Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter"

Helen Falk
för 8 år sedan
Visningar:

1 Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja

2 Hållfasthets- och deformationsegenskaper Friktionsjord (sand, grus, sten och block) Skjuvhållfastheten byggs upp av friktion mellan kornen Kohesionsjord (lera) Skjuvhållfastheten byggs upp av kohesion mellan partiklarna Mellanjord (silt) Skjuvhållfastheten byggs upp av både kohesion och friktion

Kohesionsjord (lera) Skjuvhållfastheten byggs upp av kohesion mellan

3 Kornstorlek Gäller idag

4 Morän Osorterad jordart Dominerande fraktionen avgör om moränen är sandig, siltig, lerig, stenig etc. Kornen är i regel kantiga och vassa Bottenmorän kan vara hårt packad och därmed svårschaktad Ytmorän kan vara mycket löst packad Exempel på grov morän: Sandig eller grusig morän Exempel på finkornig morän: Siltig morän och lermorän

Kornen är i regel kantiga och vassa Bottenmorän kan vara hårt packad och därmed

5 MORÄN

6 För att bestämma morän i fält, titta på kornen: Förekommer olika fraktioner? Är kornen kantiga? Om ja på ovanstående är det sannolikt en morän. Försök även bedöma om någon fraktion dominerar.

7 Isälvssediment Kan innehålla alla fraktioner från grus till ler Avrundade Sorterade i skikt och lager med en eller ett fåtal kornstorlekar

8 För att bestämma isälvssediment i fält, titta på kornen: Förekommer olika fraktioner väl sorterade? Är kornen avrundade? Om ja på ovanstående är det sannolikt ett isälvssediment

9 Sand och grus Sand har kornstorleken 0,06-2 mm Grus har kornstorleken 2-60 mm Sten har kornstorlek mm Block har kornstorlek >200 mm Sand och grus förekommer tillsammans och med andra jordarter

kornstorlek 60-200 mm Block har kornstorlek >200

10 Grus och Sand Grov grus Grov sand Mellan grus Mellansand Sten har kornstorlek mm Block har kornstorlek >200 mm Finsand Fingrus Grus har kornstorleken 2-60 mm Sand har kornstorleken 0,06-2 mm

11 Silt Kornstorlek 0,002-0,06 mm Grövre än lera Kornen kan kännas Pulveriseras lätt när den är torr

12 Skak- och tryckförsök 1. Ta lite av materialet och lägg i handen. Är materialet helt torrt, tillsätt lite vatten så att det blir lite mer än fuktigt. 2. Knyt handen 3. Skaka handen horisontellt, i sidled 4. Öppna handen och titta på ytan Silten får en glansig yta av vatten vid skakning, Ytan blir matt om man trycker på den. 5. Knyt handen och kram ur vattnet 6. Öppna handen En silt hårdnar, spricker, smulas sönder och ytan är matt.

13 Lera Kohesionsjord Kornstorlek <0,002 mm >40% lerfraktion Lätt att forma när den är blöt Torr är den hård och svår att bryta sönder Tillförs vatten expanderar leran Dräneras leran krymper den (kontraktera)

den hård och svår att bryta sönder Tillförs vatten

14 Utrullningsförsök 1. Ta lite material och lägg i handen. Om materialet är mycket torrt, tillsätt lite vatten så att det blir fuktigt. 2. Försök rulla ut en tunn tråd, mindre än 2 mm tjock. En lera kan rullas mycket tunt utan att spricka eller gå sönder. Spricker tråden är det en silt eller ett grövre material.

2. Försök rulla ut en tunn tråd, mindre än 2 mm tjock.

15 Fältbedömning av jordarter Grus nötter Sand socker Silt mjöl Lera margarin

16 Benämning Huvudord - Fraktion som ingår i sådan mängd att det ger jorden dess karaktär Tilläggsord - Fraktion som ingår i sådan mängd att det har väsentlig betydelse

17 Benämnings regler Kornfraktion Halt av ingående fraktioner i vikt-% av totala jordmängden Halt av ingående fraktioner i vikt-% av grov + finjord Halt av ler i vikt-% av finjord Jordarternas benämning Prefix Adjektivbenämning Block 5-20% Blockig >20% Mycket blockig Sten 10-20% Stenig >20% Mycket stenig Grus 20-40% Grusig >40% Grus Sand 20-40% Sandig Huvudord Substantivbenämning >40% Sand Silt +Ler (finjord) 15-40% <20% Siltig 20% Lerig >40% <10% Silt 10-20% Lerig Silt 20-40% Siltig Lera >40% Lera

>20% Mycket blockig Sten 10-20% Stenig >20% Mycket stenig Grus 20-40% Grusig >40% Grus Sand 20-40% Sandig Huvudord

18 Ur Beteckningssystem för geotekniska utredningar

21 SULFIDLERA Sulfidlera (svartmocka) bildas där finkorniga havs- och sjösediment har kunnat avsättas, exempelvis avsnörda havsvikar där organiskt material sedimenterat tillsammans med mineral i en anaerob (syrefri) miljö. Efterhand som landet har rest sig ur havet har sulfidleran oxiderat och en sk torrskorpa har bildats ovanpå.

23 Uppschaktad sulfidjord som läggs ovan grundvattenytan utsätts för luftens syre och oxiderar. Det innebär att ren svavelsyra frigörs som har en kraftigt försurande effekt på omgivande mark och vatten

24 Övning jordartsbedömning Nr Jordart Materia ltyp Tjälfarlighe tsklass (1-4) Namn.

25 Jordprov Nr Jordart Förkortn. Materialtyp/Tjälf. 1 Silt Si 5/4 2 grusig siltig sandig morän grsisamn 3/2 3 grusig Siltmorän grsimn 5/4 4 Grusig sandig siltig morän grsasimn 4/3 5 Mellan Torv Tm 6B/1 6 Sand Sa 2/1 7 Siltig lera sile 5/4 8 Finsand saf 3/2 9 Grusig Sand grsa 2/1 10 si Sa sisa 3/2

Relevanta dokument

MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?

MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? MARKLÄRA Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? 1 JORDART För att undersöka en jordart, gör en provgrop: Gräv en eller flera provgropar! Placera provgropen om möjligt vid sidan av en blivande