GROT är ett biobränsle

Transkript

1 GROT-uttag?

2 GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke, emballage Skogsbränslen: trä eller trädelar som tidigare inte används för något annat ändamål, ex ved, GROT Energigrödor: ex salix, rörflen Returbränslen: trä eller trädelar som omvandlats kemiskt eller biologiskt, ex tallbecksolja

3 Biobränslen Vassbränsle Halmbränsle Trädbränsle Returpapper Returlutar Osv Källa: Svensk standard SS Skogbränsle Återvunnet trädbränsle Energiskogs- bränsle Avverkningsrester Virke utan industriell anv. Biprodukter och spill från industrin Emballagevirke Formvirke Rivningsvirke Spill från om- och nybyggnationer

4 Hur mycket träbränsle används i Sverige? Biobränsle + torv: 95 TWh Träbränslen: 50 TWh Returlutar från massaindustrin: 34 TWh Torv: 9 TWh

5 GROT-uttaget varierar över landet Landsdel Tusental hektar/år: medel Norra Norrland 0,8 Södra Norrland 2,5 Svealand 6,7 Götaland 21,9 Hela landet 31,9 Källa: D1-polytax, Skogsstyrelsen

6 GROT-uttaget varierar inom regioner Ex Västra Götaland! GROT-uttag vanligt i Svenljunga området och i Skaraborg! Ökat GROT-uttag de sista åren År GROT-uttag i % av slutavverkad areal i Västra Götaland (Källa: D1-polytax, Skogsstyr.)

7 Totalt GROT-uttag i procent av total avverkad areal i Sverige År 1999 Areal GROTuttag (ha) Avverkad areal (ha) GROT-uttag % av avverkad areal Källa: D1-polytax, Skogsstyrelsen

8 Hur mycket energi motsvarar GROT-uttaget? Energivärde i GROT: MWh/m 3 s (stjälpt mått) GROT från ha ger ca: ca 1,3 milj ton TS ca 6 TWh (8.4 TWh ) ca ton aska 2003, Västra Götaland GROT togs från 5832 ha och skattades till m 3 s ca 0.65 TWh

9 GROT-uttag i Västra Götaland 2003 Registrerat GROT-uttag i Skogsvårdsstyrelsens kartdatabas KOTTEN: "4508 ha " m 3 s "1 m 3 s motsvara mellan 0.6 och 0.9 MWh beroende på fuktighet " m 3 s ger mellan 0.48 och 0.72 TWh

10 Entreprenörers inställning till ökat uttag i framtiden Körskador Bättre pris efterfrågan Näringsförlust Nyinvestringar Olönsamt Taket inte nått - röjningar

11 Enligt 14 Skogsvårdslagen (SVL) GROT-uttag skall anmälas till Skogsvårdsstyrelsen senast 6 v innan beräknat uttag vid slutavverkning. Gäller för ytor som är minst 0.5 ha. Vanligen ett kryss på blanketten för avverkningsanmälan. Om man anmält GROT-uttaget enligt SVL, behöver man inte göra en samrådsanmälan enligt 12 kap 6 Miljöbalken (MB).

12 SVL 30 När träddelar utöver stamvirke tas ut från skogen skall, när så erfordras, åtgärder vidtas före, i samband med eller efter uttaget så att skador inte uppkommer på skogsmarkens långsiktiga näringsbalans. Kan tolkas som en rekommendation till askåterföring

13 Flera metoder används vid GROT-uttag på hygge!avbarrning i små högar, flisning av skotare på hygget!avbarrning i små högar, skotare samlar ihop riset till välta, flisning av vältan!utkörning av oflisad GROT, flisning vid terminal som värmeverk!utkörning av flisad eller oflisad grön GROT (ej avbarrad) Uttag av GROT i gallring (5-15 % av arealen)!som på hygge, men hela träd/träddelar tas ut

14 Avbarrning i små högar jämt över hygget

15 Avbarrad risvälta, klar att flisas

16 Välta som täckts med papper i väntan på att flisas och köras ut

17 GROT samlas ihop och körs ut

18 Effekter av GROT-uttag Ökat näringsuttag Försurning, tillväxtminskningar? Produktionseffekter Tillväxtförlust p g a minskad näringstillgång Föryngring underlättas på rika marker, försvåras på svaga karga

19 Forts. effekter av GROT-uttag Ökade körningar på marken Rotskador Markskador Hot mot naturhänsyn Förstör tidigare lämnad naturhänsyn, ex död ved Rödlistade insektsarter Risk för angrepp av skadeinsekter Stora mängder rå barrved - Barkborre

20 Ca ¼ av GROT är barr Bestånd Bonitet GROT Barr Barr (m 3 sk/ha år) (ton/ha) (ton/ha) (% av GROT) Tall, mager Tall, rik Gran, mager Gran, rik Värdena är grundade på data från Riksskogstaxeringen

21 En stor del av näringen sitter i barren Kalium Kalcium kg/ha Stamved+bark Grenar Barr kg/ha Stamved+bark Grenar Barr Lokaler Lokaler

22 Magnesium Fosfor kg/ha Stamved+bark Grenar Barr kg/ha Stamved+bark Grenar Barr Lokaler Lokaler Kväve kg/ha Stamved+bark Grenar Barr Lokaler

23 Barren är en viktig näringskälla! Genom att låta GROT avbarras innan det tas ut kan man: "minska näringsuttaget från marken och därmed minska skogsbrukets bidrag till försurningen. "minska behovet av näringskompensation och kostnaden för detta "öka användningen av skogsbränsle.

24 Barren bör lämnas i ett så jämt lager som möjligt -Detta minskar risken för näringsläckage eftersom ny vegetation kan ta upp den näring som frigörs från barren. Undantag På kväverika marker kan uttag av barren ske. Detta förhindra upplagringen av kväve i marken och minskar därmed risken för kväveutlakning

25 Trots avbarrning bör näringsförlusterna vid GROT-uttag kompenseras Hållbart skogsbruk Bibehålla markens bördighet Motverkar försurning Askåterföring Motverka växthuseffekten Minskade deponikostnader Ökat GROT-uttag Minskad användning av fossila bränslen Minskad avfallsproduktion

26 Det finns risker med GROT-uttag Genom att följa Skogsstyrelsens rekommendationer kan riskerna minimeras

27 Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag "Bör ej ske i sumpskog eller annan skog med höga naturvärden om naturvärdena kan skadas. "Kompensationsgödsling bör ske och merparten barr lämnas kvar jämt spridda "Naturhänsyn bör tas då GROT samlas ihop och körs ut. 20% av GROT skall lämnas på hygget "GROT-uttag på torvmark bör alltid följas av askspridning eller PK-gödsling

28 Skogsstyrelsens rekommendationer vid Näringsbalansen: GROT-uttag När man tar ut GROT bör man kompensera för den näring som förs bort. Detta kan man dels göra genom att låta GROT barra av och dels genom att sprida aska. Näringskompensation efter GROT-uttag är extra viktigt på marker som är försurade av sura luftföroreningar Man kan ta ut barren en gång per omloppstid, vid gallring/röjning. Barren kan även tas ut från områden med högt kvävenedfall, för att avlasta marken.

29 Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Näringsbalansen: Om GROT-uttag gjorts på dikad torvmark bör aska eller fosfor-kalium (PK)-gödsel spridas där, annars riskeras tillväxtförluster. I samband med att en skogsägare säljer GROT bör denne informeras om möjligheten att få GROT spritt för att kompensera för näringsuttaget. Skogsbruksplanen bör användas för dokumentation av GROT-uttag och askåterföring. På 10 års sikt bör arealerna inom en fastighet stämma överens

30 Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Naturhänsyn GROT bör inte tas ut i sumpskog eller annan skog med höga naturvärden. Uttag bör inte heller ske av trädslag som förekommer i liten frekvens. Kantzoner längs sjöar och vattendrag bör sparas. Det som lämnats av hänsyn till natur och kultur vid avverkningen bör inte skadas då GROT körs ut, t ex död ved, vindfällen och lågor. 20 % av GROT (grövsta delarna) bör lämnas kvar för att gynna biologisk mångfald.

31 Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Naturhänsyn Var aktsam då vältor som legat över sommaren körs ut. Om vältan innehåller löv bör det övre lagret lyftas av innan den körs ut, för att skydda hotade insektsarter som lagt ägg där. Undvik att flisa vältor under häckningsperioden.

32 Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Skadeangrepp För att minska risken för skadeangrepp skall man följa föreskrifterna till 29 SVL, om högsta tillåtna mängd kvarlämnat barrvirke. Man bör även ha ett säkerhetsavstånd på 50 m mellan vältan och ett växande bestånd av samma trädslag som i vältan. Detta minskar också risken för skadeangrepp.

33 Forts. Skogsstyrelsens rekommendationer vid GROT-uttag Kulturhänsyn Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Alla åtgärder som berör dem kräver tillstånd av Länsstyrelsen. Fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar får inte skadas, köras sönder eller täckas över vid GROT-uttag. Allmänt nyttjade stigar, kulturhistoriska stigar samt permanenta spår och leder skall rensas från GROT och lagas om det behövs.