Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder"

Transkript

1 För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet AB (projektledare) Andras Baky, JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik Marcus Carlsson Reich, IVL Svenska Miljöinstitutet Ola Eriksson, KTH Avd för Industriellt Miljöskydd Jessica Granath, IVL Svenska Miljöinstitutet B 1462 Stockholm, februari 2002

2 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress/address Box STOCKHOLM Telefonnr/Telephone RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary Projekttitel/Project title Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder Anslagsgivare för projektet/project sponsor Statens Energimyndighet Rapportförfattare/author Jan-Olov Sundqvist, Jessica Granath och Marcus Carlsson Reich, IVL, Ola Eriksson, KTH, Andras Baky, JTI Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder Sammanfattning/Summary I en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien baseras på en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi (i livscykelperspektiv) och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi) - i grundfallet räknas hushållens arbete inte in i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposteras eller materialåtervinnas. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervinningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är bäst. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning eller gentemot rötning. Om man räknar in hushållens arbete i den samhällsekonomiska kalkylen blir materialåtervinning samhällsekonomiskt dyrare än förbränning. Förbränning, rötning och kompostering kräver ungefär lika mycket arbete av hushållen och skillnaderna mellan dessa påverkas mycket lite av om hushållens arbete räknas in. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka både resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen. Bibliografiska uppgifter/bibliographic data IVL Rapport/report B 1462 Beställningsadress för rapporten/ordering address IVL, Publikationsservice, Box 21060, S Stockholm. Eller via fax: , eller

3 Förord I januari 1993 startades ett projekt som senare kom att kallas för ORWARE (Organic Waste Research). Projektet finansierades av AFR (Avfallsforskningsrådet). Det genomfördes i samarbete mellan SLU, JTI, IVL och KTH med Thomas Nybrant vid institutionen för Lantbruksteknik vid SLU som projektledare. Flera doktorander arbetade i projektet från början. I projektet utvecklades en datorbaserad simuleringsmodell för att studera hanteringen av lättnedbrytbart organiskt avfall. Projektet förlöpte i flera etapper fram till slutet av 1997, då AFR (som då gått upp i Naturvårdsverket) upphörde med sin verksamhet. Under slutet av 1997 utlyste NUTEK ett nytt forskningsprogram Energi från Avfall, som från 1998 administrerades av Energimyndigheten. Ur detta program fick vi medel för att fortsätta utveckla ORWARE och fokusera på energiutnyttjande från avfall. Den första etappen rapporterades i början av 2000 (Sundqvist et al, 1999 a-d). Arbetet har sedan fortsatt i en andra etapp under som redovisas i föreliggande rapport. Arbetet i denna studie har genomförts i samarbete mellan IVL, KTH (Avdelningen för Industriellt Miljöskydd) och JTI. Att leda ett samarbetsprojekt mellan många parter är ungefär som att dra igång ett stort tågsätt. Det går åt en stor mängd energi för att dra igång tågsättet, men när det väl kommit igång är det svårt att stoppa det. Och när tåget är igång vill det till att alla tågväxlar fungerar för att det inte ska spåra ur. Det är en mängd personer som deltagit i projektet. De som står som medförfattare är de kollegor som medverkat i hela projektet och som arbetat aktivt med att få ihop denna slutrapport. Därutöver vill jag ge ett stort tack till följande personers insatser: - Anna Björklund på KTH, Avdelningen för Industriellt Miljöskydd var med vid planeringen av arbetet, men prioriterade barnafödande och barnaskötsel framför systemanalys av avfallshantering. - Björn Frostell på KTH, Avdelningen för Industriellt Miljöskydd var med vid planeringen av arbetet, men valde att arbeta med miljöfrågor i Nicaragua åt SIDA. - Mikael Raaterova på Kairos Future har hjälpt oss med de sociologiska delarna i projektet. Vidare har flera examensarbeten utförts inom ramen för projektet. Samtliga dessa har skapat värdefulla bidrag till projektet. Referenser till deras rapporter anges i rapporten. Jag vill rikta ett stort tack till: - Anna-Sofia ( Annsie ) Carlsson, som har bidragit med sitt examensarbete Plaståtervinning i Sverige, se Carlsson (2002) i referenslistan. - Magnus Rahmberg, som har medverkat med sitt examensarbete Utvärdering och modellering av återvinningsprocesser i ORWARE, se Rahmberg (2001) i referenslistan. - Lasse Bohlin som har gjort (men inte avslutat) sitt examensarbete Hushållens arbete med källsortering. Arbetet kommer att leda till en rapport från Avdelningen för Industriellt Miljöskydd på KTH. 1

4 - Nanna Wikholm, som genomförde sitt examensarbete Utvärdering av tungmetallflöden orsakade av olika avfallshanteringsalternativ, se Wikholm (2001) i referenslistan. - Marie Eriksson, som genomför sitt examensarbete Environmental systems analysis of sewage sludge treatment methods in ORWARE - With emphasis on development of the incineration sub-model, se Eriksson (2002) i referenslistan. Marie har också som projektanställd varit med och skrivit och redigerat slutrapporten. - Charlotta Fahlstedt som håller på och avslutar sitt examensarbete Samproduktion av el, värme och kyla vid termisk behandling av avfall En systemanalytisk teknikbedömning av energi, miljö och ekonomi, se Fahlstedt (2002) i referenslistan. Slutligen riktar jag ett tack till Energimyndigheten som givit oss den ekonomiska möjligheten att genomföra detta projekt. Stockholm Jan-Olov Sundqvist projektledare 2

