Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skörd av trädbiomassa från marginalmarker"

Transkript

1 Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå

2 Huvudmål delprojekt 4: Teknik- och metodutveckling för skörd och transport av trädbränslen från åsidosatt jordbruksmark 1. Identifiera och karakterisera de typiska marginalmarker i Västerbotten; 2. Studera produktivitet, kostnader och energieffektivitet av konventionella & innovativa system för skörd, sönderdelning och transport av biomassa. 3. Utveckla arbetsmetoder, planering och hållbarhet av skörd av biomassa från marginalmarker i samband med konventionella skogsmark.

3 Vilka fältstudier har vi gjort? a) Inventering av trädbiomassa på marginalmarker: 19 olika marginalmarker från 9 studieområden; b) Tidstudier på olika maskinsystem: 4 skördare, 3 skotaren, 3 sönderdelning- och 3 transportsystem; c) Inventering av vältor av olika bränslesortiment: 72 vältor från 34 studieområden; d) Analyser av bränslekvalité (fukthalt, askhalt och flisens storleksfördelning): 70 flisprover (ca. 300 l) från olika flisningsstudier; Från bestånd till industri Inventering Skörd & skotning Inventering vältan Transport Sönderdelning

4 Vilka har jobbat i projektet? Delarrangörer av : DEMO Young dense thinnings (Visningsområdet, 6 nov 2013) DEMO Innovativa skördesystem för täta unga skogar (Holmsund 16 maj 2014) Mikael Forsman Dan Bergström Jenny Lindgren Planering Maskinentreprenörer Kartor, lämpliga bestånd Planering & fält-genomförande Fulvio Di Fulvio Erik Andersson Raul Fernandez-Lacruz Mikael Öhman Yrjö Nuutinen (gästforskare från Finland)

5 Inventering av marginalmarker Cirkelprovytor Total 19 olika objekt, 9 områden Åker-, dikes-, skogs- och vägkanter Beskogade åkrar Beskogade inägor Beskogade tätortsnära industriområden Trädslag, dbh, höjd & G.Y.L. Foto: Gunilla Guldbrand Transekter

6 Vägkant (1,5 ha) träd/ha dbh=14,9 cm, höjd=11 m Biomassa=38 ton TS/ha (177 MWh/ha) Trädslag=41% björk, 59% tall Åkerkant (2 ha) träd/ha dbh=10,6 cm, höjd=9 m Biomassa=97 ton TS/ha (451 MWh/ha) Trädslag=49% björk, 32% gran, 10% gråal, 4% sälg, 5% tall Tätortsnära-industrimark (1,5 ha) träd/ha dbh=7,0 cm, höjd=8 m Biomassa=45 ton TS/ha (209 MWh/ha) Trädslag=100 % gråal Igenväxt åker (10,6 ha) träd/ha dbh=14,9 cm, höjd=13 m Biomassa=71 ton TS/ha (330 MWh/ha) Trädslag=20% gråal, 73% björk, 6% gran, 1% tall

7 Åkerkant (1,4 ha) Igenväxt inäga (4 ha) träd/ha dbh=14,0 cm, höjd=10 m Biomassa=62 ton TS/ha (288 MWh/ha) Trädslag=34% björk, 4% gran, 1% tall, 26% gråal, 32% sälg, 3% andra löv Biomassatäta träd/ha dbh=14,1 cm, höjd=12 m Biomassa=109 ton TS/ha (507 MWh/ha) Trädslag=94% gråal, 5% björk, 1% gran Skogskant (0,22 ha) träd/ha dbh=13,3 cm, höjd=11,8 m Biomassa=157 ton TS/ha (730 MWh/ha) Trädslag=16% björk, 11% gran, 52% gråal, 12% sälg, 9% andra löv (löv ska gallras hård!) Kraftledningsgator (annan studie) träd/ha dbh=3,2 cm, höjd=4,2 m Biomassa=19-37 ton TS/ha ( MWh/ha) Trädslag=90% björk & sälg, 9% gran, 1% tall Lövdominerade

