Pelletsplattformen (2011)

Transkript

1 Pelletsplattformen (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå

2 Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process som möjligt Vidgad råvarubas Jämn och hög kvalitet på produkten Låg smulbildning Lågt slitage Lagringsbar produkt

3 Pelletsfabriker i Sverige 2010 :experiment Fabriksförsök Fullskaliga fabriksförsök: - Råvarublandningar - Energived - Rötskadad ved - Björk - Smulåterföring - Tillsatser (lignin, stärkelse, raps) - Optimering - Lagring NIR on-line instrument installerade på 3 fabriker

4 Lantmännen Agroenergi, Malmbäck Inblandning av rötskadad ved Rötskadad ved (mest gran) 0 50 % Björk, hela stammar 0 20 % Sågspån (mest gran) % Fukthalt 9 12 %

5 Bulkdensitet Hållfasthet

6 Resultat, Malmbäck Fukthalten är viktigaste parametern för bulkdensitet och hållfasthet Det är möjligt att göra pellets av klass A1 av alla testade blandningar om fukthalten är 10 %

7 Lantmännen Agroenrgi, Malmbäck - smulåterföring Tre spånhögar: 120 ton (0 % smul) 140 ton (5 % smul) 120 ton (10 % smul)

8 Inverkan av smulinblandning på pelletskvalitet Fines 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Bulkdens , Smulinbl Smulinbl 98,0 9,0 8,0 Hållfast 97,5 97,0 Pellfukt 7,0 6,0 96,5 5, Smulinbl Smulinbl

9 Sammanfattning, smulåterföring Malmbäck Bäst produktion vid 0 % smulinblandning. Minst primärsmul vid en fukthalt mellan 11 och 13 % Smulinblandning har en positiv effekt på hållfasthet och fines! Upp till 10 % smulinblandning ger inga negativa effekter på pelletskvaliteten.

10 Skellefteå Kraft Biostor, Storuman Blandning av energived (hela stammar) Gran % Tall % Björk % Fukthalt %

11 Målområde för pellets klass A1, Biostor För pellets klass A1 krävs följande egenskaper: Pelletfukthalt 10 % Hållfasthet 97.5 % Fines 1.0 % Bulkdensitet 600 kg/m 3 Askinnehåll 0.7 % Pelletsplattformens workshop, oktober 2010, Norrsundet SLU Biomassateknologi och kemi

12 BTC-försök Försök i BTC-anläggningen: - Råvarublandningar - Spånlagringsförsök - Inblandning av torv - Inblandning av rapskaka - Tillsats av olika ligninsorter - Tillsats av olika stärkelsesorter 850 m 2 >25 MSEK kg h -1, Faculty of Forestry, Unit of Biomass Technology and Chemistry, Unit of SE Biomass Umeå, Technology Sweden & Chemistry

13 Spån med inblandning av stärkelse Hållfasthet Fines

14 Laboratorieförsök EB-behandling MW-behandling Hög temperatur Extraherat material

15 Kemisk sammansättning av ved 1 % - 5 % Extraktivämnen

16 Extraherat spån Densitet Styrka R 2 = 0.84 Q 2 = 0.81 R 2 = 0.88 Q 2 = 0.86

17 Värdet på extraktivämnen En fabrik som producerar ton pellets hanterar också upp till 4000 ton EÄ Priset på talloja ligger på kr/ton Om man lyckades ta ut 1000 ton EÄ på ett enkelt sätt kunde det ge ett tillskott på 3,5-5,5 miljoner kr/år Vart försvinner detta i dag? pelletsfabrik = framtida bioraffinaderi!

18 Pelletsplattformen - SLU Biomassateknologi & Kemi, topp 10 i KoN-utvärdering De samlade försöken indikerar 5-10% högre produktivitet med bibehållen eller förbättrad pelletkvalitet Industrirecept för pellets av rötskadad ved och energived (dessa recept tillämpas redan av flera fabriker)

19 Pelletsplattformen - SLU Biomassateknologi & Kemi, topp 10 i KoN-utvärdering Optimerade industrirecept för pellets av spån och rötved Optimerade industrirecept för pellets av energived med bark (tall, gran, björk) Försök indikerar 10% lägre elförbrukning och samtidigt nära 2% ökad produktivitet Fler tillämpade on-line modeller för styrning av bl.a. extraktivämnen, askhalt Ur FoU-aspekt: Förbättrad teoribildning om t.ex. betydelsen av extraktivämnens konkurrens i kemiska bindningsställen Hög sannolikhet att målen nås inom Pelletsplattformen!

20 Fortsättning på pelletsforskningen vid SLU Ny ansökan i samarbete med PiR Nya EU-projektansökningar, bl.a. tillsammans med PiR