5 Sammanfattning I en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien utgår från en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposteras eller materialåtervinnas. Detta gäller även när deponigas utvinns och lakvattnet renas. Det bör påpekas att i samtliga scenarier och fall som studerats förekommer deponering av aska/slagg från avfallsförbränning. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervinningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är bäst. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan jämfört med förbränning. Rötning leder totalt sett till en något högre total energiförbrukning än förbränning. Rötning är miljömässigt och samhällsekonomiskt fördelaktigare än deponering. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning. Kompostering av lättnedbrytbart avfall ger inte heller några fördelar jämfört med rötning. Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt något dyrare än rötning och förbränning. Kompostering är miljömässigt och samhällsekonomiskt fördelaktigare än deponering. 3

6 Materialåtervinning verkar generellt ge mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning än förbränning, men högre företagsekonomiska kostnader. De samhällsekonomiska kostnaderna beror ofta på metod för miljöekonomisk viktning. Resultatet är olika för olika material. Störst fördelar med återvinning visar icke-förnybara material som plast och metaller (metaller har dock inte studerats i denna studie, men slutsatsen dras i flera andra LCA-studier). För skogsbaserade material fås större fördelar för mekanisk massa (t.ex. tidningspapper), än för kemisk massa (t.ex. kartong). Materialåtervinning ger något högre samhällsekonomiska kostnader än förbränning, beroende på att minskade miljökostnader äts upp av högre företagsekonomiska kostnader. Om man sätter pris på och räknar in hushållens arbete med avfallshantering och källsortering ger materialåtervinning betydligt högre samhällsekonomiska kostnader än förbränning. Det kan diskuteras hur hushållens arbete ska tas med. I t.ex. utredningen om producentansvaret (SOU 2001:102) tar utredaren inte hänsyn till hushållens arbete i den ekonomiska utvärderingen. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. Om man prissätter hushållens tid för källsortering kan insamlingssystemets utformning påverka den samhällsekonomiska kalkylen. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära (1 station per 1000 invånare) till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära (1 gård per 100 invånare) ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen. 4

7 Summary Energy turnover, and environmental and economic consequences of different municipal solid waste management systems have been studied in a systems analysis. Different combinations of incineration, recycling of separated plastic and cardboard packages and biological treatment (anaerobic digestion and composting) of easy degradable organic waste, were studied and also compared to landfilling. A simulation model (ORWARE), based on LCA methodology, was used. The following parameters were used for evaluating the different waste management options: consumption of energy resources, emissions of greenhouse gases, emissions of acidifying substances, emissions of eutrophicating substances, emissions of photooxidant formers, heavy metal flows, financial economy and welfare economy. The analysis was based on a model municipality. In a sensitivity analysis different technical, geographic and demographic parameters have been varied, making the result to cover several different types of municipalities and regions. The conclusions from the study are as follows. The most obvious conclusion is that landfilling should be avoided. Wastes that can be incinerated (combusted), material recycled, anaerobically digested or composted should not be landfilled. This is valid even if landfill gas is extracted and utilised, and the leachate is collected and treated. This is due to that the resources in the waste are inefficiently utilised when landfilled, making it necessary to produce materials, fuels and nutrients from virgin resources. It is impossible to draw unambiguous conclusions of which of the other treatment options that is most preferable. There are advantages and disadvantages with all options. In a systems perspective there are small differences between incineration and aerobic digestion of easy degradable organic material, and between incineration and material recycling of e.g. plastics and cardboard. Material recycling, anaerobic digestion and incineration should not be seen as competing options, but as completing options. Since it is impossible to obtain 100 % material recycling or 100 % biological treatment there will always be some combustible waste that has to be incinerated. There should always be possibilities to incineration, even if the waste has to be transported to a regional incineration plant. When comparing material recycling and incineration of recyclable materials (e.g. plastics and cardboard), and biological treatment and incineration of easy degradable organic waste, no unambiguous conclusions can be drawn. Anaerobic digestion of easy degradable organic waste has a higher welfare cost than incineration, and has both environmental advantages and disadvantages compared to incineration. Composting of degradable waste has hardly any advantages with respect to environment and energy turnover when being compared to incineration or anaerobic digestion. Composting gives a higher welfare cost than anaerobic digestion and incineration. 5

8 Generally, material recycling seems to give lower consumption of energy resources and lower environmental impact than incineration, but higher financial costs and higher welfare costs. The result is however different for different materials. Recycling gives most advantages for non-renewable materials such as metals and plastics. Materials recycling gives higher financial costs and welfare costs than incineration. If the work at home with source separation is valued and considered in the welfare economic calculus, recycling gives much higher welfare cost than incineration. Transports of waste, when the waste once has been collected, is of very low importance considering consumption of energy resources, environmental impact and economy, if the transport is performed in an efficient manner. Private transports of source separated waste (from home to the collection site) can be of importance if the transport is made by car. Different collection systems have been studied: collection at home, collection in the close neighbourhood (100 inhabitants per collection point), or collection in the far neighbourhood (1000 inhabitants per collection point). The collection system has very low influence on the total consumption of energy resources, the total environmental impact and the total welfare costs. However, the collection system can affect the time people have to spend on waste management (and the welfare cost if the separation and transportation time for people is considered in the welfare economic calculus). 6

9 Innehållsförteckning FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 3 SUMMARY 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7 1. INLEDNING Bakgrund Resultat av tidigare studie Syften, mål och avgränsningar Översikt av genomfört arbete METODÖVERSIKT Översikt Systemanalys och livscykelanalys ORWARE-modellen Bakgrund Avfallssystemet i ORWARE Livscykelperspektivet Ekonomisk metod ANALYSER AV OLIKA ASPEKTER PÅ AVFALLSHANTERINGSSYSTEMET SYSTEMANALYS Målformulering och omfattning Bakgrund och mål Identifiering av parametrar som påverkar resultatet Funktionella enheter Systemgränser Val av ersättningsbränsle för fjärrvärmeproduktion Val av produktion av elektricitet Resultatparametrar Fall och scenarier Modellkommun Behandlingsfall Grundscenario och scenarier för känslighetsanalyser Principer för resultatredovisning Resultat grundscenario Allt avfall: jämförelse av förbränning och deponering Lättnedbrytbart organiskt avfall: jämförelse av förbränning, rötning och kompostering Plastförpackningar: jämförelse av förbränning och materialåtervinning Kartongförpackningar: jämförelse mellan förbränning och återvinning 47 7

10 4.4.5 Översikt av resultatet från grundscenariot Resultat - känslighetsanalys ANVÄNDNING AV RESULTATET FÖR PLANERING AV HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL Inledning Översiktlig jämförelse mellan olika behandlingsmetoder Kommunspecifika förhållanden som kan ändra på ovanstående resultat Hur tas olika avfallsfraktioner omhand på bästa sätt Lättnedbrytbart organiskt avfall Plastförpackningar Kartongförpackningar Restavfall Andra avfallsfraktioner När är olika behandlingsmetoder av intresse Tillgänglig kapacitet för brännbart och organiskt avfall Materialåtervinning Förbränning Rötning Kompostering Deponering Termisk förgasning 63 REFERENSER 65 BILAGA 1. INDATA I STUDIEN 1 1. Inledning 1 2. Avfall Fraktioner/sammansättning Mängder 4 3. Delmodeller i avfallshanteringssystemet Insamling Transporter Förbränning Termisk förgasning Deponering Rötning Kompostering Avloppsreningsverk Spridning av rötrest och kompost på åkermark Gasanvändning Plaståtervinning Kartongåtervinning Ekonomimodellen Delmodeller i det kompletterande systemet El Fjärrvärme Drivmedel Handelsgödsel Plastgranuler Kartong Ekonomimodellen 60 8

11 5. Viktningsfaktorer Karaktäriseringsfaktorer Ekonomiska viktningsmetoder 64 BILAGA 2. ANALYSER AV OLIKA ASPEKTER PÅ AVFALLSHANTERINGSSYSTEMET 1 1. Inledning 1 2. Miljöpåverkan och energiförbrukning från byggsfasen av anläggningar Inledning Byggfasen Litteraturstudie Slutsats 5 3. Hushållens arbete och transporter Inledning Syften och mål Genomförande Resultat av enkätundersökningen Avslutande reflektioner 23 Appendix 1. Följebrev och enkät Återvinningsprocesser Kartläggning av återvinning i Sverige LCA av däckavfall Resultat från tidigare LCA-studier av andra material Avfallets sammansättning Inledning Avfallssammansättning enligt olika källor Diskussion Hushållsarbete med källsortering Inledning Mål Litteraturstudie Beräkning av samhällsekonomisk kostnad för hushållens arbete Diskussion och slutsats Marknad för återvunna material plast Inledning Kartläggning av plaståtervinning i Sverige LCA av plaståtervinning Slutsatser Marknad för återvunna material rötrest Inledning Biogasanläggningar i Sverige Slutsatser Kostnadseffektiv rötning Tungmetallflöden i avfallssytemet och det kompletterande systemet Inledning Kartläggning av tungmetallflöden Resultat Slutsatser Identifiering av förändringar i samhälle och teknik Bakgrund och mål Genomförande Resultat 55 9

12 12. Termisk förgasning av avfall för vätgasproduktion Inledning Utförande Resultat Slutsatser och diskussion Förbränning av rötslam Inledning Metod och systemgränser Preliminära resultat Slutsatser Fjärrkyla Inledning Metod och systemgränser Resultat Attityder och värderingar Inledning Syfte och mål Genomfört arbete Det sociala sammanhanget för hushållens avfallshantering Hypotes för hushållsmodellen Förslag till undersökning av hushållens avfallshantering Aktörsanalys Inledning ORWARE-systemet Kommun Skillnader mellan system och komplikationer av detta Energibolag Hushåll Återvinningsindustrin och materialbolagen Stat Lantbruk NGO:s Massmedia Nyckelparametrar 98 BILAGA 3. RESULTAT AV SYSTEMANALYS 1 1. Inledning Läsanvisning för Bilaga Fall och scenarier som studerats 2 2. Resultat - grundscenario Förbrukning av energiråvaror Miljöpåverkan Ekonomi Sammanfattning av resultat från grundscenariot Skillnader grundscenario och tidigare resultat Känslighetsanalys Metod för elframställning Kraftvärme från avfallsförbränning Fjärrvärme Transportavstånd Hushållens arbete Spridning av rötrest/kompost Samhällsförändringar - värderingar av miljöpåverkan och naturresurser Resultat - deponin som kolsänka Sammanfattning av känslighetsanalyser 38 10

13 1. Inledning 1.1 Bakgrund Avfallshanteringen i vårt samhälle förändras hela tiden. Under senare år har statsmakterna försökt påskynda utvecklingen mot ökat kretslopp och minskad deponering genom införandet av en rad olika styrmedel. Under senare hälften av talet har ett lagstadgat producentansvar 1 införts för flera olika produktgrupper, t.ex. förpackningar, returpapper, däck och elektronikprodukter, för att öka materialåtervinningen. En deponeringsskatt tas från 1 januari 2000 ut på avfall som deponeras 2. Det blir förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall efter år 2002, och förbjudet att deponera organiskt avfall 3 efter år Från sommaren 2001 gäller en ny förordning om deponering av avfall 5 som ställer ökade krav på det avfall som deponeras, samt lokalisering, utförande, drift och kontroll av deponier. Inom EU har också utarbetats ett direktiv för förbränning av avfall 6, vilken kommer att implementeras i svensk lagstiftning. Genom lokala investeringsprogram (LIP) ges bidrag till bl.a. anläggningar för biologisk behandling av avfall. Som underlag för den fortsatta politiken inom avfallsområdet har flera utredningar genomförts. Flera officiella utredningar har presenterats kring årsskiftet 2001/2002. Producentansvarsutredningen presenterade i december 2001 sina synpunkter på producentansvaret (SOU, 2001). Strax därefter presenterade Naturvårdsverket sin utredning Ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall som genomförts på uppdrag av regeringen (Naturvårdsverket, 2001). I februari 2002 presenterades även utredningen om Styrmedel inom avfallsområdet (SOU, 2002). Även energiområdet står inför olika förändringar. En kärnkraftreaktor har avvecklats och diskussioner pågår om avveckling av ytterligare en. Denna avveckling ökar behovet av andra elkällor eller av en effektivisering av energianvändningen. Det är också enligt klimatkonventionen, ett uppsatt mål att användningen av fossila bränslen ska minska, vilket ökar behoven av andra energikällor för t.ex. drivmedel, uppvärmning och processenergi i industrin. De pågående förändringarna i avfallshanteringen syftar till att minska mängden avfall som deponeras, och öka mängden avfall som går till olika former av utnyttjande som materialåtervinning, förbränning (energiutvinning), kompostering (nyttiggörande av näringsämnen och mull) och rötning (nyttiggörande av energi, näringsämnen och mull). För flera material i avfallet finns det då flera alternativa sätt utnyttja avfallet, t.ex.: 1 Se förordningarna SFS 1997:185, 1994:1205, 1994:1236, 2000:208 2 SFS1999:673 Lagen om skatt på avfall 3 Med organiskt avfall menas enligt Avfallsförordningen avfall som innehåller organiskt kol ; som exempel anges biologiskt avfall, pappersavfall och plastavfall. 4 Enligt den nya förordningen om avfall 2001: 1063, och förordningen om deponering av avfall 2001:512 5 Förordningen om deponering av avfall 2001:512 6 Direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall 11

14 - lättnedbrytbart organiskt avfall 7 kan sorteras ut och komposteras eller rötas, eller kan ingå i det avfall som går till förbränning. - plast och kartong kan sorteras ut och användas till materialåtervinning, eller kan ingå i det avfall som går till förbränning. - vid förbränning kan man producera fjärrvärme eller kraftvärme. Då avfallshanteringen nu står inför ytterligare stora förändringar är det viktigt att man väljer de alternativ som är fördelaktigast. Det är en lång rad olika faktorer som har betydelse för vad som är fördelaktigt och ofördelaktigt. Avfallshanteringssystem är komplexa. Förutom det egentliga avfallssystemet påverkas även andra verksamheter i samhället då avfallet nyttiggörs på olika sätt. Exempelvis kan en ändrad avfallsförbränning leda till konsekvenser i fjärrvärmeproduktionen, en ändrad omfattning av rötning kan leda till konsekvenser för drivmedelstillverkning och gödselmedelframställning. Det är därför viktigt att de förändringar som kan ske inom avfallshanteringen studeras i ett systemperspektiv. För att underlätta för beslutsfattare m.fl. att få en överblick över olika alternativ har det i flera länder utvecklats datorbaserade simuleringssystem, där man kan simulera miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika val av avfallshanteringssystem. ORWARE 8 är en av de modeller som utvecklats i Sverige. 1.2 Resultat av tidigare studie Under har projektgruppen drivit projektet Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Studien sammanfattades enligt följande (Sundqvist et al, 1999a). Ett ökat energiutnyttjande från avfall, jämfört med 1998, har i en systemanalys studerats med avseende på energi, miljö och ekonomi. Ökat energiutnyttjande kan åstadkommas genom t.ex. förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, eller genom biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat organiskt, lättnedbrytbart avfall. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Tre olika kommuner har studerats: Uppsala, Stockholm och Älvdalen. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att ett ökat utnyttjande av energin i avfallet är positivt från såväl miljösynpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energiutnyttjande och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i avfallssystemet för vardera av de tre kommunerna, även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. 7 Med organiskt lättnedbrytbart avfall menas organiskt avfall (se fotnot 3) som är lämpliga att behandla med rötning och kompostering. Exempel är matrester från hushåll och restauranger, slakteriavfall, gödsel. Papper, trä och plast är exempel på organiskt avfall som inte är lämpliga att behandla genom rötning eller kompostering. 8 ORWARE står för ORGANIC WASTE RESEARCH 12

15 Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. Rötning av organiskt, lättnedbrytbart avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Kompostering av organiskt, lättnedbrytbart avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger större miljöpåverkan. För att entydigt motivera en ökad materialåtervinning och ökad biologisk behandling krävs en teknik- och produktutveckling och/eller en annan värdering av utsläpp och miljöeffekter. 1.3 Syften, mål och avgränsningar Syftet med arbetet är att ta fram förbättrade beslutsunderlag för utformning av avfallshantering i svenska kommuner, sett i ett strategiskt tidsperspektiv på år. En utgångspunkt har varit att studera hur allmängiltiga resultaten från den första studien var (Sundqvist et al, 1999a-d). Arbetet har därvid fokuserats på följande frågeställningar: 1. I vilken utsträckning är det relevant och möjligt att utvidga det studerade systemet till att omfatta ytterligare processer, däribland olika uppströmsprocesser, t.ex.: hushållens arbete och hushållens transporter av avfallet. byggskedet för anläggningar. 2 I det första arbetet gjordes vissa antaganden (t.ex. att 1 kg återvunnen plast ersätter 1 kg jungfrulig plast; att tungmetallflödena i det kompletterande systemet är försumbara jämfört med tungmetallflödena i avfallssystemet; m.m.). Hur pass riktiga är dessa antaganden? 3. Är det möjligt att identifiera tekniksprång som väsentligt skulle ändra de resultat som hittills kommit fram eller de slutsatser som hittills dragits? 4. Hur påverkas beslutsunderlaget om man i ökande utsträckning tar hänsyn till sociala och samhällsvetetenskapliga frågeställningar (värdering av hushållens tid med källsortering, samt olika aktörers värderingar och attityder, t.ex. hushåll, avfallsföretag, återvinningsföretag, energiföretag, jordbrukare)? 5. Vilka viktiga parametrar kan identifieras som avgör vilket avfallshanteringsalternativ som är att föredra med avseende på olika aspekter? Vilka generella slutsatser kan dras med avseende på olika kommuntyper med utgångspunkt i identifieringen av de viktiga parametrarna? Arbetet har begränsats till att omfatta kommunala avfall som är relevanta i energisammanhang. 13

16 1.4 Översikt av genomfört arbete Det genomförda arbetet innebär en fortsättning och utvidgning av det arbete som gjordes under Arbetet har inriktats på att få mer välunderbyggda, heltäckande och för aktörerna användbara resultat och har bedrivits inom de områden som presenterades i föregående avsnitt 1.3. Resultaten finns presenterade i denna rapport, som är upplagd enligt följande: Kapitel 1. Bakgrund. Sammanfattning av den tidigare studien. Syften, mål och avgränsningar Kapitel 2. En genomgång av metod (systemanalys och LCA) och översiktlig beskrivning av den modell som vi använt. Kapitel 3. Ett antal olika frågeställningar (se avsnitt 1.3) har analyserats med avseende på dess påverkan på det tidigare presenterade resultatet. I de fall där det ansågs relevant och praktiskt genomförbart har ORWARE -systemet utökats med nya delmodeller. Baserat på dessa analyser och på tidigare erfarenheter från etapp 1 av projektet har ett antal viktiga parametrar med stor betydelse för resultatet identifierats. De viktigaste av dessa har sedan valts ut för att baserat på dessa formulera ett antal scenarier, för att simulera olika kommuntyper, olika geografiska förutsättningar och olika marknadsmässiga förutsättningar, etc. En djupare presentation av analysen ges i Bilaga 2, i vissa fall refereras även till andra rapporter som publicerats inom ramen för detta projekt. Kapitel 4. Resultat av de systemanalyser som vi gjort. Ett antal olika simuleringar har gjorts för att simulera olika kommunspecifika förhållanden. Baserat på resultatet från dessa simuleringar kan sedan slutsatser för olika kommuntyper dras. En djupare presentation finns i Bilaga 3. Kapitel 5. En diskussion kring hur våra resultat kan användas vid planering av avfallshantering. Bilaga 1. Bilagan innehåller en mer detaljerad beskrivning av de indata och de delmodeller som vi använt. För vissa delmodeller ges en ingående beskrivning, medan för andra delmodeller ges referenser till olika artiklar och rapporter. Bilaga 2. Bilagan innehåller en genomgång av olika delstudier som gjorts för att analysera olika frågeställningar med avseende på dess påverkan på det tidigare presenterade resultatet. Bilagan är en fördjupning av kapitel 3. Bilaga 3. Bilagan innehåller en mer detaljerad presentation av resultatet av de systemanalyser som vi gjort. Bilagan är en fördjupning av kapitel 4. 14

17 2. Metodöversikt 2.1 Översikt Studien har utförts som en systemanalys baserad på datormodellen ORWARE. ORWARE är en materialflödesanalysmodell som beräknar energiomsättning, emissioner och kostnader för olika avfallshanteringssystem. För att olika scenarier ska kunna jämföras med varandra har systemet utvidgats till att innefatta olika externa funktioner, t.ex. produktion av fjärrvärme, elektricitet, gödselmedel och material från jungfruliga råvaror. Resultatet för hela systemet (avfallssystem plus det externa, kompletterande systemet) har utvärderats med LCA-metodik och ekonomiska viktningsmetoder. 2.2 Systemanalys och livscykelanalys System är något som består av flera olika delar, vilka är beroende av varandra. Exempelvis avfallshanteringssystemet kan sägas bestå av bl.a. delarna - hushållens arbete med hopsamling i hemmen och ivägforsling till soptunna eller återvinningsstation, - insamling av avfall och transport till behandlingsanläggning, - behandling av avfallet, t.ex. förbränning eller rötning, - förädling, distribution och nyttiggörande av produkter från behandlingen (t.ex. av fjärrvärme eller rötgas och rötrest) - behandling eller bortskaffning av sekundära avfall från behandlingen, t.ex. deponering av aska och slagg Systemanalys är en metod för att systematiskt och med strikt logik beskriva och analysera komplexa system. Systemanalys tillämpas numera inom de flesta vetenskapsområden. Systemgränser definierar gränserna för det studerade systemet och vad som ingår och vad som inte ingår. Inom miljöområdet har utvecklats en på systemanalys grundad metodik för att bedöma produkters eller processers totala miljöpåverkan under sin livstid, s.k. livscykelanalys, LCA. Man studerar där all miljöpåverkan som är förknippad med den studerade produkten, tjänsten eller aktiviteten från vaggan till graven, d.v.s. utvinning av råvaror och energi, transporter, tillverkning, distribution, användning och avfallshantering. Det har utvecklats en standardiserad arbetsgång för LCA för att bl.a. öka objektiviteten och genomlysligheten. Grunden utgörs av en internationell standard (ISO, 1997) som översiktligt beskriver ramverket för hur en LCA ska genomföras. Denna har följts av standarder som beskriver de olika delarna, t.ex. Goal and Scope Definition and Inventory Analysis (ISO, 1998), Life Cycle Impact Assessment (ISO, 1999) och Life Cycle Interpretation (ISO, 2000). Före dessa standarder fanns olika handledningar och liknande, t.ex. Nordic Guidelines (Lindfors et al 1995a; Lindfors et al 1995b). Den standardiserade arbetsgången vid genomförande av en livscykelanalys är i stora drag enligt följande: 15

18 1. Målformulering och omfattning. Man sätter upp mål för studien, bestämmer systemgränser, väljer funktionella enheter, väljer metoder, m.m. 2. Inventering. Man beräknar material- och energiflöden till och från det undersökta systemet. Emissionerna är en del av de materialflöden som berörs. 3. Miljöpåverkansbedömning. 3.1 Klassificering. Man beskriver kvalitativt vilken miljöpåverkan som är förknippad med respektive materialflöde, t.ex. alla typer av emissioner som kan bidra till växthuseffekten grupperas under rubriken växthuseffekten, och alla typer av emissioner som bidrar till försurningen grupperas under rubriken försurning, etc. Vissa ämnen eller emissioner kan bidra till flera olika miljöpåverkanskategorier samtidigt. 3.2 Karaktärisering. Man kvantifierar de olika flödenas bidrag inom varje miljöpåverkanskategori, t.ex. alla emissioner som bidrar till växthuseffekten omräknas till exempelvis koldioxidekvivalenter och summeras, alla emissioner som bidrar till försurningen omräknas till svaveldioxidekvivalenter, etc. På så sätt får man en kvantitativt mått på de miljöeffekter som studeras. 3.3 Viktning. Tidigare har viktning benämnts värdering. I viktningen vägs de olika miljöpåverkanskategorierna mot varandra kvalitativt eller kvantitativt. När man gör en kvantitativ viktning uttrycker man alla miljöpåverkanskategorier i en och samma enhet. Några viktningsmetoder bygger på att man kvantifierar bidraget till respektive miljöpåverkanskategori i monetära enheter som anger någon form av kostnad för olika miljöskador. Andra viktningsmetoder bygger i stället på kritiska belastningsgränser. 4. Tolkning. Enligt ISO-standarden påpekas också att man efter varje delsteg ska göra en tolkning. 2.3 ORWARE-modellen Bakgrund I projektet utnyttjas simuleringsmodellen ORWARE. Med simuleringsmodell menas här ett datorprogram som beräknar emissioner, energiutvinning, materialförbrukning, kostnader, m.m. från olika avfallssystem. ORWARE -modellen har utarbetats i flera samarbetsprojekt mellan IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Avdelningen för Industriellt Miljöskydd på KTH, Institutet för jordbruksoch miljöteknik JTI, Institutionen för Lantbruksteknik på SLU, samt Institutionen för Ekonomi på SLU. Utvecklingen av ORWARE -modellen har tidigare i huvudsak finansierats med hjälp av Avfallsforskningsrådet (AFR) under , Naturvårdsverket- Avfallsforskningsnämnden under perioden , samt Statens Energimyndighet Under har Statens Energimyndighet finansierat det projekt som redovisas i denna rapport. Arbetet i föreliggande projekt är en direkt fortsättning på det arbete som bedrevs (Sundqvist et al, 1999a-d). 9 AFR står för Avfallsforskningsrådet. Från början var AFR en självständig myndighet men uppgick 1997 i Naturvårdsverket och bytte då namn till AFN (Avfallsforskningsnämnden). AFN är numera nedlagt. 16

19 Förutom i projektet då modellen applicerades på kommunerna Stockholm, Uppsala och Älvdalen har ORWARE använts i följande kommuner: Borlänge-Falun (Baky et al, 2000), Jönköping (Eriksson & Svanblom, 2000), Värmdö (Jonsson, 2000; Skoglund, 2000) och Västerås (Dalemo & Oostra, 1996; VAFAB, 1996). Det är inte bara kommuner som använder sig av ORWARE. Såväl avfallsalstrare som privata intressenter, entreprenörer och organisationer kan komma ifråga. Som exempel på detta kan nämnas Norsk Hydro som utvärderat organiska gödselmedel mot handelsgödselmedel (Dalemo et al 1998a), och Birka Energi som utvärderat storskalig avfallsförbränning mot storskalig kompostering (Eriksson et al, 2001). Från början var ORWARE inriktad mot lättnedbrytbart organiskt avfall. Nu är ORWARE inriktat mot avfall i ett bredare perspektiv och betraktar avfall som kan förbrännas, avfall som kan materialåtervinnas (kartong och plast), avfall som kan behandlas genom kompostering eller rötning, och avfall som deponeras (främst i s.k. kommunala deponier). ORWARE kan till stora delar beskrivas som en detaljerad och komplex LCA-baserad modell över avfallshantering. Förutom förbrukning av naturresurser och miljöpåverkan studeras även ekonomiska aspekter. Förutom själva avfallshanteringssystemet ingår också det kompletterande systemet (externa systemet) som producerar samma nyttigheter som man kan få från avfallet, men från jungfruliga råvaror, se avsnitt Avfallssystemet i ORWARE Grunden i ORWARE -modellen är ett antal delmodeller som kan användas för att i datorn bygga upp avfallshanteringssystem för en kommun eller annan aktör. En delmodell beskriver en delprocess i ett verkligt avfallshanteringssystem, t.ex. avfallstransport, förbränning eller rötning. En första grundläggande beskrivning av modellen finns i Dalemo et al (1997). Utförligare beskrivningar av olika delar av ORWARE återfinns i Björklund (1998), Sonesson (1998), samt Dalemo (1999). Dessutom finns utförliga beskrivningar i Sundqvist et al (1999 a-d). En närmare beskrivning av olika delmodeller och de data som använts redovisas i Bilaga 1. Flera delmodeller är uppbyggda med avfallshanteringssystemen i Stockholm och Uppsala som förebilder, men är i princip helt generella och kan modifieras för att simulera specifika avfallshanteringssystem i andra kommuner. Uppbyggnad av delmodeller I varje delmodell beräknas omsättningen av material och energi samt kostnader, se Figur 1: Materialomsättningen karakteriseras som tillförsel av avfall och tillsatsmaterial samt utflöden av produkter, sekundära avfall och emissioner till luft, mark och vatten. Med energiomsättning avses tillförsel av olika energibärare såsom el, olja, kol och värme samt produktion av t.ex. fjärrvärme, el eller biogas. Vissa delmodeller uppvisar endast energiförbrukning, medan andra både förbrukar och genererar energi. Kostnader beräknas som drift- och kapitalkostnader. 17

20 Avfall Tillsatsmaterial Emissioner Energi Kostnader Delmodell för avfallshantering Energi Intäkter Produkter Sekundära avfall Figur 1. Konceptuell uppbyggnad av en delmodell i ORWARE, där modellen beräknar flöden av material, energi och finansiella resurser. Konceptuell modell av avfallshanteringssystem Ett antal delmodeller kan i ORWARE byggas samman till ett komplett avfallssystem i en kommun (eller för någon annan systemgräns). En sådan konceptuell ORWARE -modell finns illustrerad i Figur 2. Avfallskälla Avfallskälla Avfallskälla Avfallskälla Avfallskälla Transport Transport Transport Transport Transport Material Material Kompostering Rötning Förbränning Termisk förgasning Plaståtervinning Kartongåtervinning Energi Transport Transport Transport Transport Transport Transport Energi Kostnader Deponering Intäkter Spridning av rötrest/kompost Biogas- /Vätgasutnyttjande Emissioner Figur 2. Konceptuell modell av ett komplett avfallssystem i ORWARE bestående av ett antal olika delsystem återgivna i olika delmodeller. Överst i figuren finns avfallskällorna och därunder återfinns avfallsrelaterade processer där olika avfallsfraktioner tas om hand och nyttiggörs. Innanför heldragen linje återfinns själva avfallsbehandlingssystemet där behandling av primära och sekundära avfall sker. Ett primärt avfall är vad som passerar systemgränsen från avfallskällorna medan t.ex. 18

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Älvdalen

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Älvdalen För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Älvdalen Stockholm

Läs mer

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Uppsala

Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi. Fallstudie - Uppsala För Statens Energimyndighets forskningsprogram Energi från Avfall Projektnr: P10544-1 Systemanalys av energiutnyttjande från avfall utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Uppsala Stockholm

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge

Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge JTI-rapport Kretslopp & Avfall 23 Systemanalys av avfallshanteringen i kommunerna Falun och Borlänge Systems analysis of waste treatment in the municipalities of Falun and Borlänge Andras Baky Linda Malmén

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

biogasanläggningar WR20

biogasanläggningar WR20 Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Förord. Gävle, juni 2005. Johanna Jönsson

Förord. Gävle, juni 2005. Johanna Jönsson Förord Denna studie är ett examensarbete på 20 poäng för civilingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi (180 poäng) vid Linköpings Universitet. Examensarbetet har under våren 2005 utförts vid Högskolan i

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förbränning av avfall Incineration off waste

Förbränning av avfall Incineration off waste Högskolan Kristianstad Institutionen för teknik S- 291 88 Kristianstad School of Engineering University of Kristianstad S 291 88 Kristianstad Sweden Förbränning av avfall Incineration off waste Av: Lennart

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

Robusta och flexibla strategier för. utnyttjande av energi ur avfall

Robusta och flexibla strategier för. utnyttjande av energi ur avfall Robusta och flexibla strategier för utnyttjande av energi ur avfall GÖRAN FINNVEDEN ANNA BJÖRKLUND MARKUS CARLSSON REICH OLA ERIKSSON ADRIENNE SÖRBOM TRITA-INFRA-FMS 2005:2 ISSN 1652-5442 Centrum för miljöstrategisk

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Avfallsplan Kick off 2013-01-30

Avfallsplan Kick off 2013-01-30 Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt

Läs mer

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter Källa: Sveriges Verkstadsindustrier, Teckning: Ulf Östlund HB Livscykeln för en produkt Metoder - LCA LCA resultat Miljöpåverkansbedömning Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter Användning

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland.

Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland. Högskolan i Borås Institutionen Ingenjörshögskolan Mikael Skrifvars 2005-10-27 SLUTRAPPORT Återvinning av fiberkompositer en ekonomisk analys P6/03 Utfört hösten 2003 hösten 2005 vid Högskolan i Borås

Läs mer

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen Livscykelanalys - exempel Ingenjörsmässig Analys, föreläsning 4 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Repris: Vilka steg ska man göra i en LCA? Målbeskrivning

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion

Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion Förbränning av avfall Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion RFS:s kommentarer samt s rapport CO2 utsläpp från svensk avfallsförbränning RVF rapport 2003:12

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Vad kännetecknar ett hållbart material?

Vad kännetecknar ett hållbart material? Vad kännetecknar ett hållbart material? Tomas Rydberg IVL Seminarium, Chalmers 2012-09-10 Ett materials hållbarhet Avgörs främst av dess tillämpning och förvaltning alltså det produktsystem det används

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993 2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER

NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER NYHETER I LAGSTIFTNINGEN LAG OCH FÖRORDNING OM ENERGIKARTLÄGGNING I STORA FÖRETAG 2014:266 OCH 2014:347 Alla stora företag ska göra en energikartläggning

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Capacities of sinks are limited!

Capacities of sinks are limited! Capacities of sinks are limited! Size of Earth s atmosphere Size of Earth s water. Source: Nieman/Novartis; Döberl Klimatneutralisering och företagsnätverket BLICC 1. Stena Metall 2. Återvinning är resurseffektivt

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Specialisering Energisystem och Miljöteknik

Specialisering Energisystem och Miljöteknik Specialisering Energisystem och Miljöteknik Energisystem Vi har forskning inom: Nationella- och regionala energisystem Industriella energisystem Byggnaden som energisystem Industriell miljöteknik Vi forskar,

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Miljöbedömning samt kartläggning av verksamhetsavfall som del av Uppsala kommuns avfallsplan 2014-2022

Miljöbedömning samt kartläggning av verksamhetsavfall som del av Uppsala kommuns avfallsplan 2014-2022 UPTEC W13005 Examensarbete 30 hp Mars 2013 Miljöbedömning samt kartläggning av verksamhetsavfall som del av Uppsala kommuns avfallsplan 2014-2022 Susanne Jung SAMMANFATTNING Miljöbedömning samt kartläggning

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

System för insamling av hushållsavfall i materialströmmar

System för insamling av hushållsavfall i materialströmmar System för insamling av hushållsavfall i materialströmmar rapport 5942 februari 2009 System för insamling av hushållsavfall i materialströmmar NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam. Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Hållbara shoppingbärkassar II

Hållbara shoppingbärkassar II Hållbara shoppingbärkassar II En sammanfattning av LCA-analyser av bärkassar LCA-analyser Hållbara bärkassar För Strömpilen Köpcentrum 28 maj 2008 Undersökningen är utförd på uppdrag av Strömpilen köpcentrum

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas!

Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas! Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas! 1 We care about your brand! ECOBAGS 2 Vad är Non-Woven? Fördelar Non-woven är ett vatten- och smutsavstötande, mer hållbart,

Läs mer