emissioner av co, nmvoc och btx från förbränning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "emissioner av co, nmvoc och btx från förbränning"

Transkript

1 emissioner av co, nmvoc och btx från förbränning Birgitta Strömberg Forskning och Utveckling TPS 2004:12

2 EMISSIONER AV CO, NMVOC OCH BTX FRÅN FÖRBRÄNNING Forskning och Utveckling TPS 2004:12 Birgitta Strömberg ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr TPS 2004:12

3 I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten.

4 Förord TPS Branschforskningsprogram för Energiverk driver tillämpad forskning inriktad mot fjärrvärmebranschen. Programverksamheten leds av en styrgrupp bestående av representanter för alla deltagande energiverk, Svensk Fjärrvärme AB och Statens energimyndighet. Arbetssättet inom forskningsprogrammet finns väl beskrivet i rapporten för den tidigare perioden 93/96 (Värmeforskrapport nr. 606). I programmet 02/03 deltog följande energiverk och företag: AB Borlänge Energi Falun Energi & Vatten AB AB Enköpings Värmeverk Graninge Kalmar Energi AB AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Graninge Värme AB Eskilstuna Energi & Miljö AB Gävle Kraftvärme AB Göteborg Energi AB Jämtkraft AB Lunds Energi AB Mjölby Svartådalens Energi AB Mälarenergi AB Hallsta Fjärrvärme Skellefteå Kraft AB Stora Enso Nymölla AB Sundsvall Energi AB Svensk Fjärrvärme Sydkraft ÖstVärme AB Söderenergi AB Tekniska Verken i Linköping AB Tranås Energi AB Trollhättan Energi AB Umeå Energi AB Vattenfall Drefviken Värme AB Vattenfall Utveckling AB Vattenfall Värme Uppsala AB Viken Fjernvarme AB VMR AB Växjö Energi AB Programmet har till ca 60 % finansierats av deltagande företagen och TPS. Staten bidrar, genom energimyndigheten, med upp till 40 % i denna typ av delkollektiva forskningsprogram. Under programmet 02/03 genomfördes projekt inom fyra huvudområden Rostteknik, FB/CFB-teknik, Brännarteknik och Oberoende FoU. Det senare området omfattar projekt som är generellt tillämpliga oavsett förbränningsteknik. Ansvarig programledare under verksamheten 02/03 har varit Niklas Berge. Ansvariga projektledare inom respektive teknikområde har varit Jenny Larfeldt (Rostteknik), Boo Ljungdahl och Erik Ramström (FB/CFB-teknik), Christian Fredriksson (Brännarteknik) och Birgitta Strömberg (Oberoende FoU). 3

5

6 Sammanfattning Emissioner av kolväteföreningar och CO har analyserats vid förbränning i laboratorieskala samt i tre olika panntyper i full skala. Inverkan av hur tillsats av svavel till förbränningen påverkar emissionerna har undersökts. Resultaten visar att emissionerna av CO kan sänkas vid tillsats av svavel under förutsättning att förbränningen är stabil. Effekten blir dock olika beroende på vilket bränsle som används, sannolikt beroende på bränslets eget innehåll av svavel men även askhalt och askans sammansättning kan ha en betydelse. Det finns skäl att anta att stoftbelastningen ökar och att risken för utsläpp av omättade kolväteföreningar kan öka vid svaveltillsats. Vid mätningarna i de stora pannorna, en vardera av rost-, pulver- och FB-eldade, visade det sig att, under den normala driftsituationen och med de variationer i COhalten som då fanns, utsläppen av kolväten var förhållandevis låga. Av de analyserade komponenterna dominerade som väntat metan men även andra alifatiska kolväten och enkla aromater (bensen) påträffades. 5

7

8 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Svavel och förbränning Målsättning Genomförande Laboratorieförsök Fältmätningar Rostpanna Pulverpanna FB-panna Resultat Laboratorieförsök Resultat från mätningar i Umeå rostpanna Resultat från mätningar i Drefviken pulverpanna Resultat från mätningar i Eskilstuna CFB-panna Diskussion Slutsatser Referenser

9

10 1. Bakgrund Ett stort problem för de flesta pannoperatörer är uppkomsten och emissionen av CO, speciellt vid dellast. Normalt finns det en motsättning mellan åtgärder som sänker COemissionen och de som reducerar utsläppen av NO X. Eftersom NO X -avgifterna innebär ett tydligare "pris" på emissionen så drivs många anläggningar vid förhöjda COnivåer. Koloxid är ju inte ett betydande miljöproblem då den oxideras mycket snabbt i atmosfären. Däremot används den som indikator på andra skadliga men också mer svårdetekterade utsläpp. Sambandet mellan CO-halt och närvaron av andra "besvärligare" ämnen är inte entydigt. Det är till exempel mycket anläggningsspecifikt. I rost- och FB-pannor är stråkbildning en trolig orsak till emissionen av både CO och kolväten. I pulverpannor kan man däremot tänka sig mekanismen att oförbränd men avgasad char transporteras genom hela flamman och först brinner ut (delvis) i slutet av eldstaden men under sådana temperatur- och syreförhållanden att utbränningen blir ofullständig och CO emitteras. Under dessa förhållanden behöver det nödvändigtvis inte finnas oförbrända kolväten, de brinner ju i den tidigare delen av flamman. En indikation på att denna mekanism kan gälla är den relativt stora mängd oförbränt träkol som ofta påträffas i pulverpannorna. I en tidigare undersökning inom branschprogrammet [i] utfördes en litteraturstudie som visade att några klara samband mellan CO och kolväteföreningar i rökgaserna inte kan påvisas. I undersökningen redovisades data insamlade med mycket olika teknik från pannor av varierande storlek, utförande och bränslesammansättning. Ofullständiga mätningar och variationer i sättet att publicera data gjorde att data i många fall var svårtolkade och bristfälliga. Frågan om vad som orsakar emissioner av CO och kolväteföreningar i en speciell panna kvarstår. Den ursprungliga planen för detta projekt var att mäta emissioner av kolväten, CO, SO 2 och andra relevanta föreningar under längre tid vid olika verk för att få en bild över situationen under skilda betingelser i olika typer av anläggningar. Av speciellt intresse var att studera kolväteemission vid tillsats av additiv och då främst svavel. Till dessa mätningar var det planerat att en Micro-GC skulle användas. Av flera anledningar var det inte möjligt att använda Micro-GC vid mer än en mätning, och projektet planerades delvis om så att en större del utfördes i laboratorieskala där tillsats av svavel i olika former undersöktes samtidigt som kolväten och övriga gaskomponenter analyserades Svavel och förbränning Flera anläggningar använder idag tillsats av svavel för att klara kraven på CO-halter i rökgasen. Samstämmiga resultat visar att CO-halten sjunker när svavel tillsätts till förbränningen. En del resultat pekar på att även emissioner av NO x, stoft och beläggningar minskar vid svaveltillsats. Svaveltillsatsen sker på olika sätt: som rent svavel i form av granuler som tillsats av svavelrikt bränsle, t ex torv som vattenlösning av svavelföreningar Inverkan av svaveltillsats till förbränningen verkar vara olika effektiv vid olika typer av förbränning. Mängden svavel som behövs är ofta större för rost- och FB pannor än i 9

11 pulverpannor. Tillsats av elementärt svavel uppges kunna sänka CO-halten med upp till 80% i pulverpannor och med ca 50% i FB-pannor. [ii] I en del pannor tillsätts svavel efter förbränningen vid en lägre temperatur med den primära avsikten att minska beläggningar av korrosiva alkaliföreningar. I dessa fall används vattenlösningar som kan sprayas in i rökgasstråket. I [iii] redovisas resultat från långtidsförsök med dosering av svavelhaltig vattenlösning i form av sulfat. Resultaten pekar på att halterna av framförallt klor men också kalcium minskar radikalt i påslagen, medan svavel och kalium halterna fördubblas. Beläggningstillväxten på sondringar som exponerats i 12 timmar minskade från 21 g/m 2 /h (utan tillsats av svavel) till 6 g/m 2 /h med tillsats. Korrosionshastigheten undersöktes genom att exponera korrosionsringar under 10 veckor med och utan tillsats av svavel. Testen visar att korrosionshastigheten halverades genom tillsats av svavel. Temperaturen på provringarna var vid försöken ca 600 C. I försök med samma sulfatlösning vid en högre temperatur där förbränning fortfarande pågår kunde man notera en markant sänkning av CO-halten samt en viss minskning av NH 3 -slipen. Vad som sker med CO och andra föreningar vid svaveltillsats är dock inte klarlagt. I [ii] föreslås att den partikelfraktion som bildas vid svaveltillsatsen är katalytiskt aktiv och av oxiderande karaktär. I [iv] kan man tvärtom läsa att svaveldioxid (SO 2 ) har en välkänd bromsande effekt för oxidation av kolväteföreningar. Denna effekt beror sannolikt på att väte, från kolväteföreningarna, binds till SO 2 och bildar HSO 2 som i sin tur är tillräckligt inert för att brytas ned utan att starta kedjereaktioner. Svavelinnehållande radikaler och kväveinnehållande radikaler tävlar med kolväteföreningarna om tillgängliga H-, O- och OH-radikaler. SO 2 och SO 3 bildas oavsett i vilken form svavel tillsätts i förbränningsanläggningar. Vid oxidation av elementärt svavel och i kolmonoxidflammor är halten av SO 3 avsevärt mycket högre än i andra system. Av svaveloxiderna är det speciellt SO 3 som är reaktiv och bildar lätt svavelsyra tillsammans med vatten. Dessutom bildas ammoniumvätesulfat (NH 4 HSO 4 ) tillsammans med ammoniak (från t ex termisk de-no x ) vid temperaturer från ca 220 C. Ammoniumvätesulfat är en extremt kladdig (limartad) förening som är mycket korrosiv och kan förorsaka stora problem med korrosion i framförallt lågtemperaturdelen av pannorna. När det gäller påslagsbilden är det enklare att förstå varför svavel fungerar bra, eftersom svavel ersätter klor i olika föreningar med alkalimetaller som bildar sulfater i stället för klibbiga klorider. 2. Målsättning Målsättningen med projektet har varit att undersöka sambandet mellan emissioner av CO och kolväteföreningar i olika panntyper samt att undersöka hur last, syrehalt och tillsats av additiv (främst svavel) påverkar emissionerna av CO och kolväteföreningar. Undersökningen i full skala har kompletterats med förbränningsprov under kontrollerade former i laboratorieskala, där inverkan av tillsats av hur svavel i olika former påverkar emissioner av kolväteföreningar och CO har undersökts. 10

12 3. Genomförande Försöken har utförts dels i laboratorium för att studera hur svaveltillsats påverkar emissionerna av CO och andra föreningar och dels som fältmätningar i tre olika pannor Laboratorieförsök Samtliga experiment utfördes i en 10 kw FB, se 0. Som bränsle i flertalet experiment användes rörflenspellets med en låg askhalt och ett eget svavelinnehåll på 0,1 %, dessutom användes pellets av sågspån. Bränsleanalyser redovisas i 0. Bäddmaterial i samtliga försök var GR-Granule. Svavel doserades som: rent svavel blandat med bränslet bildäck i form av pellets blandat med bränslet SO 2 via en kapillär till bädden en vattenlösning av DMSO (dimetylsulfoxid) också via en kapillär till bädden. Tabell 1 Bränsleanalys för träpellets, rörflen och bildäck. Träpellets Rörflen Bildäck (Forssjö) Fukthalt [% leverans tillstånd] C [% TS] H [% TS] N [% TS] O [% TS] S [% TS] Cl [% TS] Askhalt [% TS] Värmevärde, [MJ/kg ts ] kalorimetriskt Värmevärde, effektivt [MJ/kg ds ]

13 Rökgasens sammansättning analyserades på sitt innehåll av CO, CO 2, O 2, SO 2 samt NO x med konventionella instrument, i några fall analyserades också totalkolvätehalten. Samtidigt togs prover för bestämning av enskilda kolväteföreningar (metan, eten, acetylen, etan samt bensen) för analys i laboratorium. Sond B: T ~ 400ºC Gasol eldning Elektriska värmare Parallellt utfördes även experiment med svaveltillsats i en villapanna med en pelletsbrännare. I dessa försök blandades bränslepellets med elementärt svavel (1g/5kg och 1g/kg) och rökgaserna analyserades med avseende på CO, CO 2, O 2, THC och SO 2. Bränslematning Luft Sond A: T ~ 500ºC FB eller PF Bild 1 Experiment reaktor för försök med svaveltillsats Fältmätningar Rostpanna Mätningarna utfördes vid panna 6 i Umeå som är en rostpanna på 30 MW. Pannan eldades med trä och torv. Inblandningen av torv var inte helt jämn eftersom bränsletyperna blandades i en silo och torvandelen kunde variera betydligt i tiden. På grund av den stränga kylan under mätperioden var det inte möjligt att variera last och syrehalt då hela pannans kapacitet behövdes för värmeproduktion. Analyserna i Umeå utfördes med dels pannans egna driftsinstrument och dels med gasprover i påsar som analyserades på sitt innehåll av kolväteföreningar i efterhand på TPS laboratorium Pulverpanna Pulverpannan som undersöktes var panna 34 i Drefviken. Två av fyra brännare var i drift och lasten vid försöken var 32 MW. Bränslet som användes var spannmålsavrens och vid försöken varierades lufttillförseln så att CO-halterna var förhållandevis höga. Svavel, i form av granuler av rent svavel, doserades till och från under försöken. Svaveldoseringen varierades under försöken mellan ca 0,5 och 2 kg/h. Analyserna i Drefviken utfördes med en inhyrd Micro-GC som var utrustad för att analysera CO, CO 2, H 2, O 2 och N 2 och kolväteföreningar som metan, eten, acetylen och etan. Även tyngre kolväten var möjligt att analysera. Gasprover togs i påsar för analys av kolväteföreningar i efterhand i TPS laboratorium, och dessutom utnyttjades även Drefvikens egna instrument för analys av CO, SO 2 och NO x FB-panna Som FB-panna valdes Eskilstunas 110 MW CFB som eldas med 50% grot, 25% bark och 25% spån. Under försöken doserades svavel i form av Chlorout. 12

14 Omständigheterna gjorde att mätningar endast kunde utföras vid låglast. Prov för kolvätebestämning togs med och utan tillsats av Chlorout. Analyserna vid detta provtillfälle utfördes med en vanlig gaskromatograf som transporterades till Eskilstuna. Enbart kolväten från metan till bensen kunde analyseras, för analys av övriga rökgaskomponenter användes Eskilstunas egna driftinstrument. 4. Resultat 4.1. Laboratorieförsök Resultaten från laboratorieförsöken i FB-reaktorn sammanfattas i 0. Tabell 2 Resultat från försök med svaveltillsats i FB-reaktor. Additiv NH 3 [mg/m 3 ] HCl [mg/m 3 ] K [mg/m 3 ] CO [ppm] NO x [ppm] SO 2 [ppm] Inget 7 3,7 0, additiv Bildäck 3 2,7 < 0, SO 2 låg 1 4,8 < 0, SO 2 hög 0,4 10,2 < 0, S ,1 < 0, DMSO 2 22,3 < 0,2 Analys av de enskilda kolväteföreningarna i rökgasen visar att mönstret för dem ändras när svavel tillsätts till förbränningen. Den vanligaste enskilda föreningen som kan detekteras under vanlig förbränning är alltid metan. I försöken med svaveltillsats fick vi en tydlig förändring i mönstret av kolväten, så att eten samt acetylen och även bensenhalten ökade markant. I 0 kan man se hur mönstret förändras vid tillsats av olika svavelföreningar. De absoluta mätvärdena är av mindre intresse än själva förhållandet mellan föreningarna. I försöket utan svaveltillsats är halterna av kolväten förhållandevis höga, vilket inte alltid var fallet. Men eftersom gasprover samlades i påsar och analyserades i efterhand så togs endast ett begränsat antal prover, och inget prov togs vid riktigt bra förbränning med enbart rörflen. Eten och acetylen är kända som föreningar som gynnar sotbildning. Vi kunde också notera en märkbart ökad mängd av stoft (sot) vid svaveltillsats, vilket syntes tydligt på de filter som används för att skydda instrumenten vid gasprovtagningen. 13

15 Bild 2 Halter av kolväteföreningar i laboratorieexperimenten (halter i ppm) metan eten acetylen bensen utan svavel S8 S8 SO2 låg halt SO2 hög halt DMSO DMSO däck däck I laboratorieförsöken med rörflen som bränsle är det inte möjligt att se entydiga samband mellan svaveltillsats och emission av CO. I 0 redovisas emissionerna av CO och SO 2 där svaveldioxid doserades via kapillär till bädden. Halterna av CO är som syns låga i försöket och syrehalten i hela försöket var mellan 5 och 7%. Rörflen innehåller ca 0,1% svavel och ger ett eget bidrag till emissionerna, vilket syns i början av experimentet. När svaveldosering med ca 250 ppm SO 2 startas kan ingen märkbar sänkning av CO noteras. Däremot ser man att CO uppvisar större fluktuationer och en liten aning högre halter när svaveldoseringen minskas till ca 150 ppm. Ytterligare ökade halter av CO samt större fluktuationer syns när svaveldoseringen stängs av helt (kl. 13:17). Vid eldning av träpellets med svaveltillsats i form av SO 2 i labreaktorn kan en tydlig sänkning av CO-halten noteras när svaveldoseringen startas (0). Mängden svavel i detta fall var betydligt högre än vid eldning av rörflen, även CO-halten var högre vid försökets start och syrehalten var 5-6%. När syrehalten sjunker till ca 3% blir förbränningen i reaktorn mycket instabil och något samband mellan CO och SO 2 blir betydligt svårare att se. 14

16 Bild 3 Halter av CO och SO 2 i experiment i 10 kw FB med rörflen som bränsle och tillsats av SO 2 till bädden. Rörflen + SO2+ GR-Granule CO ppm 80 SO2 ppm CO ppm SO2 ppm :11 09:22 09:33 09:43 09:54 10:04 10:21 10:31 10:42 10:52 11:03 11:13 11:25 11:35 11:46 11:56 12:08 12:24 12:35 12:45 12:56 13:06 13:17 14:22 14:49 15:10 15:22 15:33 15:43 15:54 16:04 16:15 tid Bild 4 Halter av CO, SO 2 och O 2 vid eldning av träpellets med tillsats av SO 2 i 10 kw FB-reaktor. Träpellets + SO2 + GR-Granule CO ppm SO2 ppm O2 % CO, SO2 [ppm] :16 09:22 09:27 09:33 09:38 09:44 09:49 09:55 10:00 10:06 10:11 10:17 10:22 10:28 10:33 10:39 10:44 10:50 tid 10:55 11:01 11:06 11:12 11:17 11:23 11:28 11:34 11:39 11:45 11:50 11:56 12:01 12:07 12:12 Halten av kalium (K) i rökgasen sjunker något vid tillsats av svavel samtidigt ser man en liten ökning av halten saltsyra i gasen. Detta beror sannolikt på att svavel ersätter klor och binder alkali som sulfater i stället för klorider. Inga analyser av påslag har gjorts i dessa försök. Tidigare labförsök i större skala visade dock att påslagen blev O2 [%] 15

17 mindre klibbiga samt en tydlig ökning av saltsyra i gasfas när svavel (i form av rötslam) blandades med bränslet. [v] Svaveldosering i en pelletspanna utfördes parallellt med experimenten i FB-reaktorn. I 0 redovisas analyser av CO, CO 2, O 2, SO 2 samt THC från försökseldningen. Svavel i form av elementärt svavel i pulverform blandades med träpellets i två olika halter, 1 g S/5 kg bränsle samt 1 g S/kg bränsle. Försöken utfördes så att det omväxlande matades pellets med svavel och utan svavel i perioder på 30 minuter. Tre olika försöksperioder med och utan svavel utfördes. Vid den lägre svaveltillsatsen kan ingen sänkning av vare sig CO eller THC noteras, utan snarare en svag ökning. En ökning som kan vara orsakad av en sjunkande syrehalt. När svavelhalten i bränslet ökades till 1 g S/kg bränsle (kl ) minskade halterna av både CO och THC kraftigt. När doseringen av svavel upphörde efter ca 30 minuter börjar CO att öka samtidigt som SO 2 -halten saktar minskar. Syrehalten i de senare testerna var betydligt högre än i fallet med den lägre svavelhalten (ca 9% O 2 jämfört med 4%). Detta gör det svårt att entydigt säga att den kraftigt minskade halten av kolväten och CO enbart beror på svaveltillsatsen. I samtliga fall med tillsats av svavel noterades en ökad stoftmängd jämfört med försök utan svaveltillsats. Bild 5 Analys av CO, CO 2, O 2, SO 2 samt THC vid försök med svaveltillsats i pelletspanna. Observera log-skala. Effekten av svaveldosering 100 1g/kg Utan 10 1g/5kg Utan 1g/5kg Utan 1 15:15:00 16:15:00 17:15:00 18:15:00 O2 CO2 SO2 CO/1000 THC/40 Akt 0,1 16

18 4.2. Resultat från mätningar i Umeå rostpanna Pannan i Umeå eldades med trä och torv. Tyvärr fanns det ingen möjlighet att få variera torvtillsatsen eftersom båda bränslesorterna blandades i samma silo och matades endast via ett schakt. Från rökgasdata kan man dock notera att inblandningen av torv sannolikt är ganska ojämn eftersom halten SO 2 i rökgasen uppvisade ganska stora variationer. Vid dessa mätningar fanns ingen möjlighet att använda Micro-GC teknik utan prov för kolvätebestämning togs i gasprovtagningspåsar och analyserades i efterhand på laboratorium. Prover togs vid flera tillfällen under två dagar. Tyvärr visade det sig vid utvärderingen att samtliga prover för kolvätebestämning togs när pannan uppvisade en mycket stabil drift och halterna av kolväteföreningar var i samtliga fall låga. I 0-0 redovisas CO, O 2 och SO 2 halterna under de två provdagarna där också mätperioderna för kolväten är markerade. Ur mätdata är det inte helt entydigt att det finns samband mellan just SO 2 -halten i gasen och emissionerna av CO. Generellt är halten SO 2 i rökgasen ganska hög och CO-halten låg under de två försöksdagarna. I 0 kan man under den senare delen av dagen se ett ganska tydligt samband mellan CO och SO 2 där CO ökar när SO 2 minskar och därefter minskar CO igen när svavelhalten i gasen ökar. Syrehalten inverkar sannolikt också på CO-halten i gasen. Även i 0 kan man ana ett samband mellan SO 2 i gasen och CO-halten, som sjunker med stigande halt svavel i gasen trots att syrehalten under samma period sjunker från ca 4,5 till ca 3%. Eftermiddagens mätningar uppvisar samma trend (0) med en ökning av CO när SO 2 -halten mot slutet av försöket sjunker. Man kan inte utesluta att den minskade CO-halten delvis beror på att förbränningen blir lite mer effektiv när mängden torv i bränslet ökar. Bild 6 Mätperioder 5 mars 2003 i Umeå panna 6. 5 mars 600,0 10,0 500,0 400,0 SO2 CO O2 9,0 8,0 7,0 CO, SO2 [ppm] 300,0 6,0 5,0 4,0 200,0 100,0 0,0 08:00 08:20 08:40 09:00 09:20 09:40 10:00 10:20 10:40 11:00 11:20 11:40 12:00 12:20 12:40 13:00 13:20 13:40 14:00 14:20 14:40 15:00 15:20 15:40 16:00 16:20 16:40 17:00 17:20 17:40 18:00 18:20 18:40 19:00 19:20 19:40 Mätperiod 1 Mätperiod 2 3,0 2,0 1,0 0,0 tid 17

19 Bild 7 Mätperioder 6 mars fm 2003 i Umeå panna 6. Panna 6 6 mars fm 600,0 5,0 4,5 500,0 4,0 400,0 3,5 CO, SO2 [ppm] 300,0 CO SO2 3,0 2,5 2,0 O2 [%] 200,0 O2 1,5 100,0 Mätperiod 3 Mätperiod 4 1,0 0,5 0,0 0,0 07:33 07:38 07:43 07:48 07:53 07:58 08:03 08:08 08:13 08:18 08:23 08:28 08:33 08:38 08:43 08:48 08:53 08:58 09:03 09:08 09:13 09:18 09:23 09:28 09:33 09:38 09:43 09:48 09:53 09:58 10:03 10:08 10:13 10:18 10:23 tid Bild 8 Mätperiod 6 mars em 2003 i Umeå panna ,0 10,0 9,0 500,0 8,0 CO,SO2 [ppm] 400,0 300,0 SO2 CO O2 7,0 6,0 5,0 4,0 200,0 100,0 0,0 11:18 11:24 11:30 Mätperiod 5 11:36 11:42 11:48 11:54 12:00 12:06 12:12 12:18 12:24 12:30 12:36 12:42 12:48 12:54 13:00 tid 13:06 13:12 13:18 13:24 13:30 13:36 13:42 13:48 13:54 14:00 14:06 14:12 14:18 14:24 14:30 Den dominerande föreningen i samtliga prover var metan (0). En viss skillnad mellan provtillfällena kan noteras. Det svårt att dra några slutsatser när halterna är så låga, men man kan notera att bensen kan detekteras i fler prover samt att halterna är något högre när svavelhalten är ca 500 ppm än i proverna som togs vid lägre SO 2 -halter. Likaså kan man se att när bensenhalten minskar ökar halten av andra föreningar (0), vilket kan tyda på att svaveltillsatsen har en inverkan på vilka föreningar som bildas. I laboratorieexperimenten fann vi också att halterna av eten och acetylen ökade vid 3,0 2,0 1,0 0,0 18

20 svaveltillsats och dessa föreningar är mycket bra byggstenar för att bilda bensen och andra aromatiska föreningar. Bild 9 Halterna av metan och övriga kolväteföreningar vid mätningarna i panna 6 i Umeå 5-6 mars övrigt 10 metan 8 ppm Tid Bild 10 Halter av bensen och C 2 kolväten (eten + acetylen) samt SO 2 vid mätningar i panna 6 i Umeå 5-6 mars Emisioner panna 6 i Umeå 5-6 mars ,5 2 bensen eten + acetylen SO2 600,0 500,0 bensen, eten+ acetylen [ppm] 1, ,0 300,0 200,0 SO2 [ppm] 0,5 100,0 0 0, tid 19

21 4.3. Resultat från mätningar i Drefviken pulverpanna Vid en tidigare undersökning i Drefviken, när enbart Drefvikens egna instrument användes, kunde man se en snabb och tydlig sänkning av CO-halten liksom även för ammoniakslipen när svaveldoseringen startades. Vid dessa försök eldades pannan med enbart träpulver. Under försökstiden varierades lufttillförseln för att provocera fram lite högre CO-halter så att effekten av svaveltillsatsen skulle bli tydligare. Ett flertal olika experiment med att starta och stänga av svaveldoseringen utfördes och i samtliga fall syntes omedelbart resultatet i form av ökning eller minskning av CO och NH 3. I 0 kan man se hur både CO-halt och NH 3 -slip minskar när svaveldoseringen ökas från 0,5 till 1 kg/h. I 0 syns hur CO-halten snabbt ökar till ca 500 ppm när svaveldoseringen stoppas och i 0 ser man hur den lika snabbt sjunker igen till ca 40 ppm när en svaveldosering på ca 0,5 kg/h startas. I dessa mätningar studerades inte SO 2 -halten. Bild 11 CO-halt samt NH 3 -slip vid mätningar i panna 34 i Drefviken den 23 april 2003 när svaveltillsatsen ökar från ca 0,5 kg/h till ca 1 kg/h. Bild 12 CO-halt samt NH 3 -slip vid träpulverförbränning den 23 april 2003 i Drefviken panna 34 när svaveltillsats på ca 0,5 kg/h stoppats. 20

22 Bild 13 CO samt NH 3 -slip vid träpulverförbränning den 23 april 2003 i Drefviken panna 34 när svaveldosering på ca 0,5 kg/h startats. Drefviken doserar enbart svavel vid de tillfällen man har svårt att klara CO-kraven. Detta behövs vanligen endast när man eldar träpulver på låglast. Vid eldning av spannmålsavrens behövs inte svavel för att klara emissionskravet för CO, och man har tidigare inte undersökt vad som händer vid svaveltillsats med avrens. Vid dessa försök gjordes samma ändringar som vid de tidigare försöken med träpulver och CO-halten ökades genom att ändra inställningarna för lufttillförseln så att CO-halten hamnade på ungefär samma nivå som vid träpulvereldningen. I försöken med spannmålsavrens och svaveltillsats doserades svavlet i perioder om 15 minuter i olika mängder, med 15 minuters paus mellan tillsatserna. De snabba och tydliga ändringarna i CO-halt som tydligt syntes vid eldning av träpulver gick inte att upprepa med spannmålsavrens. I försöken med avrens ökades svaveldosering till maximala 2 kg/h utan att någon sänkning av CO-halten kunde noteras. Drefvikens driftinstrument för SO 2 och NO x slutade att fungera under mätningarna, men data från tiden innan svaveldosering startades visar att både CO- och SO 2 -halterna i rökgasen var ca 50 mg/mj (0). I 0 kan man se att de stora skillnaderna mellan träbränsle och gräsbränslen som spannmålsavrens och rörflen är innehållet av svavel, kväve samt askhalten. Spannmålsavrenset har också en högre klorhalt än både träpellets och den kvalitet av rörflen som använts i försöken. I 0 finns asksammansättning för samma bränslen. Den stora skillnaden här är askornas innehåll av framförallt kisel, kalcium och fosfor. Kiselhalten kan vara en bidragande faktor till att gräsbränslena inte fungerar lika bra med svaveltillsats eftersom inbindningen av alkalimetaller till kisel konkurrerar med de reaktioner som bildar de små partiklar av alkalisulfat som antas katalysera oxidationen av CO. 21

23 Tabell 3 Bränsleanalys av träpellets, spannmålsavrens och rörflen. (Spannmålsavrenset är inte detsamma som användes i försöken i Drefviken). Träpellets Spannmålsavre Rörflen ns Fukthalt [% leverans ,7 tillstånd] C [% TS] 50 43,4 49,7 H [% TS] 6.3 5,8 6,0 N [% TS] ,0 O [% TS] ,1 41,2 S [% TS] ,21 0,10 Cl [% TS] ,01 Askhalt [% TS] ,8 2,5 Värmevärde, [MJ/kg ts ] ,86 19,55 kalorimetriskt Värmevärde, effektivt [MJ/kg ds ] ,60 18,25 Tabell 4 Asksammansättning hos typiska träpellets, spannmålsavrens och rörflen. Träpellets Avrens Rörflen TS % 91, ,5 Aska % av TS 0,7 9,5 2,5 SiO 2 % av TS 24,4 59,9 53,2 Al 2 O 3 % av TS 4,91 1,4 1,47 CaO % av TS 27 5,85 13,8 Fe 2 O 3 % av TS 3,55 1,21 1,98 K 2 O % av TS 10 12,2 6,92 MgO % av TS 5,06 2,96 3,66 MnO % av TS 1,77 0,064 Na 2 O 3 % av TS 1,19 1,12 0,28 P 2 O 5 % av TS 2,34 7,58 11,6 TiO 2 % av TS 0,194 0,0678 0,06 22

24 Bild 14 Halter av CO, NO x och SO 2 i rökgasen i Drefviken panna 34 den 13 maj 2003 under perioden innan mätningarna startades. 120,00 CO mg/mj SO2 mg/mj 100,00 NOx mg/mj 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 00:00 01:12 02:24 03:36 04:48 06:00 07:12 08:24 09:36 Det var svårt att få en riktigt stabil drift med de ändringar som gjordes i lufttillförseln och CO-halten under mätperioden varierade mellan 300 och 600 ppm med flera stora CO-toppar. Den tydliga nedgången i CO-halt och ammoniakslip som syntes vid svaveltillsats när bränslet var träpulver, kunde inte ses när man eldade spannmålsavrens. I 0 ser man att CO och NH 3 samvarierar, men man kan inte se någon sänkning i halterna. Bild 15 Halterna av NH 3 och CO i rökgasen Drefviken panna maj ,0 mätperiod 25,00 600,0 CO 20,00 500,0 NH3 400,0 15,00 CO ppm 300,0 10,00 NH3 ppm 200,0 100,0 0,0 00:03 00:25 00:48 01:11 01:33 01:56 02:18 02:41 03:03 03:26 03:49 04:11 04:34 04:56 05:19 05:42 06:04 tid 06:27 06:49 07:12 07:34 07:57 08:20 08:42 09:05 09:27 09:50 10:16 10:38 11:01 11:24 5,00 0,00 23

25 Den Micro-GC som användes vid mätningarna hade inte tillräcklig känslighet för att detektera kolväteföreningar i de låga halter som förekommer vid en bra förbränning. Detektionsgränsen för enskilda kolväteföreningar var ppm. Som komplement till mätningarna med Micro-GC:n togs även gasprov i påsar för analys i efterhand på TPS laboratorium. I dessa prover kunde kolväten, främst metan och acetylen detekteras i halter på mellan 5 och 450 ppm för metan och 0,5 och 120 ppm för acetylen (0). Bild 16 Kolväteföreningar i provtagningspåsar. (I ett prov som inte redovisas för att förtydliga diagrammet, var halterna avsevärt mycket högre, metan 450 ppm, acetylen 120 ppm och eten 30 ppm). Kolväteföreningar i Drefviken 13 maj eten 20 metan acetylen bensen 15 övrigt ppm tid Under tidsperioden med de höga halterna av kolväten fungerade inte loggningen av data från Micro-GC:n, vilket var oturligt. Ytterligare otur var att Drefvikens mätinstrument för SO 2 och NO x slutade att fungera under mätningarna. Ur analyserna av påsproverna kan man konstatera att när pannan gick i normaldrift med CO-halter på ppm finns det ca 5 ppm metan i rökgaserna. (prov kl ; och 12.30) När metanhalten stiger till dryga 10 ppm börjar man kunna detektera även acetylen i proven. Vid ännu något högre halter metan finns det även eten i låga halter. I några enstaka fall kunde också bensen i låga ppm-halter detekteras Resultat från mätningar i Eskilstuna CFB-panna Mätningarna i Eskilstuna kunde enbart utföras vid låglast. Ett flertal olyckliga omständigheter medverkade till att enbart en dags körning kunde dokumenteras. Pannan gick onödigt bra under den tiden med en variation av CO-halten mellan 50 och 60 ppm. Svavel i form av Chlorout doserades till och från under mätperioden, men ingen skillnad i CO-halterna kunde detekteras vid svaveltillsatsen (0). 24

26 Bild 17 CO-halten i rökgasen under mätperioden i Eskilstuna 12 juni "chlorout" mätning nr Kolvätehalten i gasen var också mycket låg under hela försöket. Den enda förening som kunde detekteras var metan i storleksordningen 1-2 ppm, vilket är något lägre än vad som kunde detekteras i omgivningsluften. Gaskromatografen fungerade utmärkt och mätningar kunde utföras under flera dygn med ca 2 minuters intervall. På grund av ett läckage i en pump var mätningarna under de två första dagarna utan värde. (Vi fick ca 1600 analyser av luften i pumplådan). Den sista dagens mätningar fungerade bra, men pannan gick mycket stabilt med låga halter av CO och även av kolväten. Ingen skillnad i CO-halt eller kolväteföreningar kunde noteras med eller utan tillsats av Chlorout. 5. Diskussion Målsättningen med projektet ändrades något under projekttiden. En större del än vad som ursprungligen planerades användes till laboratorieexperiment med svaveltillsats. Detta skedde i samråd med teknikgruppen. En klar förändring från den ursprungliga planen var också att den Micro-GC som planerats för mätningarna inte kunde användas och olika lösningar för provtagning har använts vid de olika fältmätningarna. Vid en av fältmätningarna kunde en inhyrd Micro-GC testas. Detta instrument var ursprungligen konfigurerat för att mäta förgasningsgas och visade sig ha för dålig känslighet för förbränningsexperiment. Det instrument som planerades för testerna hade en betydligt bättre känslighet för de intressanta föreningarna. Instrumentproblemet fick till följd att mätningarna inte kunde utföras i den omfattningen som planerades. En av målsättningarna med projektet var att studera emissionerna av CO och VOC under en längre tidsperiod för att på så sätt också få med eventuella störningar i förbränningen. Som fallet blev nu togs i stort sett alla prov när respektive panna gick stabilt med låga emissioner av både CO och VOC. Under dessa betingelser kan endast låga halter metan detekteras. Metanhalterna vid dessa 25

27 mätningar visar på att halterna i rökgasen är jämförbara med omgivningsluften, eller till och med något lägre. Sammantaget har ändå en del intressanta resultat kommit fram. Den påtagliga förändringen av mönstret för kolväteföreningar vid svaveltillsats i laboratorieskala samt den kraftigt ökade stoftbelastningen är ett exempel. Ett annat resultat är att spannmålsavrens och träpulver som eldas i samma anläggning ger helt olika resultat vid svaveltillsats. I CFBn som eldades vid låglast kunde ingen inverkan av svavel påvisas, fast man i normaldrift har haft en påtaglig sänkning av både CO- och NO x -halten vid tillsats av Chlorout. Generellt för alla mätningar gäller att NO x -halterna förfaller att vara mer eller mindre konstanta oavsett om svavel doseras eller inte. Mätningarna i rostpannan visar att CO minskar när SO 2 -halten ökar, men man kan inte utesluta en del av minskningen beror på att förbränningen blir mer effektiv när torvandelen i bränsleblandningen ökar, vilket råkar sammanfalla med en ökad SO 2 - halt i gasen. Emission av kolväten från anläggningarna är i normaldrift så låg att det inte går att detektera någon annan förening än metan. Vid störningar i driften med förhöjda COhalter kan även omättade kolväteföreningar som eten och acetylen påvisas. Det krävs dock CO-halter på mellan 500 och 1000 ppm för att halterna av kolväteföreningar ska bli betydande. Den GC-teknik som finns idag kan detektera enskilda flyktiga kolväteföreningar i halter från delar av ppm dock inte kontinuerligt. Eftersom metan utgör huvudkomponent bland kolväteföreningarna bör ett THC (totalkolväte) instrument var fullt tillräckligt. Totalkolväteinstrumentet mäter kontinuerligt och med en upplösning som motsvara de traditionella CO-analysatorerna. Svaveltillsatser i olika former används idag i många olika verk och resultaten tyder på att svavel är ett universalmedel för olika förbränningsrelaterade problem. Svavel minskar CO-emissionerna och ammoniakslipen liksom även påslagsproblem och NO x - halterna. Det finns även undersökningar som tyder på att dioxinhalterna minskar. Beroende på var och i vilken form svavel tillsätts kan inte någon höjning av SO 2 - halten märkas, trots att man tillför extra svavel till förbränningen. Inte heller har någon ökning av korrosion konstaterats. Det finns mätningar från fullskaliga anläggningar som visar att man får en ökning av det fina stoftet vid svaveltillsats. Det är främst partiklar i storleksordningen 0,1 mikrometer som ökar, vilket kan bli ett problem om det inte finns en fullgod stoftrening. Resultaten från mätningar i både liten och stor skala tyder på att när förbränningen är relativt stabil får man en positiv effekt på emissionen av CO när svavel tillsätts. Detta gäller dock inte generellt. Vid eldning av spannmålsavrens och rörflen kunde ingen påtaglig sänkning påvisas. En förklaring kan vara att både spannmålsavrens och rörflen har ett eget svavelinnehåll på ca 0,15%. Resultat presenterade i [ii] visar att en svaveldosering på 20 mg S/MJ (0,6 g S/s) ger en maximal reduktion av CO. Om svavelmängden ökas ytterligare erhålls ingen förbättring. En annan förklaring kan vara skillnaden i askhalt mellan gräs- och träbränslen. Spannmålsavrens har ca 11% och den kvalitet på rörflen som användes har 2,5% aska att jämföra med träbränsle med en askhalt på 0,5%. Asksammansättningen för träbränsle skiljer sig också från de två gräsbränslena så att klorhalt och framförallt kisel också är högre för gräs än vad man har i trä. Fler undersökningar med svaveltillsats i kombination med bränslen med variationer i sammansättning kan 26

28 eventuellt klargöra vilka parametrar som är styrande för att få en bra effekt av svaveltillsats. Från försöken i laboratorieskala finns resultat som visar på att det bildas en större mängd omättade föreningar vid svaveltillsats jämfört med vad som bildas utan svavel. Detta kan leda till ökade utsläpp av föreningar som bensen. Orsaken kan vara att svavel förbrukar radikaler i flamman och avbryter oxidationen av bränslet. En bättre förståelse av mekanismerna är nödvändig för att dra omfattande slutsatser här. Att dosera svavel känns spontant fel, efter att i alla år försökt att få tag på bränslen med låg halt av svavel. Utökade experiment under kontrollerade förhållanden i laboratorieskala bör utföras för att hitta optimala värden för mängd svavel och temperatur för tillsatserna för att kunna minimera tillsatserna av svavel så långt som möjligt. Olika alternativa svavelföreningar kan också testas mer noggrant. Undersökning av lågtemperaturkorrosion genom långtidstest vid svaveltillsats bör utföras för att verifiera de iakttagelser som redovisats, innan man kan fastlägga att svaveltillsats är positivt för miljön och ekonomiskt för anläggningarna. En undersökning av Zintl [vi] som utfördes 1994 varnar för just lågtemperaturkorrosion vid användning av sulfater speciellt i kombination med SNCR. Flera olika ammoniumsalter kan bildas, varav en del är oxidlösare (flussmedel) som kan frilägga metallytor för angrepp av sura gaser. Ett sådant exempel är ammoniumklorid (salmiak) som bildas ur ammoniak och saltsyra. Dessutom finns skäl att anta att både ammoniumsulfat och ammoniumvätesulfat kan bildas om svaveloxider eller svavelsyra finns närvarande. Båda dessa föreningar börjar fällas ut vid temperaturer under ca 225 C, dvs. vid de temperaturer som är aktuella i ekonomiser och rökgasfilter. Ammoniumvätesulfat är speciellt besvärlig då den har en låg smältpunkt (147 C). Saltet finns i smälta inom hela temperaturområdet från 134 C (eutektisk blandning med ammoniumsulfat) till 491 C vilket täcker hela temperaturområdet för konvektionsdelarna i en panna. Kladdiga påslag av ammoniumvätesulfat kan binda andra fasta material som flygaska. Vid höga halter svaveloxider kommer ammoniakslipen till stor del att bindas som sulfater. Vid eldning av lågsvavliga bränslen men med höga halter klor, bildas först sulfater vid ca 220 C. Om det finns rester av ammoniak kvar kommer salmiak att bildas efter ytterligare kylning av rökgaserna till ca 125 C. Både salmiak och ammoniumsulfater kan bilda ett mycket fint stoft som kan sätta igen textilfilter. Framförallt ammoniumvätesulfat, som smälter vid låg temperatur, kan bilda kladdiga beläggningar även i filtret som kan vara svåra att få bort med vanliga metoder. Dessutom föreligger ökad risk för påslag på speciellt lågtemperaturytor i pannan. Situationen kan förbättras om svavel och saltsyra binds till t ex kalk vid så höga temperaturer att saltbildningen inte har startat. CaO binder i första hand svavel och i andra hand andra sura föreningar. En konsekvens av kalktillsats blir att ammoniakslipen ökar. 27

29 6. Slutsatser Att svavel fungerar som additiv för att minska halterna av CO i många anläggningar har visats genom ett flertal mätningar. Varför det fungerar så bra är inte klarlagt. Det finns visat både i laboratorie- och fullskaleförsök att stofthalten ökar. En hypotes som lagts fram är att den partikelfraktion som bildas består av alkalisulfat som är katalytisk aktiv. Vad som talar för denna hypotes är att man påvisat att halterna av kalium och svavel ökar i askan, samt att både CO- och THC-halterna sjunker vid tillsats av svavel till förbränningen. En annan förklaring kan vara att svavel bromsar oxidationen av kolväten och istället för att oxideras till CO och CO 2 bildas enkla omättade kolväten som sedan bildar sotpartiklar. Vad som talar för detta är att det finns visat att svavel har just denna effekt på oxidationen av kolväteföreningar. I laboratorieförsöken har vi också noterat en förändring i mönstret av de kolväteföreningar som bildas, så att halten av kända sotbildare, som eten och acetylen, ökar markant vid tillsats av svavel till förbränningen. Vid mätningarna som redovisas i [ii] kan man också se en förhållandevis hög andel oförbränt (redovisas som LOI) i flygaskan jämfört med askan från en anläggning som inte doserar svavel. En slutsats blir att den ökande andelen mycket små partiklar (0,1 µm) innebär att anläggningar som doserar svavel till förbränningen bör vara utrustade med mycket god stoftrening. I [iii] redovisas en halvering av korrosionshastigheten vid tillsats av sulfat i vattenlösning. Temperaturen på korrosionsringarna var 600 C vilket motsvarar temperaturen på överhettare. I [iv] och [vi] varnas dock för bildning av ammoniumvätesulfat om svavel doseras i anläggningar med SNCR. Ammoniumvätesulfat kan bilda klibbiga påslag vid betydligt lägre temperaturer (220 ca 500 C) och möjligen förorsaka korrosion på kallare ytor som ekonomiser och rökgasfilter. Det är okänt om detta fenomen är studerat i samband med svaveltillsatser. 28

30 7. Referenser i ii iii iv v vi Alf Malmgren, Birgitta Strömberg Samband mellan emission av CO, VOC och NO x TPS 01/25 (2001). Leif Lindau, Erik Skog CO-reduktion i FB-panna via dosering av elementärt svavel Värmeforskrapport, Miljö-och förbränningsteknik, nr 812 (2003). Ivan Falk, Christer Anderson Inverkan av additiv vid förbränning av biobränsle DNV Kraftvärme Irvin Glassman Combustion Third edition, Academic Press, Inc, Klas Engvall, Frank Zintl Sameldning med rötslam TPS 01/33 (2001). Frank Zintl Bildning av ammoniumsalter vid termisk de-no x Värmeforskrapport, Bränsleteknik, nr 510 (1994). 29

31 Rapportförteckning TPS Samtliga rapporter kan laddas ned från Svensk Fjärrvärmes hemsida; Nr Titel Författare Publicerad FORSKNING OCH UTVECKLING TPS 1 Current Methods to Detoxify Fly Ash from Waste Incineration Christine Hallgren, Birgitta Strömberg aug-04 2 Doseringssystem för träpulverbrännare Jacek Gromulski aug-04 3 Alternativa bäddmaterial i FB/CFB-pannor Frank Zintl, Boo Ljungdahl aug-04 4 Temperaturmätningar som indikation på förbränningsströningar vid rosteldning av biobränsle Håkan Fjäder, Lars Holmström aug-04 5 Jämförande provning av pulverbrännare Niklas Berge, Lena Nyqvist, Magnus Paulander aug-04 6 Sammanställning av fasdiagram Kritiska temperaturer för förbränningsanläggningar Frank Zintl aug-04 7 Rening av flygaska Birgitta Strömberg aug-04 8 Förbränningsstörningar på rost Jenny Larfeldt, Erik Ramström 9 Oxidationskatalysatorer för rening av oförbrända rökgaser Ulf Gamer, Nader Padban 10 CO-optimering genom styrning av nedre och övre delen av eldstad Henrik Brodén Nader Padban 11 Påslag och högtemperaturkorrosion ett välkänt samband? Jenny Larfeldt Frank Zintl aug-04 aug-04 aug-04 aug Birgitta Strömberg aug Bränslematningens betydelse för CO-emissionen i FB- och CFBpannor Erik Ramström Boo Ljungdahl aug Breddning av bränslebasen för pellets och pulverbrännare Christian Fredriksson Nader Padban Frank Zintl aug

32

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat ÅF-Process/Vattenfall Utveckling/GSF Henrik Bjurström, Claes Jonsson Matts Almark, Magnus Berg Thorsten Streibel, Ralf Zimmermann 1

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

doseringssystem för träpulverbrännare

doseringssystem för träpulverbrännare doseringssystem för träpulverbrännare Jacek Gromulski Forskning och Utveckling TPS 2004:2 DOSERINGSSYSTEM FÖR TRÄPULVERBRÄNNARE Forskning och Utveckling TPS 2004:2 Jacek Gromulski ISSN 1401-9264 2004 Svensk

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16

Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

co-optimering genom styrning av nedre och övre delen av eldstad

co-optimering genom styrning av nedre och övre delen av eldstad co-optimering genom styrning av nedre och övre delen av eldstad Henrik Brodén och Nader Padban Forskning och Utveckling TPS 24:1 CO-OPTIMERING GENOM STYRNING AV NEDRE OCH ÖVRE DELEN AV ELDSTAD Forskning

Läs mer

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Utsläpp av ammoniak och lustgas

Utsläpp av ammoniak och lustgas Utsläpp av ammoniak och lustgas Fakta okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Miljöbokhandeln:

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

påslag och högtemperaturkorrosion ett välkänt begrepp

påslag och högtemperaturkorrosion ett välkänt begrepp påslag och högtemperaturkorrosion ett välkänt begrepp Jenny Larfeldt och Frank Zinti Forskning och Utveckling TPS 2004:11 PÅSLAG OCH HÖGTEMPERATURKORROSION ETT VÄLKÄNT SAMBAND? Forskning och Utveckling

Läs mer

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Bränslerelaterade problem för överhettare och eldstadsväggar. Magnus Nordling

Bränslerelaterade problem för överhettare och eldstadsväggar. Magnus Nordling Bränslerelaterade problem för överhettare och eldstadsväggar Magnus Nordling Ägandeförhållanden Swerea & dotterbolag 2005 Korrosionsinstitutet + Institutet för Metallforskning = KIMAB 2007 Swerea med dotterbolag;

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning 2011-2014. Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning 2011-2014 Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram Tillämpad förbränning

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA

METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 26/7 METODUTVECKLING FÖR UTPROVNING AV NYA BIOBRÄNSLEN DRIFTERFARENHET FRÅN EN ROSTPANNA Slutrapport inom området Rostteknik Jelena Todorović, Frank Zintl och

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor Plats : ÅF-SIFU lokaler, Olof Palmes gata 31, Stockholm Tid: Tisdagen den 13 januari 2004 Arrangör: Värmeforsk Deltagare: Se deltagarlista på sista sidan Motiv

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola GoBiGas demonstration Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola DEMONSTRATION TEKNIK Basteknik 88 MW CFB Multibränslepanna från Valmet Referrens: http://www.endswasteandbioenergy.com/article/1229053/paper-mills-multi-fuel-boiler-generate-88mw

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,

Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM-rapport 184 Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse 2009 Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Additiv för ökad tillgänglighet

Additiv för ökad tillgänglighet Praktisk förbränningsteknik- bränslen och pannor 14-1515 september 2011 Scandic Skogshöjd Södertälje Additiv för ökad tillgänglighet Solvie Herstad Svärd WSP Process Consulting f.d. S.E.P. Scandinavian

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &

Läs mer

FÖRBRÄNNING AV HYDROLYSREST (LIGNIN) FRÅN ETANOLFRAMSTÄLLNING FRÅN VED

FÖRBRÄNNING AV HYDROLYSREST (LIGNIN) FRÅN ETANOLFRAMSTÄLLNING FRÅN VED TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 2006/07 FÖRBRÄNNING AV HYDROLYSREST (LIGNIN) FRÅN ETANOLFRAMSTÄLLNING FRÅN VED Slutrapport inom området Brännarteknik Christian Fredriksson och Jelena Todorović

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg Innehåll Vanliga problem Orsaker Att ta reda på förhållanden i en eldstad Fall från verkligheten Vad kan vi göra och vad har vi gjort 2 Vanliga problem

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

1. Identifikation Baxi Bonus Light

1. Identifikation Baxi Bonus Light 2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var

Läs mer

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning Syfte att undersöka möjligheten att sänka kostnaderna för elfilter i mindre pannor 1-5 MW genom tvåstegskoncept. Finansiering EM,

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

STÖRFAKTORER VID NH 3 -MÄTNING

STÖRFAKTORER VID NH 3 -MÄTNING TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 27/8 STÖRFAKTORER VID NH 3 -MÄTNING Slutrapport inom området Oberoende FoU Birgitta Strömberg Oktober 28 TPS-8/ Titel: Författare: Rapportnummer: Störfaktorer

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

BESLUT 1 (7) Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping, Enköpings kommun BESLUT

BESLUT 1 (7) Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping, Enköpings kommun BESLUT BESLUT 1 (7) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Mälarenergi AB Box 14 721 03 VÄSTERÅS Delgivningskvitto Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping,

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

Förbränning av returträbränsle (RT-flis) med svaveladditiv

Förbränning av returträbränsle (RT-flis) med svaveladditiv Umeå Universitet, Energiteknik och Termisk processkemi (ETPC) Handledare: Jörgen Carlsson, Umeå Energi AB Anders Nordin, ETPC Förbränning av returträbränsle (RT-flis) med svaveladditiv Combustion of Recycled

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson

Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor Södertälje 2011-09-14 Jan Olofsson Jan Olofsson 2005=> Metso Power AB, Göteborg: Chef - Power Generation Service team Produktansvarig för service

Läs mer

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37)

Varför? Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Litteraturstudie om slameldning i rostpanna (WR 37) Varför? Ta reda på om samförbränning av slam* på roster är möjligt och om det ger lika goda effekter som det ger i en fluidbädd med avseende på minskning

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

breddning av bränslebasen för pellets och pulverbrännare

breddning av bränslebasen för pellets och pulverbrännare breddning av bränslebasen för pellets och pulverbrännare Christian Fredriksson, Nader Padban och Frank Zinti Forskning och Utveckling TPS 2004:14 BREDDNING AV BRÄNSLEBASEN FÖR PELLETS OCH PULVERBRÄNNARE

Läs mer

Svaveldosering av biopanna En utvärdering av doseringen med svavelgranuler för att minska utsläpp av kolmonoxid från biopannan hos Arvika Fjärrvärme

Svaveldosering av biopanna En utvärdering av doseringen med svavelgranuler för att minska utsläpp av kolmonoxid från biopannan hos Arvika Fjärrvärme Svaveldosering av biopanna En utvärdering av doseringen med svavelgranuler för att minska utsläpp av kolmonoxid från biopannan hos Arvika Fjärrvärme Författare: Klas Lennstam Jonas Björk Handledare: Christer

Läs mer

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning FÖRBRÄNNING, PANNOR Miljöfrågor i samband med förbränning ENERGI BAKGRUNDSFAKTA Energi är någonting som kan användas för att utföra arbete: Energi mäts i J (Joule) 1 J = 1 kg*m 2 /s 2 (m*g*h) 1 kj = 1000

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB

Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft 1 Effektivare elproduktion baserad på förnyelsebara bränslen

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie

Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie Marie Rönnbäck, Olof Arkelöv Tekniska och miljömässiga problem vid eldning av spannmål - en förstudie Technical and environmental problems during combustion of grains - a preliminary study 2 SP Sveriges

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB. www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation WR 07 Martin Karlsson Götaverken Miljö AB Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Svavelrecirkulation Syfte med projektet: Testa svavelrecirkulation i fullskala

Läs mer

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Fastbränsleeldning innebär eldning av ved eller pellets i lokal eldstad, braskamin, öppen spis eller kakelugn. Miljönämnden i Hörby kommun har tagit fram riktlinjer för

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM 20120202 UPPDRAGSNUMMER 1331251400 UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och

Läs mer

bränslematningens betydelse för co-emissionen i fb- och cfb-pannor

bränslematningens betydelse för co-emissionen i fb- och cfb-pannor bränslematningens betydelse för co-emissionen i fb- och cfb-pannor Erik Ramström och Boo Ljungdahl Forskning och Utveckling TPS 24:13 BRÄNSLEMATNINGENS BETYDELSE FÖR CO-EMISSIONEN I FB- OCH CFB-PANNOR

Läs mer