Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall

Transkript

1 Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall VoK - Skadegruppens Temadag 2014 Henry Persson SP Fire Research BRANDFORSK projekt

2 Vad vi har gjort: Analyserat MSBs insatsstatistik Enkät till industrin Enkät till länsstyrelserna Studerat ett antal utvalda brandincidenter Jämfört resultaten med andra utredningar Vad vi har åstadkommit: Direkt erfarenhetsåterföring Grund till framtida rekommendationer Ge underlag till inriktning av framtida forskningsinsatser

3 MSBs insatsstatistik Totalt antal bränder Brand i byggnad Brand ej i byggnad Statistiken baserad på specifika sökbegrepp framtagna i samråd med MSB

4 MSBs insatsstatistik Analys av 2012 Relevanta Osäkra Ej relevanta Totalt Brand i byggnad Brand ej i byggnad Totalt Ca 30 % av bränderna bedömdes relevanta Osäkerheter i klassificeringen Uppskattat medeltal av relevanta bränder st Brand i byggnad 146 st Brand ej i byggnad 186 st Totalt antal relevanta bränder

5 Brand i Byggnad (2012, 38 st) Vanligaste objekt och orsak Kraftverk/värmeverk Pelletstillverkare Trävaruindustri Återvinnings-avfallsind 15 st 9 st 5 st 4 st Självantändning Friktion Värmeöverföring Okänd 14 st 5 st 5 st 5 st

6 Brand ej i Byggnad (2012, 116 st) Vanligast objekttyp I det fria Kraft-/värmeverk Avlopp/rening Trävaruindustri Lager 81 st 9 st 9 st 8 st 5 st 45 bränder kategoriserade soptipp/deponi 72 bränder kopplade till lagring av flis, bark, sågspån, torv, GROT

7 Brand ej i Byggnad (2012, 116 st) Brandorsaker Självantändning Okänd Återantändning Anlagd 74 st 26 st 6 st 3 st

8 Enkät till industrin Utskickad till ca 300 olika företag/anläggningar (dec 2013) 81 erhållna svar Frågor (88 st) kring bl a Material, mängder, lagringssätt Brandincidenter, statistik, konsekvens, orsak Brandsläckningsmetodiker, detektionssystem Vidtagna eller planerade skyddsåtgärder, behov av kunskap

9 Respondenternas verksamhet Representeras av medlemmar i bl a Värme- och Kraftföreningen (VoK), Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna; SVEBIO, Pelletsförbundet, Sveriges Hamnar, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna

10 Hanterade och lagrade material Träflis från barkad stamved Träflis från obarkad stamved Träflis från energived (lövträd, torrträd, etc.) Träflis från energiskog (salix, etc.) Träflis från GROT, skogs /avverkningsavfall Sågspån (Gran, tall, lövträd) Bark Kutterspån Träpellets Träbriketter Träpulver Torvbriketter Övriga biobränsle Hushållsavfall Returträ ej flisat Returträ flisat Verksamhetsavfall fraktion 1 Verksamhetsavfall fraktion 2 Verksamhetsavfall fraktion 3 Bildäck utsorterat för materialåtervinning Batterier utsorterat för materialåtervinning Emballageplast utsorterat för materialåtervinning Hårdplast utsorterat för materialåtervinning Papper utsorterat för materialåtervinning Wellpapp utsorterat för materialåtervinning Elektronikskrot utsorterat för materialåtervinning Annat utsorterat för materialåtervinning Andel av respondenterna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Tusental ton/år Verksamhetsavfall totalt 818 Andel som hanterar materialet Mängd [1000 tal ton]

11 Lagringsmetoder Utomhus, fritt i högar, ej kompakterat Andel av respondenterna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Utomhus, i högar, maskinkompakterat Utomhus i övertäckta/väderskyddade högar Cellagring Utomhus, runda balar, plastade Utomhus, runda balar, oplastade Utomhus, rektangulära balar, plastade Utomhus, rektangulära balar, oplastade Inomhus i planlager, fritt i högar Inomhus, runda balar, plastade Inomhus, runda balar, oplastade Inomhus, rektangulära balar, plastade Tusental ton /år Andel som tillämpar lagringstypen Inomhus, rektangulära balar, oplastade Silo Bunker Annat lagringssätt Mängd [1000 tal ton]

12 Brandincidenter - ej larm till RTJ Endast relevanta respondenter redovisade

13 Brandincidenter insats från RTJ Totalt 244 bränder 24 respondenter 25 respondenter Vanligaste brandobjekt Utomhuslagring Vanligaste brandorsak Självantändning Antal bränder per respondent Totalt antal bränder År

14 Detektion av brand Hur upptäcktes branden (59 respondenter) Tekniska system (15 respondenter)

15 Brandskadekostnad per år och respondent Uppskattad total kostnad milj (25 bränder) =>> 760 kkr/brand ,5 milj (29 bränder) =>> 1670 kkr/brand Enskilda storbränder kan dock vara mycket dyrare!

16 Brandincidenter insats från RTJ Brunnen mängd Skadad/förstörd mängd Skadad mängd ca 5-15 ggr större än brunnen mängd. Kan vara stor variation mellan enskilda år pga eventuella storbränder

17 Några slutsatser från projektet Den klart dominerande lagringsformen utomhus är fritt i högar som ej är komprimerade. De material som hanteras och lagras i störst mängder är verksamhetsavfall, sågspån, bark, träflis från GROT, RTträ samt hushållsavfall. Träpellets är det material som lagras i störst mängd i inomhuslager.

18 Några slutsatser från projektet (2) I genomsnitt 190 bränder/år, dock svagt nedåtgående trend Det vanligaste objekttypen för Brand i byggnad är Kraft-/värmeverk Det vanligaste brandobjektet utomhus är någon form av stack med lagrat material. Vanligaste angivna brandorsak är självantändning Går inte att i dagsläget särskilja brandfrekvens i biobränslen respektive avfall. Fritext i insatsrapporterna indikerat dock att brand i flis, bark sågspån, torv, GROT är relativt sett vanligt. Soptipp/deponi anges för ca 40 %.

19 Några slutsatser från projektet (3) Förbättrad insatsrapportering krävs för att få bättre statistik Efterlyses också bättre dokumentation från industrins sida, dyrt vunnen kunskap går annars till spillo. Ett fåtal verksamheter har många bränder årligen, medför stor förbättringspotential! Total årlig brandskadekostnad ca milj kr Total årlig mängd brunnet samt skadat material ca ton. Enskilda storbränder kan höja både uppskattad kostnad och mängd mångfalt

20 Tackar för mig! Frågor? Henry Persson

21

22 MSBs insatsstatistik Totalt antal bränder Brand i byggnad Brand ej i byggnad Medel Medel Statistiken baserad på specifika sökbegrepp framtagna i samråd med MSB