projektarbete MTM456 Energiteknik

Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår

Läs mer

Vad är lyvscykelanalys,

Vad är lyvscykelanalys, Vad är lyvscykelanalys, LCA? Sammanfattning Livscykelanalys, LCA, är ett verktyg för att beräkna miljöpåverkan från en produkt från vaggan till graven, vilket innebär att produktion av insatsmedel, transporter

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

En av världens största materialåtervinnare

En av världens största materialåtervinnare Håkan Schede Sims Group En av världens största materialåtervinnare Återvinner mer än 9 miljoner ton material/år 3 100 anställda 124 anläggningar i Europa, USA, Asien och Australien (huvudkontor i Sydney)

Läs mer

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys Livscykelanalys (LCA) Vad är Livscykelanalys (LCA) LCA beskriver miljöaspekter genom en produkts hela livscykel, från anskaffning av råmaterial till slutlig kvittblivning. Varför LCA? Kartläggning av miljöpåverkan

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer