Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN ISRN RVF-R--01/14--SE

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE"

Transkript

1 Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN ISRN RVF-R--01/14--SE rapport

2 RVF Rapport 01:14 ISSN ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2001 Upplaga: 1000 ex

3 Dioxin ut ur kretsloppet - förbränning av avfall binder giftet Det pågår ett fortlöpande arbete för att ytterligare förbättra förbränning av avfall som ett sätt att ta hand om hushållsavfall och annat brännbart material och samtidigt producera värdefull energi. Det gäller framförallt att reducera de redan låga utsläppen till luft och att säkerställa en effektiv långtidsförvaring av askor och andra rester från avfallsförbränningen. För att få ökad kunskap har Renhållningsverksföreningen tagit initiativ till den hittills största studien om dioxin och förbränning av avfall i Sverige. Här redovisas i korthet resultaten av denna studie. Studien visar att dioxiner som finns i rester från förbränning ligger hårt bundna i dessa. Därmed bryts kretsloppet för dioxiner i avfallet. Förbränning och energiproduktion med avfall som bränsle är ett bra sätt att ta hand om brännbart avfall. Utsläppen minskar I det moderna samhället bildas stora mängder avfall. Förbränning av avfall med energiutvinning har med tiden kommit att bli det vanligaste sättet att effektivt ta hand om brännbart avfall. I mitten på 1980-talet uppmärksammades miljöproblem som en följd av ökad förbränning av avfall. Reglerna för utsläpp till luft skärptes dramatiskt. Avfallsförbränningsanläggningarna i Sverige byggdes om och kompletterades med mycket avancerad rökgasrening. Åtgärderna riktade sig framförallt på att begränsa utsläpp till luften av tungmetaller, försurande ämnen och dioxiner. Idag kan vi konstatera att utformning av mer miljöanpassade produkter, källsortering av t ex batterier och miljöskyddsinsatserna, som gjorts vid anläggningarna, sammantaget har givit resultat. Utsläppen av kvicksilver och kadmium har minskat med 99 procent mellan 1985 och Utsläppen av bly har gått ned från kg/år till 35 kg/år och för zink har utvecklingen gått från kg/år till 90 kg/år. Detta samtidigt som förbränningen har ökat med 35% och energiutvinningen har mer än fördubblats. Utsläppen till luft av dioxin är idag knappt 3 gram per år jämfört med 90 g/år Inom några år kommer de att minska till 1 gram per år. Ökad kunskap Debatten om på vilket sätt samhället ska ta hand om sitt avfall har intensifierats på senare tid. Åsikter har brutits mot varandra. Svenska Renhållningsverksföreningen, RVF, önskar bidra till ökad kunskap i frågan. RVF är en intresseorganisation inom avfallshantering och återvinning. De som äger landets 22 anläggningar för förbränning av avfall är samtliga medlemmar i RVF. 1

4 Föreningen har initierat den största kartläggningen av dioxin och avfallsförbränning som hittills gjorts i Sverige. Utredningen har genomförts av civilingenjör Nils Ahlgren, som är fristående konsult inom miljö- och energiområdena, och professor Stellan Marklund, vid Umeå Universitet, som har doktorerat på dioxiner och forskar på förbränningsteknik och miljöeffekter. Deras rapport består av tre utförliga delar och en sammanfattning. Här redovisas översiktligt huvudresultaten. Varifrån kommer dioxin? Dioxiner har aldrig framställts i kommersiellt syfte som en del andra miljöfarliga ämnen. Dioxin bildas i en mängd olika verksamheter och processer i samhället och även ute i naturen under både naturliga och påverkade förhållanden. Dioxin kan exempelvis bildas vid förbränning som baseras på organiskt material, från vedeldning till bensinmotorn. Med hänsyn till att några av dioxinerna är mycket giftiga ställs höga krav på att människor endast får utsättas för ytterligt små doser av dioxin. Livsmedelsverkets norm innebär t ex att en person som väger 70 kg inte bör exponeras för mer än 350 pg (1 pg= 0, g) per dag. Det stora problemet med dioxiner och andra stabila organiska miljögifter - utöver deras giftighet - är att de anrikas i näringskedjorna. Människan drabbas av miljögifter främst genom födan. Det gäller också dioxin. Hur mycket dioxin en enskild person utsätts för bestäms av halten i födan och hur mycket man äter. Livsmedelsverket har t ex rekommenderat gravida kvinnor att inte äta fisk från Östersjön. Den allra största källan för exponering är, trots mycket låga dioxinhalter, mejeriprodukter, därför att de utgör en stor del av vår mat. Halterna av dioxin i luft, vatten och grönsaker är däremot så låga i Sverige att de inte utgör någon betydande källa. Dioxinkällor i samhället Eftersom dioxin är ett av de allra farligaste miljögifterna har stora ansträngningar gjorts för kartlägga förekomsten. Däremot är osäkerheten stor och i vissa fall mycket stor när det gäller storleken på dessa källor och dess betydelse utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. I den aktuella studien finns en sammanställning av hur mycket dioxin som kommer från olika källor. Den visar att utsläppen till luft från industri är g, bränder på soptippar 2,8-30, energiproduktion 3,7-22,5, avfallsförbränning 3 och trafiken 0,8-2,9. Avfallsförbränningens roll som dioxinkälla har kraftigt minskat genom att utsläppen till luft minskat från g/år i mitten av 1980-talet till 3 g år Idag beräknas avfallsförbränning svara för 5-6 % av de totala utsläppen till luft. Lika stor eller större källa är dioxinutsläpp från förbränning av biobränsle eller utsläpp från okontrollerade bränder på soptippar. 2

5 En stor fördel med förbränning av avfall är att den helt dominerande delen av dioxinerna samlas och lagras in i aska och andra rökgasreningsrester. Risken för att dioxiner ska läcka ut och förorena miljön är mycket liten. Dioxiner kan spridas över hela jorden med luftströmmar. Nedfallet av dioxiner över Sverige är väsentligt större än de inhemska utsläppen. Vad händer när avfallet förbränns Avfall som uppstår i det moderna samhället är en spegelbild av produktion och konsumtion. Avfallet kommer därför att innehålla komplicerat material som innehåller små mängder av kvicksilver, kadmium, dioxin och andra föroreningar. Avfallsförbränning handlar om att både bryta skadliga kretslopp av tungmetaller, dioxiner m.m. och sluta nyttiga kretslopp av material och energi. För att nå målen fungerar modern avfallshantering på följande sätt: - källsortering och särskild hantering av sådant som inte lämpar sig för förbränning - avfallet tas emot, sorteras, lagras och matas in - förbränns med energiåtervinning - rökgaserna renas på olika sätt - vatten som använts vid våt rökgasrening renas - främst fjärrvärme, men i en del fall också el, produceras - slaggen sorteras och kan användas som byggmaterial - aska och andra rester från rökgasreningen tas om hand som farligt avfall. Dioxin till luften Med de effektiva rökgasreningssystem som finns vid de svenska anläggningarna ligger halten dioxin i utgående rökgaser i de flesta fall redan idag under EU:s kommande utsläppsvärde och i en del anläggningar långt under detta värde. Det innebär att i majoriteten av anläggningarna avskiljs mer än 99% av dioxinet. Alla befintliga och nya anläggningar för förbränning av avfall måste uppfylla EU:s krav senast Dioxin i slagg och rester från rökgasreningen Slagg innehåller mycket små mängder dioxiner. I de ton slagg som avskildes vid anläggningarna för förbränning av avfall år 1999 uppskattar forskarna att det fanns 5-10 gram dioxin. Dessa binds hårt till partiklarna och slaggmaterialet kan därför återbrukas som bland annat vägbyggnadsmaterial. Dioxiner återfinns till över 90 % i rökgasreningsresterna (aska och slam). Resterna är klassade som farligt avfall och får därför bara förvaras på deponier med höga säkerhetskrav. Det innebär bland annat krav på att dessa rester ska vara avskilda från annat avfall och att särskilda skyddsåtgärder vidtas för att förhindra utlakning av dioxiner, tungmetaller och andra föroreningar. 3

6 Dioxiner i rökgasreningsrester och slagg är mycket hårt bundna och lakar därför inte ut. Studier visar att bakgrundsvärdena för dioxiner i regnvatten och nedfall ligger på samma låga nivå som dioxinhalterna i lakvatten. Ny undersökning Utvecklingen inom avfallsförbränning har inneburit att utsläppen av dioxiner, tungmetaller och andra föroreningar till luft har minskat mycket kraftigt. De föroreningar som tidigare följde med rökgaserna ut genom skorstenarna lagras - i den mån de inte bryts ned - in i slagg, aska och andra rester från rökgasreningen. Fokus när det gäller bl.a. dioxinfrågorna har förskjutits mot hur resterna tas om hand. Som ett led i Renhållningsverksföreningens arbete för att förbättra kunskaperna och underlag för beslut om åtgärder genomfördes en undersökning under Syftet var att få klarlagt om dioxin i rester lakar ut vid deponering samt vilka halter och mängder av dioxin som finns i rester från rökgasreningen Provtagningar har gjorts vid landets anläggningar för förbränning av avfall. Resultaten visar att halterna av dioxin varierade inom relativt vida gränser. De relativt stora variationerna mellan olika anläggningar kan bero på skillnader när det gäller teknisk utformning, driftförhållanden, avfallets sammansättning och andra lokala skillnader. Det finns också en betydande osäkerhet i provtagning och analysmetodernas noggrannhet. Det är oerhört små mängder som ska mätas. Med beaktande av osäkerheten menar utredarna att genomsnittet för avfallsförbränningen i landet som helhet kan ligga på dioxinhalter på 2-3 ng/g (1 ng=0, g) i rester från rökgasreningen. Det skulle innebära att den totala mängden dioxin som är bundet i resterna från rökgasreningen uppgår till g. De relativt stora variationerna är dock av underordnad betydelse eftersom utredningen också visar att dioxinerna ligger så hårt bundet i både slagg och rester från rökgasreningen att riskerna för att de ska kunna laka ut är mycket små. Framtida förbättringar Det pågår ett fortlöpande arbete för att ytterligare förbättra förbränning av avfall med energiutvinning som ett sätt att hand om brännbart avfall och samtidigt producera värdefull energi. Det gäller framförallt att minska innehållet av dioxin och andra farliga ämnen i produkter som efter användning blir avfall samt att minska bildningen av dioxiner, att ytterligare reducera de redan låga utsläppen till luft och att säkerställa en effektiv långtidsförvaring av askor och andra rester från avfallsförbränningen. Ombyggnad och nybyggnad av anläggning kommer att ytterligare minska dioxininnehållet i rökgasreningsrester samt minska dioxinutsläppen till luften till 1 gram per år. Detta samtidigt som mer avfall förbränns. Kunskapen om dioxin och avfallsförbränning är goda. Däremot behövs säkrare uppgifter om halter och mängder av dioxin i avfall som underlag för fortsatta åtgärder. 4

7 RVF anser att Naturvårdsverket bör ta ett övergripande ansvar för fortsatta studier och forskning. Fakta om svensk avfallsförbränning I Sverige fanns anläggningar som förbrände hushållsavfall och annat brännbart avfall. Samma år togs 1,9 miljoner ton avfall om hand och förbrändes. 1,3 miljoner ton var hushållsavfall, 0,5 miljoner ton industriavfall och 0,1 miljoner ton träavfall. Samtliga anläggningar är försedda med utrustning för torr rening av rökgaserna och effektiv avskiljning av stoft i olika sorters filter. Våt rening med rökgaskondensering finns vid hälften av anläggningarna och ytterligare ett antal är under utbyggnad eller planering. Utrustning för att minska kväveoxid finns också vid alla anläggningar. Avfallsförbränningsanläggningarna producerar mycket energi. Tio procent av fjärrvärmebehovet i landet kommer från avfallsförbränning. Energiproduktionen har fördubblats mellan 1985 och Den utvunna energin är ett viktigt bidrag till landets energiförsörjning. ********** 5

8 Rapporter från RVF :01 Utvidgat kommunalt ansvar för farligt avfall. Kartläggning år 2000 (RVF-rapport) 2001:02 Hygienisering vid biogasanläggningar 2001:03 Behovsanpassade hämtningssystem för hushållsavfall. Exempel från Trelleborg 2001:04 Scenariostudier om kommunernas roll i framtidens avfallshantering 2001:05 Hemkompostering av matavfall från hushåll. Förstudie 2001:06 Urgrävning av bioceller. Metod och analys 2001:07 Försök med tätning och täckning av avfallsupplag genom användning av fiberslam, gjuterisand, slaggranulat och slaggrus 2001:08 Material- och avfallsflöden i Göteborg. Framtagande av ett statistikdatasystem - Etapp :09 Förädling av rötrest från biogasanläggningar 2001:10 Köksavfallskvarnar. En teknik för uthållig resursanvändning? En förstudie i Göteborg 2001:11 Avfallsanläggningar med deponering. Statistik 2000 (RVFrapport) 2001:12 Långtidsegenskaper hos tätskikt innehållande bentonit (RVFrapport) 2001:13 Förbränning av avfall. En kunskapssammanställning om dioxiner (RVF-rapport) 2001:14 Dioxin ut r kretsloppet. Förbränning av avfall binder giftet (RVF-rapport) RVF - Svenska Renhållningsverksföreningen och RVF Service AB. Prostgatan 2, Malmö. Tel Fax Hemsida E-post

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

Monofill - för solidifiering av farligt avfall Monofill - för solidifiering av farligt avfall TM Monofill Det effektivaste sättet att skydda miljön är att påverka all produktion, så att uppkomsten av farligt avfall minimeras så långt som möjligt. Det

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

- Miljökonsekvensbeskrivning

- Miljökonsekvensbeskrivning UTSTÄLLNINGSHANDLING Avfallsplan för Vetlanda, Eksjö, Sävsjö och Uppvidinge kommuner - Miljökonsekvensbeskrivning UTSTÄLLNINGSHANDLING Avfallsplan för Eksjö, Sävsjö, Vetlanda och Uppvidinge kommuner Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Förbränning av avfall Incineration off waste

Förbränning av avfall Incineration off waste Högskolan Kristianstad Institutionen för teknik S- 291 88 Kristianstad School of Engineering University of Kristianstad S 291 88 Kristianstad Sweden Förbränning av avfall Incineration off waste Av: Lennart

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander [kg] 500 Hushållsavfall per person i Göteborg 1885-2007 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Björkdalen 1929 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning

Läs mer

Statistik Ett komplement till årsredovisningen

Statistik Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Som ett komplement till årsredovisningen finns denna sammanställning av statistik. Vissa tabeller som finns i årsredovisningen finns här

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

Avfall blir värme och el En rapport om avfallsförbränning. RVF rapport 2005:02 ISSN 1103-4092

Avfall blir värme och el En rapport om avfallsförbränning. RVF rapport 2005:02 ISSN 1103-4092 Avfall blir värme och el En rapport om avfallsförbränning RVF rapport 2005:02 ISSN 1103-4092 RVF rapport 2005:02 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2005 Upplaga: 1400 ex Förord Syftet

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI. Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg

FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI. Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg INNEHÅLL 5 Mesta möjliga energi av det som blir över 6 Allt hänger på vad vi återvinner 8 Sortera

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall

Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Det som bör kontrolleras är att klassificeringen är riktig och i enlighet med Förordningen om farligt avfall, SFS 1996:971. Eftersom avfallsprodukter till

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Jessica Alvsilver Ficre Zehaie Thomas Chicote Forum 16 oktober 2014 Upplägg - Deponiskatten - Processen till

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Halmstads Energi och Miljö AB

Halmstads Energi och Miljö AB Agenda Allmän inledning Beskrivning av den planerade verksamheten Redogörelse för pågående detaljplanearbete Redogörelse för alternativa lokaliseringar Redogörelse för alternativa utformningar Påverkan

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall. RVF rapport 2002:02 ISSN rapport

Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall. RVF rapport 2002:02 ISSN rapport Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall RVF rapport 2002:02 ISSN 1103-4092 rapport RVF rapport 2002:02 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex Förord

Läs mer

Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se

Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se Frågeställning Har vi inte tillräckligt bra avfallshantering i Sverige?

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

Sysav 40 år! Håkan Rylander, VD

Sysav 40 år! Håkan Rylander, VD Sysav 40 år! Håkan Rylander, VD I begynnelsen 2 I begynnelsen / bild 3 Dåtid Rachel Carsons Tyst vår Miljöskyddslagen 1969 FN:s Miljökonferens i Stockholm 1972 Kommunala Renhållningslagen 1972 (nu 15 kapitlet

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Avfallsanläggningar och avslutade deponier UTKAST

Avfallsanläggningar och avslutade deponier UTKAST Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier UTKAST 100608 Avfallsplan 2011-2015 för Vellinge kommun 201X-XX-XX SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 90.300

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 26 augusti 2016 Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet

Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet PM 2005 RVIII (Dnr 303-3301/2005) Remiss av betänkandet En BRASkatt beskattning av avfall som deponeras (SOU 2005:64) Remiss från Finansdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det

Läs mer

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

AVFALLSPLANERING 2006

AVFALLSPLANERING 2006 AVFALLSPLANERING 2006 Del 3 Avfallsplan Miljöbedömning Slutligt förslag 2007-05-30 för utställning Antagen av kommunfullmäktige i Ulricehamn 2007-10-22, 140 Avfallsplanering 2006 redovisas i 4 delar. Del

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad

Läs mer

KALK FÖR RÖKGASRENING

KALK FÖR RÖKGASRENING KALK FÖR RÖKGASRENING Rena rökgaser ren luft SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:11. Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 RAPPORT U2011:11 Volymvikter för avfall ISSN 1103-4092 Förord De senaste åren har det skett en utökad sortering av olika avfallsslag. Utökad och förändrad källsortering leder till att förhållandet mellan

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Rapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall

Rapport U2014:13 ISSN Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall Rapport U2014:13 ISSN 1103-4092 Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall FÖRORD Under hösten 2012 uppmärksammades frågan kring förekomsten av synliga föroreningar

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6 Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Adress Postadress Telefon E-post Byggherre (om annan än ovan) Namn Adress Postadress

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Bilaga 2. Avfallsanläggningar. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 2. Avfallsanläggningar. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 2. Avfallsanläggningar Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i En avfallsplan ska innehålla uppgifter om anläggningar för återvinning och

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Hur arbeta med förorenade massor

Hur arbeta med förorenade massor Hur arbeta med förorenade massor Förorenade jordmassor, mudder, sediment Antal markärenden i Göteborg per år: ca 100 st Pågående saneringsärenden: 80 st Ärenden där massor uppkommer som klassas som FA:

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Vägledning information

Vägledning information Vägledning information Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 22 i förordningen (2008:834) om producentansvar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september

Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september 1(6) Naturvårdsverket 2015-10-29 Bilaga 2 Anteckningar från gruppdiskussionerna om energiåtervinning vid avfallsrådet den 30 september Grupp 1 - Är överkapacitet i avfallsförbränningen i Sverige ett hinder

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteutlåtande Louise Sörme Projektledare Telefon 08-508 28 948 louise.sorme@miljo.stockholm.se Till Miljö- och Hälsoskyddsnämnden SID 1 (7) 2007-03-15 MHN 2007-05-22 p 7 SPRIDNING

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB Dolda utsläpp från rening av rökgaskondensat Matarvattenkonferensen 2013-11-13 Roger Lundberg Mälarenergi AB Mälarenergi, KVV Panna 5 Block 1+2 Kol,olja 75 80 MWe 200 220 MWv C o Block 3 Block 4 Olja Kol

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer