Tydliga skärmbilder gör anläggningen effektivare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tydliga skärmbilder gör anläggningen effektivare"

Transkript

1 E t t N y h e t s m a g a s i n f r å n v ä r m e f o r s k Nummer 1 mars 2011 Tydliga skärmbilder gör anläggningen effektivare Grusvägen blir tåligare av aska Samförbränning med rötslam hindrar rosten Värmeforsk är en viktig kunskapsbank 1

2 Biobränsle klimatbov eller miljöräddare? Innehåll: Ledare Biobränsle klimatbov eller miljöräddare? sid.2 Bioenergi ökar växthusgasutsläpp.., Bioenergi behövs för klimatet Visst blir man förvirrad av alla tidningsrubriker. Hur ska allmänheten förstå vad som är bra eller dåligt för miljön, när de som borde förstå inte har förmåga att samverka om hur information ska förmedlas? Det är också betänkligt när debattörer och tyckare sprider svepande påståenden som gränsar till medveten desinformation. Spelar det någon roll, kan man fråga sig. Ja, om man tror att frågor som energiförsörjningen och klimatförändringar är viktiga så är det nog så. För att mota bort de värsta tyckarna spelar forskning och utveckling en avgörande roll. Utan kunskap blir man lätt lurad av den tvetydiga vetenskapen. Visst vore det lyckat om vi alla försökte dra åt samman håll för att rädda miljön? Vi på Värmeforsk anser att bioenergi behövs för klimatet. Värmeforsk bokstavligen brinner för bioenergi. Det har vi gjort de senaste 20 åren. Första numret Just nu läser du det första numret av Värmeforsks nya nyhetsmagasin. Min förhoppning är att det ska kittla din nyfikenhet om sådant som händer på Värmeforsk. Kanske också leda dig vidare till rapportdatabasen där du kan hitta många nya idéer för din verksamhet, eller finna lösningar som kan hjälpa dig i din vardag. I denna första utgåva redogör vi bland annat för de senaste rönen kring de välkända problemen korrosion, beläggning och bäddagglomerering vid förbränning av bio- och avfallsbränslen. Projektet Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade driftproblem är en av de största satsningarna Värmeforsk någonsin gjort, och nu framträder en helhetsbild av hur vi ska åtgärda problemen och på så sätt förbättra driftsekonomin. Var gör vi av askan? När man eldar biomassa erhålls ofrånkomligen aska, det vet alla som någon gång gjort upp en brasa. Ur samhällssynpunkt ska askorna användas på ett resurseffektivt sätt. Visst låter det självklart? Varför gör vi inte det då? Jo, för återigen drar samhällets spelare åt olika håll. Om vi ska kunna utöka användningen av biomassa, måste alla parter samverka! Vi når inte ett uthålligt samhälle om myndigheter ska sätta krokben för utvecklingen genom att låta okunskap råda. På sidan 6 finner du en innovativ lösning på hur askor kan användas resurseffektivt. Trevlig läsning! Gullvi Borgström Vd, Värmeforsk Samförbränning med rötslam hindrar rosten sid. 3 Tydliga skärmbilder gör anläggningen effektivare sid. 4 Grusvägen blir tåligare av aska sid. 6 Fortsättning av Askprogrammet behövs sid. 7 Svåra biobränslen får en match i nytt forskningsprogram sid. 8 Värmeforsk är en viktig kunskapsbank sid. 8 Ansvarig utgivare: Gullvi Borgström Redaktör/texter: Lars Magnell, Tfn Produktion: Kreativ Media AB Formgivning: Gabriella Lindgren Tryck: Planograf, Stockholm 2011 Värmeforsk Service AB Stockholm Telefon: Telefax:

3 Samförbränning med rötslam hindrar rosten Mycket positiva effekter kan uppnås vid förbränning av besvärliga alkalirika bränslen om man tillför rötslam, som motverkar både bäddagglomerering och korrosion. Det visar aktuell forskning inom Värmeforsk. Solvie Herstad Svärd Vid förbränning av bio-, retur- och avfallsbränslen kan det uppstå driftproblem som påslag, beläggningar och korrosion på värmeöverförande ytor. Det kan också medföra att sanden i pannor med fluidiserad bädd (se fotnot) kletar ihop eller agglomererar. För att minska dessa problem startade Värmeforsk år 2005 ramprogrammet Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade driftproblem, även kallat Agglobelägg, som nyligen avslutade sin tredje etapp. Rapporten Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade driftproblem, Etapp 3 rapportnummer 1167 finns att ladda ned från rapporter Tidigare etapper har rapportnummer: 997 och 1037 Sandbädden bakas samman Huvudorsaken till driftproblemen är bränslets innehåll av kalium och/eller natrium och klorider som vid förbränning bildar starkt korrosiva alkaliklorider. När man eldar alkalirika bränslen i en fluidiserad bäddpanna finns också risk för att det bildas lager av alkali runt sandkornen som reagerar med kislet i sanden till alkalisilikater som har låg smältpunkt. Om dessa lager blir alltför tjocka kan sandkornen bindas samman med alkalisilikater som klister och man riskerar att delar av sandbädden agglomererar, det vill säga sandkornen bakas samman vilket då i varierande grad försämrar förbränningen. I försök har det visat sig att samförbränning med rötslam, som är rikt på svavel, har en positiv effekt på agglomerering genom att påverka lagren runt sandpartiklarna både till mängd och sammansättning. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att en tillsats av rötslam ökar agglomereringstemperaturen, det vill säga den temperatur då partiklarna i bädden börjar häfta vid varandra. Effekten är dock inte lika tydlig vid samförbränning av rötslam, bark och avfallspellets som när basbränslet är trä och halm. Samförbränning med rötslam leder också till att mängden beläggningar runt sandkornen i bäddmaterialet minskar och den ändrar även sammansättningen på asklagren runt bäddsandspartiklar, konstaterar projektledaren Solvie Herstad Svärd. Samförbränning med rötslam innebär också att bäddmaterialet tillförs slamaskpartiklar som blandas med sandpartiklarna vilket ytterligare minskar risken för att sandkornen bakas samman. Effekten av fosfor I bioeldade och avfallseldade pannor finns även risk för korrosiva beläggningar bestående av alkaliklorid. Tidigare forskning har visat att man kan undertrycka alkalikloridbildningen och därmed minska halten klor i beläggningar genom att ändra rökgaskemin. Framförallt har mycket forskning kretsat kring svavlets roll och på senare tid har även effekten av fosfor i bränslet studerats. Rökgasanalyser, partikelmätningar och analys av beläggningar visar att tillförsel av rötslam till bädden och sulfat och fosfat till rökgasen alla påverkar rökgaskemin, partiklarnas sammansättning samt sammansättning och mängd beläggningar. I den här etappen har vi visat att fosfor såväl som svavel kan minska bildningen av alkaliklorid. Dosering av sulfat och fosfat som additiv i rökgaskanalen har bägge minskat alkalikloridhalten i rökgas och beläggningar vilket verifierar att både svavel och fosfor kan vara orsaken till att rötslam så effektivt minskar alkaliklorid och beläggningar. Vi kan också se att slamaskans innehåll bidrar till rötslammens effekt genom att binda alkali. Om det är aluminiumsilikater från tvättmedel som hamnar i rötslammet eller fosfor som binder alkalit i askan är svårt att avgöra. Det verkar dock som om svavel och fosfor är de viktigaste komponenterna tillsammans med kalcium, där kalcium har en negativ effekt, säger Solvie Herstad Svärd. Fluidiserade bäddar Förbränning i en fluidiserad bädd innebär att bränslet eldas i en bädd bestående av sand och askpartiklar. Luft tillförs via dysor i botten på pannan som får bäddpartiklarna att sväva. Partikelsuspensionen får delvis samma egenskaper som vatten varav namnet fluidisering.i en CFB cirkulerande fluidiserad bädd ökas lufthastigheten så mycket att en del av partiklarna flyger iväg med rökgasen och avskiljs i en cyklon, via ett sandlås, tillbaks till eldstaden. Ångan kondenseras efter turbinen och värmer då även fjärrvärmevattnet. 3

4 Tydliga skärmbilder gör anläggningen effektivare Tydliga och lättförståeliga dataskärmsgränssnitt är av största vikt för effektiv och säker drift inom processindustrin. Genom att i ökad grad utgå från människans kognitiva förmåga att ta till sig information kan en anläggnings processer visualiseras tydligare på datorskärmarna. Därmed blir det lättare för operatören att fatta rätt beslut vid varje driftsituation. Kontrollrummen i dagens processindustri är exempel på komplexa människa/maskinsystem. I operatörens arbetsuppgifter ingår bland annat att Anna-Lisa Osvalder övervaka processen, söka information om status och förändringar samt att vid behov agera och justera processen för att erhålla en så effektiv produktion som möjligt. En viktig förutsättning för att operatören skall kunna fullgöra dessa olika arbetsuppgifter är en tillfredsställande utformning av skärmgränssnittet mellan människa, det vill säga operatören, och det tekniska systemet. I takt med att både komplexitet och krav på lönsamhet blivit allt mer framträdande i processindustrins anläggningar har också kraven på att i ett tidigt skede kunna upptäcka, fatta beslut om och åtgärda avvikelser i processen ökat, konstaterar Chalmersprofessorn Anna-Lisa Osvalder som lett Värmeforskprojektet Visualisering av anläggningsstatus. För plottrigt Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera nya skärmbilder som bättre motsvarar dagens krav och är mera anpassade till människan/operatörens mentala förutsättningar att uppfatta och tolka information i en specifik situation. Ett vanligt förekommande problem med dagens skärmbilder är att de är för plottriga. Eftersom kodningssystemet är baserat på numeriska bilder snarare än grafiska blir många uppgifter onödigt komplicerade och tidskrävande vilket ökar risken att göra fel. Sådana skärmbilder förser inte operatören med direkt och lättillgänglig processinformation utan denne måste istället memorera, jämföra och integrera olika data medan han/hon navigerar mellan olika informationskällor, förklarar Anna-Lisa Osvalder. För att komma till rätta med dessa brister har forskarna i projektet utvecklat nya skärmbilder som syftar till att förmedla informationen för olika driftsituationer på ett mera grafiskt och intuitivt sätt. Skärmbilderna har med gott resultat testats och utvärderats av operatörer på pappersbruket Korsnäs i Gävle och värmeverket i Hässelby, Stockholm. Korsnäs På pappersbruket i Gävle togs en skärmbild fram för övervakning och beslutsstöd för hantering av en processdel kallad Blandlut 7. Processdelen består av cisterner med olika typer av lut och en av operatörernas uppgifter är att åstadkomma en optimal lutblandning för nästa processteg. För att åstadkomma detta krävs ett nytt körsätt som kräver mer framförhållning. Detta har vi försökt stödja i skärmbilden, säger Chalmersdoktoranden Jonas Andersson. Fortfarande behöver några anpass- 4

5 Rapporten ningar och tillägg göras till det slutliga förslaget för att till fullo möta driftoperatörernas informationsbehov vid användning av det rekommenderade körsättet. Detta sker genom att utvärdera förslagen med operatörerna på plats i kontrollrummet. Visualisering av anläggningsstatus utformning av innovativa gränssnittspresentationer rapportnummer 1172 finns att ladda ned från rapporter Hässelby För Hässelbyverket togs skärmbilder fram för tre typsituationer, som dock inte kunde implementeras i något styrsystem eller informationssystem eftersom det var osäkert om anläggningen kunde klara av att driva de nya skärmbilderna. Responsen från driftoperatörerna indikerar emellertid att de nya skärmbilderna skulle underlätta deras arbete och därmed förbättra styrningen av värmeverket. Framtagandet av nya skärmbilder har varit framgångsrikt i och med operatörernas positiva respons och de upplevda fördelarna med hur informationen presenteras. De problem som uppstått i projektet har främst varit kopplade till svårigheterna att använda nya skärmbildsidéer i de befintliga styrsystemen, konstaterar Anna-Lisa Osvalder som menar att det är viktigt att framtagandet av nya operatörsgränssnitt ses som en integrerad del av utvecklingsarbetet kring en anläggningsdel och inte som ett fristående arbete som kan göras i efterhand. Till exempel bör placering av sensorer ske utifrån hur processen ska övervakas. Arbetet med att utveckla skärmbilderna bör alltså ske parallellt och i nära samverkan med utvecklingen av de rent tekniska komponenterna vid införande av anläggningsdelar som kräver nya eller uppdaterade skärmbilder. En rekommendation är också att En rekommendation är att processindustrin på det stora hela bör se utveckling av nya skärmbilder som en integrerad del i moderniseringsarbetet processindustrin på det stora hela bör se utveckling av nya skärmbilder som en integrerad del i moderniseringsarbetet, vilket också har stor betydelse för driftekonomin. När operatören har optimala förutsättningar att förstå, övervaka och styra processen förbättras potentialen för att höja kvalitet, effektivitet och säkerhet. Därmed minskas också osäkerhet, tidspress och stress för operatören vilket leder till bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö. 5

6 Grusvägen blir tåligare av aska Förbättrade tjälegenskaper, ökad bärighet, minskat uttag av naturresurser och icke nämnvärd påverkan på omgivningen. Det är några av de fördelar som motiverar användning av aska vid vägbyggnad. Jenny Vestin Flygaska baserad på biobränslen har använts under många år som material i mark- och vägbyggnad. Men även om erfarenheterna av att använda askor som byggmaterial är goda behöver kunskapen om hur materialet bäst ska hanteras öka. För att få en fördjupad förståelse för askans egenskaper och förutsättningar vid vägbyggnad har Skogsstyrelsen, Statens Geotekniska Institut och Luleå Tekniska Universitet förstärkt en grusbilväg i Timrå med flygaska från Ortvikens pappersbruk. Vägen är indelad i två provsträckor och fyra referenssträckor. De två provsträckorna är förstärkta med ask/gruslager med olika tjocklek. En mer ingående studie av askvägen har finansierats av Värmeforsk. Dyrt med bindemedel Värmeforskstudien har framför allt undersökt skillnader i styvhet och homogenitet mellan provsträckorna. Detta i syfte att få ökad kunskap om hur anläggningsförfarandet kan optimeras utan att andra stabiliseringsmedel än askan behöver användas. För att öka vägens tryckhållfasthet och förbättra dess förmåga att stå emot olika väderförhållanden och temperaturskillnader kan annars olika bindemedel som cement, merit eller kalciumoxid blandas med askan. Men det fördyrar hanteringen och därmed vägkonstruktionen. Det är därför önskvärt att askans härdande egenskaper tillvaratas så att 6

7 Både laboratorie- och fältstudierna visar att flygaskan är väl lämpad för stabilisering av grusvägar. Rapporten vägarna kan byggas utan inblandning av andra bindemedel, säger projektledaren Jenny Vestin, verksam som miljögeotekniker vid SGI. Resultaten från försöken visar att flygaskan från Ortvikens pappersbruk är lämplig som vägförbättringsmaterial men att den metod som används för att få ner askan i vägkroppen kan utvecklas. I Timrå frästes askan maskinellt in i vägens bärlager så att detta fick en sammansättning av 30 procent aska och 70 procent vägmaterial. Både laboratorie- och fältstudierna visar att flygaskan är väl lämpad för stabilisering av grusvägar. Vägmaterialet fick en väsentlig hållfasthetsförbättring av att askan blandades in. Men inblandningstekniken borde kunna förbättras eftersom det var ganska stor variation i homogenitet i vägblandningen. Den uppmätta askhalten varierade mellan 22 och 36 procent för de olika provsträckorna och de analyserade djupen, konstaterar Jenny Vestin Skillnaden i styvhet mellan asksträckorna har utvärderats med så kallade fallviktsmätningar. Mätningarna visar att provsträcka 2, som har dubbelt så hög Effektivt askutnyttjande i vägar rapportnummer 1169 finns att ladda ned från rapporter askinblandning som provsträcka 1, har fått en bättre hållfasthet. För låg vattenkvot Vägen uppnådde dock inte önskad packningsgrad. Troligtvis beror det på för låg vattenkvot i ask/grusblandningen i kombination med otillräcklig maskinell packning vid förstärkningen av vägen. En slutsats är att det är av stor vikt att asklagret vattnas så att materialets optimala vattenkvot uppnås om vägens packning och dess egenskaper ska kunna förbättras. Man behöver sannolikt också köra flera gånger med vält för att uppnå hög packningsgrad än de fem överfarter som gjordes, alternativt använda en tyngre vält än den 6 tons tunga vibrovält som användes i projektet, säger Jenny Vestin. En annan slutsats är att det är svårt att lägga ut ett jämnt asklager, vilket i det här fallet skedde med lastbil. Genom att i stället använda en utläggare till askan erhålls troligtvis en jämnare och mer kontrollerad inblandning, menar Jenny Vestin och framhåller att man för att kunna utvärdera askinblandningens effektivitet också noga böra karakterisera de ingående materialen innan vägen förstärks. Då kan specifika ämnen identifieras vars halter sedan kan användas för att avgöra blandningens homogenitet. Under 2011 kommer askvägen att undersökas ytterligare och eventuella skillnader mellan asksträckorna och referenssträckorna att utvärderas. Resultat från dessa undersökningar kommer att presenteras i senare rapporter. Fortsättning av Askprogrammet behövs Värmeforsks forskningsprogram Miljöriktig användning av askor, Askprogrammet, har allt sedan starten 2002 gett ny och viktig kunskap om hur askor från förbränning kan och bör hanteras. Mer än 100 projekt har genomförts med en projektvolym på totalt cirka 100 miljoner kronor. Mycket återstår dock att göra på området och därför föreslås att programmet får fortsätta under ytterligare en 3-årsperiod. En stor utmaning är slaggruset, det vill säga bottenaskan från avfallsförbränningen. Det handlar om stora volymer, cirka 1 miljon ton askor om året inom en snar framtid, som hittills till större delen har kunnat användas som sluttäckningsmaterial på deponier. Men vi närmar oss nu den tidpunkt då alla deponier redan är täckta och då vi måste finna alternativa användningar. En annan stor utmaning är fortfarande de askor som kan återföras till skogsmark. För närvarande återförs endast en mycket liten andel av dessa askor och det finns många anledningar till varför detta inte sker. Viktigt är att vi får en samsyn på askor hos alla aktörer; myndigheter, askanvändare, askproducenter och allmänheten, säger Värmeforsks Birgitta Strömberg. 7

8 Så har vi nytta av Värmeforsk Värmeforsk är en viktig kunskapsbank Inspektionsföretaget Inspecta har en materialteknikgrupp med gedigen erfarenhet av materialteknik, skadefallsutredningar och livslängdsanalyser. Som medlem utnyttjar företaget möjligheten att sitta med i Värmeforsks forskningsgrupper. Det är mycket givande, säger Inspectas Jan Storesund, som själv deltar i gruppen Material- och kemiteknik. Kanske tycker jag att det är särskilt givande eftersom jag har forskat en hel del själv, säger Jan Storesund som har en doktorsexamen i materialteknologi och även författat flera av Värmeforsks rapporter. Jan Storesund Men jag tror att alla som är medlemmar i Värmeforsk är det för att bygga upp sin kompetens, och det har man verkligen en chans att göra om man är med i forskningsgrupperna. Det kommer naturligtvis i sin tur även respektive huvudmän till godo. Faktum är väl att det i många fall är svårt att hävda sina intressen i den här branschen utan att aktivt delta i forskningsverksamheten, säger Jan Storesund som även framhåller vikten av att sitta med i Värmeforsks referensgrupper. Det är också en möjlighet som vi utnyttjar när vi ser att det är något projekt som kan bredda vår kompetens men som kanske inte direkt berör vår kärnverksamhet. Är det något forskningsområde som du själv finner intressant och där du själv bidragit med insatser. Jag har till exempel forskat en hel del om femomenet krypning och deltagit i ett antal Värmeforskprojekt som behandlar detta problem. Oväntade haverier och sprickbildning har på senare tid inträffat i ångledningar genom krypning fastän drifttemperaturen har varit betydligt under gränstemperaturen för krypdimensionering, så det är ett angeläget område att utforska och finns beskrivet i ett antal rapporter (se rapporterna 978 och 1032 samt rapport 1118, som finns att ladda ned på Det sker hela tiden en utveckling på Material- & kemiteknikområdet, och det gäller att hänga med. Att vara med i Värmeforsk är ett bra sätt att göra det på, framhåller Jan Storesund. Värmeforsk utgör också en viktig kunskapsbank genom de rapporter som finns att ladda ned från hemsidan. Det är en stor tillgång som vi har mycket nytta av i vår verksamhet. Svåra biobränslen får en match i nytt forskningsprogram Traditionella skogsbränslen kan numera hanteras utan större tekniska problem. Men med nya biobränslen uppstår nya svårigheter. Det är en av anledningarna till att Värmeforsk planerar att starta det nya driftnära programmet Tillämpad förbränning. Målet är sänkta drifts- och underhållskostnader för de deltagande företagen. Olika åkergrödor, restfraktioner från livsmedelstillverkning som solrosskalspellets, jordnötskalspellets eller varför inte en båtlast uttjänta gummiträd. Så kan listan över de lite mera ovanliga biobränslena skrivas och den kan i princip bli hur lång som helst. Det konstaterar Vämerforsks Birgitta Strömberg som ansvarar för planeringen av det nya programmet Tillämpad förbränning vars målsättning bland annat är att finna metoder att hantera nya typer av biobränslen. Jakten på billigare biobränslen pågår ständigt och det innebär att branschen hela tiden också ställs inför nya tekniska problem. De traditionella skogsbränslena kan vi numera hantera på ett bra sätt men när man ska elda till exempel biooljor ställer det krav på nya kunskaper, om dessa ska kunna utgöra ett kostnadseffektivt alternativ, säger Birgitta Strömberg som särskilt trycker på att det nya programmet ska vara driftnära. Vi vill att deltagarna, och då i synnerhet driftspersonalen, själva ska besluta om inriktningen och att programmet ska bli ett kunskapsnav för de här mycket jordnära driftsfrågorna. En viktig målsättning är därför att också verka för ett utökat nätverkande mellan företagen. 8 Värmeforsk har allt sedan starten 1968 bedrivit forskning och utveckling inom området bränslebaserad kraft- och värmeproduktion. I Värmeforsk samlas energiproducenter såväl som skogsindustri, tillverkande industri och myndigheter Stockholm Telefon: Telefax:

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR 100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR Vårt framgångsrecept Ett noggrant underarbete, plattor/marksten av hög kvalitet och ett korrekt läggningsarbete

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

by Lindquist Heating

by Lindquist Heating by Lindquist Heating En smart investering -nya generationen RB Grand Lux Driftsäkerhet, underhållsfritt och tillgänglighet var ledorden vid utvecklingen av nya RB Grand Lux serien. Nya RB Grand Lux serien

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning

Läs mer

Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Projekt: Ultraljudsbaserade mätningar i process för effektiv och miljövänlig produktion Datum: 2011-11-25 1. SAMMANFATTNING Projektet Ultraljudsbaserade

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Drift och underhåll AgroTec-brännaren

Drift och underhåll AgroTec-brännaren Drift och underhåll AgroTec-brännaren INSTRUKTIONSBOK FÖR MODELL AGROTEC MED MAXEFFEKT ca 20 kw Förvara denna instruktionsbok väl så att den är lätt tillgänglig för framtida behov. Läs igenom instruktionsboken

Läs mer

SKADEPASSET 2014-10-22. Avfallspanna, Korrosion

SKADEPASSET 2014-10-22. Avfallspanna, Korrosion SKADEPASSET 1 Rökgasernas väg Juli 2014 besiktar vår riksberömde ingenjör Per- Anders Persson en avfallspanna i Värmland tillverkad år 2010. Vid 2013 års besiktning upptäcktes så pass omfattande korrosionsskador

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01

ELDNINGSINSTRUKTION Version 1.2 KAMINEXPERTEN SVERIGE AB 2005-01-01 VAL AV BRÄNSLE Alla sorters ved, såsom ved av björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd kan användas som bränsle i kaminen. Olika träslag har olika densitet, ju högre densitet veden har desto högre

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial

Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial 2005-12-01 Utvärdering av ett försök med flyg- och bottenaska som vägmaterial Rapport provväg BD694 Vitåfors-Töre Johan Ullberg, Vägverket Region Norr Ulrika Wikström, WSP Samhällsbyggnad Titel: Rapport

Läs mer

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten.

Beräkna därefter fukthalten genom att dividera mängden avdunstat vatten med total mängd ved, inkl. vatten. Eldningsinstruktion Eldningsinstruktion Tack för ditt köp av en kamin från Kaminexperten och vi hoppas att du får mycket glädje av din nya kamin. I detta häftet hittar viktig information om hur du hanterar

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 425 CB. Utgåva 01/06

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 425 CB. Utgåva 01/06 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Dovre 425 CB Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat. Anmäl

Läs mer

Additiv för ökad tillgänglighet

Additiv för ökad tillgänglighet Praktisk förbränningsteknik- bränslen och pannor 14-1515 september 2011 Scandic Skogshöjd Södertälje Additiv för ökad tillgänglighet Solvie Herstad Svärd WSP Process Consulting f.d. S.E.P. Scandinavian

Läs mer

Högskolan i Gävle 2002-01-10 Institutionen för ekonomi Organisation B 5 p. Förändringen

Högskolan i Gävle 2002-01-10 Institutionen för ekonomi Organisation B 5 p. Förändringen Högskolan i Gävle 2002-01-10 Institutionen för ekonomi Organisation B 5 p Förändringen När förändringens vindar blåser, bygger somliga vindskydd och andra vindkraftverk. Maria Skoglund 660907 maria.skoglund@nordea.se

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Ammoniak i flygaska Vägledning för betongtillverkare

Ammoniak i flygaska Vägledning för betongtillverkare Ammoniak i flygaska Vägledning för betongtillverkare Utfört för: E-mineral Utfört av: Jørn Bødker Taastrup, den 27 september 2006 Byggnad - 1 - Titel: Ammoniak i flygaska. Vägledning för betongtillverkare

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING

CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING www.heta.dk SE 1 Grattis till din nya Classic kassett insats! Vi är övertygade om att du kommer att få stor nytta och glädje av din investering, särskilt om du följer

Läs mer

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning 2011-2014 Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning

Läs mer

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förutsättningar för en bra bedömning sid. 4 Bedömare sid. 5 Deltagare sid. 5 Vår djuretik sid. 5 Rekommenderade vallhundar

Läs mer

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 35CB3 & 350CB. Utgåva 01/06

MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING. Dovre 35CB3 & 350CB. Utgåva 01/06 MONTERINGS- & SKÖTSELANVISNING Dovre 35CB3 & 350CB Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är transportskadat.

Läs mer

VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT variomatic skridar

VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT variomatic skridar VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT variomatic skridar VOLVO VARIOMATIC SKRIDAR. ASFALTLÄGGARENS SJÄL. Skriden är asfaltläggarens viktigaste del, och har avgörande betydelse för beläggningskvaliteten. Volvo Variomatic

Läs mer

SANERING AV BLY OCH PCB. - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering

SANERING AV BLY OCH PCB. - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering SANERING AV BLY OCH PCB - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering Sponge-Jet anläggningen har utvecklats för miljövänlig sane- ring av BLY och PCB. Traditionell miljösanering utgör en miljörisk

Läs mer

Connect Green. För tillväxt i svensk miljöteknik

Connect Green. För tillväxt i svensk miljöteknik Connect Green För tillväxt i svensk miljöteknik En arena för svensk miljöteknik 107 68 miljöteknikföretag deltog i satsningen under 2013-14. av dessa presenterade för investerare. Connect Green är en långsiktig

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

Förhandling - praktiska tips och råd

Förhandling - praktiska tips och råd Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på

Läs mer

Analys av fö rbra nning med avfall öch flis

Analys av fö rbra nning med avfall öch flis Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete Analys av fö rbra nning med avfall öch flis Vad passar bäst till ett värmeverk idag Martin Lagerkvist Lisa Gustafsson 2015-03-17 Omfattning: 6hp Kurskod: 1SJ21E

Läs mer

Dovre 500 CB. Utgåva 01/06

Dovre 500 CB. Utgåva 01/06 M O N T E R I N G S - & S K Ö T S E L A N V I S N I N G Dovre 500 CB Utgåva 01/06 Allmänna råd Mottagning av gods När du tar emot godset är det viktigt att du noggrant kontrollerar så att godset inte är

Läs mer

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Energikassetten - 20 år Gör ditt livs bästa investering och njut av den ofta.

Energikassetten - 20 år Gör ditt livs bästa investering och njut av den ofta. Energikassetten - 20 år Gör ditt livs bästa investering och njut av den ofta. Energikassetten - en insats för framtiden Effekthöjning!! I befintlig Braskamin Med Energikassetten är detta möjligt. Energikassetten

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER

SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER Bilaga till avtal mellan Österbottens räddningsverk och sotningsfirma gällande sotningstjänster för ett sotardistrikt. SOTNINGSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND R.F.: S ARBETSANVISNINGAR FÖR SOTNINGTJÄNSTER Dessa

Läs mer

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK ISSN 1402-0041 Utdrag ur 2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Filip, Gustav, Tove och några klasskamrater från årskurs 5 på Byskolan i Södra Sandby arbetar med friktion

Läs mer

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Sammanfattning. Sida 1 av 7 Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Välkommen! Mikael Widerdal

Välkommen! Mikael Widerdal Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Spjutspetskompetens inom asfalt

Spjutspetskompetens inom asfalt Spjutspetskompetens inom asfalt Sandahls Grus & Asfalt AB grundades 1991 men har vuxit ordentligt de sista åren. Sandahls geografiska verksamhetsområde sträcker sig över hela landet och därför är verksamheten

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Ett av Sveriges ledande företag när det gäller värmeväxlare och rörentreprenad.

Ett av Sveriges ledande företag när det gäller värmeväxlare och rörentreprenad. Ett av Sveriges ledande företag när det gäller värmeväxlare och rörentreprenad. Tradition och framtidstro När vi på RAMAB ser framåt gör vi det med utgångs punkt från vår mångåriga kompetens och erfarenhet.

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR

UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR BAKGRUND......s 1 METOD....s 2 RESULTAT........s 3-8 LÄSKORTENS INFOPELARE........s 3 LÄSKORENS DESIGN.......s 4 KORTLÄSARE.... s

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen

Läs mer

PROBLEMET. att välja rätt system och förnuftig driftform.

PROBLEMET. att välja rätt system och förnuftig driftform. L U F T B E H A N D L I N G I S I M H A L L A R PROBLEMET att välja rätt system och förnuftig driftform. En möjlighet är att ventilera ut fukten. Detta kan kombineras med värmeåtervinning och/eller återluftsdrift.

Läs mer

Kvalitet & Engagemang

Kvalitet & Engagemang Kvalitet & Engagemang Ett nyhetsbrev från Danfo #1 2015 Helhetskonceptet Sanirent Malmö stad - en förebild för offentliga toaletter SaniRent Helhetskoncept för bibehålle Placering och utformning i all

Läs mer

HGU 2008 Examensarbete

HGU 2008 Examensarbete Per-Martin Ekberg Headgreenkeeper Sankt Jörgen Park Golf HGU 2008 Examensarbete Algmedel i vattendrag 1 Innehållsförteckning Algmedel i vattendrag 1. Bakgrund sid 3 2. Frågeställning sid 4 3. Metod sid

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 0 av 12 Radon i bostäder Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 1 av 12 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Radon i bostäder och lokaler... 4 3.1 Mätmetoder och

Läs mer

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30

Läs mer

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer Januari 2010 Reagera Marknadsanalys AB OM UNDERSÖKNINGEN Upplägg Reagera Marknadsanalys har under december 2009 genomfört

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Landsvägarna hållas. bäst i skick ai? den. ni 4iFordfon ir«>klorn

Landsvägarna hållas. bäst i skick ai? den. ni 4iFordfon ir«>klorn Landsvägarna hållas bäst i skick ai? den ni 4iFordfon ir«>klorn Lär känna hur mångsidiga uppgifter Fordson kan sköta den "T Tänd Er omedelbart till den auktoriserade Ford-försäljaren på Er ort. Han känner

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Tillägg 3 till Opcons ErbjudandE -

Tillägg 3 till Opcons ErbjudandE - Tillägg 3 till Opcons ErbjudandE - handling avseende Erbjudandet till aktieägarna i Tricorona Innehåll Pressmeddelande från Opcon daterat den 31 mars 2010 3 Pressmeddelande från Opcon daterat den 7 april

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Vår kunskap blir din konkurrensfördel

Vår kunskap blir din konkurrensfördel Vår kunskap blir din konkurrensfördel Ett teknikkonsultföretag för processindustrin Improvus ett teknikkonsultbolag Improvus har sin bas i Stockholm och verkar i hela Europa. Vi är specialiserade inom

Läs mer