Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion"

Transkript

1 Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

2 Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till stor del återanvändas. Varje år produceras 1,5 miljoner ton energiaska i Sverige. Rätt använd är energiaskan en miljövänlig resurs med en given plats i det hållbara samhället, säger Monica Lövström, vd för branschorganisationen Svenska EnergiAskor. Vad är energiaska? I Sverige har vi ett smart energisystem där vi tar tillvara alla resurser. Biobränslen och avfall används för att producera el och värme med låg klimatpåverkan. Istället för att bygga sopberg omvandlas avfallet till fjärrvärme och el. Energiaska är det restmaterial som blir kvar i fjärrvärmeverken och skogsindustrin vid framställning av värme, el och ånga. Hur kan energiaskorna bli en del av kretsloppet? Askorna kan återvinnas på olika sätt. Exempelvis kan de användas för att göra betong där askan ersätter cement eller för att stabilisera muddermassor vid byggen av hamnar. Askan är också viktig för att minska försurningen i skogen och för att täcka gamla soptippar så att de inte läcker växthusgaser. Vilka fördelar har energiaska? Askor är en nyttig råvaruresurs som bland annat kan ersätta kemiska kalkningsmedel och gödselmedel i skog och mark och för att uppnå ett hållbart skogsbruk när vi tar ut bränsle ur skogen. Det är ett beprövat och resurseffektivt material med bra tekniska egenskaper. Askor kan till exempel användas i stället för naturliga fyllnadsmaterial vid byggen av vägar och hamnar. I skogsbilvägar är exempelvis askor ett bra material för att det är tjältåligt. Finns det vetenskaplig forskning om hur aska kan användas? All användning av askor ska baseras på väl underbyggd fakta. Det har forskats mycket inom detta område de senaste åren. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, universitet och energiföretagen har satsat 100 miljoner

3 kronor på forskning och analyserat de tekniska förutsättningarna och de miljömässiga möjligheterna för användning av askor. Hur används energiaskor internationellt? Kolaskorna har under lång tid använts i betongtillverkning i byggindustrin runt om i världen. Det pågår också internationell forskning på flera områden för att hitta en effektiv användning. I Storbritannien används aska vid framställning av betongblock och i Nederländerna är askan en viktig ingrediens vid stora vägbyggen. Där finns ett fungerande regelverk för hur energiaskor ska återvinnas på bästa sätt. Vilka är de stora utmaningarna? Återvinning av material är en växande bransch samtidigt som klimat-och miljömål styr mot ökad värmeoch elproduktion via förbränning. Restmaterialet askor är i sammanhanget en bortglömd resurs. Idag används ca 2/3 av askorna till att täcka deponier. Men inom 5-10 år är huvuddelen av deponierna täckta och andra användningsområden måste växa fram. Ska askorna läggas på hög, bygga nya deponier? Nej, det är slöseri med resurser och en kostsam utveckling. Det gäller att redan idag se askornas möjligheter och använda askorna på ett resurseffektivt och miljösäkert sätt. Hur ser framtiden ut? Varje år produceras ca 1,5 miljoner ton askor bara i Sverige. Askorna kan ersätta stora mängder naturmaterial vid byggen av vägar, ytor och stabilisering av hamnar. Det handlar om att placera rätt askor på rätt plats. Lika självklart är det att de miljöskadliga askorna ska plockas ur kretsloppet och hanteras på bästa möjliga sätt. Monica Lövström, VD Svenska EnergiAskor AB