8 Fulvio di Fulvio Tidstudier av maskinsystem vid skörd av marginalmarker Mikael Öhman Prestation av maskiner Arbetsmoment Problemområden HD-kamera Raul Fernandez Produktivitetsfunktioner Kostnad på trädbränsle! (Systemanalyser) Tidsstudiedator 1 ton torrsubstans (TS)=2 ton färsk biomassa med 50% fukthalt=4,65 MWh

9 Skörd av beskogad tätortsnära mark med ett innovativ skördaraggregat Skördare Valmet 901 (3,3 ton TS/G 0 -h) (1,5 ha; all biomassa rensades bort) Skotare Rottne Solid F9-6 (9,8 ton TS/G 0 -h) Bräcke Forest MAMA 3 m 9,60 ton TS (FH 53,6%) ) ( 45 MWh) (vågsystem;axeltryck) 9 m

10 Knäckkvistning och komprimering av trädbiomassa i en klen förstagallring med MAMA aggregatet (duk) Bulkdensitet ökar 35-76% Effektivare skotning! våg Askhalten på det skördade bränslet minskar med 7-10% Bättre bränslekvalité! En fraktion på 5-7% av biomassa lämnas i skogen (1,6% aska) Minskad näringsbortförsel!

11 Skördare EcoLog 560D (6,7 ton/g 0 -h) Skörd av en åkerkant med ett modifierad skördaraggregat Skotare Tigercat 1055 (7,4 ton TS/G 0 -h) Logmax 5000Bio (33,7 ton TS; FH 49%) Täckta knivkvistar (plåt i Hardox) Knäckkvistade träddelar högre lastutnyttjande! 4 m ( 157 MWh) 20 m

12 Skörd av beskogad åkermark- jämförelse konventionellt vs. innovativt system Skördare Ponsse Fox H5 (8,2 ton TS/G 0 -h) Massaved Grenar och toppar Bunt-skördare Fixteri FX15 (6,6 ton TS/G 0 -h) Buntade träddelar 233 kg TS/bunt l=2,6 m diameter=60-70 cm Skotare Komatsu ,8 ton TS/G 0 -h Våglänk (flexbunk) Effektivare skotning (högre utnyttjande av lastkapacitet)

13 Inventering av trädbränslevältor Grot, 29 vältor Konventionellt slutavverkning Träddelar, 43 vältor Rådensitet= 59 kg TS/m 3 s (48-80) Volym osönderdelat=496 m 3 s Flisad volym=70 m 3 f Staplat Rådensitet= 68 kg TS/m 3 s (32-97) Volym osönderdelat= 639 m 3 s Flisad volym=95 m 3 f Ca. 7 ggr högre dens.! Flisat (Data från vår inventering Data från flishugg Data från värmeverk)

14 Studier på sönderdelning & transport av olika bränslesortiment Skotarburen flishugg Huggbil Skopbil kallt Arbetet av skotaren är avgörande (byggnation av vältan) Dålig välta Dyrare och sämre fliskvalité Produktivitet Semi-mobil flishugg Lastväxlarbil

15 Studier på bränslekvalité BTC (Biobränsletekniskt Centrum), Röbäcksdalen i Umeå Askhalt, fukthalt och partikelstorleksfördelning 5 liter såll

16 Tack! Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå

Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM)

Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM) Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM) Dan Bergström, Tekn. D. dan.bergstrom@slu.se Programkonferens: Bränsleprogrammet tillförsel Målet med

Läs mer

Ekonomisk analys. Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport Några viktiga antaganden som är osäkra

Ekonomisk analys. Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport Några viktiga antaganden som är osäkra Ekonomisk analys Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport 1143 Några viktiga antaganden som är osäkra Kapaciteter på maskiner Lastvikter och hanteringstider vid buntskörd Underhållskostnader

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden Vår vision Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara oberoende på marknaden Sveaskog expanderar inom biobränsle Volym GWh 3500 3000 2500 2000 1500

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Eget värdefullt sortiment

Eget värdefullt sortiment GROT är idag ett etablerat bränslesortiment. Framför allt erfarenheter och prisutveckling men även teknik och metodutveckling har gjort GROT till ett lönsamt sortiment för skogsägaren. Eget värdefullt

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen

Läs mer

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter

Läs mer

Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark

Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark Harvesting of fuel wood and/or pulpwood in early thinnings, roadsides and on overgrown arable land Fulvio

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Studie av Bracke-aggregatet

Projekt SWX-Energi. Studie av Bracke-aggregatet Projekt SWX-Energi Rapport nr 35 Studie av Bracke-aggregatet Anders Fröding, Bengt-Olov Danielsson, Jan-Erik Liss 2 FÖRORD Bracke-aggregatet är unikt på så sätt att det skiljer sig från övriga flerträdshanterande

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 Mätmetoder och teknik Lars Björklund, SDC - VMU 1 Föredraget handlar om: Sortiment /produkter Grot Träddelar Rundved Sönderdelat eller ej sönderdelat Apparater

Läs mer

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012. Lars Wilhelmsson

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012. Lars Wilhelmsson Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/5 2012 Lars Wilhelmsson Virke Wood utilisation John Johan Björn Andreas Maria Nazmul Lars Mikael Johan S Sveriges skogar 22.5 miljoner hektar produktiv

Läs mer

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet Energiråvaror från skogen 133 Det fortsatt ökande intresset för energiråvaror från skogen

Läs mer

Produktivitet och lönsamhet vid skörd av skogsbränsle i klen björkgallring

Produktivitet och lönsamhet vid skörd av skogsbränsle i klen björkgallring Produktivitet och lönsamhet vid skörd av skogsbränsle i klen björkgallring Productivity and profitability in early bioenergy-thinning of birch Anders Nilsson Arbetsrapport 248 2009 Examensarbete 30hp D

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Effekter av krankorridorgallring (KKG) på beståndets kvalitet och fortsatta utveckling Rapport efter utläggning av försöksytor

Effekter av krankorridorgallring (KKG) på beståndets kvalitet och fortsatta utveckling Rapport efter utläggning av försöksytor Effekter av krankorridorgallring (KKG) på beståndets kvalitet och fortsatta utveckling Rapport efter utläggning av försöksytor Kristina Ahnlund Ulvcrona Dan Bergström, Urban Bergsten 1 Innehållsförteckning:

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Trädbränslen från skogen

Trädbränslen från skogen Skogsindustriella institutionen HÖGSKOLAN DALARNA Skog och Trä Trädbränslen från skogen - teknik för skörd Jan-Erik Liss Systemutveckling/Arbetsvetenskap Arbetsdokument nr 1 2001 Garpenberg FÖRORD Föreliggande

Läs mer

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av

Läs mer

Kandidatarbete 2015:5 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap. Flisning av buntade träddelar från klen gallring

Kandidatarbete 2015:5 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap. Flisning av buntade träddelar från klen gallring Kandidatarbete 2015:5 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Flisning av buntade träddelar från klen gallring Chipping of bundled tree-parts from early thinnings Foto: Jacob Gabrielsson Axel Bengtsson

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 6

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 6 Projekt SWX-Energi Rapport nr 6 Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd Jan-Erik Liss FÖRORD Studierna som redovisas i rapporten har genomförts inom projekt SWX-Energis delprojekt Skog. Målsättningen

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

Delrapport 8. Bioenergigårdar

Delrapport 8. Bioenergigårdar Delrapport 8. Bioenergigårdar Brikettering av rörflen med kolvpress. Jan 2011 Projektledare Håkan Örberg Bakgrund Transport och hantering av fasta biobränslen kan underlättas genom förädling av biobränslen

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L Stämplingsrapport Skogsägare Stämplingsnr. Fastighet Kommun Församling Birgitta Nisser mfl Jön-11-339 Kabbarp 1:1 Jönköping Gränna Höganäsgatan 7 56131 Huskvarna 036-140905 Areal ha Ålder Ståndortsindex

Läs mer

SVENSK STANDARD SS

SVENSK STANDARD SS Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 18 71 06 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 2000-08-25 3 1 (9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Skogsbränsleuttag i vägkanter PRESTATIONSSTUDIE - UTTAG AV SKOGSBRÄNSLE I VÄGKANT MED BRACKE C16. Maria Iwarsson Wide

ARBETSRAPPORT. Skogsbränsleuttag i vägkanter PRESTATIONSSTUDIE - UTTAG AV SKOGSBRÄNSLE I VÄGKANT MED BRACKE C16. Maria Iwarsson Wide ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 695 2009 Skogsbränsleuttag i vägkanter PRESTATIONSSTUDIE - UTTAG AV SKOGSBRÄNSLE I VÄGKANT MED BRACKE C16 Maria Iwarsson Wide Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden

Läs mer

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats

Läs mer

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Stämplingslängd Loftås 2:2 Nr: Jön_18_78 Del.Nr: Antal [st] Gy [m2/ha] [m3fub] Medel Stamvol Da [cm] Dgv [cm] [m] Volfunk fun fun % Tall 10 66 3,14 84,9 72,5 1,286 39,2 41,8 24,4 TBS_BK TJO3 ARH Gran 88

Läs mer

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson B10 JiLU-Tema Skog P-O Nilsson Bild 1 B10 JiLU Landsbygdsutveckling Komplement till trsd skogsbruk Nya nischer och försörjningsmöjlihgheter Idecentrum för skogligt utnyttjande Bispgården; 2008-12-14 Pågående

Läs mer

TSG Kvalitetssäkring & eftermarknad. Tomas Flemström Marcus Persson Mattias Bränngård Linnéa Carlsson Fredrik Henriksen

TSG Kvalitetssäkring & eftermarknad. Tomas Flemström Marcus Persson Mattias Bränngård Linnéa Carlsson Fredrik Henriksen TSG Kvalitetssäkring & eftermarknad Tomas Flemström Marcus Persson Mattias Bränngård Linnéa Carlsson Fredrik Henriksen Vår målsättning Att skogsmaskiner skall ha högsta möjliga operativa tillgänglighet

Läs mer

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Stämplingslängd Gällön 1:5 Nr: Jön_16_79 Del.Nr: Antal [st] Gy [m2/ha] [m3fub] Medel Stamvol Da [cm] Dgv [cm] [m] Volfunk fun fun % Tall 3 83 1,24 58,1 48,9 0,700 28,9 32,4 22,5 TBS_BK TJO3 ARH Gran 97

Läs mer

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi Urban Nilsson Sydsvensk skogsvetenskap Alnarp Future forests Biodiversitet Idéer, värderingar och intressen Mark och vatten Samverkan och konflikt I framtidens

Läs mer

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt

Läs mer

Naturhänsyn vid grothantering

Naturhänsyn vid grothantering Naturhänsyn vid grothantering Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis.

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

STÄMPLINGSRAPPORT v 1.0.9. Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

STÄMPLINGSRAPPORT v 1.0.9. Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Stämplingslängd Lilla Hensjö 1:5 Nr: Jön_33_15 Del.Nr: Antal [st] Gy [m2/ha] [m3fub] Medel Stamvol Da [cm] Dgv [cm] [m] Volfunk fun fun % Tall 26 633 7,56 529,7 448,8 0,837 31,4 33,5 23,6 TBS_BK TJO3 ARH

Läs mer

Hänsyn vid uttag av grot

Hänsyn vid uttag av grot Hänsyn vid uttag av grot @ Skogsstyrelsen, 2012 Författare Anders Pollack Stefan Anderson Jenny Stendahl Grafisk form Annika Fong Ekstrand Illustratör Martin Holmer, sid 9 Foto Stefan Andersson, omslag

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden 1 01370 Vanda FÖRESKRIFT Nr 2/2013 Datum 18.12.2013 Dnr 498/62/2013 Giltighetstid 1.1.2014 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013)

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

INFO från projektet 106. FinnMetko Maskinell röjning. Radiostyrd skogstraktor. Ny röjningssax BIOENERGI FRÅN SKOGEN

INFO från projektet 106. FinnMetko Maskinell röjning. Radiostyrd skogstraktor. Ny röjningssax BIOENERGI FRÅN SKOGEN BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 106 FinnMetko 2006 FinnMetko är en av de största skogstekniska mässorna i Norden. Mässan

Läs mer

Översänder underlag för anbud på tre slutavverkningar samt en fröträdsställning på Ytterbostugan 1:2 i Nyköpings k:n.

Översänder underlag för anbud på tre slutavverkningar samt en fröträdsställning på Ytterbostugan 1:2 i Nyköpings k:n. Nyköping 2017-08-09 ANBUDSUNDERLAG PÅ SLUTAVVERKNINGAR Översänder underlag för anbud på tre slutavverkningar samt en fröträdsställning på Ytterbostugan 1:2 i Nyköpings k:n. Läge Ca 15 km söder om Nyköping

Läs mer

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011)

Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process

Läs mer

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Stämplingslängd Forsheda 4:6 & 5:108 Nr: Jön_18_99 Del.Nr: Antal [st] Gy [m2/ha] [m3fub] Medel Stamvol Da [cm] Dgv [cm] [m] Volfunk fun fun % Tall 52 550 14,22 533,5 454,6 0,970 33,3 36,6 24,1 TBS_BK TJO3

Läs mer

Friställning av skyddsvärda träd 2017

Friställning av skyddsvärda träd 2017 Naturcentrum / Naturvård Rapport 2017-11-29 Friställning av skyddsvärda träd 2017 Redovisning av utförda åtgärder Mikael Lindén Naturvård & reservatsförvaltning Naturcentrum Telefon (direkt): 0852302520

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect

Läs mer

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016 Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016 1 Inledning Denna naturinventering rör de västra delarna av Dingelsundet och har genomförts 2016 av Catharina Knutsson, Karlstads kommun, teknik- och

Läs mer

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Denna lind vid vägkanten i Kyrkobol är det största trädet i Gislaveds kommun. Linden har en omkrets på 646 cm i brösthöjd. Värdefulla räd THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Hestra

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Nils Lindgren Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Växjö 2010-11-11 Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Seminarium kring bioenergi i Älmhult 11-11-10 Bengt Nilsson och Thomas Thörnqvist Linnéuniversitetet i Växjö Växjö 2010-11-11 Växjö 2010-11-11

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Logistik och Bränslekvalitét Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller

Läs mer

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Bilaga 2 Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Skogliga konsekvensanalyser 2008 (SKA VB-08) syftar till att beräkna uttag ifrån skogen utifrån olika framtida scenarier med varierad intensitet

Läs mer

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och

Läs mer

Träddelsuttag eller massavedsuttag i förstagallring?

Träddelsuttag eller massavedsuttag i förstagallring? SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2010:11 Träddelsuttag eller massavedsuttag i förstagallring? Energy extraction or pulpwood in first thinning? Jonas Sandström Examensarbete i skogshushållning, 15 hp

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

E E E E E E+ ENERGIKLIPPAGGREGAT

E E E E E E+ ENERGIKLIPPAGGREGAT E E E E E E+ ENERGIKLIPPAGGREGAT 105E 155E 175E 205E NISULA ENERGIKLIPPAGGREGAT E Varför köpte jag inte det här aggregatet mycket tidigare? är en vanlig kommentar vi får från våra kunder när de har bytt

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Långa toppar metod för uttag av skogsbränsle i slutavverkningar

Långa toppar metod för uttag av skogsbränsle i slutavverkningar Institutionen för Matematik, naturvetenskap och teknik HÖGSKOLAN DALARNA Långa toppar metod för uttag av skogsbränsle i slutavverkningar - Slutrapport (STEM-projekt 21937-1) Jan-Erik Liss Systemutveckling/Arbetsvetenskap

Läs mer

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Krossning av skogsbränsle med en stor kross EN STUDIE AV CBI 8400 HOS SKELLEFTEÅ KRAFT

ARBETSRAPPORT. Krossning av skogsbränsle med en stor kross EN STUDIE AV CBI 8400 HOS SKELLEFTEÅ KRAFT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 716 2010 Krossning av skogsbränsle med en stor kross EN STUDIE AV CBI 8400 HOS SKELLEFTEÅ KRAFT Lars Eliasson och Paul Granlund, Granlund LB-Teknik Uppsala Science Park,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.

Läs mer

Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län

Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81 Stavnäs-Högerud Arvika Värmlands län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 2014-08-08 2014-08-08-2024-08-08

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta

Läs mer

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Skötselmetoder för intensivodling av skog Hushållningssällskapet Halland & Partnerskap Alnarp Skogsexkursion, Tönnersjöheden, 2016-04-23 Skötselmetoder för intensivodling av skog Gödsling Förädlade plantor Nya trädslag Skötsel av torvmarker Ulf

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Stämplingslängd Fintorp 2:17 & 2:7 Nr: Jön_17_75 Del.Nr: Antal [st] Gy [m2/ha] Volym [m3sk] Volym [m3fub] Medel Stamvol [m3sk] Da [cm] Dgv [cm] Höjd [m] Volfunk Barkfun Höjdfun % Gran 100 1117 72,71 853,3

Läs mer

Klippning i klena gallringar prestationsstudie av Forest ebeaver

Klippning i klena gallringar prestationsstudie av Forest ebeaver SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2012:24 Klippning i klena gallringar prestationsstudie av Forest ebeaver Cutting in early thinning- a performance study of Forest ebeaver Jesper Key Examensarbete i

Läs mer

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Inväxningsrutiner etablerad skog

Inväxningsrutiner etablerad skog Inväxning Kenneth Nyström 2006-01-16 Version: 1 8 sidor Inväxningsrutiner etablerad skog Ingår i projektet för Produktionsmodeller Allmänt om modell Modell Syfte och beskrivning Inväxnings modellen består

Läs mer

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen ÄBIN 2013 Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6 Beställare: Skogsbruket Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen 2013-08-23 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Bestånd Provyta ÄFO 100

Läs mer

MenSe röjningsaggregat

MenSe röjningsaggregat MenSe röjningsaggregat för effektiv och säker röjning av kraftledningsgator 2014-10-9 MenSe Oy Grundat 1996 Produktionsanläggning i Taavetti i sydöstra Finland. Design, tillverkning och försäljning. Verkstad

Läs mer

Att skriva M+M (Material och Metoder) i en vetenskaplig rapport. Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan

Att skriva M+M (Material och Metoder) i en vetenskaplig rapport. Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan Att skriva M+M (Material och Metoder) i en vetenskaplig rapport Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan 2017-12-19 Varför är det viktigt att en Skogsmästare kan skriva vetenskapligt? 1. För det är

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Huggbilar med lastväxlare och containrar. Lars Eliasson och Gianni Picchi, CNR/IVALSA FRÅN SKOGFORSK NR

ARBETSRAPPORT. Huggbilar med lastväxlare och containrar. Lars Eliasson och Gianni Picchi, CNR/IVALSA FRÅN SKOGFORSK NR ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 715 2010 Huggbilar med lastväxlare och containrar Lars Eliasson och Gianni Picchi, CNR/IVALSA Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare FÖRESKRIFT Nr 1/2017 Datum 21.12.2017 Dnr 3512/13 04 00 00 02/2017 Giltighetstid 1.1.2018 tills vidare Behörighetsbestämmelser Lag om mätning av virke (414/2013, ändr. 566/2014 och 725/2016) 14 3 mom.

Läs mer

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Bioenergi från Stockholms stads skogar! Bioenergi från Stockholms stads skogar! Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Potential uttag av bioenergi från Stockholms stads marker... 4 Biomassa jordbruksmarkerna... 5 Biomassa skogen...

Läs mer

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve

Läs mer

Ljus framtid för bioenergi. Det rör på sig i skogen. sve n s kt magasin 1 2010. i Värnamo världens vackraste får bredare vallar

Ljus framtid för bioenergi. Det rör på sig i skogen. sve n s kt magasin 1 2010. i Värnamo världens vackraste får bredare vallar sve n s kt magasin 1 2010 Ny SERVICEVERKSTAD i Värnamo världens vackraste får bredare vallar Full huggning för TX-maskinerna Södra satsar på röd gallring Ljus framtid för bioenergi Det rör på sig i skogen

Läs mer

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under

Läs mer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Karby 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Karby 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Planens namn Karby 1:1 Skogsbruksplan Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2017-2026 170817 Olof Olsson Taxerad Vissa trädslagdata, bl a stamantal, grundyta,

Läs mer

Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige

Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige Foto: Magnus Matisons Dimitris Athanassiadis Ylva Melin Anders Lundström Tomas Nordfjell Arbetsrapport 261 2009 Sveriges

Läs mer