4 Vad är aska? Vid eldning med fasta bränslen bildas en restprodukt, askor, som en naturlig del i energiproduktionen. När den brännbara substansen eldats upp så får man bottenaska eller slagg som tas ut från pannans botten och flygaska som följer med rökgaserna. Bottenaskan/slaggen liknar en blandning av sand och sten. Flygaskan som avskiljs ur rökgaserna påminner om cement och har även cementliknande egenskaper. Ofta brukar rökgaserna renas från t.ex. svaveloxider med kalk och andra tillsatser. Rökgasreningsresten ingår ofta i flygaskorna. Tidigare har man sett askor som ett avfall man ska bli kvitt, men man börjar alltmer inse att många askor är en resurs som kan ersätta ändliga naturmaterial. I Sverige alstras årligen ungefär 1,5 miljoner ton askor och av dessa nyttiggörs drygt 1 miljon ton. Merparten för att täcka gamla hushållsdeponier. Askor får olika egenskaper och sammansättning beroende på vilket bränsle som eldas t.ex. skogsbränslen, bränslen från jordbruket, avfall, torv eller kol-, på vilken slags panna man har t.ex fluidserande bädd, pulverpanna, rosterpanna -, på hur pannan körts del last eller full last. - Detta är viktigt att beakta när man söker lämpliga användningsmöjligheter för sina askor. Det finns olika exempel på nyttiggörande av aska, ett är att återföra aska till skogen. Askan ersätter då de näringsämnen som tagits ut i samband med att man tog ut skogsbränslet. På dikad torvskogsmark är aska ett gödselmedel som ger ökad trädtillväxt. Askor kan även lösa problemet med förorenade muddermassor när hamnar ska byggas om. Genom att blanda i aska binds tungmetallerna och muddermassorna kan då återanvändas som byggmaterial i hamnen. Aska kan också ersätta bergkross och grus och ge en del förbättrade egenskaper i anläggningsarbeten som vägbyggen och täckning av deponier. Vissa askor lämpar sig för att blanda in i cement.

5 Askor, en del av kretsloppet! Bränsle kommer till värmeverken från skogen och av brännbart avfall Värme och el produceras Värme och el produceras Bränsle Bränsle Bränsle Bränsle kommer till värmeverken från t.ex. skogen eller brännbart avfall. Aska blir kvar som Aska blir en restprodukt kvar som från förbränningen. en restprodukt från förbränningen. Användning av askor Varje år produceras ca 1,5 miljoner ton askor i Sverige som vi måste ta om hand om. Låt oss ta hand om askorna på ett miljöriktigt sätt! Askan kan nyttiggöras som tex gödsling i skog, eller då vägar byggs Mängden som deponeras ska minska! Ett användningsområde är att återföra aska till skogen för att ersätta de näringsämnen som tagits ut i samband med att man tog ut skogsbränslet. Askor kan även lösa problemet med förorenade muddermassor när hamnar ska byggas om. Genom att blanda i aska tillsammans Dock ska de miljöskadliga askorna tas ur kretsloppet och deponeras på bästa sätt! med andra bindemedel binds tungmetallerna och muddermassorna stabiliseras, så att de kan användas som byggmaterial i hamnen samtidigt som kostnaderna hålls nere. Aska kan också ersätta bergkross och grus och lämpar sig för till exempel vägbyggen. Vid täckning av deponier ersätter askorna naturmaterial som bentonit, andra leror och morän.

6 Grönare byggmaterial med aska Vägar, parkeringsplatser, industrigolv och avställningsytor. Energiaskor kan användas som ett hållfast byggmaterial i många olika byggen. Vid tillverkning av framför allt markbetong kan aska ersätta cement, vilket också minskar koldioxidutsläppen inom byggindustrin. I dag används endast en liten del av energiaskorna som byggmaterial för vägar och ytor, men potentialen är betydligt större. Forskning visar att askorna fungerar utmärkt i olika byggprojekt, både tekniskt och miljömässigt. Miljövänligare betong Inom tillverkningen av betong kan energiaskorna spela en viktig roll. Ett nytt, grönare recept på betong används nu där så kallad flygaska ersätter cement. Detta gör betongen billigare och mer miljövänlig. Dels för att askan återanvänds och dels för att cementframställningen är mycket energikrävande. Den nya, gröna betongen används nu framgångsrikt. I Västerås har kommunens energibolag återvunnit aska från fjärrvärmeverket de senaste 20 åren och därigenom sparat miljontals kronor. Askan har använts för att bygga parkeringsplatser, industrigolv och stora avställningsytor för containrar. Fördelen med askbetong är att den är mycket hållfast och fungerar som ett bärlager på lös lera. Många års forskning Flera forskningsprojekt har de senaste åren testat askornas tekniska egenskaper och hur de påverkar miljön vid exempelvis vägbyggen. Resultaten har varit positiva och i dag finns flera vägar som byggts med aska. Exempelvis består delar av motorvägen vid Norrköping (E4) av energibottenaska. Forskningen visar bland annat att vägar med aska som bär-

7 lager är mer tjältåliga och därmed kräver mindre underhåll. Askan kan dock inte användas på vägytan eftersom den inte är tillräckligt slitstark utan riskerar att damma. Hållbara vägar Vägar kan också byggas med hjälp av så kallat slaggrus, som är en förädlad bottenaska från hushålls- och industriavfall. Den består, förutom av förslaggad aska i olika storlekar, av sten, grus, porslin, glas och metall. En stor del av metallen har dessförinnan separerats bort. användas för att bygga mindre vägar, med fördel nära fjärrvärmeverken. Bottenaska kan också användas som fyllnadsmassa vid nedläggning av rör. Då handlar det om en mer finkornig bottenaska jämfört med slaggrus. Flygaskor ger mer tjältåliga och styva vägar och kan med fördel användas för att stabilisera svaga material till högvärdiga konstruktionsmaterial. Forskning visar att slaggrus har mycket liten påverkan på miljön när det gäller utlakning av metaller. Detta har bland annat dokumenterats i ett tioårigt forskningsprojekt i Umeå där en testväg byggdes intill fjällvärmeverket. Både Statens geotekniska institut och Luleå tekniska universitet gjorde mätningar. Rätt använt kan slaggruset spela en viktig roll som ersättning för naturgrus och bergkross vid vägbyggen. I stället för att göra nya ingrepp i naturen kan återvunnet slaggrus

8 Aska minskar försurningen i skog och mark Energiaska har en nyckelroll för att minska försurningen i skog och mark. Den ökade förbränningen av biobränsle riskerar att på sikt skapa en obalans i naturen. Lösningen är att återföra bioaskan till skogen. I dag används skogsavfall, så kallat biobränsle, vid framställning av el och värme i landets fjärrvärmeverk. Biobränslet består av grenar och toppar som flisas till så kallad grot. En stor del av de basiska näringsämnena i skogen finns i groten och särskilt i barren. När avfallet tas ut ur skogen uppstår en obalans och marken försuras på sikt. I en orörd skog överförs de basiska näringsämnena till marken på ett naturligt sätt när träden dör och förmultnar. Basisk aska sluter kretsloppet Problemet med försurningen kan dock minska genom att den basiska askan från fjärrvärmeverken och skogsindustrin återförs till skogen där grenarna och topparna hämtades. I dag används skogsavfall från ca hektar i landet, men aska återförs endast till en fjärdedel av markerna. För att få ett fungerande kretslopp måste användningen av skogen som biobränsle kompenseras. En livskraftig skog kräver att en större andel aska återförs. Detta rekommenderas också av Skogsstyrelsen, särskilt där marken redan är försurad eller där det tas ut mycket barr. Rekommendationen gäller även skog på torvmark, som växer bättre om den gödslas med aska. En god affär även för skogsägarna.

9

10 Hamnbygget miljösäkrare och billigare Energiaskor kan lösa problemet med förorenade muddermassor när hamnar ska byggas om. Genom att blanda i aska binds tungmetallerna och muddermassorna kan då återanvändas som byggmaterial i hamnen. Många hamnar runt Östersjön måste muddra sina inlopp för att bli säkrare och kunna ta emot allt större fartyg. Ett stort miljöproblem när hamnarna byggs om är bottenslammet, som till stor del innehåller farliga ämnen som tungmetaller. Föroreningarna är ett resultat av tidigare utsläpp från industrier och transporter. Under de närmaste åren kommer hundratusentals kubikmeter kontaminerat bottenslam att behöva muddras vid hamnarna runt Östersjön. Sparar 500 miljoner kronor Flera hamnar använder nu en ny muddringsteknik där energiflygaska är en viktig ingrediens. Tekniken är både miljösäker och betydligt billigare än den traditionella. I Sverige har Gävle hamn fått tillstånd att testa tekniken. Den går ut på att aska från fjärrvärmeverk blandas i muddermassorna tillsammans med cement och andra bindemedel. På så sätt binds föroreningarna hårt i muddermassan och hindras att läcka ut. Samtidigt skapas ett nytt, fast byggmaterial som kan användas till konstruktioner i hamnbygget. Lösningen att använda aska sparar både miljön och stora pengar. Gävle hamn räknar med att minska kostnaderna för hamnbygget med 500 miljoner kronor jämfört med om det genomförts på traditionellt sätt. Vanligtvis måste muddermassorna schaktas bort och läggas på deponi, vilket är mycket dyrt. Detta kräver dessutom både transporter och uppläggningsytor. Bottenslammet i hamnen måste också ersättas med naturresurser som till exempel sprängsten, sand och grus. Med den nya tekniken kan muddermassorna återföras

11 med aska till en utbyggnad av hamnen och få samma stabiliserande funktion som exempelvis bergkross. Ny praxis för hållbart hamnbygge Metoden att binda föroreningarna i muddermassan i stället för att schakta bort och ersätta den, har använts under lång tid internationellt. På senare år har tekniken även testats i Norden. Både Gävle hamn och Karleby hamn i Finland ingår i ett treårigt pilotprojekt, finansierat av EU. Övriga länder som deltar är Tyskland, Polen och Litauen. Projektet, som leds av Statens geotekniska institut i Linköping, arbetar nu med att ta fram en praxis för hur de förorenade muddermassorna ska kunna tas om hand på ett tryggt och hållbart sätt i hela Östersjöregionen.

12 Bättre miljö när soptippar täcks med aska Den största delen av energiaskan används i dag för att täcka gamla soptippar. Inom några år är de flesta deponier täckta och då behövs nya användningsområden för att undvika ett askberg. Askan har länge haft sin viktigaste uppgift som konstruktionsmaterial vid landets deponier. Genom att täcka sopbergen med aska förhindras läckage av eventuella miljöfarliga ämnen i mark och vattendrag och utsläpp av växthusgaser. En medveten miljöstrategi har dock gjort att mängden deponerat avfall minskat stadigt de senaste åren och många soptippar har stängt. Sopor från hushåll och industrier ses i dag som en resurs i stället för ett problem. Avfallet eldas i landets fjärrvärmeverk och bidrar på så sätt till produktionen av el och värme. Hindrar läckage och utsläpp I dag finns ett 150-tal deponier i drift och dessa uppfyller helt andra krav på konstruktion än de gamla soptipparna. Dagens deponier konstrueras med ett tätskikt av aska för att skydda miljön runt omkring. Deponierna fungerar numera på samma sätt som soppåsen hemma under diskbänken. Påsen innesluter avfallet och när den är full knyts den ihop. Askan används både som fyllnadsmassa, för att stabilisera soporna, och i tätskiktet, påsen, som innesluter avfallet. Även gruvavfall kan täckas med hjälp av aska för att minska utlakning av metaller. Redo för nya uppgifter Inom en tioårsperiod kommer landets deponier att vara täckta. Då behövs nya användningsområden för de 1,5 miljoner ton energiaska som årligen produceras i landets fjärrvärmeverk. Två områden där energiaskan har stor potential är exempelvis som resurs vid väg- och hamnbyggen. Askan spelar också en viktig roll i ett fungerande kretslopp. Genom att återföra bioaska till skogen förhindras försurning som orsakas av ett ökat uttag och användning av biobränslen.

13

14 Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av askor från energiproduktion. Målet är ett hållbart energisystem där askorna i så stor utsträckning som möjligt återanvänds och ingår i kretsloppet. "Aska ska användas som miljövänlig resurs i ett hållbart samhälle!" Utmaning I Sverige alstras årligen ungefär 1,5 miljoner ton askor och av dessa nyttiggörs drygt 1 miljon ton. Merparten för att täcka gamla hushållsdeponier, men sluttäckningen av deponier kommer att minska betydligt inom ca 10 år. Därför krävs det att andra användningsområden växer fram. För mer information:

15

16 Svenska energiaskor AB Torsgatan Stockholm Tel

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som

Läs mer

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor 2 Förord Askor i Sverige 2012: ca 1 709 000 ton Askor i Sverige 2012 är inte direkt jämförbar med Askor i Sverige 2010. Uppgifterna i Askor 2012

Läs mer

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015

Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015 Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen 2015 2015 04 21 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov,

Läs mer

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB Utkast till Askprogram 2009-11 Miljöriktig användning av askor IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april 2008 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.c om Svenska EnergiAskor

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm

Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Askhantering i omvärlden internationella erfarenheter och trender Jenny Sahlin, Profu Askdagen 17 april 2013, Stockholm Bakgrund: Askanvändning Källa: Tyréns 2010 / Svenska EnergiAskor Länder Avfallsaskor

Läs mer

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor

Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor ÅF-Consult AB och Henrik Bjurström och Roger Herbert 1 Uppdragets syfte och mål Att sprida information om Askprogrammets förutsättningar och dess mål

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

Monofill - för solidifiering av farligt avfall Monofill - för solidifiering av farligt avfall TM Monofill Det effektivaste sättet att skydda miljön är att påverka all produktion, så att uppkomsten av farligt avfall minimeras så långt som möjligt. Det

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt

Läs mer

Frågor och svar om avfallsförbränning på Filbornaverket

Frågor och svar om avfallsförbränning på Filbornaverket Frågor och svar om avfallsförbränning på Filbornaverket 1. Vad är huvudskälen till att NSR och Öresundskraft vill bygga anläggningen? Lokal behandling av brännbart avfall och minskade transporter Produktion

Läs mer

DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ

DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ Mål nr KLAGANDE Neova AB Bjälkgatan 1 824 43 HUDIKSVALL MOTPART Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 KALMAR ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen, miljöprövningsdelegationen,

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se

Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se Frågeställning Har vi inte tillräckligt bra avfallshantering i Sverige?

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. 10 cramo contact #2/2013 Cramo Contact 2013.indd 10 framtidens värmeteknik Sverige är världsledande

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Programbeskrivning Askprogrammet - Miljöriktig användning av energiaskor

Programbeskrivning Askprogrammet - Miljöriktig användning av energiaskor Programbeskrivning Askprogrammet - Miljöriktig användning av energiaskor 2017 -- 2020 ENF4000, v1.0, 2015-06-15 AB Org.nr: 556974-2116 Telefon: 08-677 25 30 E-post: kontakt@energiforsk.se Post: 101 53

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning Svenska EnergiAskor/Värmeforsk Claes Ribbing 1 Pendeln slår för långt Först med Tyst vår på 1960-talet började världen förstå att jorden

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL

ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL 1 ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL MILJÖASPEKTER Innehållsförteckning Ordlista och begreppsförklaring Förord 0 SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 8 2 ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT...

Läs mer

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson

Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier. Ramböll Sverige AB. Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson Miljöriktig användning av askor 2009 Användning av restprodukter inom EU - olika nationella strategier Ramböll Sverige AB Anna Wilhelmsson och Gunilla Jansson anna.wilhelmsson@ramboll.se gunilla.jansson@ramboll.se

Läs mer

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat-

Läs mer

Välkommen till Hovgården!

Välkommen till Hovgården! Välkommen till Hovgården! Välkommen till Hovgården! 12 kilometer nordost om Uppsala ligger Uppsala Vattens avfallsanläggning Hovgården. Hit kommer varje år omkring 250 000 ton avfall. Det motsvarar flera

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala Välkommen till Värme Uppsala Agenda: - Några ord om vår verksamhet - Ekonomi och prisutveckling - Vårt arbete mot ett uthålligare Uppsala Adrian Berg von Linde Några

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063)

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) AVFALLSLAG SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) Avfallsslag SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder (i bilaga 2 avfallsförordningen

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006

Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 2007-11-16 Aska från energiproduktion producerad och använd mängd aska i Sverige 2006 Svenska EnergiAskor Caroline Engfeldt Claes Ribbing Syfte Syftet med denna undersökning var att få reda på hur mycket

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI. Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg

FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI. Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg INNEHÅLL 5 Mesta möjliga energi av det som blir över 6 Allt hänger på vad vi återvinner 8 Sortera

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137

HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137 Datum Vår ref 2004-02-24 Rolf Sjöblom HANTERING AV ASKA FRÅN TRÄDBRÄNSLE SOM INNEHÅLLER CESIUM 137 Inledning Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har nyligen skickat ut en återremissutgåva av en tilltänkt

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter

REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER. Viktig information till dig som köper in luftfilter REDUCERA DITT FÖRETAGS KLIMAT- PÅVERKAN MED FÖRNYELSEBARA LUFTFILTER Viktig information till dig som köper in luftfilter Dinair E k o n o m i f i l t e rab L U F T F I L T E R S K L I M A T P Å V E R K

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

Miljöriktig användning av askor 2012-2014

Miljöriktig användning av askor 2012-2014 Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Miljöriktig användning av askor 2012-2014 VISION Askor används i ett uthålligt samhälle, ekonomiskt försvarbart och med ringa risk för hälsa och miljö. Inbjudan

Läs mer

Rätt slam på rätt plats

Rätt slam på rätt plats Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat

Läs mer

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet.

Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Remissvar God Bebyggd Miljö Svenska EnergiAskor 07-08-09 Sidan 1 Till Boverket ylva.ronning@boverket.se Remiss God Bebyggd Miljö fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Svenska EnergiAskor AB är ett

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Biogas från många bioråvaror

Biogas från många bioråvaror Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas

Läs mer

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering SYSAV Box 50344, 202 13 Malmö Telefon 040-635 18 00 Telefax 040-635 18 10 www.sysav.se epost@sysav.se Juni 2010 Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016

Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Programbeskrivning Miljöriktig användning av askor 2014-2016 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Vision... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Framgångskriterier... 6 2.5 Forsknings-,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Bristaverket i framtiden

Bristaverket i framtiden September 2009 Bristaverket i framtiden med avfallseldad kraftvärme u Avfallseldad kraftvärme i Brista Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av kraftvärmeverket Bristaverket

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp. En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp. En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen Kretsloppsanläggningen i Högbytorp En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen Stockholm Europas snabbast växande storstadsregion Jordens resurser är hårt ansträngda. För att de ska räcka till

Läs mer

Samråd enligt miljöbalken

Samråd enligt miljöbalken Samråd enligt miljöbalken 1 och 2 dec 2010 1 Hållpunkter för samrådsmötet 1. Inledning närvarande 2. Vad är ett samråd enligt miljöbalken? 3. Varför behöver hamnbassängen saneras? 4. Vilka blir de långsiktiga

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning

Läs mer

Här följer exempel på vad som är ok och INTE är ok att lägga i containern för att hålla sig inom fraktionen:

Här följer exempel på vad som är ok och INTE är ok att lägga i containern för att hålla sig inom fraktionen: RENT OCH OBEHANDLAT TRÄ Engångspallar, pallkragar & trälådor Formvirke (utan betongrester) Masonit och limträ Obehandlat och omålat trä* Snickerier Virke EJ Målat, lackat och behandlat trä Papper Plaster

Läs mer

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad. Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad. I Sverige produceras årligen cirka fem miljoner kubik meter betong.

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer